Fullmäktige Sida 1 / 100

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 100 Sammanträde Tid måndag kl Paus Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Markus Torkki, ordförande (Saml) Anitra Ahtola (Saml) Kaisa Alaviiri (Saml) Abdirahman Ali (SDP) Kurt Byman (Sannf och Obundna) Simon Elo (Sannf och Obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP) Fred Granberg (SFP) Simo Grönroos (Sannf och Obundna) Maria Guzenina-Richardson (SDP) Henri Haaksiala (Saml) Carl Haglund Nina af Hällström (SFP) Heli Halava (Gröna) Martti Hellström (SDP) Sirpa Hertell (Gröna), avlägsnade sig kl Mikko Hintsala Simo Repo (C) Inka Hopsu (Gröna), avlägsnade sig kl , ersattes av Janna Koivisto Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta (Sannf och Obundna), anlände kl Saara Hyrkkö (Gröna) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (SFP) Maria Jungner Harriet Klar-Nykvist (SDP), anlände kl Arja Juvonen (Sannf och Obundna), anlände kl Kaarina Järvenpää Kaija Kalliola (KD) Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml) Laura Kiijärvi (Saml) Hanna Kiljunen (Saml) Jukka Kilpi (Sannf och Obundna) Kalevi Kivistö (VF) Ari Konttas (Saml) Katja Lahti (Gröna) Teemu Lahtinen (Sannf och Obundna), avlägsnade sig kl , ersattes av Kari Pajunen Mia Laiho (Saml)

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 100 Antero Laukkanen (KD) Sanna Lauslahti (Saml) Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen (Gröna) Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml) Jouni Mykkänen (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Risto Nevanlinna Päivi Salli (Gröna) Marika Niemi (Saml), anlände kl och avlägsnade sig kl , ersattes av Jukka Niemelä Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi Kari Kuusisto (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Susanna Rahkonen (Gröna) Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf och Obundna) Heikki Seppä (Saml) Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Timo Soini (Sannf och Obundna), avlägsnade sig kl , ersattes av Petri Pulkkanen Seppo Sonkeri (Sannf och Obundna) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist (SDP), anlände kl Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml) Johanna Värmälä (SDP) Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml), anlände kl Övriga närvarande Hannele Kerola Nicholas Kujala Jukka Mäkelä Sampo Suihko Olavi Louko Mauri Suuperko Aulis Majuri representant för stadsstyrelsen, anlände kl och avlägsnade sig kl representant för ungdomsfullmäktige stadsdirektör bildningsdirektör teknisk direktör affärsverksdirektör, avlägsnade sig under pausen ekonomi- och förvaltningsdirektör

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 100 Reijo Tuori Satu Tyry-Salo Pekka Heikkinen Päivi Sutinen Virpi Ala-aho Jouni Majuri finansieringsdirektör kommunikationsdirektör ekonomiplaneringsdirektör serviceutvecklingsdirektör, avlägsnade sig kl revisor stadssekreterare, sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Carl Haglund Mikko Hintsala Jan Holst Kaarina Järvenpää Risto Nevanlinna Johanna Paattiniemi Kristiina Vuorinen

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 100 Underskrifter Markus Torkki ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Veikko Simpanen Kurt Torsell Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2013 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2 C, 4 våningen, Esbo centrum

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 100 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 98 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 99 Val av protokolljusterare Fyllnadsval: ledamot i tekniska nämnden Beviljande av stadens proprieborgen till Espoon Elä ja Asu 10 Oy för lån för byggande av en leva och bo-seniorcentral i Alberga 102 Rättelse av fullmäktiges beslut om ändring 13 av bildningssektorns instruktioner Uppföljningsrapport I år 2014 och därav föranledda 15 åtgärder Ramen för 2015 års budget och ekonomiplanen Uppföljning av de förvaltningsövergripande 36 utvecklingsprogrammen I/ Godkännande av detaljplanen Högnäs i stadsdel Högnäs, område nr Godkännande av detaljplanen Blombacken och därtill 54 hörande detaljplaneändringar i Gumböle, Esbogård, Köklax och Morby, område nr Fråga om resurser som behövs för att göra 77 bygglovshandläggningen smidigare 109 Fråga om att täcka kostnaderna för Västmetron m.m Motion om att planera ett regleringsmagasin väster om 84 Åboleden på Kyrkträskets gamla plats 111 Motion för att utreda ombyggnad av motorvägar till 89 bulevarder 112 Motioner inlämnade under fullmäktiges sammanträde 94

6 Esbo stad Protokoll 98 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Förslag Redogörelse Ordförande konstaterade att sammanträdet var lagligen sammankallat och beslutfört Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 98.

7 Esbo stad Protokoll 99 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes Veikko Simpanen och Kurt Torsell.

8 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 8 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i tekniska nämnden Beredning och upplysningar: Risto Pirkanniemi, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (Gröna) till ordinarie ledamot i tekniska nämnden i stället för Tiina Hofström (Gröna). Behandling Ordföranden föreslog att fullmäktige väljer Marjo Matikka (Gröna) till ordinarie ledamot i tekniska nämnden i stället för Tiina Hofström (Gröna). Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att fullmäktige godkänt det enhälligt. Beslut Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige valde Marjo Matikka (Gröna) till ordinarie ledamot i tekniska nämnden i stället för Tiina Hofström (Gröna). Tiina Hofström som är ledamot i tekniska nämnden har anhållit per e-post om avsked från förtroendeuppdraget på grund av flytt till en annan kommun. Enligt 33 1 mom. 1 punkten i kommunallagen är den som har kommunen som hemkommun valbar till kommunens förtroendeuppdrag. Valbar till en nämnd är enligt 36 1 mom. i kommunallagen den som är valbar till fullmäktige. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs vara kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (Gröna) till ordinarie ledamot i tekniska nämnden i stället för Tiina Hofström (Gröna).

9 Esbo stad Protokoll 100 Fullmäktige Sida 9 / 100 Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Den valda - Nämndens sekreterare - Tiina Hofström

10 Esbo stad Protokoll 101 Fullmäktige Sida 10 / / /2014 Stadsstyrelsen Beviljande av stadens proprieborgen till Espoon Elä ja Asu Oy för lån för byggande av en leva och bo-seniorcentral i Alberga Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 beviljar stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Espoon Elä ja Asu Oy på basis av konkurrensutsättning högst euro som ett eller flera lån högst 15 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater, högst 2 amorteringsfria år efter att den första låneposten lyfts Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen Garantiprovision En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. 2 befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen.

