Fullmäktige Sida 1 / 48

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 48 Sammanträde Tid måndag kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder: valtuustonsihteeri@espoo.fi eller Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämnden 4 4 Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämndens 5 dagvårdssektion 5 Fyllnadsval: ledamot i affärsverksdirektionen Utvärderingsberättelsen för Revisionsberättelsen för 2013, godkännande av bokslutet och 9 beviljande av ansvarsfrihet för räkenskapsperioden Bokslutet för 2013 och behandling av resultatet 10 9 Godkännande av programmet för produktivitet och 17 balansering av ekonomin Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt ) Fråga om daghemmens och skolornas behov av sanering 25 och ersättande lokaler samt om att förebygga problem med inneluften (Bordlagt ) 12 Fråga om planeringen av Kägeluddens tunnel Fråga om användarrättigheter av Barona-arenans loger och 36 användarna 14 Motion om boende till skäligt pris (Bordlagt ) Motion för att främja projektet Aalto Village Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat 44 Esbo Markus Torkki ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 48 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Redogörelse Sammanträdet konstateras vara lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 4.

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 48 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väljs representanter för Sannf och Obundna samt Gröna

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer Sari Turkka (SDP) till personlig ersättare för social- och hälsovårdsnämndens ordförande Johanna Värmälä (SDP) istället för Hanne Hovi (SDP). Redogörelse Hanne Hovi (SDP), som är personlig ersättare för social- och hälsovårdsnämndens ordförande Johanna Värmälä (SDP), anhåller per brev av om befrielse från uppdraget på grund av personliga skäl. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer Sari Turkka (SDP) till personlig ersättare för social- och hälsovårdsnämndens ordförande Johanna Värmälä (SDP) istället för Hanne Hovi (SDP). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Hanne Hovi - Nämndens sekreterare

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 5 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion Beredning och upplysningar Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Gröna) till personlig ersättare för medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion Janna Koivisto (Gröna) istället för Merja Puustinen (Gröna). Redogörelse Merja Puustinen (Gröna), som är personlig ersättare för ledamot Janna Koivisto (Gröna) i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion, anhåller per brev av om avsked från uppdraget på grund av avgång från partiet. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen förslår att fullmäktige väljer (Gröna) till personliga ersättare för medlem i utbildnings- och dagvårdsnämndens dagvårdssektion Janna Koivisto (Gröna) istället för Merja Puustinen (Gröna). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Merja Puustinen - Sektionens sekreterare

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 6 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i affärsverksdirektionen Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Saml) till medlem i affärsverksdirektionen i stället för Janne Mikkola (Saml). Redogörelse Janne Mikkola (Saml) anhåller per brev om avsked från uppdraget som medlem i affärsverksdirektionen på grund av flyttning till annan ort. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara man. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Saml) till medlem i affärsverksdirektionen i stället för Janne Mikkola (Saml). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Janne Mikkola - Direktionens sekreterare

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 7 / / /2014 Revisionsnämnden Utvärderingsberättelsen för 2013 Beredning och upplysningar: Riitta Björklund, tfn Virpi Ala-aho, tfn Aleksi Paananen, tfn Anneli Tiainen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Revisionsnämnden Fullmäktige 1 antecknar utvärderingsberättelsen för år 2013 för kännedom 2 ålägger stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapport I 3 uppdrar åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut observera de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen för år Bilaga 1 Utvärderingsberättelsen för 2013 Redogörelse Beslutshistoria Revisionsnämnden Stadsrevisorn Virpi Ala-aho Revisionsnämnden antecknar jäven för kännedom och godkänner utvärderingsberättelsen för år 2013 och ger enheten för extern revision rätt att göra stilistiska ändringar i den.

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 8 / 48 Revisionsnämnden föreslår att fullmäktige 1. antecknar utvärderingsberättelsen för år 2013 för kännedom 2. ålägger stadsstyrelsen att av nämnderna begära utredningar och beskrivningar av de åtgärder som har vidtagits eller som måste vidtas för att korrigera de olägenheter som påtalats i utvärderingsberättelsen. Beskrivningen lämnas till fullmäktige och för kännedom till revisionsnämnden i samband med behandlingen av uppföljningsrapport I 3. uppdrar åt stadsstyrelsen att vid nästa beredning av budget och bokslut observera de iakttagelser som presenteras i utvärderingsberättelsen för år Behandling Paragraf 42 behandlades efter paragraferna Jäv på grund av andra förtroendeuppdrag anmäldes av Marita Backman, Maija Saimalahti och ordförande Paula Viljakainen. Maija Saimalahti avlägsnade sig medan utvärderingen av social- och hälsovårdssektorn behandlares kl , , och Marita Backman avlägsnade sig medan utvärderingen av affärsverkssektorn behandlades kl och Revisionsnämndens ordförande Paula Viljakainen avlägsnades sig kl och medan verksamheten vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts behandlades. Som ordförande fungerade under denna tid vice ordförande Susanna Rahkonen. Revisionsnämnden behandlade och godkände utvärderingsberättelsen för 2013 för att överlämnas till fullmäktige med de tillägg och ändringar som gjorts under mötet. Beslut Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 9 / 48 7 Revisionsberättelsen för 2013, godkännande av bokslutet och beviljande av ansvarsfrihet för räkenskapsperioden Revisionsnämnden behandlar ärendet Revisionsnämndens förslag till fullmäktige sänds till ledamöterna per e- post 15.5 samt delas ut i pappersform på bordet vid fullmäktiges sammanträde.

