Fullmäktige Sida 1 / 200

Transkript

1 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 1 / 200 Sammanträde Tid måndag kl tisdag kl Paus kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Närvarande ledamöter Markus Torkki, ordförande (Saml) Anitra Ahtola Jan Holst (Saml) Kaisa Alaviiri (Saml) Abdirahman Ali (SDP) Kurt Byman (Sannf och obundna) Simon Elo (Sannf och obundna) Tiina Elo (Gröna) Mikael Eriksson (SFP) Christina Gestrin (SFP), avlägsnade sig kl Fred Granberg (SFP) Simo Grönroos (Sannf och obundna) Maria Guzenina-Richardson Martti Tieaho (SDP) Henri Haaksiala (Saml), anlände kl Carl Haglund (SFP), avlägsnade sig kl Heli Halava (Gröna) Martti Hellström (SDP) Sirpa Hertell (Gröna) Mikko Hintsala (C) Inka Hopsu (Gröna) Johanna Horsma (Saml) Seppo Huhta Kari Pajunen (Sannf och obundna), avlägsnade sig kl då Seppo Huhta anlände Saara Hyrkkö (Gröna) Jaana Jalonen (Saml) Ulf Johansson (SFP) Maria Jungner Liisa Kivekäs (SDP) Arja Juvonen (Sannf och obundna), avlägsnade sig kl , ersattes av Kari Pajunen Kaarina Järvenpää (KD) Tuija Kalpala (Saml), anlände kl och avlägsnade sig kl , ersattes av Jukka Niemelä Stig Kankkonen (SFP) Johanna Karimäki (Gröna) Jyrki Kasvi (Gröna) Pia Kauma (Saml) Pirjo Kemppi-Virtanen (Saml), avlägsnade sig kl Laura Kiijärvi (Saml), avlägsnade sig kl Hanna Kiljunen (Saml) Jukka Kilpi (Sannf och obundna), avlägsnade sig kl Kalevi Kivistö (VF), avlägsnade sig under pausen, ersattes av Jukka Karhula Ari Konttas (Saml) Katja Lahti Päivi Salli (Gröna)

2 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 2 / 200 Teemu Lahtinen (Sannf och obundna) Mia Laiho (Saml) Antero Laukkanen (KD) Sanna Lauslahti Kari Kuusisto (Saml) Ville Lehtola (Saml) Kai Lintunen (Saml) Kirsi Louhelainen (Gröna), anlände kl Leena Luhtanen (SDP) Jasminiitta Lumme (SDP) Markku Markkula (Saml) Kristiina Mustakallio (Saml) Mari Nevalainen (Gröna) Risto Nevanlinna (Gröna), anlände kl Marika Niemi (Saml), avlägsnade sig kl Kimmo Oila (Saml) Johanna Paattiniemi (Saml) Ulla Palomäki (Saml) Henna Partanen (Gröna) Mikko Peltokorpi (Saml) Susanna Rahkonen (Gröna) Yrjö Rossi (C) Veera Ruoho (Sannf och obundna) Heikki Seppä (Saml), avlägsnade sig Veikko Simpanen (SDP) Markku Sistonen (SDP) Timo Soini Petri Pulkkanen (Sannf och obundna), avlägsnade sig kl då Timo Soini anlände, Soini avlägsnade sig , ersattes av Leo Hiltunen Seppo Sonkeri (Sannf och obundna) Jouni J. Särkijärvi (Saml) Tarja Tallqvist Antti Aarnio (SDP) Kurt Torsell (SFP) Kari Uotila (VF) Paula Viljakainen (Saml) Henrik Vuornos (Saml), avlägsnade sig kl , ersattes av Jussi Koskinen Johanna Värmälä (SDP), avlägsnade sig kl ersattes av Jarkko Rahkonen Kirsi Åkerlund (Saml) Saija Äikäs (Saml), avlägsnade sig kl ersattes av Jouni Mykkänen Övriga närvarande Jyrki Myllärniemi anlände kl Emma Holsti representant för ungdomsfullmäktige Jukka Mäkelä stadsdirektör Juha Metso omsorgsdirektör Sampo Suihko bildningsdirektör Olavi Louko teknisk direktör