11 Esbo stad Protokoll 101 Fullmäktige Sida 11 / 100 Beslut Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen beslutade grunda ett allmännyttigt bolag, Espoon Elä ja Asu Oy, för att bygga, äga och administrera leva och boseniorcentraler som är avsedda för specialgrupper samt övriga allmännyttiga enheter inom staden. Projektplanen för Albergas leva och bo-seniorcentral godkändes av fullmäktige och projektet genomförs av Espoon Elä ja Asu Oy. Viktiga mål för byggnaden är hälsa, säkerhet, användbarhet, hållbarhet, energieffektivitet, tillgänglighet, flexibilitet, ett vackert utseende och en bra underhållbarhet. Helhetsbudget EUR Kostnaderna för byggherren Byggtekniska arbeten VVS-arbeten Elarbete Separata upphandlingar Verksamhetsutrustning (personlyftsystem och telefonbasstation för inomhusbruk) Finansiering Projektreserveringar - Reservation för tilläggs- och ändringsarbeten - Reservation för prisändringar i planeringsskedet - Reservation för prisändringar i byggskedet - riskreservation Totalt Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) har villkorligt reserverat ett understöd på 5 miljoner euro och ett räntestödslån på 22,9 miljoner euro för att bygga hyresbostäder och förbättra boendeförhållandena för specialgrupperna vid Albergas leva och boseniorcentral. Espoon Elä ja Asu Oy ansöker om proprieborgen på 5 miljoner euro av Esbo stad för lån för att täcka kostnaderna för Albergas seniorcentral. Esbo stad äger Espoon Elä ja Asu Oy:s hela aktiestock och därför krävs ingen kontrasäkerhet.

12 Esbo stad Protokoll 101 Fullmäktige Sida 12 / 100 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 beviljar stadens proprieborgen enligt följande: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Espoon Elä ja Asu Oy på basis av konkurrensutsättning högst euro som ett eller flera lån högst 15 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater, högst 2 amorteringsfria år efter att den första låneposten lyfts Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen Garantiprovision En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. 2 befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

13 Esbo stad Protokoll 102 Fullmäktige Sida 13 / / /2014 Stadsstyrelsen Rättelse av fullmäktiges beslut om ändring av bildningssektorns instruktioner Beredning och upplysningar: Virpi Leino, tfn Maria Rauman, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige ändrar 2 3 punkten i instruktionen för bildningssektorn enligt följande: Sektorn består av följande resultatenheter: --- 3) resultatenheten för svenska bildningstjänster, som leds av direktören för svenska bildningstjänster. --- Beslut Redogörelse Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige godkände delvis och remitterade delvis ändringen av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn ( ). I ärendets redogörelsedel konstaterades följande: "Resultatenheten Svenska rums namn föreslås bli ändrat till svenska bildningstjänster, vilket bättre beskriver resultatenhetens ansvarsområde. Detta förutsätter en ändring av sektorns instruktion. Också titeln för resultatenhetens direktör kommer att ändras till direktören för svenska bildningstjänster. Om titeländringen beslutar sektordirektören." Fullmäktige godkände titeländringen inom resultatenheten Svenska rum i 3 i instruktionen för sektorn som fanns som bilaga till beslutet, men ändringen hade uteblivit från ifrågavarande instruktions 2 3 punkt. Således ska fullmäktiges beslut korrigeras enligt beslutsförslaget. Beslutshistoria Stadsstyrelsen , 216 Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä:

14 Esbo stad Protokoll 102 Fullmäktige Sida 14 / 100 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige ändrar 2 3 punkten i instruktionen för bildningssektorn enligt följande: Sektorn består av följande resultatenheter: --- 3) resultatenheten för svenska bildningstjänster, som leds av direktören för svenska bildningstjänster. --- Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

15 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 15 / / /2014 Stadsstyrelsen Uppföljningsrapport I år 2014 och därav föranledda åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten I för kännedom, 2 antecknar den bifogade koncernuppföljningsrapporten för kännedom, 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2013 för kännedom, 4 antecknar revisionsnämndens utlåtande om uppföljningsrapport I för kännedom, 5 godkänner följande ändringar av inkomst- och utgiftsbudgeten: 24 Äldreomsorg ökning av inkomstbudgeten minskning av utgiftsbudgeten 25 Hälsovård ökning av utgiftsbudgeten överföring av anslag till 49 Övriga teknik- och miljötjänster, bostadsenheten 27 Familje- och socialtjänster ökning av inkomstbudgeten ökning av utgiftsbudgeten 39 Den övriga bildningssektorn minskning av utgiftsbudgeten euro euro euro euro euro euro euro

16 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 16 / Övriga teknik- och miljötjänster minskning av inkomstbudgeten J01 Affärsverkssektorns förvaltnings- och utvecklingsenhet ökning av utgiftsbudgeten J03 Resultatenheten för informationsteknik försämring av verksamhetsbidraget J05 Resultatenheten för stadsfakta ökning av utgiftsbudgeten 92 Jord- och vattenområden ökning av utgiftsbudgeten euro euro euro euro euro Balansenheten Storåkern Överföring av anslag från balansenhetens anslag för kommunalteknik till byggande av Suurpellon päiväkoti, 3,8 miljoner Balansenheten Hagalund ökning av inkomstbudgeten ökning av utgiftsbudgeten euro euro Affärsverket Lokalcentralen För finansiering av tillfälliga, ersättande lokaler och flyttbara lokaler för skolor och daghem används 5 miljoner euro av oanvända anslag för färdiga projekt och projekt som fortsätter nästa år. Behandling Simpanen understödd av Värmälä m.fl. föreslog följande ändring: "Fullmäktige godkänner följande ändringar av inkomst- och utgiftsbudgeten: 24 Äldreomsorg Ändras så att det istället för stadsstyrelsens förslag blir en minskning av utgiftsbudgeten på " Byman lämnade understödd av Huhta följande ändringsförslag: Kohta 5 92 Jord- och vattenområden Höjning av anslag euro."

17 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 17 / 100 Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag till övriga delar godkänts och att eftersom Simpanens och Bymans ändringsförslag också mött motstånd, måste man rösta. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Bymans ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Bymans ändringsförslag med 64 röster mot 10. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Simpanens ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Simpanens ändringsförslag med 56 röster mot 17. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse 1 Vuoden 2014 Seurantaraportti I 2 Konserniseuranta Vastaukset arviointikertomukseen huomioihin 4 Pöytäkirjamerkintöjen seuranta 5 6 Valtuustoryhmien toiminnan tukeminen Äänestyslista Tarkastuslautakunnan lausunto 1. Uppföljningsrapport I Sammanfattning Siffrorna för den globala ekonomin fortsätter att peka på återhämtning, men i Europa är signalerna på ekonomisk tillväxt svaga. Visserligen har tillväxtsiffrorna för industriländerna utanför Europa också varit måttfulla jämfört med perioder efter tidigare recessioner. Finlands BNP har minskat under två år i sträck, men nu växte ekonomin en aning under det andra kvartalet, visserligen bara med 0,1 procent. BNP-tillväxten i euroområdet var jämt noll under andra kvartalet och många stora euroländer har meddelat att ekonomin kommer att krympa och att de har svårt att täcka