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 10 / / /2014 Stadsstyrelsen Bokslutet för 2013 och behandling av resultatet Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Vesa Kananen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 godkänner bokslutet för år beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2013: - Lokalcentralen ökar avskrivningsdifferensen med ,52 euro. - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med ,89 euro. - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med ,00 euro. - Fondens för utveckling av näringar och sysselsättning överskott ,33 euro läggs till fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. - Investeringsfondens för bastjänster och markanskaffning överskott ,73 euro bokförs i fondens överskott. Summan ingår i stadens överskott. - Fondens för utveckling av basservicen överskott ,66 euro läggs till fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Ur fonden för utveckling av basservicen togs under räkenskapsperioden ,00 euro ut. - Fondens för social kreditgivning underskott ,65 dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Under räkenskapsperioden har kapitalet i fonden för social kreditgivning ökat med euro. - Skadefondens överskott ,34 euro läggs till fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. - Räkenskapsperiodens överskott om ,35 euro fogas till överskottet för eget kapital i de föregående räkenskapsperiodernas överskott. Bilaga 2 Vuoden 2013 tilinpäätös

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 11 / 48 Redogörelse Enligt kommunallagen skall stadsstyrelsen upprätta ett bokslut för räkenskapsperioden före utgången av mars året efter räkenskapsperioden samt lämna det för granskning till revisorerna och därefter förelägga fullmäktige bokslutet före utgången av juni året efter räkenskapsperioden. Bokslutet omfattar resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Till bokslutet hör dessutom koncernbokslutet. Bokslutet undertecknas av ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsdirektören. 1. Omvärlden Invånarantalet i Esbo ökade enligt preliminära uppgifter med nästan personer och uppgick i slutet av år 2013 till personer. Födelseöverskottet är den faktor som mest bidrar till befolkningsökningen. Enligt preliminära uppgifter föddes det ca barn år 2013, vilket är nästan 100 barn mer än året innan. Samtidigt som andelen invånare med utländskt modersmål ökat har deras andel av födelsetalet ökat betydligt. Bägge företeelserna samverkar och år 2013 stod invånarna med utländskt modersmål för 75,7 procent av den totala befolkningsökningen. I slutet av december var arbetslöshetsgraden i Esbo 8,4 procent. Arbetslöshetsgraden i hela landet var 12,6 procent. Av de arbetslösa var 43,9 % kvinnor. Andelen långtidsarbetslösa (arbetslösa utan avbrott i ett år) uppgick till 26 procent av de arbetslösa. Antalet arbetslösa i Esbo var 31,8 procent eller personer fler än året innan. Arbetslöshetsgraden uppgick därmed till 6,4 procent. Andelen arbetslösa under 25 år var i Esbo 57,1 procent större än året innan och andelen långtidsarbetslösa 71,4 procent större än året innan. 2. Årsbidrag och resultat Esbo stads resultat för år 2013 var bättre än förväntat. Årsbidraget var 164,8 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat 56,1 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat är över 59 miljoner euro bättre än budgeterat, trots att det gjordes anslagsförhöjningar i budgeten under räkenskapsperioden. Det är dock värt att observera att poster av engångsnatur väsentligt förbättrade resultatet. De stod för två tredjedelar av resultatförbättringen. Det förbättrade årsbidraget och resultatet berodde bl.a. på registreringar av engångsposter i finansiella intäkter och en tidtabellsändring i skatteavräkningarna. Styrning av kostnadsutvecklingen under hösten dämpade också kostnadsökningen. Att de finansiella intäkterna blev 30 miljoner euro större än förväntat beror till stor del på uppsägningen av ett kapitalförvaltningsavtal, vilket innebar att de finansiella intäkter avtalet omfattade realiserades i stadens