3 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 3 / 200 Mauri Suuperko, Reijo Tuori Satu Tyry-Salo Päivi Sutinen Jouni Majuri affärsverksdirektör finansieringsdirektör kommunikationsdirektör utvecklingsdirektör stadssekreterare, sekreterare Förhinder hade meddelats av följande ledamöter och ersättare Anitra Ahtola Maria Guzenina-Richardson Seppo Huhta Maria Jungner Harriet Klar-Nykvist Hannele Kerola Katja Lahti Sanna Lauslahti Jouni Mykkänen Timo Soini Tarja Tallqvist Janne Tähtikunnas

4 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 4 / 200 Underskrifter Markus Torkki ordförande Jouni Majuri sekreterare Justering Protokollet justerat och godkänt: Ulf Johansson Jasminiitta Lumme Protokollet framlagt Enligt kungörelsen av den 31 december 2013 var protokollet offentligt framlagt på adressen Stationsgränden 2 C, 4 våningen, Esbo centrum den 18 juni 2014.

5 Esbo stad Protokoll Fullmäktige Sida 5 / 200 Ärenden Paragraf Bilagor Rubrik Sida 67 Konstaterande av sammanträdets laglighet och 6 beslutförhet 68 Val av protokolljusterare Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt 14.4 och ) Beviljande av proprieborgen för Keskinäinen Kiinteistö Oy 21 WeeGees lån 71 8 Utlåtande om mellanrapporten av arbetsgruppen som 24 bereder lagen om metropolförvaltning Åtgärder som föranleds av månadsrapporten för april Givande av utlåtande om förslag i enlighet med 86 kommunstrukturlagen att överföra en fastighet från Vichtis till Esbo Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för 90 nämnder och direktioner i bildningssektorn 75 Godkännande av ändring av detaljplanen Mattby centrum 97 II, Mattberget i stadsdel 23 Mattby, område nr Godkännande av detaljplanen Kortesbacken (östra delen 103 av Kalajärvi II) och därtill hörande detaljplaneändring i stadsdel nr 85 Kalajärvi, område nr Godkännande av detaljplanen Holmparken II och därtill 116 hörande detaljplaneändring i stadsdel 22 Olars, område nr Fråga om daghemmens och skolornas behov av sanering 140 och ersättande lokaler samt om att förebygga problem med inneluften (Bordlagt 14.4 och ) Fråga om planeringen av Kägeluddens tunnel (Bordlagt ) Fråga om användningen av logen vid Barona Motion om boende till skäligt pris (Bordlagt 14.4 och ) 82 Motion för att främja projektet Aalto Village (Bordlagt ) 83 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat 165 (Bordlagt ) 84 Motion om att öka invånarnas möjligheter att underhålla 170 lekparker och påverka beslutsfattandet om närservice i det egna bostadsområdet Motion om sysselsättning av långtidsarbetslösa i Esbo Motion om att tjänsterna utvecklas utgående från 181 personalens idéer 87 Motion om att utveckla tjänsterna inom familjearbetet Motioner inlämnade vid sammanträdet 195

6 Esbo stad Protokoll 67 Fullmäktige Sida 6 / Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Beslut Redogörelse Ordförande konstaterade att sammanträdet är lagligen sammankallat och beslutfört. Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 67.

7 Esbo stad Protokoll 68 Fullmäktige Sida 7 / Val av protokolljusterare Beslut Till protokolljusterare valdes Jasminiitta Lumme (SDP) och Ulf Johansson (SFP).

8 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 8 / / /2013 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Fullmäktige Fullmäktige Godkännande av bostadsprogrammet (Bordlagt 14.4 och ) Beredning och upplysningar: Anne Savolainen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Hopsu understödd av Laukkanen m.fl. framställde följande förslag till ändring (nr 8): "Om tomter som överlåts för småhusbyggande Kapitel 1.2 Åtgärder, åtgärd nr 16 ändras till: Staden höjer antalet tomter som överlåts för byggande av småhus i egen regi. År överlåts i snitt 100 tomter per år och i snitt 150 tomter per år." Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Hopsu understödd av Laukkanen m.fl. framställde följande förslag till ändring (nr 9): Kapitel "2.1.6 Småhusproduktion Andra meningen i andra stycket ersätts med följande: Staden höjer antalet tomter som överlåts för byggande av småhus i egen regi. År överlåts i snitt 100 tomter per år och i snitt 150 tomter per år." Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Hopsu understödd av Laukkanen m.fl. framställde följande tilläggsförslag (nr 10): Kapitel "2.3.4 Ungdomar och studerande Till slutet av andra stycket fogas följande: Vid produktionen och placeringen av studentbostäder är det nyttigt om huvudstadsregionen har en gemensam plan för många år framåt. Helsingin seudun opiskelija-asuntosäätiö (HOAS), som är den viktigaste producenten och ägaren av studentbostäder, har en sådan plan för