18 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 18 / 100 de offentliga skulderna. Enligt de färskaste prognoserna kommer Finlands ekonomi och BNP att försämras. Den allmänna ekonomiska situationen avspeglas i Esbo. Arbetslöshetsgraden i Esbo var 9,7 procent i slutat av juni. Sedan fjolåret hade antalet arbetslösa ökat med och arbetslöshetsgraden med 1,1 procentenheter. Den ekonomiska ostadigheten i omvärlden har lett till att ökningen av skatteinkomsterna tynar. Trots att skatteinkomsterna under början av året är goda, kommer de inte att öka med mer än 1,1 procent, 14,6 miljoner under budgeten. Samtidigt växer staden snabbast av de största städerna i landet. Folkmängden ökade till slutet av juli med personer och var då sammanlagt personer. Ökningen beror huvudsakligen på födelseöverskottet och på invandringen. Vid årets början hade 12,2 procent av invånarna ett utländskt modersmål. Andelen ökar årligen med en procentenhet. Ökningen täcker 75 procent av folkökningen. Stadens resultat januari juli var 13 miljoner euro, 12 miljoner euro mindre än i fjol. Enligt sektorernas prognoser för resten av året kan räkenskapsperiodens resultat vara upp till 53,5 miljoner på minus och årsbidraget kan vara endast 60 miljoner euro, vilket är 38,5 miljoner mindre än i den gällande budgeten. Just nu är prognosen för hela staden en aning bättre, årsbidraget torde bli 70 miljoner euro och resultatet 43 miljoner på minus. Det är emellertid fakta att de ekonomiska siffrorna för detta år inte är goda och den gällande budgeten kommer att överskridas rejält. Den nivå för årsbidraget som eftersträvas underskrids med 100 miljoner euro. Staden och dess dotterbolag har ett omfattande investeringsprogram för de närmaste åren som ska svara på stadens behov och möjliggöra en hållbar utveckling av samhällsstrukturen. Det förekommer tendenser till budgetöverskridningar. Fullmäktige föreslås godkänna höjning av vissa anslag. En del av överskridningstendenserna måste emellertid stoppas vid budgetanpassningen inom förvaltningarna. Ekonomin och verksamheten Inkomsterna till slutet av juli var 123 miljoner euro. Det är 22,5 miljoner euro mindre än fjolåret. De externa inkomsterna av markförsäljning hittills är mindre än väntat och enligt prognosen kommer takten inte att förändras mycket under resten av året. Därför torde markförsäljningsinkomsterna underskrida budgeten med 10 miljoner euro. Å andra sidan har staden retroaktivt lyckats få in externa inkomster och inkomstprognosen för balansenheten Hagalund har höjts med 6 miljoner euro. De externa inkomsterna är enligt prognosen totalt 262,7 euro, drygt 3 miljoner euro under budgeten. Höjningen av inkomstprognosen för balansenheten Hagalund höjer emellertid investeringsutgifterna i motsvarande grad. Resultaträkningen ensam ger inte en helhetsbild av de verkliga penningflödena.

19 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 19 / 100 Ökningen av externa utgifter var i slutet av juli uppe i 2,8 procent. Ökningen består framförallt av köp av tjänster. Köp av tjänster har ökat med 3,6 procent, i synnerhet för att den specialiserade sjukvården kostar allt mera. Enligt prognosen är ökningen i år drygt 6 procent. Den specialiserade sjukvården är det största enskilda köpet. Den står för 34 procent av köp av externa tjänster. När utgifterna för den ökar, har det betydande inverkan på hela utgiftsutvecklingen. Personalkostnaderna har ökat 1,8 procent under början av året och de torde underskrida budgeten. Utkomststödet och den specialiserade sjukvården torde stå för de största överskridningarna, i enlighet med utvecklingen under början av året. Förslagen till budgetändringar presenteras mer detaljerat i kapitel 2. De redovisade skatteinkomsterna slutet av juli var 825 miljoner euro. Enligt prognosen kommer skatteinkomsterna att underskrida budgeten med 15 miljoner euro. Enligt prognosen för skatteinkomsterna är underskridningen av kommunalskatten 19 miljoner euro, men samfundsskatten och fastighetsskatten överskrids i stället något så underskridningen inte blir fullt så stor. Ökningen av skatteinkomsterna torde bli endast 1,1 procent. Skatteinkomsterna torde uppgå till miljoner euro. I budgeten räknar man med att skatteinkomsterna ökar med cirka 2,3 procent. I slutet av juli hade staden anställda. Ökningen från början av året var 147 anställda. Ökningens tyngdpunkt ligger i social- och hälsovårdssektorn. I början av året var utbetalningarna 146,2 miljoner euro och inbetalningarna 139 miljoner euro i snitt. Staden har lyft kortfristigt lån genom att emittera kommuncertifikat till ett värde av 162 miljoner euro. Lånefristen är i snitt 10 dagar. Med hjälp av kommuncertifikaten täcks tillfällig kassabrist som beror på ett ojämnt kassaflöde. Staden har lånat 117 miljoner euro. Årets befullmäktigade låneupptagning har därmed redan nåtts. Den planerade överföringen av 40 miljoner euro ur fonderna har också genomförts. Eventuella behov av ytterligare finansiering under slutet av året tillmötesgås med kortfristiga kassalån. Stadens lånestock var i slutet av juli 304,1 miljoner euro. Långfristiga lån amorterades under början av året med 29,1 miljoner euro. I början av året avkastade investeringsfonden för basservice och markanskaffning 4,7 procent och fonden för utveckling av basservicen 5,4 procent. Investeringarna till slutet av juli var 115 miljoner euro. Enligt sektorernas prognos kommer 360,4 miljoner euro att användas för investeringar. Prognosen inkluderar en markaffär i Storåkern som uppgår till 38,8 miljoner euro. Den har inte verkningar på kassaflödet. Utifrån utfallet hittills under året och de kända överföringarna kan investeringarna uppskattas till 335 miljoner euro i år.