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 12 / 48 bokföring. De finansiella intäkterna bokförs som intäkter då de realiseras. I slutet av året ändrades den neutrala allokeringen i tre avtal om kapitalförvaltning, vilket också medförde att intäkter realiserades i bokföringen. Dessutom påverkades intäkterna av en gynnsammare utveckling på aktiemarknaden än förutsett. Till följd av en ändring i tidtabellen för avräkning av skatteintäkter avräknades 10 miljoner euro i skatteintäkter som tidigare bokförts för januari redan i december. De finansiella intäkternas och de extraordinära skatteavräkningsposternas inverkan på resultatet är ca 40 miljoner euro, och det jämförbara årsbidraget är således ca 125 miljoner euro och resultatet för räkenskapsperioden ca 16 miljoner euro. Årsbidraget ligger ca 55 miljoner euro under målnivån 180 miljoner euro. 3. Driftsekonomi Verksamhetsbidraget, d.v.s. skillnaden mellan intäkterna och kostnaderna för verksamheten, var ,3 miljoner euro och det försämrades med 49,0 miljoner euro från fjolåret. Verksamhetsintäkterna täckte 18,3 procent av kostnaderna. Verksamhetsintäkterna uppgick till sammanlagt 278,7 miljoner euro och ökade med 26 miljoner euro från fjolåret, dvs. med 10,3 procent. Avgiftsintäkterna (110,2 miljoner euro) ökade med 2,8 procent. Försäljningsintäkterna (62,7 miljoner euro) ökade från fjolåret med 22,7 procent. Verksamhetsutgifterna uppgick till sammanlagt 1 573,8 miljoner euro. Kostnaderna ökade med 61 miljoner euro, dvs. 4 procent. De mest betydande kostnadsposterna var personalutgifterna 613,6 miljoner euro (ökning med 3,7 procent) och kostnaderna för köp av tjänster 685,8 miljoner euro, (ökning med 3,9 procent). Kostnader för material, förnödenheter och varor var 73,3 miljoner euro. Kostnaderna för understöd var 142 miljoner euro, en ökning från fjolåret med 8,2 procent. De övriga verksamhetskostnaderna var 59,1 miljoner euro och de hölls på samma nivå som året innan. Den största enskilda posten för köp av tjänster utgjorde den specialiserade sjukvården, 228 miljoner euro. Den största stödformen var utkomststödet, som utbetalades 50 miljoner euro. Såväl den specialiserade sjukvården som utkomststödet ökade märkbart från året innan. 4. Skattefinansiering I skatteintäkter redovisades totalt 1 307,2 miljoner euro, vilket var 57,9 miljoner euro (4,6 procent) mer än föregående år. Då avräkningarna som tidigare skulle ha kommit först år 2014 beaktas är den verkliga ökningen av skatteintäkterna 3,9 procent. De ökade skatteintäkterna räckte inte till för att täcka de ökade verksamhetsutgifterna.

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 13 / 48 Den influtna kommunalskatten för förvärvsinkomster uppgick till 1 129,1 miljoner euro. Ökningen är 61,6 miljoner euro (5,8 procent) jämfört med motsvarande tidpunkt i fjol. I samfundsskatt avräknades totalt endast 108,9 miljoner euro, vilket var 7,1 miljoner euro (6,2 procent) mindre än föregående år. År 2013 var andra året i rad då avräkningarna av samfundsskatt minskat. Utjämningen av skatteintäkterna var 182,4 miljoner euro, vilket motsvarar en intäkt om ca 3 procentenheter i kommunalskatt. 5. Personal Staden hade i slutet av 2013 sammanlagt anställda. Antalet ökade under året med 183 personer. Tillväxten gällde nästan helt den basservice där kundmängden kontinuerligt har vuxit, så som social- och hälsovårdssektorns familje- och socialtjänster och äldreomsorg samt bildningssektorns undervisning. Stadens personalkostnader uppgick till 613,6 miljoner euro och kostnaderna för hyrd arbetskraft till 27,6 miljoner euro. 6. Investeringar Stadens investeringsnivå var rekordhög och staden genomförde investeringar för 225 miljoner euro, vilket är 11 miljoner euro mer än året innan. Dessutom genomförde staden investeringsprojekt och hela stadskoncernens investeringsnivå var nästan 500 miljoner euro. Stadens investeringsutgifter underskred dock den justerade budgeten med 68 miljoner euro. Ca 45 miljoner euro överförs till år 2014 för projekten för kommunalteknik och husbyggnad som fortsätter över årsskiftet. Balansenheternas investeringar fortsätter också år 2014 och i och med det överförs utgifter om ca 7 miljoner euro. Totalt 47,2 miljoner euro bokfördes i finansieringsandelar för investeringar, varav 45,6 miljoner euro i statsandelar för västmetron. Stadens nettoinvesteringar var sammanlagt 179,4 miljoner euro år Investeringsutgifterna för fasta konstruktioner och anläggningar samt kommunalteknik inklusive balansenheterna var totalt ca 101 miljoner euro. De viktigaste helheterna var byggande av lokal kommunalteknik för 21 miljoner euro, trafikleder för 17 miljoner euro och kommunaltekniska avtal och projekt för 40 miljoner euro. För nybyggnad och renovering av lokaler användes 23,1 miljoner euro och för ombyggnadsprojekt 9,8 miljoner euro. 7. Lån Av lånen på 116 miljoner euro som antecknats i budgeten 2013 togs hela summan ut och 40 miljoner euro överfördes ur fonder. Under året användes också kortfristig finansiering. Långfristiga lån avbetalades med 62,7 miljoner euro och stadens lånestock utan koncernkontots saldo i de kortfristiga skulderna uppgick i slutet av året till 211,7 miljoner euro.