9 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 9 / 200 Helsingfors. För att även Esbo med planläggning, tomtöverlåtelse och andra åtgärder får studentbostäder som bättre svarar mot behovet, bereder lokal- och bostadssektionen i samarbete med bl.a. stadsplaneringsnämnden en plan för produktion av bostäder som är avsedda för studerande. Detta är nödvändigt i synnerhet nu när kompletterande bebyggelse i metrostationernas omgivningar bereds och byggs." Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Hopsu understödd av Hyrkkö m.fl föreslog följande tillägg (nr 11): "Om studentbostäder Kapitel 1.2 Åtgärder, en ny åtgärd efter nr 22: Staden bereder en konkret plan för produktion av bostäder som är avsedda för studerande i samverkan med staten och de aktörer som producerar studentbostäder. Vid placeringen av bostäder betonas tomter med goda kollektivtrafikförbindelser, i synnerhet vid metron." Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Hopsu understödd av Laukkanen framställde följande tilläggsförslag (nr 15): Staden undviker faktorer i detaljplaneringen som höjer kostnaderna för byggande och boende, t.ex. alltför detaljerade planbestämmelser. Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Hopsu understödd av Ruoho m.fl föreslog följande tillägg (nr 16): "För åtgärd 14 görs följande tillägg: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, generationsbostäder, träbyggande och urbana småhus. Konttas understödd av Kauma m.fl. framställde följande förslag till ändring (nr 4): "Fullmäktige ändrar punkt 10 i 1.2 Åtgärder till följande: 10. Esbo Bostäder Ab påbörjar byggandet av minst 300 statsstödda hyresbostäder per år." Laukkanen understödd av Hopsu framställde följande förslag till hemställan (nr 1): "Fullmäktige hemställer att man vid genomförandet av Bostadsprogrammet effektiverar planläggningen så att de så kallade rester som uppstår i samband med planeringen utreds och planläggs för bostadsbyggande. Kilpi lämnade understödd av Ruoho följande tilläggsförslag (nr 2): "Fullmäktige fogar två nya punkter till 1.2 Åtgärder (s. 3):

10 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 10 / 200 För att motverka segregation och för att öppna en möjlighet också för småinkomsttagare att klättra på den sociala stegen börjar Esbo Bostäder Ab också producera delägarbostäder. Det blir möjligt för hyresgäster vid Esbo Bostäder Ab att lösa in sina bostäder i enlighet med det som stadgats i lagen om inlösen av arava- och räntestödsbostäder." Kilpi understödd av Uotila m.fl. framställde följande förslag till ändring (nr 5): "Jag föreslår att punkt 10 i bostadsprogrammet (s. 3) ändras till: Esbo Bostäder Ab ökar hyresbostadsproduktionen till 500 bostäder per år i slutet på programperioden. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver." Kilpi understödd av Ruoho gjorde följande ändringsförslag (nr 18): "Till slutet av kapitel i bostadsprogrammet läggs frasen: "Esbobor ges företräde när Esbo Bostäder Ab väljer hyresgäster till sina bostäder." Hyrkkö understödd av Partanen m.fl. framställde följande förslag till hemställan (nr 7): "Fullmäktige hemställer att planläggning av studentbostäder och tomtöverlåtelserna för produktion av studentbostäder påskyndas särskilt under åren Motiveringar: Landets regering har beslutat att stöda byggandet av studentbostäder genom att sänka egenandelen av räntorna för det här året och nästa år. Därför är det under denna fullmäktigeperiod speciellt klokt att överlåta tomter med framförhållning. Planläggningen av Otnäs med kringliggande områden kunde erbjuda goda möjligheter för detta." Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag i övrigt hade godkänts. Ordförande föreslog behandlingsordning enligt följande: först behandlas ändringsförslagen i den nummerordning de givits och sedan röstar man om det förslag man på så sätt kommit fram till mot tilläggen i den nummerordning de angivits och slutligen behandlas hemställningarna. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag. Röstningar om ändringsförslagen:

11 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 11 / 200 Ordföranden konstaterade att eftersom Konttas (4) och Kilpis (5) ändringsförslag gäller samma punkt (10) i bostadsprogrammet måste man först rösta mellan dem och sedan ställs det vinnande förslaget mot det urpsrungliga förslaget. Ordföranden föreslog att de som understöder Konttas förslag (4) röstar "ja" och de som understöder Kilpis (5) förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände med rösterna 36 mot 38 och 1 blanka Kilpis förslag (5) i det här skedet. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis vinnande förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsens förslag med 40 röster mot 35 till denna del. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Hopsus ändringsförslag (8 och 9) kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Omröstning om Kilpis ändringsförslag (18) Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kilpis förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsen förslag med rösterna 63 mot 11 och 1 blanka till denna del. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstningar om tilläggsförslagen till det tidigare bildade förslaget: Ordföranden föreslog att de som understöder Kilpis förslag (2) röstar "ja" och de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Kilpis förslag med 68 röster mot 7. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden frågade om Hopsus tilläggsförslag (10,11,15 och 16) kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt. Omröstningar om hemställningar: Ordföranden frågade om Hyrkkös hemställan (7) och Laukkanens hemställan (1) kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslagen, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt

12 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 12 / 200 Beslut Fullmäktige: Fullmäktige godkände det bifogade bostadsprogrammet med följande ändringar, tillägg och hemställningar: Ändringar: - 8 "Om tomter som överlåts för småhusbyggande Kapitel 1.2 Åtgärder, åtgärd nr 16 ändras till: Staden höjer antalet tomter som överlåts för byggande av småhus i egen regi. År överlåts i snitt 100 tomter per år och i snitt 150 tomter per år." - 9 "Kapitel "2.1.6 Småhusproduktion Andra meningen i andra stycket ersätts med följande: Staden höjer antalet tomter som överlåts för byggande av småhus i egen regi. År överlåts i snitt 100 tomter per år och i snitt 150 tomter per år." Tillägg: - 10 "Kapitel "2.3.4 Ungdomar och studerande Till slutet av andra stycket fogas följande: Vid produktionen och placeringen av studentbostäder är det nyttigt om huvudstadsregionen har en gemensam plan för många år framåt. Helsingin seudun opiskelija-asuntosäätiö (HOAS), som är den viktigaste producenten och ägaren av studentbostäder, har en sådan plan för Helsingfors. För att även Esbo med planläggning, tomtöverlåtelse och andra åtgärder får studentbostäder som bättre svarar mot behovet, bereder lokal- och bostadssektionen i samarbete med bl.a. stadsplaneringsnämnden en plan för produktion av bostäder som är avsedda för studerande. Detta är nödvändigt i synnerhet nu när kompletterande bebyggelse i metrostationernas omgivningar bereds och byggs." - 11 "Om studentbostäder Kapitel 1.2 Åtgärder, en ny åtgärd efter nr 22: Staden bereder en konkret plan för produktion av bostäder som är avsedda för studerande i samverkan med staten och de aktörer som producerar studentbostäder. Vid placeringen av bostäder betonas tomter med goda kollektivtrafikförbindelser, i synnerhet vid metron." - 15 "Staden undviker faktorer i detaljplaneringen som höjer kostnaderna för byggande och boende, t.ex. alltför detaljerade planbestämmelser." - 16 "För åtgärd 14 görs följande tillägg:

13 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 13 / 200 Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, generationsbostäder, träbyggande och urbana småhus. Hemställningar: - 1 "Fullmäktige hemställer att man vid genomförandet av Bostadsprogrammet effektiverar planläggningen så att de så kallade rester som uppstår i samband med planeringen utreds och planläggs för bostadsbyggande. - 7 "Fullmäktige hemställer att planläggning av studentbostäder och tomtöverlåtelserna för produktion av studentbostäder påskyndas särskilt under åren Motiveringar: Landets regering har beslutat att stöda byggandet av studentbostäder genom att sänka egenandelen av räntorna för det här året och nästa år. Därför är det under denna fullmäktigeperiod speciellt klokt att överlåta tomter med framförhållning. Planläggningen av Otnäs med kringliggande områden kunde erbjuda goda möjligheter för detta." Bilaga Redogörelse 1 Valtuustoryhmien kommentit 2 Asunto-ohjelma muutosesityskommentit 3 Asunto-ohjelma muutosesitys lisäkommentit Kilpi 4 5 Bostadsprogrammet Äänestyslistat 69 Bostadsprogrammet har utarbetats för att verkställa målen i Berättelsen om Esbo i fråga om boende och bostäder och för noggrannare inriktning av verksamheten. I programmet presenteras medel att motarbeta segregation och svara på Esbobornas olika boendebehov genom att erbjuda förutsättningar för en bostadsproduktion och ett tomtutbud som är förmånligt och mångsidigt. Vidare presenteras mål och åtgärder som ska möjliggöra en mångsidig produktion av bostäder till skäliga priser, stöda olika invånargruppers boende, bidra till en balanserad utveckling av stadscentrumen och bostadsområdena samt främja användningen av förnybara energikällor och förbättra energieffektivitet vid boendet. Utkastet till bostadsprogram har behandlats på ett fullmäktigeseminarium Efter fullmäktigeseminariet har fullmäktigegrupperna framfört sitt utlåtande om utkastet. Ändringar har gjorts på basis av utlåtandena. Lokal- och bostadssektionen har behandlat bostadsprogrammet och stadsstyrelsen Stadsstyrelsens ändringar har beaktats i bilagan. Beslutshistoria

14 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 14 / 200 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden understödd av Hyrkkö föreslog att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Ärendet bordlades enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen föreslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Åkerlund att ärendet bordläggs.. Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om ordförandens förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Lokal- och bostadssektionen förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Ordföranden föreslog understödd av Särkijärvi följande ändringar i kapitel 1.2 Åtgärder: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu bostäder). Av den nya produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror.

15 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 15 / ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab. 19 ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också. - Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker.

16 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 16 / Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning. Kalliola föreslog följande tillägg: Esbo effektiverar planläggningen så att planläggarens rester tas i effektivt bruk som tomter. Kilpi föreslog följande tillägg: 1 För att motverka segregation och för att öppna en möjlighet till ett bättre liv också för Esbobor med små inkomster ska Esbo Bostäder Ab:s produktion göras mer mångsidig genom att inkludera bostädsrätts- och delägarbostäder. 2 Det blir möjligt för hyresgäster vid Esbo Bostäder Ab att lösa in sina bostäder i enlighet med det som stadgats i lagen om inlösen av arava- och räntestödsbostäder. Vilske understödd av Hyrkkö framställde följande förslag till ändring: Punkt 7 i föredragandens förslag ändras till följande: Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Kalliolas och Kilpis förslag förföll i brist på understöd. Ordföranden frågade om ordförandens förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion hade godkänt förslaget.

17 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 17 / 200 Ordföranden konstaterade att det framställts ett från föredragningen avvikande, understött förslag vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen lokal- och bostadssektion godkände Vilskes förslag med 5 röster mot 4. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion: Förslår till stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet med följande ändringar: 2 ny formulering: Esbo godkänner detaljplaner och bygger kommunalteknik för årsproduktionen av bostäder enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu bostäder). Av den nya produktionen byggs minst 20 procent (nu 500 bostäder) som statsstödda hyresbostäder med skäliga hyror. 5 ett tillägg till slutet: Vid byggandet av nya områden motarbetas segregation genom schemaläggning av den fritt finansierade produktionen och den statsstödda produktionen. 7 Esbo Bostäder Ab:s hyresbostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år före utgången av programperioden och antalet höjs vid behov så att det årliga målet enligt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. 11 ny formulering: Staden främjar aktivt nya sätt att bygga bostäder, t.ex. gruppbyggande, kollektivboende, träbyggande och urbana småhus. 12 ny formulering: Staden skapar förutsättningar för att dubbla den årliga småhusproduktionen under fullmäktigeperioden. 13 ny formulering: Esbo höjer antalet tomter som överlåts för byggande av egnahemshus i egen regi till i genomsnitt 100 per år. 16 ett tillägg till slutet: Staden utreder olika sätt att främja möjligheterna till självständigt boende för långvarigt bostadslösa. 17 första meningen, ny formulering: Esbo överlåter minst en tomt per år till produktion av studentbostäder och förutsätter att staten gör detsamma. 18 ett tillägg till slutet: tillsammans med bland annat Esbo Bostäder Ab. 19 ett tillägg till slutet: till exempel genom att höja tomtexploateringsgraden och genom att utveckla planbestämmelserna, med beaktande av boendetrivseln och naturvärdena. 21 ett tillägg till slutet: för att dämpa kostnaderna för bostadsproduktion. Vid förnyelsen av parkeringsnormerna ser staden till att byggandet av små