20 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 20 / 100 I Berättelsen om Esbo 2014 ingår 30 resultatmål. Av dessa uppskattar man att 6 resultatmål inte kommer att nås helt under året. Dessa gäller närmast utvecklingen av produktiviteten och verksamhetsbidraget. Resultatmålet om förbättrad tillgång till icke-brådskande hälsovård torde inte heller nås. 2. Ändringar i budgeten Äldreomsorgens inkomster torde överskridas med 0,5 miljoner euro. Utgifterna torde underskridas med 2,6 miljoner euro, ty kundtjänsterna har gjorts smidigare. Därför föreslås en minskning av utgiftsbudgeten på 2,5 miljoner. Hälsovårdens utgifter torde överskridas med 19,2 miljoner euro varav 18,3 miljoner euro för den specialiserade sjukvården vid HNS. Situationen beträffande den specialiserade sjukvården och även beträffande övrig sjuk- och hälsovård kan ändras och därför föreslår sektorn tilläggsanslag på 14 miljoner euro. Dessutom föreslår sektorn att euro överförs från hälsovården till teknik- och miljösektorn för hyran som betalas för Aurorahemmets avdelning 1. Anstaltsvården vid avdelningen har ändrats till serviceboende och de boende betalar hyra till bostadsenheten vid teknik- och miljösektorn. Familje- och socialtjänsternas inkomster torde överskridas med 0,5 miljoner euro, som består i ersättningar från staten och från trafikförsäkringar. Utgifterna torde överskridas med cirka 10 miljoner euro varav utkomststödet med 5,7 miljoner euro och kommunens andel av arbetsmarknadsstödet med 3,6 miljoner euro. Kommunförsöket för förbättring av sysselsättningen överskrids med 0,7 miljoner euro, eftersom sektorn inte hade räknat med projektet i budgeten. Övriga teknik- och miljötjänsters inkomstbudget inkluderar markförsäljningsvinster på 25 miljoner euro och externa arrenden på 10 miljoner euro. En realistisk prognos för intäkterna av markförsäljning är 14 miljoner euro och av externa arrenden 11 miljoner euro. Inkomsterna torde alltså underskridas med 10 miljoner euro. Uppskattningen av markförsäljningsvinsterna bygger på de affärer som avtalats att äga rum under slutet av året. Sektorn föreslår att fullmäktige minskar inkomstbudgeten för uppgiftsområde 491 med 10 miljoner euro. Affärsverkssektorn föreslår att euro överförs från bildningssektorns stab (39) till affärsverkssektorns förvaltnings- och utvecklingsenhet för att täcka lönen för en huvudförtroendeman som tidigare jobbade i bildningssektorn. Verksamhetsbidraget för resultatenheten för informationsteknik minskas med 1,140 miljoner euro, eftersom TATU-programmets mål för detta år inte nås fullt ut. Från resultatenheten för kultur i bildningssektorn (35) överförs euro till resultatenheten för stadsfakta för att täcka bokföringstjänster.

21 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 21 / 100 Överföringen av denna post försummades när samservicen överfördes till affärsverkssektorn Investeringar 92 Jord- och vattenområden För markanskaffning reserveras 11,4 miljoner euro i den ändrade budgeten. Fullmäktige beslutade att köpa mark i Storåkern och anslog 38,8 miljoner euro för detta ändamål i budgeten På grund av ett besvär över beslutet fördröjdes affären och anslaget kunde inte användas Beslutet vann laga kraft i juni 2014 och köpbeslutet blev därmed bindande för staden. Därför behövs anslaget nu i 2014 års budget. Under år 2014 behöver privata markägare inte betala skatt för realisationsvinsten om de säljer mark till kommunen. Skattefriheten har ökat säljlusten bland markägarna. Flera förhandlingar med markägarna pågår. För att säljlusten ska kunna tillmötesgås behövs ytterligare 2,5 miljoner euro för markanskaffning. Detaljplanen Holmparken II träder i kraft och därtill hörande betydande fastighetsregleringar genomförs i år. För detta ändamål behövs ca 3,7 miljoner euro. Sektorn föreslår att fullmäktige höjer investeringsanslaget för markanskaffning med 45 miljoner euro. Lokalcentralens investeringar. För finansiering av tillfälliga, ersättande lokaler och flyttbara lokaler för skolor och daghem används 5 miljoner euro av oanvända anslag för projekt som fortsätter nästa år. Balansenheten Storåkerns investeringar. Suurpellon päiväkoti tas i bruk i början av hösten. Byggandet av daghemmet fördröjdes, eftersom entreprenadavtalet med den ursprungliga entreprenören hävdes. Eftersom daghemmet skulle ha blivit färdigt till slutet av 2013, reserverades endast 300 euro för finish i budgeten På grund av att projektet har försenats, överskrids budgeten 2014 med ca 3,8 miljoner euro. Överskridningen täcks med en överföring ur investeringsanslagen för kommunalteknik. I slutet av juli var utgifterna uppe i 3,1 miljoner euro. Kostnadsförslaget för daghemmet är 9,1 miljoner euro. (Av detta hade 8,2 miljoner euro använts i slutet av juli). Kostnaderna för daghemmet kommer att överskrida det 12/2011 daterade kostnadsförslaget 6,75 miljoner euro med 2,3 miljoner euro. Överskridningen beror bland annat på att grundläggningen är besvärlig, att huvudentreprenören har bytts och att det är fråga om ett unikt pilotprojekt för att få fram ett passivhus. Byggherre är lokalcentralen. Byggnaden blev färdig i slutet av maj. Under sommaren har gården färdigställts. Sektorn föreslår att stadsstyrelsen överför 3,8 miljoner euro från anslaget för kommunalteknik i balansenheten Storåkern till husbyggnad för daghemmet. Balansenheten Hagalund. Stadsstyrelsen godkände ett avtal mellan staden och Lokaltapiola om byggandet av den centrala delen av Hagalunds centrum. Byggarbetet startades omedelbart därefter. För

22 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 22 / 100 Beslutshistoria Stadsstyrelsen byggandet behövs ytterligare 4,2 miljoner euro i investeringsbudgeten Anslaget kan så småningom täckas med avtalsenliga intäkter. 3. Koncernuppföljning Koncernuppföljningsrapporten, d.v.s. mellanbokslutet består av uppföljningsuppgifterna för ekonomi och verksamhet i helägda och delägda bolag, stiftelser och samkommuner. Uppgifterna i uppföljningsrapporten kopplas också till koncernbokslutet. Koncernuppföljningen hjälper att följa verksamheten och resultatet i samfunden. I mellanbokslutet ingår resultaträkningarna för , en jämförelse med motsvarande tidpunkt under fjolåret, budgetarna, eventuella prognoser över budgetutfallet och de viktigaste händelserna och ändringarna i verksamheten och ekonomin De viktigaste samfunden har också tillställt en beskrivning av de väsentligaste riskerna och hanteringen av dem och av den interna kontrollen. Staden håller på att förnya sin ägarpolitik och koncernanvisningarna. Koncernsamfunden har vid rapporteringen ombetts beskriva när och hur stadens strategi syns i deras verksamhet, vad som är centralt för att målen ska nås och hur växelverkan mellan staden och samfunden kunde utvecklas. Samfundens svar och beskrivningar används vid förnyelsen av ägarpolitiken och koncernanvisningarna. 4. Utvärderingsberättelsen för år 2013 Stadsstyrelsen har bett nämnderna och direktionerna reda ut iakttagelserna i utvärderingsberättelsen och presentera dem i samband med uppföljningsrapport 1. Utredningarnas bifogas. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 antecknar den bifogade uppföljningsrapporten I för kännedom, 2 antecknar den bifogade koncernuppföljningsrapporten för kännedom, 3 antecknar utredningarna om iakttagelserna i uppföljningsrapporten 2013 för kännedom, 4