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 14 / 48 Lånestocken per invånare var euro. Utan koncernkontots saldo var lånestocken per invånare 812 euro som är jämförbart med tidigare år. Ökningen av de kortfristiga skulderna beror på dotterbolagens (bl.a. Länsimetro Oy:s) kassamedel på koncernkontot som redovisas som kortfristig skuld trots att staden inte har använt kassamedlen på koncernkontot. Koncernkontoskulden till dotterbolagen uppgick vid tidpunkten för bokslutet till 127 miljoner euro, som väsentligt inverkar på relationstalen för stadens lånestock. Koncernens lånestock uppgick till miljoner euro och är därmed 21 procent större än året innan. Lånestocken per invånare var euro när den året innan var euro. Största delen av koncernens lånestock bestod av Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters, Esbo Bostäder Ab:s, samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Espoon Toimitilat Oy:s och Länsimetro Oy:s främmande kapital. Den justerade lånestocken (exkl. Esbo bostäder Ab:s och samkommunen Helsingforsregionens miljötjänsters lån) var 825 miljoner euro, dvs. 315 miljoner euro större än året innan. Den justerade lånestocken per invånare var euro när den året innan var euro. Stadens kassasituation var ansträngd år I början av året var utbetalningarna i genomsnitt 148,8 miljoner euro per månad och inbetalningarna 139,4 miljoner euro. Kassaunderskottet stoppades under året genom kortfristiga kassalån. Vid årsskiftet fanns inga kassalån. 8. Utfallet av resultatmålen i Esbostrategin I Esbostrategin för 2013 ingick 78 resultatmål av vilka en del var stadsgemensamma i alla sektorers styrkort. Vid sidan av resultatmålen har sektorerna uppställt mål som inte är varit bindande i förhållande till fullmäktige. Hur väl målen genomförs har rapporterats till nämnderna och direktionerna. Esbostrategin bestod av fem olika synvinklar: ekonomi, personal, tjänsteförsörjning, kunder och kommunbor samt en vital och konkurrenskraftig stad för hållbar utveckling. Största delen av resultatmålen kan relateras till ekonomi- och tjänsteförsörjningsperspektivet, totalt 52 stycken. Personalperspektivet omfattas av sex resultatmål och konkurrenskraftig-stad-för-hållbarutveckling-perspektivet av 10 resultatmål. Kund- och kommunboperspektivet omfattas av 10 resultatmål. Uppfyllandet av och avvikelserna från resultatmålen fram till slutet av oktober behandlades i fullmäktige. Efter denna tidpunkt har utfallet för fyra resultatmål ändrats och de har bedömningarna till trots kunnat uppfyllas enligt målet. De aktuella resultatmålen gäller utvecklingen av stadens verksamhetsbidrag, årsbidrag och produktivitet samt andelen anställda med invandrarbakgrund i teknik- och miljösektorn.

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 15 / 48 Enligt de slutgiltiga uppgifterna blev 12 resultatmål ouppfyllda eller uppfylldes efter tidtabell. Mest undantag fanns det i ekonomiperspektivet, men i övrigt fördelades sig undantagen förhållandevis jämnt över alla perspektiv. 9. Ändring i förhållande till tidigare räkenskapsperioder Innan år 2009 bokförde Esbo statsstödet för västmetron som intäkt och gjorde aktieplaceringar i bolaget och täckte genom lån till Länsimetro Oy bolagets behov av finansiering. År 2009 bokfördes Västmetrons kostnader enligt revisorernas anvisningar som investeringar och statsstödet som statsandel. I bokslutet för år 2013 förenhetligas skillnaderna i bokföringen så att de motsvarar såväl Länsimetro Oy:s som Helsingfors stads bokföring. Den aktuella skillnaden på 1,8 miljoner euro uppstod år Dessutom betalar Esbo stad Länsimetro Oy ett bidrag från staten på 1,7 miljoner euro som ännu inte överförts. 10. Eventuella justeringar Koncernstaben föreslås få fullmakt att utföra eventuella tekniska justeringar som kommer fram vid revisionen i bokslutet. De eventuella justeringarna kan inte ändra på redovisningsperiodens resultat eller på behandlingen av resultatet som ingår i beslutsförslaget. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 undertecknar bokslutet för 2013 och överlämnar det till revisorerna för granskning, 2 lämnar bokslutet till revisionsnämnden och vidare till fullmäktige för behandling, 3 befullmäktigar koncernstaben att göra eventuella tekniska justeringar i bokslutet. Dessutom föreslår stadsstyrelsen att fullmäktige 1 godkänner bokslutet för år 2013