18 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 18 / 200 Stadsstyrelsen bostäder inte försvåras med parkeringsnormer som är bundna till antalet bostäder. Följande åtgärder tilläggs: - Esbo följer med invånarnas önskemål om boende och gör önskemålen till en central utgångspunkt för planering och beslut. - I planläggningsöversikten presenteras en bedömning av bostadstomternas tillräckligt. - Ibruktagande av obebyggda bostadstomter främjas aktivt genom att hinder för byggandet utreds och avlägsnas. - I detaljplaneringen undviks faktorer som höjer kostnaderna för byggande och boende (t.ex. bilplatser, hissbehov, alltför detaljerade planbestämmelser, markens byggbarhet) - Byggande av små bostäder, speciellt intill goda kollektivtrafikförbindelser, säkerställs och byggandet av små bostäder i småhus möjliggörs också. - Stadens hyresbostäder planeras med tanke på den högsta arean som bostadsbidraget täcker. - Utbudet av stadens hyresbostäder utvecklas genom att man också erbjuder kopplade småhus och små flerbostadshus. - Esbo ombesörjer kvaliteten på byggande och underhåll så att ett hälsosamt boende kan tryggas. - Esbo stad för en kontinuerlig, öppen dialog med byggföretag och byggherrar om bostadsbyggande och utveckling av boende. - Esbo effektiverar byggnadstillsynen genom att påskynda handläggningen av bygglovsansökningar. - Esbo ser till att det finns stödboende för patienter inom missbruksvård och psykiatrisk rehabilitering. Dessutom befullmäktigar lokal- och bostadssektionen att göra stilistiska ändringar och att komplettera beskrivningen i kapitel 1.3 Verkställande och uppföljning. Förslag Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Elo understödd av Sistonen m.fl. föreslog följande:

19 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 19 / 200 "Formuleringen på åtgärd nummer 10 ändras till: Esbo Bostäder Ab påbörjar byggandet av minst 300 statsstödda hyresbostäder per år och antalet höjs vid behov så att det årliga målet för markanvändning, boende och trafik (nu 500 bostäder) nås. Staden säkerställer att Esbo Bostäder Ab får de tomter som bolaget behöver. Esbo har som mål att öka antalet statsstödda hyresbostäder regionalt under följande avtalsperiod för markanvändning, boende och trafik och att Esbo Bostäder Ab:s mål för bostadsproduktion höjs till 400 bostäder per år." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen godkände Elos förslag med 8 röster mot 7. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Fullmäktige Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet som ändrades vid mötet. Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Uotila understödd av Sistonen föreslog bordläggning. Efter avslutad diskussion om bordläggning beslutade fullmäktige enhälligt att bordlägga ärendet till nästa fullmäktigesammanträde. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt. Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner det bifogade bostadsprogrammet. Behandling Laukkanen föreslog understödd av ordföranden att ärendet bordläggs. Efter avslutad diskussion om bordläggning frågade ordföranden om ärendet kunde bordläggas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget om bordläggning, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt.

20 Esbo stad Protokoll 69 Fullmäktige Sida 20 / 200 Beslut Fullmäktige: Fullmäktige bordlade ärendet enhälligt.

21 Esbo stad Protokoll 70 Fullmäktige Sida 21 / / /2014 Stadsstyrelsen Beviljande av proprieborgen för Keskinäinen Kiinteistö Oy WeeGees lån Beredning och upplysningar: Viktoria Hindsberg-Karkola, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö WeeGee på basis av konkurrensutsättning högst 9 miljoner euro, lånet används i sin helhet för att betala ett lån som förfaller till betalning , Esbo stad har beviljat proprieborgen för lånet högst 5 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Garantiprovision Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt.