23 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 23 / 100 antecknar revisionsnämndens utlåtande om uppföljningsrapport I för kännedom, 5 godkänner följande ändringar av inkomst- och utgiftsbudgeten: 24 Äldreomsorg ökning av inkomstbudgeten minskning av utgiftsbudgeten 25 Hälsovård ökning av utgiftsbudgeten överföring av anslag till 49 Övriga teknik- och miljötjänster, bostadsenheten 27 Familje- och socialtjänster ökning av inkomstbudgeten ökning av utgiftsbudgeten 39 Den övriga bildningssektorn minskning av utgiftsbudgeten 49 Övriga teknik- och miljötjänster minskning av inkomstbudgeten J01 Affärsverkssektorns förvaltnings- och utvecklingsenhet ökning av utgiftsbudgeten J03 Resultatenheten för informationsteknik försämring av verksamhetsbidraget J05 Resultatenheten för stadsfakta ökning av utgiftsbudgeten 92 Jord- och vattenområden ökning av utgiftsbudgeten euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro euro Balansenheten Storåkern Överföring av anslag från balansenhetens anslag för kommunalteknik till byggande av Suurpellon päiväkoti, 3,8 miljoner Balansenheten Hagalund ökning av inkomstbudgeten ökning av utgiftsbudgeten euro euro Affärsverket Lokalcentralen För finansiering av tillfälliga, ersättande lokaler och flyttbara lokaler för skolor och daghem används 5 miljoner euro av oanvända anslag för färdiga projekt och projekt som fortsätter nästa år. Beslut Stadsstyrelsen:

24 Esbo stad Protokoll 103 Fullmäktige Sida 24 / 100 Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

25 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 25 / / /2014 Stadsstyrelsen Ramen för 2015 års budget och ekonomiplanen Beredning och upplysningar: Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt de totala verksamhetsutgifterna och verksamhetsinkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram. Behandling Kilpi lämnade understödd av Ruoho följande remissförslag: "Fullmäktige remitterar ramen för 2015 års budget samt ekonomiplanen för ny beredning så att 1) investeringsramen för varje förmögenhetslag för år kompletteras med uppgifter om samtliga investeringar på mer är 2 miljoner euro som ingår i programmet. 2) invandringens effekter på utgifterna för utkomststöd, den specialiserade sjukvården och den grundläggande hälso- och sjukvården samt ökningen i bostadsansökningarna utreds så att fullmäktige föreläggs en beräkning över en hur stor andel av ökningen som orsakas av det behov av socialskydd och hälsovård personer som fått uppehållstillstånd i Finland under de två senaste åren haft." Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om återremiss och att de följande inläggen därför ska gälla remissförslaget. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget till återremiss röstar ja och de som motsätter sig förslaget röstar nej. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning.

26 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 26 / 100 Remissförslaget förkastades med 62 röster mot 9. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Juvonen föreslog understödd av Värmälä m.fl. följande hemställningar: "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 24 Äldreomsorg Fullmäktige hemställer att man i Esbo utvecklar en god vård i livets slutskede och att patienter fortfarande ska ha möjlighet att få vård i livets slutskede även i Terhohemmet." "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 24 Äldreomsorg Fullmäktige hemställer att närståendevården ska utvecklas i Esbo så att det skulle vara en möjlighet för allt flera närståendevårdare." "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 24 Äldreomsorg Fullmäktige hemställer att personalmängdens tillräcklighet ska följas upp så att enheterna inom äldreomsorgen och hemvården har en tillräcklig personaldimensionering." "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 27 Familje- och handikappservicen Fullmäktige hemställer att Esbo i enlighet med verksamhetsföreskrifterna om färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp och i enlighet med verksamhetsföreskrifterna om färdtjänst enligt socialvårdslagen också ska beakta rätten att använda namngiven chaufför i taxi för de personer för vilka det med tanke på deras skada eller sjukdom är motiverat." Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag hade blivit godkänt. Ordföranden frågade om Juvonens förslag till hemställan kunde godkännas. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Dessutom godkände fullmäktige följande hemställningar:

27 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 27 / "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 24 Äldreomsorg Fullmäktige hemställer att man i Esbo utvecklar en god vård i livets slutskede och att patienter fortfarande ska ha möjlighet att få vård i livets slutskede även i Terhohemmet. - "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 24 Äldreomsorg Fullmäktige hemställer att närståendevården ska utvecklas i Esbo så att det skulle vara en möjlighet för allt flera närståendevårdare. - "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 24 Äldreomsorg Fullmäktige hemställer att personalmängdens tillräcklighet ska följas upp så att enheterna inom äldreomsorgen och hemvården har en tillräcklig personaldimensionering. - "Punkt 4.2 Social- och hälsovårdssektorn 27 Familje- och handikappservicen Fullmäktige hemställer att Esbo i enlighet med verksamhetsföreskrifterna om färdtjänst enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp och i enlighet med verksamhetsföreskrifterna om färdtjänst enligt socialvårdslagen också ska beakta rätten att använda namngiven chaufför i taxi för de personer för vilka det med tanke på deras skada eller sjukdom är motiverat. Bilaga 7 8 Kehyslaskelmat Äänestyslista 104 Redogörelse Den allmänna ekonomiska utvecklingen Enligt finansministeriets konjunkturöversikt från slutet av juni var den ekonomiska utvecklingen i Finland klart svagare än vad som förutspåddes hösten Då uppgifterna preciserades minskade BNP år 2012 med en procentenhet från året innan. Nedgången hade hösten 2013 beräknats bli 0,2 %. Nedgången beräknas ha accelererat till 1,3 procent år Under innevarande år växer ekonomin endast med 0,2 procent och år 2015 med moderata 1,4 procent. Under prognosperiodens sista år 2016 väntas tillväxten bli 1,6 procent. Enligt finansministeriets uppskattning från juni har alla efterfrågeposter en positiv inverkan på tillväxten, men undantag för offentliga investeringar. Exporten ökar med 4,6 procent då den internationella handeln repar sig.

28 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 28 / 100 Hushållens realinkomster utvecklas svagt och ökningen av den privata konsumtionen förblir ytterst dämpad. Arbetslösheten har ökat under nästan två år nu och den beräknas fortsätta öka under innevarande år. Prognosen för arbetslöshetsgraden år 2014 är 8,5 procent. Sysselsättningen utvecklas sannolikt ytterst lamt också under de närmaste åren. De tilltagande strukturproblemen på arbetsmarknaden kastar en skugga över utsikterna att åstadkomma en förbättring av sysselsättningsläget. De lediga jobben är utlysta under längre tider och långtidsarbetslösheten har ökat. Underskottet i den offentliga ekonomin minskar betydligt år 2015 på grund av vidtagna anpassningsåtgärder och en svag återhämtning i ekonomin. Underskottet är dock fortfarande betydande och de offentliga samfundens skulder, som håller på att överskrida 60 procent redan i år, fortsätter växa under prognosperioden. Riskerna i prognosen gäller i första hand hur snabbt och kraftfullt realekonomin reagerar då den globala efterfrågan förbättras. I ljuset av ovanstående prognosbild kommer Finlands ekonomi att utvecklas svagare än flera av våra konkurrentländers. Esbos omvärld och ekonomi Ändringar i folkmängd Folkmängden i Esbo har sedan 1990 ökat med i snitt litet under 4000 personer per år. Den årliga variationen har legat mellan och 5 000, dvs. variationen har varit stor. Den naturliga befolkningsökningen, dvs. överskottet av födda över avlidna har varit väldigt jämn, ca invånare per år. Flyttningsrörelsen mellan kommunerna utgör sedan 1995 en allt mindre del av befolkningsökningen och under de senaste tio åren har den varit negativ under flera år. Däremot har nettoinflyttningen under det sista decenniet trendaktigt stigit från 1990-talets nollnivå. Personer med utländsk bakgrund har under de senaste åren stått för över hälften av befolkningsökningen (75,7 procent år 2013), vilket motsvarar den nationella utvecklingen. Enligt preliminära uppgifter hade Esbo i slutet av juni sammanlagt invånare. Ökningen januari juni 2014 var invånare, vilket är 260 mer än vid motsvarande tidpunkt år 2013 (1 970 invånare). Flyttningsrörelsen mellan kommunerna ökade med 240 invånare jämfört med året innan. Flyttningsöverskottet mellan Esbo och övriga kommuner i landet var 500 personer i januari-juni. Inflyttningen till Esbo från utlandet ökade en aning jämfört med motsvarande period i fjol, medan flyttningen från Esbo till utlandet hölls oförändrad. Flyttningsöverskottet mellan Esbo och utlandet var 690 personer, 50 personer fler än för motsvarande period ifjol. Av befolkningsökningen under perioden januari augusti utgjorde 47 procent födelseöverskott, 31 procent invandring och 22 procent flyttningsöverskott mellan kommunerna. Befolkningsprognos