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 16 / 48 2 beslutar följande om behandlingen av resultatet för år 2013: - Lokalcentralen ökar avskrivningsdifferensen med ,52 euro. - Esbo logistik minskar avskrivningsdifferensen med ,89 euro. - Baskommunen ökar avskrivningsdifferensen med ,00 euro. - Fondens för utveckling av näringar och sysselsättning överskott ,33 euro läggs till fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. - Investeringsfondens för bastjänster och markanskaffning överskott ,73 euro bokförs i fondens överskott. Summan ingår i stadens överskott. - Fondens för utveckling av basservicen överskott ,66 euro läggs till fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Ur fonden för utveckling av basservicen togs under räkenskapsperioden ,00 euro ut. - Fondens för social kreditgivning underskott ,65 dras av från fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. Under räkenskapsperioden har kapitalet i fonden för social kreditgivning ökat med euro. - Skadefondens överskott ,34 euro läggs till fondens kapital. Summan ingår i stadens överskott. - Räkenskapsperiodens överskott om ,35 euro fogas till överskottet för eget kapital i de föregående räkenskapsperiodernas överskott. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 17 / 48 9 Godkännande av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin Stadsstyrelsen behandlar ärendet Föredragningstexten delas ut med föredragningslistan för mötet. Stadsstyrelsens förslag till fullmäktige sänds till ledamöterna per e-post 15.5 samt delas ut i pappersform på bordet vid fullmäktiges sammanträde.

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 18 / / /2013 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Fullmäktige Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Anne Savolainen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Bilaga Redogörelse 3 Valtuustoryhmien kommentit 4 Asunto-ohjelma muutosesityskommentit 5 Asunto-ohjelma muutosesitys lisäkommentit Kilpi 6 Bostadsprogrammet Bostadsprogrammet har utarbetats för att verkställa målen i Berättelsen om Esbo i fråga om boende och bostäder och för noggrannare inriktning av verksamheten. I programmet presenteras medel att motarbeta segregation och svara på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en bostadsproduktion och ett tomtutbud som är förmånligt och mångsidigt. Vidare presenteras mål och åtgärder som ska möjliggöra en mångsidig produktion av bostäder till skäliga priser, stöda olika invånargruppers boende, bidra till en balanserad utveckling av stadscentrumen och bostadsområdena samt främja användningen av förnybara energikällor och förbättra energieffektivitet vid boendet. Utkastet till bostadsprogram har behandlats på ett fullmäktigeseminarium Efter fullmäktigeseminariet har fullmäktigegrupperna framfört sitt utlåtande om utkastet. Ändringar har gjorts på basis av utlåtandena. Lokal- och bostadssektionen har behandlat bostadsprogrammet och stadsstyrelsen Stadsstyrelsens ändringar har beaktats i bilagan. Beslutshistoria

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 19 / 48 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Ärendet bordlades enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen föreslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Åkerlund att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Särkijärvi följande ändringar i kapitel 1.2 Åtgärder: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu bostäder). Av den nya produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 20 / 48 5 ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab. 19 ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också. - Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker.

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 21 / 48 - Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning. Kalliola föreslog följande tillägg: Esbo effektiverar planläggningen så att planläggarens rester tas i effektivt bruk som tomter. Kilpi föreslog följande tillägg: 1 För att motverka segregation och för att öppna en möjlighet till ett bättre liv också för Esbobor med små inkomster ska Esbo Bostäder Ab:s produktion göras mer mångsidig genom att inkludera bostädsrätts- och delägarbostäder. 2 Det blir möjligt för hyresgäster vid Esbo Bostäder Ab att lösa in sina bostäder i enlighet med det som stadgats i lagen om inlösen av arava- och räntestödsbostäder. Vilske understödd av Hyrkkö framställde följande förslag till ändring: Punkt 7 i föredragandens förslag ändras till följande: Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Kalliolas och Kilpis förslag förföll i brist på understöd.