29 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 29 / 100 Prognosperioden för den lokala befolkningsprognosen för Esbo är 10 år. Befolkningsprognosen baserar sig på prognosen som gjorts för bostadsproduktionen. På hela stadens nivå överskrider befolkningsökningen 1,5 procent åren , åren är befolkningsökningen 1,3 procent och från och med år 2020 framåt 1,2 procent. För hela prognosperioden är tillväxten i genomsnitt 1,4 procent per år. Av ökningen beror största delen på födelseöverskott. Födelseöverskottet i Esbo är relativt stabilt på årsnivå, cirka invånare per år, resten av befolkningsökningen kommer från flyttningsöverskott från andra kommuner och invandring. Flyttningsrörelsens andel kan variera mycket. I början av år 2013 hade Esbo invånare och invånarantalet i Esbo är enligt prognosen , varvid befolkningsökningen från årsskiftet 2012/2013 fram till slutet av prognosperiodens slut vid årsskiftet 2022/2023 uppgår till totalt invånare, dvs invånare i genomsnitt per år. Befolkningsökningen för åren är enligt prognosen , och från år 2020 framåt invånare per år. Nivån på prognosen har höjts en aning. Den allmänna ekonomiska utvecklingen Byggande av bostäder Byggandet av bostäder minskade markant under : Åren färdigställdes i genomsnitt bostäder per år. Efter det har antalet färdigställda bostäder minskat kraftigt och 2009 färdigställdes endast något över bostäder. Produktionssiffrorna sjönk i fråga om både statsstödda och fritt finansierade bostäder. Att antalet bostäder byggda 2010 och 2011 ökade beror främst på att antalet bostäder producerade med statligt stöd ökade med omkring tusen. År 2012 nåddes långtidsmålet då över bostäder färdigställdes. År 2013 låg antalet färdigställda bostäder på samma nivå.

30 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 30 / 100 Under första hälften av år 2014 färdigställdes nya bostäder, dvs. 81 bostäder mer än året innan. Den totala våningsytan som färdigställdes i alla byggnader var ca v-m 2, dvs. ca 15 % mer än året innan. De påbörjade byggarbetena omfattade m2, vilket är nästan 80 procent mer än året innan. Under årets första hälft påbörjades byggandet av nya bostäder, vilket är drygt 350 bostäder mer än året innan. Av dessa var 101 statsstödda hyresbostäder och 120 hyresrättsbostäder. Nya bygglov beviljades för ca v-m2 och 900 bostäder, dvs. lika mycket som under första hälften av Beträffande bostadsproduktionen ser målet om bostäder ut att kunna nås. Sysselsättning och arbetslöshet Antalet arbetstillfällen i Esbo uppgick under det andra kvartalet 2014 till ca Antalet har sjunkit med några tusen jämfört med situationen för ett år sedan. Mest drabbade minskningen fastighetsverksamhet, byggverksamhet och annan serviceverksamhet. Flest arbetstillfällen förlorades inom handel (-4800 arbetstillfällen), inom verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (-2900 arbetstillfällen) och inom byggverksamhet ( arbetstillfällen). Antalet arbetstillfällen ökade mest inom tillverkning ( arbetstillfällen), samt inom försörjning av el, gas, värme och kyla ( arbetstillfällen). Enligt finansministeriet har den nedåtgående trenden inom sysselsättningen som startade i slutet av 2012 mattats av i Finland under de senaste månaderna. Trots att sysselsättningen långsamt förväntas blir bättre mot slutet av detta år, ligger antalet sysselsatta i Finland hela året 0,2 procent under fjolårets nivå. Arbetslösheten har enligt arbetskraftsundersökningen ökat under nästan två år och den beräknas fortsätta öka under innevarande år. Sysselsättningen utvecklas sannolikt ytterst lamt under de närmaste åren. Trots att det värsta skedet i försämringen av sysselsättningsläget ser ut att vara över, kastar de tilltagande strukturproblemen på arbetsmarknaden en skugga över utsikterna att åstadkomma en förbättring. Enligt arbets- och näringsministeriet var arbetslöshetsgraden i Esbo i slutet av juni 9,7 procent medan den var 12,9 procent i hela landet. Antalet arbetslösa arbetssökande i Esbo var Sedan juni i fjol hade antalet arbetslösa ökat med 19,1 procent (2090 personer) och arbetslöshetsgraden med 1,4 procentenheter. Antalet arbetslösa under 25 år var 11,2 procent större än året innan. Det fanns 70,1 procent fler långtidsarbetslösa än året innan. Arbetslösheten i Esbo har ökat sedan mars 2012 och ökningen var fortfarande kraftig i juni Arbetslösheten har under de senaste månaderna ökat mer i Esbo än i landet i övrigt. Däremot är arbetslöshetsgraden fortfarande lägre i Esbo än i de övriga stora städerna i landet. Utveckling av stadens ekonomi

31 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 31 / 100 Esbo stads resultat år 2013 var 56 miljoner euro och årsbidraget uppgick till ca 165 miljoner euro. Två tredjedelar av årsbidraget och resultatet bestod dock av extraordinära poster. Årsbidraget och resultatet förbättrades av registreringar av extraordinära poster i finansiella intäkter och en tidtabellsändring i skatteavräkningarna. Styrningen av kostnadsutvecklingen under hösten 2013 dämpade också kostnadsökningen. Utan de extraordinära posterna hade årsbidraget varit 125 miljoner euro och resultatet 16 miljoner euro. Vid beslut om 2014 års budget var det känt att de ekonomiska utsikterna försämras. Fullmäktige beslutade i samband med behandlingen av ekonomiplanen att påbörja beredningen av programmet för produktivitet och balansering av ekonomin. I enlighet med ovan nämnda beslut godkände fullmäktige i maj programmet för produktivitet och balansering av ekonomin, som redan i mars minskade 2014 års budget med 23 miljoner euro mätt i verksamhetsbidrag. Denna anpassning har i huvudsak genomförts utifrån prognosen i Uppföljningsrapport 1. Eftersom social- och hälsovårdssektorns utgifter hotar överskrida budgeten betydligt, inkomsterna av markförsäljningen verkar underskrida budgeten och utfallet av skattefinansieringen inbegriper en risk på nästan 17 miljoner euro, kommer resultatet år 2014 enligt prognosen i Uppföljningsrapport 1 att uppvisa ett betydande underskott. Årsbidraget sjunker med tanke på finansieringen av investeringarna till en ohållbart låg nivå. Planeringsomgångens utgångspunkter Skattefinansiering Skatteinkomstprognosen justerades vid månadsskiftet juli augusti utifrån uppgifter om influtna förvärvsinkomster och beloppet av samfundsskatten för hela landet och Esbo år 2013, skatteavräkningarna för januari juli år 2014 samt Finlands kommunförbunds skatteinkomstprognos som uppdaterats År 2014 beräknas skatteinkomsterna uppgå till 1322 miljoner euro, det vill säga 0,8 procent mer än Att skatteinkomsterna inte ökar mer än så beror på att en extraordinär post på 10 miljoner euro bokfördes år 2013 till följd av periodiseringsändringen som uppstod då tidtabellen för avräkningarna ändrades. Skatteinkomsterna 2014 påverkas också av de höjda kommunal- och fastighetsskatterna. Utan dessa skulle årets skatteinkomster minska jämfört med fjolåret. År , prognos för skatteinkomster enligt skatteslag: Esbo T 0 Sammanfattning

32 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 32 / 100 RÄKENSKAPSÅR ** 2014** 2015** 2016** 2017** Skatteslag Kommunalskatt Ändring % 4,5 5,8 0,5 2,4 3,8 3,1 Samfundsskatt Ändring % -20,2-6,2 2,5 2,9-9,4 5,6 Fastighetsskatt Ändring % 1,9 5,1 10,0 27,1 0,0 0,0 BOKFÖRS SOM SKATTEINKOMST Ändring % 1,4 4,6 1,1 3,8 2,4 3,1 Skattefinansieringsbeloppen och utvecklingen av dem har bedömts utifrån aktuella tillgängliga uppgifter. Vid regeringens ramförhandlingar avtalades i mars att fastighetsskattens nedre och övre gränser höjs från början av år Samtidigt beslutades att de extra skatteinkomster justeringen av spelrummet medför för kommunerna minskar deras statsandelar. Över hälften av de extra skatteinkomster på ca 20 miljoner euro som höjningen av den nedre gränsen medför kommer att gälla Esbo. Enligt icke-officiella uppgifter från statens beredning avdras dessa 20 miljoner euro direkt från de statsandelar som avräknas till Esbo. Klarhet i saken fås först under budgetmanglingen i slutet av augusti. Skatteinkomstprognosen har i övrigt upprättats med nuvarande skattesatser, med beaktande av ovan nämnda höjning av den nedre gränsen för fastighetsskatten. För statsandelarna för basservicen 2015 föreligger Finlands kommunförbunds preliminära kommunvisa beräkningar. Statsandelsreformen träder i kraft i början av 2015 och medför i utgångsläget inga betydande ändringar i de stora städernas statsandelar. Statsandelarna som avräknas till Esbo stad ser emellertid ut att bli avsevärt mycket mindre på grund av ovanstående ändring av fastighetsskatten. Nedskärningen av stadsandelarna som har planerats för år minskar dessutom statsandelarna som avräknas till staden, vilket medför att statsandelar inte längre flyter in i nämnvärd grad. Skattefinansieringen och verkningen av statens åtgärder bl.a. på serviceförpliktelserna och statsandelarna kan justeras i september oktober när det föreligger närmare uppgifter om dem. Driftsekonomiramen Ramen för driftsekonomin är konstruerad så att de ekonomiska målen i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin inkluderas i sektorernas anslag och resultat år En omfattande gallring har företagits i sektorernas ökningsbehov och dessutom har en balanseringspost om totalt 125 miljoner euro lagts till under planperioden. Det innebär att den eftersträvade förbättringen av verksamhetsbidraget

33 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 33 / 100 inte kan uppnås endast genom att utveckla produktiviteten med beaktande av gällande lagstadgade skyldigheter att ordna tjänster. Tjänstenivån och tjänsteutbudet måste granskas kritiskt och till vissa delar sänkas. De normförändringar som möjliggör lättnader i serviceförpliktelserna och produktionssättet som regeringens strukturpolitiska program utlovade under hösten 2013 har inte färdigställts, vilket i hög grad försvårar balanseringen av ekonomin. Enligt besluten vid vårens ramförhandlingar är dessa beslut att vänta i månadsskiftet augusti september. I statens planer för detta och nästa år ingår vissa projekt och åtgärder som ökar kommunernas förpliktelser och kostnader. Om social- och hälsovårdsreformens innehåll och verkningar finns i dagsläget inte tillräcklig information tillgänglig. Utifall att staten under höstens beredning lyckas att lätta på kommunernas förpliktelser, bör de inkluderas i nästa års budget och ekonomiplan. Åtgärder samt planering och verkställande av projekt i anslutning till målen i programmet för produktivitet och balansering av ekonomin har inletts. Dessa åtgärder och projekt ska målmedvetet föras vidare och om de lyckas främjar det förbättringen av den finansiella situationen som hamnat i svår obalans. I resultaträkningen och förslaget till fördelning av driftsekonomiramen i bilagan har målen i TATU-programmet fogats till sektorernas totalsummor. Den eftersträvade produktivitetsförbättringen i affärsverkssektorns affärsverk och affärsverket Lokalcentralen ingår i sektorernas siffror. Lokalprojekten som genomförs i bolagsform och amorteringarna på Västmetrons lån betalas bolagen i form av investeringsutgifter och de redovisas i sektorernas ekonomiplaner som kostnader i driftsekonomin (hyror och liknande), vilket leder till att Lokalcentralen måste göra växande överskott. Produktivitetsmålen för affärsverkssektorns interna tjänster är minst lika stora som för sektorerna som tillhandahåller och producerar tjänster för kunder. Affärsverkssektorns produktivitetsfördelar överförs via prissättningen till basservicen. Affärsverkens budgetar konstrueras så att de ger ett maximalt överskott på 1 procent på det aktuella affärsverkets omsättning. Som utgångsläge för budgeteringen av inkomster och utgifter i driftsekonomin redovisas den ändrade budgeten enligt Uppföljningsrapport 1. I social- och hälsovårdens budget för 2014 redovisas de tillägg och avdrag som sektorn beräknat. Köp av HNS tjänster, kommunens andel av arbetsmarknadsstödet samt utkomststödets totalbelopp för år 2015 är bindande för sektorn i ramen, dvs. de ska budgeteras till minst det belopp som bestäms i budgetramen (HNS 243 miljoner euro, utkomststödet 55 miljoner euro och kommunens andel av arbetsmarknadsstödet 17 miljoner euro). Vid bedömningen av ramen för driftsekonomin har det ökade servicebehovet samt de extra kostnader nya serviceenheter medför beaktats (metron, Esbo sjukhus, Lärobacken).