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 22 / 48 Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Ordföranden konstaterade att det framställts ett från föredragningen avvikande, understött förslag vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen lokal- och bostadssektion godkände Vilskes förslag med 5 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet med följande ändringar: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu bostäder). Av den nya produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror. 5 ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 7 Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab.

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 23 / 48 Stadsstyrelsen ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också. - Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker. - Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning.

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 24 / 48 Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Elo understödd av Sistonen m.fl. föreslog följande: "Formuleringen på åtgärd nummer 10 ändras till: Esbo Bostäder Ab påbörjar byggandet av minst 300 statsstödda hyresbostäder per år och antalet höjs vid behov så att det årliga målet för markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Esbo har som mål att öka antalet statsstödda hyresbostäder regionalt under följande avtalsperiod för markanvändning, boende och trafik och att Esbo Bostäder Ab:s mål för bostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen godkände Elos förslag med 8 röster mot 7. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet som ändrades vid mötet. Fullmäktige Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Uotila understödd av Sistonen föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning beslutade fullmäktige enhälligt att bordlägga ärendet till nästa fullmäktigesammanträde. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. För kännedom

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 25 / / /2013 Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Fullmäktige Fråga om daghemmens och skolornas behov av sanering och ersättande lokaler samt om att förebygga problem med inneluften (Bordlagt ) Beredning och upplysningar: Carl Slätis, tfn Pekka Eurasto, tfn Riikka Kiljander-Kiiskinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar redogörelsen för kännedom som svar på Hanna Kiljunens och 42 andra ledamöters fråga av om behov av saneringar och ersättande lokaler för Esbo stads daghem och skolor samt om att förebygga problem med inneluften och konstaterar att frågan är slutbehandlad. Tilläggsmaterial Redogörelse - Tarkastusvaliokunnan mietintö 1/2013 Rakennusten kosteus- ja homeongelmat - Valtuustokysymys Hanna Kiljunen och 42 andra ledamöter har lämnat en fråga med följande frågor: 1 Vilka åtgärder har Esbo vidtagit för att snabba upp saneringar vid daghem och skolor samt enstaka reparationsprocesser? 2 Hur säkerställer staden i fortsättningen att ersättande lokaler i alla områden ordnas så att elevernas skolvägar är säkra och inte för långa och att eleverna får undervisning enligt läroplanen? 3 Vilka åtgärder har Esbo stad vidtagit för att förebygga problem med inneluften med anledning av de verksamhetsförslag som riksdagens revisionsutskott har gett?

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 26 / 48 Svar: 1 Beredningen av hur saneringar av daghem och skolor ska utföras har påskyndats sedan år 2013 så att målet är att sanera cirka tre skolor per år. Detta innebär att ombyggnadsprojekt ska prioriteras vid investeringar. Målet kommer att nås senast från och med Skolor som lider av problem med inneluften prioriteras. Esbo har varit föregångare i användningen av den så kallade modellen för offentlig-privat samverkan vid ombyggnadsprojekt i skolor och daghem. Skolprojekten enligt denna modell har förts över i bolaget Kiinteistö Oy Espoon Toimitilats ägo och bolaget har ansvarat för genomförandet av projekten. Lokalcentralen har ansvarat för planering och upphandling av projekten. Med denna modell har flera ombyggnadsprojekt kunnat genomföras samtidigt och saneringarna har snabbats upp. I den fjärde konkurrensutsättningen enligt modellen för offentlig-privat samverkan planeras konkurrensutsättning av totalt fyra skolor, så att en konkurrensutsättning skulle omfatta sanering av två skolor i rad. Jämfört med budgetförslaget har antalet projekt enligt modellen för offentlig-privat samverkan utökats från tre till fyra. Det primära verktyget för att snabba upp saneringarna är daghemmens och skolornas prioritetslistor för renovering. Listorna ska kontinuerligt upprätthållas och uppdateras så att de motsvararar det verkliga behovet. Lokalcentralen har uppdragit åt bildningssektorn att bättre beakta problemobjekt som är i slutet av sin användningstid, för vilka utbildningsoch dagvårdsnämnden samt nämnden Svenska rum i brådskande ordning borde godkänna en behovsutredning gällande renovering. Daghemssaneringarna kommer att snabbas upp av de nya planeringsanvisningarna för daghem som lokalcentralens husplanering upprättat. De gör det lättare att planera renoveringar. För att snabba upp saneringsprocesserna i daghem kommer saneringarna att buntas ihop i snarlika objekt. 2 Av lagstiftningen om undervisningsverksamhet följer vissa förpliktelser gällande undervisningsplatsens placering. Enligt 6 i lagen om grundläggande utbildning anvisar kommunen en närskola eller en annan lämplig plats till den som är läropliktig. Av grundad anledning som har samband med undervisningen kan kommunen byta plats för undervisningen utan att ändra på undervisningsspråket. Enligt motiveringarna till detta lagrum (Regeringsproposition 86/1997) förutsätter en kommuns beslut om att byta skola ett sådant faktiskt skäl som förhindrar skolgång i ifrågavarande skola. Enligt regeringspropositionen kan orsakerna omfatta att skolans verksamhet avslutas, att kommunens avtal om att införskaffa undervisning avslutas eller att skolan blir oanvändbar. Som ett praktiskt exempel kan nämnas fall där skolan är skadlig för hälsan på grund av lokalernas skick samt ombyggnad av skolan.

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 27 / 48 Enligt 6 i lagen om grundläggande utbildning ska undervisningen ordnas så att elevernas resor med hänsyn till bebyggelsen, skolornas och andra undervisningsplatsers placering samt kommunikationerna är så trygga och korta för eleverna som möjligt. När förskoleundervisning ordnas ska dessutom beaktas att de barn som deltar i undervisningen har möjlighet att utnyttja dagvårdsservice. Enligt 32 i lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till fri transport om det är längre än fem kilometer till skolan eller om övriga kriterier som nämnden fastställt fylls. En elev i förskoleundervisning som har längre än fem kilometer från hemmet/dagvården till förskoleundervisningen har rätt till fri transport. Elevens dagliga skolresa till en skola som anvisats av kommunen får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme i anspråk; om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar i anspråk. Lokalcentralen och bildningssektorn har under hösten 2013 tillsammans berett principer för ersättande lokaler inom staden. Principerna garanterar ett likvärdigt bemötande i olika situationer. Situationerna där ersättande lokaler behövs kan delas upp i två slag: så kallade planerade och akuta. I planerade situationer handlar det om ombyggnadsprojekt för daghem eller skolor, vilka ingår i budgeten och utförs enligt en existerande tidtabell. I sådana situationer kan stadsstyrelsen eller fullmäktige fatta beslut om ersättande lokaler som en del av godkännandet av projektplanerna för reparationsprojekten. Användarnämnden godkänner behovsutredningen och ger ett utlåtande om projektplanen. Planeringen av ersättande lokaler grundar sig på befintliga servicenät eller också omfattar projektplanen ett förslag om nya lokaler som ska skaffas. Akuta situationer kan till exempel uppstå vid en brand, en vattenskada eller en annan motsvarande oförutsedd och överraskande situation som leder till att lokalerna omedelbart måste tas ur bruk helt eller delvis. En akut situation kan också uppstå om Esboregionens miljö- och hälsoskydd meddelar användningsförbud för lokalerna. Dessutom kan det uppstå situationer då Lokalcentralen har gjort mätningar och observationer i lokalerna och utgående från dem uppskattar att ifrågavarande undervisnings- eller daghemslokaler inte är hälsosamma eller trygga och att lokalerna därför ska tas ur användning. I principerna för ersättande lokaler föreslås att man som ersättande lokaler i första hand ska utnyttja bildningssektorns för ändamålet lämpliga lokaler och där det finns fri kapacitet och som fort är tillgängliga. Det första alternativet från skolelevens synvinkel är att undervisning anordnas i lokaler planerade för undervisningsbruk. Först i andra hand anskaffas tillfälliga hyreslokaler i fasta eller flyttbara byggnader. Dessutom ska vid kartläggningen av ersättande lokaler de krav som lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen föreskriver för