34 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 34 / 100 Investeringsprogram En kalkylerad investeringsram finns i bilagan, där de totala investeringarna har fogats samman med investeringstaket i TATU-programmet som fullmäktige godkänt. Investeringstaket definieras som nettoinvesteringarna med undantag för Västmetron i enlighet med fullmäktiges beslut. Balansenheterna och det kommunaltekniska avtalsbyggandet som i huvudsak finansieras med avtalsinkomster ingår inte i taket. Lokalprojekt i bolagsform har beaktats så att finansieringsvederlagen för betalningar av lån som tagits för dem redovisas under lokalcentralens Aktier och andelar. Investeringsförslagen överskrider investeringstaket enligt definitionen ovan med 32 miljoner euro år 2016 samt med 16 miljoner euro under perioden I investeringsprogrammet har sanering av skolor med inneluftsproblem särskilt prioriterats. Det innebär att andra investeringsprojekt har senarelagts. Skolor saneras både med budgetmedel och i bolagsform med lån som staden borgar för. Finansiering av tjänsterna och investeringarna Finansieringen av budgeten och ekonomiplanen har i detta skede balanserats genom nya lån och de ökade räntekostnaderna ingår i beräkningen. Baskommunens lånestock ökar kraftigt. Ramanvisningens ekonomiska nyckeltal når inte upp till målvärdena i TATU-programmet trots att stadens totalsiffror visar att produktiviteten årligen ökar. Fullmäktiges förhandlingskommitté hade sammanträde 20.8 och 22.8, där ramförslaget presenterades. Beslutshistoria Stadsstyrelsen , 228 Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner - verksamhetsinkomsterna och utgifterna i den bifogade ramen för resultaträkningen för år samt de totala verksamhetsutgifterna och verksamhetsinkomsterna för beredning av ekonomiplanen, - den bifogade investeringsramen för varje förmögenhetsslag för år för beredning av ekonomiplanens investeringsprogram. Behandling Ärendet behandlades efter paragraf 217.

35 Esbo stad Protokoll 104 Fullmäktige Sida 35 / 100 Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

36 Esbo stad Protokoll 105 Fullmäktige Sida 36 / / /2013 Stadsstyrelsen Uppföljning av de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen I/2014 Beredning och upplysningar Jorma Valve, tfn Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@esbo.fi Maria Rysti, tfn Pasi Laitala, tfn Sanna Antman, tfn Viula Pakka, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen I/2014. Behandling Laukkanen föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Bilaga Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. 9 Elinvoimaa ikääntyville - poikkihallinnollinen kehitysohjelma kevät 2014 (Maria Rysti) 10 Kestävän kehityksen poikkihallinnollisen kehitysohjelman raportti I 2014 (Pasi Laitala) 11 Kilpailukyky, innovatiivisuus ja yrittäjyys poikkihallinnollisen kehitysohjelman raportti I 2014 (Pasi Laitala) 12 Nuorten elinvoimaisuus kehitysohjelman tavoitteet ja seuranta (Viula Pakka) 13 Osallistuva Espoo poikkihallinnollisen kehitysohjelma kevät 2014 (Mari Immonen) De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är ett av medlen som används för att förverkliga Berättelsen om Esbo. Utvecklingsprogrammen styr projekt och övriga åtgärder. På så sätt kan man bättre beakta

37 Esbo stad Protokoll 105 Fullmäktige Sida 37 / 100 Beslutshistoria Stadsstyrelsen samband mellan utvecklingsåtgärder och beroendeförhållanden, rikta befintliga och begränsade resurser till de för utvecklingsprogrammet viktigaste projekten och få till stånd en omfattande verkan. Utvecklingsprogrammen pågår under en fullmäktigeperiod och de genomförs både parallellt samt som projekt och åtgärder som kronologiskt följer varandra inom ramen för utvecklingsprogrammets helhetstidtabell. Resultat fås årligen under programperioden i takt med att projekt och åtgärder färdigställs. De förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen är: - Livskraft för äldre - Hållbar utveckling - Konkurrenskraft, innovativitet och företagsamhet - Sund ungdom - Invånarna deltar Programplanerna godkändes av stadsstyrelsen och genomförandet av programmen inleddes i början av detta år i form av projekt och åtgärder. I det här skedet beskriver uppföljningsrapporterna hur programmen kört igång och hur anslagen använts för de första projekten och åtgärderna. Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige antecknar som kännedom de bifogade uppföljningsrapporterna för de förvaltningsövergripande utvecklingsprogrammen I/2014. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom

38 Esbo stad Protokoll 106 Fullmäktige Sida 38 / / /2011 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Godkännande av detaljplanen Högnäs i stadsdel 65 Högnäs, område nr Beredning och upplysningar: Leena Kaasinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner förslaget till detaljplanen Högnäs, som omfattar kvarter nr samt gatu-, rekreations-, trafik- och naturskyddsområden i stadsdel 65 Högnäs, ritning nr 6438, daterad och ändrad , område nr Behandling Laukkanen föreslog understödd av Kankkonen att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Beslut Tilläggsmaterial Redogörelse Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. - Högnäs, åtgärdslista - Högnäs, planbestämmelser - Högnäs, plankarta - Högnäs, illustration Det gamla fritidsbostads- och småhusområdet utvecklas och kompletterande bebyggelse planläggs. Vid planläggningen tryggas kultur-, landskaps- och naturvärdena. Byggrätten på området är ca m² våningsyta.

39 Esbo stad Protokoll 106 Fullmäktige Sida 39 / 100 Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta: Förslag till detaljplanen Högnäs, som omfattar kvarter nr samt gatu-, rekreations-, trafik- och naturskyddsområden i stadsdel 65 Högnäs, ritning nr 6438, område nr Aktualisering Aktualiseringen har meddelats i stadens planläggningsöversikt sedan Program för deltagande och bedömning För detaljplanen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning, daterat Beskrivning av området Högnäs är beläget nordväst om Ring III på näset mellan Bodom träsk och Grundträsk. Det ca 38 ha stora området är ett gammalt fritidsbostads- och egnahemshusområde. På planområdet bor ca 40 personer permanent. Detaljplaneområdet gränsar i norr till en golfplan, i söder till Hanabäcks öppna odlade fält, i väster till Bodom träsk och i öster till Grundträsk. Högnäset är smalt och dess norra del ligger över 30 meter över de omgivande träsken. Södra delen har varit åker. Ca 70 fastigheter är belägna på området, av vilka ca 10 är helt obebyggda. Största delen av bostadshusen är fritidsbostäder. På gårdsplanerna finns dessutom bastubyggnader och övriga ekonomibyggnader. Fastigheterna är relativt stora och byggnaderna är få. Av den anledningen finns rikligt med