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 28 / 48 lokalerna och för skolresans längd samt andra synpunkter som anknyter till att ändamålsenligt ordna utbildning beaktas. Ersättande lokaler för de finska grundskolorna strävar man i första hand efter att ordna inom de egna serviceområdena för grundläggande utbildning, det vill säga: Hagalund, Mattby-Olars, Esboviken, Alberga, Mellersta Esbo och Norra Esbo. I början av akuta situationer och i situationer där det trots utredningar inte är möjligt att hitta lämpliga lokaler i det egna serviceområdet kan de ersättande lokalerna ordnas i andra serviceområden. Den svenska grundläggande utbildningen i Esbo utgör ett serviceområde. I första hand stävar man efter att ordna ersättande lokaler inom det svenskspråkiga skolnätet så att avståndet mellan den utrymda och den ersatta enheten för de svenskspråkiga skoleleverna är jämförbar med finskspråkiga skolelevers avstånd i motsvarande fall. Gymnasieutbildningen är inte indelad i serviceområden. Ersättande lokaler utreds i hela staden. 3 Verksamhetsförslaget som riksdagens revisionsutskott avgett omfattar åtgärdsuppmaningar riktade till regeringen gällande beredningen av författningsändringar samt tillsynsmyndigheternas verksamhetsutveckling. Lokalcentralen följer med lagberednings- och utvecklingsarbetet kring förslagen samt kommer att ta hänsyn till revideringen i stadens byggproduktion och fastighetsförvaltning. Utvecklingsobjekten som nämns i åtgärdsförslaget har redan till många delar beaktats i Esbo stads verksamhet. Enligt punkt 4 i åtgärdsförslaget ska byggandet kunna övervakas bättre och övervakningen ska vara rättidig. Dessutom ska information om huvudplanerare, huvudentreprenör och inspektör hållas synlig, t.ex. på en skylt. Enligt punkt 5 i åtgärdsförslaget ska fuktsäkerheten i byggandet förbättras. I Esbo lokalcentrals byggprojekt förutsätts att entreprenören ansvarar för kvalitetskontrollen på byggplatsen under hela entreprenadtiden och upprättar en särskild kvalitetsplan över byggprojektet. Som en del av kvalitetskontrollen ska entreprenören övervaka planerarnas, den egna och underentreprenörernas arbetsledning och arbetskraftens kompetens och arbetsprestation samt arbetsresultatets överensstämmelse med avtalet. Entreprenören ska fästa särskild vikt vid rättidigheten i arbetsmomenten och kvaliteten i arbetsprestationerna särskilt vid täckdikning och grundläggning, vid isolering och bortledning av vatten och fukt samt tätheten och energiförbrukningen i konstruktionerna. Vid byggskedet förutsätts huvudsakligen ett fast väderskydd för att förebygga fukt. Entreprenören ska också övervaka dugligheten i anskaffningarna och underentreprenörernas byggmoment och arbetsprestation för att avtalsenligt resultat ska uppnås.

29 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 29 / 48 Kvalitetsplanen godkänns senast under det första byggplatsmötet. Efter det uppföljs den under byggplatsmötena och vid behov vid särskilda kvalitetsmöten. Då byggnaden står klar hålls ett separat responsmöte. Det är på entreprenörens ansvar att samla dokumentationen för den godkända kvalitetsplanen (synförrättningsprotokoll, tillsyns- och förhandlingspromemorior osv.) på byggplatsen i en separat kvalitetsmapp, som överlåts till beställaren. Enligt punkt 7 i åtgärdsförslaget ska verksamhetssätten och metoderna för att utreda fukt- och mögelskador bli mer tillförlitliga än de är nu. Dessutom borde medborgarna informeras om vilka fukt- och mögelskaderelaterade frågor som inte ens forskningen kan svara på. I Esbo har man arbetat mycket med att utreda inneluftsproblem och förbättra informationen. I början av år 2012 bildades en yrkesövergripande inneluftsgrupp (MASI), vars syfte är att utveckla åtgärdsprogrammet och lösningsmodeller rörande stadens inneluft samt öka samarbetet mellan sektorerna. Gruppen har representanter från de olika sektorerna (ca 30 personer). Gruppen sammanträder en gång per månad. Gruppen har sammanställt verksamhetsanvisningar och allmänna principer för att lösa inneluftsproblem. Dessa anvisningar och principer har upprättats för att förenhetliga praxis och förbättra processerna vid utredning av inneluftsproblem. Syftet med anvisningarna är - att utredningsprocessen är tydlig med en början och ett slut, - att utredningsprocessen är smidig, öppen, effektiv och ekonomisk, - att krisartade situationer i objekten inte uppstår, - att angreppssättet är kund- och användarvänligt. Enligt anvisningarna ska användarna aktivt övervaka situationen och omedelbart meddela om möjliga problem till Lokalcentralen och Esbo fastighetstjänster så att man kan bedöma situationen och genomföra möjliga saneringsåtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. Serviceboken är ett nytt system för mottagande av användarrespons som tagits i bruk hösten I systemet kan fastighetsanvändarna ge direkt respons vilket underlättar tidigt ingripande i uppdagade problemfall. Anvisningarna är avsedda för alla dem som på något sätt berörs av problemens utredningsprocess. Huvudansvaret för att upprätta och datera anvisningarna ligger på Lokalcentralens inneluftsexperter, men förfarandet avtalas i samarbete med den yrkesövergripande inneluftsgruppen. Den första versionen av anvisningarna beräknas bli klar under våren Stadens ledningsgrupp har behandlat anvisningarna De behandlas på nytt i ledningsgruppen i början av år Information ges på stadens webbplats när anvisningarna är klara. Dessutom är det möjligt att staden ordnar särskilda interna informationsmöten.