22 Esbo stad Protokoll 70 Fullmäktige Sida 22 / 200 Bilaga Redogörelse 6 Tilinpäätös Talousarvio 2014 WeeGee Oy (nedan WeeGee) som är ett av Esbo stad helägt bolag anhåller om Esbo stads proprieborgen för ett lån på högst 9 miljoner euro. Esbo fullmäktige har i 8 beviljat proprieborgen för WeeGee för två lån på sammanlagt 17,5 miljoner euro. Lånet användes för sanering av fastigheten och för tillbyggnad. Arbetet blev färdigt 2005 och i lokalerna fungerar nu fem museer, Futurohuset, Etelä-Tapiolan lukio, en musiklekskola, ett kafé och en museibutik. Av museerna hör Esbo moderna konstmuseum EMMA, Esbo stadsmuseum KAMU och Helinä Rautavaaras museum till Esbo stads koncern. I lokalerna finns också Finlands Leksaksmuseum Hevosenkenkä och Finlands Urmuseum. På basis av den tidigare borgen lyftes två lån under åren 2004 och Det är fråga om ett lån på 8,5 miljoner euro på 10 år med amortering i jämnstora rater, som förfaller till betalning 2015 och ett bulletlån på 9 miljoner euro som förfaller till betalning i sin helhet WeeGee omorganiserar sina lån så att bulletlånet ersätts med ett lån på högst 9 miljoner euro med amortering i jämnstora rater på högst fem år. Tidtabellen för återbetalning av det nya lånet skulle bättre motsvara WeeGees framtida kassaflöde med rimliga nivåer för finansieringsvederlag. Esbo stad äger WeeGees hela aktiestock och därför krävs ingen kontrasäkerhet. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beviljar stadens proprieborgen på följande sätt: Låntagare Långivare Lånebeloppet Lånetid Amorteringar Keskinäinen kiinteistöosakeyhtiö WeeGee på basis av konkurrensutsättning högst 9 miljoner euro, lånet används i sin helhet för att betala ett lån som förfaller till betalning , Esbo stad har beviljat proprieborgen för lånet högst 5 år efter att borgensförbindelsen undertecknats amortering i jämnstora rater

23 Esbo stad Protokoll 70 Fullmäktige Sida 23 / 200 Lånets räntegrund 3, 6 eller 12 månaders euribor, fast referensränta eller annan referensränta som används allmänt Säkerhet Garantiprovision Ingen kontrasäkerhet förutsätts för borgen En garantiprovision på 0,05 procent på lånets medelsaldo uppbärs för borgen. Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige befullmäktigar stadsdirektören att avtala om sådana små ändringar i villkoren för huvudförpliktelsen, för vilka borgensmannens tillstånd behövs. Dessa små ändringar kan till exempel gälla: - en ändring av amorteringarna och raternas betalningsdatum på ett sätt som inte påverkar den ursprungliga lånetiden, - en ändring av referensräntan, - en ändring av marginalen. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

24 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 24 / / /2014 Stadsstyrelsen Utlåtande om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Markku Takala, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige beslutar att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och ur hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av

25 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 25 / 200 markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel.

26 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 26 / 200 Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den. Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin.

27 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 27 / 200 I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerande i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalternas betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen)

28 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 28 / 200 Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna

29 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 29 / 200 (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter

30 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 30 / 200 Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter

31 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 31 / 200 som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Behandling Kilpi lämnade understödd av Simon Elo följande ändringsförslag: "Esbo förkastar metropolarbetsgruppens förslag eftersom de kränker det kommunala självstyret och grundlagen. Esbo föreslår att en avtals- och förhandlingsprocess mellan kommunerna inleds för att utreda en alternativ metropollösning som bygger på frivilligt samarbete. Esbo stad är en tillräckligt stor enhet för att själv producera de tjänster Esboborna behöver. Esbo producerar också dessa tjänster för kommuninvånarna förmånligt. Arbetsgruppens förslag är ett hot mot att nivån på tjänsterna i Esbo bibehålls och mot den skäliga kommunalbeskattningsnivån i Esbo. Att lokalt besluta om markanvändning, boende, trafik och tjänster är ett centralt drag inom närdemokrati. Bägge förslag av arbetsgruppen som bereder metropolförvaltningen är ett hot mot demokratin, eftersom de i dessa ärenden för beslutsfattandet längre bort från kommuninvånarna. Esbo stad kommer att föra till behandling i domstol huruvida statens beslut om eventuellt grundande av tvångssamkommuner eller en regionalförvaltning är lagenliga." Hopsu understödd av Rahkonen m.fl föreslog följande ändring: "*Allmänt* Esbo fullmäktige konstaterar, att metropolområdets förvaltning fortsättningsvis måste utvecklas och att man måste söka en lösning på problemen i området. Esbo fullmäktige understöder en metropollösning och understöder inte grundandet av ett Storhelsingfors enligt utredningspersonernas riktlinjer. För närvarande har metropolområdets regionala beslutsfattande splittrats i olika samkommuner och samarbetsorgan. Ingen enskild aktör bär ansvar för utveckling av hela regionen, varför området internationellt sett är splittrat till sin samhällsstruktur. Behovet att röra sig i regionen är stort, vilket inverkar negativt på miljön och klimatutsläppen. I metropolområdet sker en stor del av Finlands ekonomiska tillväxt. Därför måste man sköta om områdets framgång. Helsingforsregionen tävlar med

32 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 32 / 200 övriga stora stadsregioner i Östersjöområdet. Inom näringspolitik, konkurrenskraft, marknadsföring och skötsel av invandring samt sysselsättning är ett regionalt samarbete som är bättre än nu nödvändigt. Målet för grundandet av en metropolförvaltning är att i regionen främja en miljövänligt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling samt stärka den internationella konkurrenskraften. För att uppnå dessa mål kräver ett samarbete som bygger på avtal mellan kommunerna en effektivare och demokratiskt genomskinligare ny form. *1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: *1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och ur hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. *1 b. Vilken av de alternativa modellerna är mest ändamålsenlig för inrättande av metropolförvaltningen? Ur en regional synpunkt ska metropolförvaltningen ha tillräckliga befogenheter att lösa områdets gemensamma problem som anknyter till markanvändning, boende, trafik och miljö samt att bekämpa segregation och stärka regionens konkurrenskraft. Således har verksamhetsorganet verkliga möjligheter att påverka regionens utveckling. En modell med omfattande uppgifter skulle svara bättre på dessa utmaningar.

33 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 33 / 200 I en omfattande modell skulle metropolens uppgifter sträcka sig också till den operativa verksamheten: väghållning, ägande och förvaltning av hyresbostäder som producerats med statsstöd samt avfallshantering och vatten och avlopp (HRM). Det är motiverat att överföra dessa uppgifter på metropolförvaltningens ansvar eftersom man sålunda får uppgifter som nu sköts av olika samkommuner inom ramen för direkt demokratiskt beslutsfattande. Också förutsättningar för tillräcklig produktion av bostäder till rimliga priser skulle förbättras. Den nuvarande förvaltningsmässiga strukturen skulle bli klarare. Dessutom skulle koordinering och eventuellt också genomförande av andra stadiets utbildning naturligt höra till den regionala nivån. Också att ansvaret att ordna social- och hälsovården skulle höra till metropolförvaltningen kunde övervägas. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. *2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna* Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: *2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen* *Minimiuppgifter*: Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Inom modellen med endast minimiuppgifter skulle metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak vara att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen på strategisk nivå. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. Med hjälp av metropolplanen skulle man styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunernas och Nylands förbunds planeringsresurser för markanvändning ska förenas. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Av funktionella skäl lönar det sig inte nödvändigtvis att ansluta operativa eller produktionsrelaterade funktioner till metropolorganisationen i startskedet. Ifall man beslutar att fortskrida utgående från modellen för minimiuppgifter lönar det sig för metropolförvaltningen att i startskedet koncentrera sig på

34 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 34 / 200 strategisk planering och styrning. Då är det dock skäl att överväga att uppgiftsfältet utvidgas stegvis mot en modell för omfattande funktioner. *Omfattande uppgifter:* Ärenden på regional nivå är bra att besluta om på metropolförvaltningsnivå; de mest centrala av dessa är markanvändning, boende, trafik, konkurrenskraft, närings- och innovationspolitik, förebyggande av segregering, arbetskraft samt invandring. Metropolplanen är ett viktigt instrument för att lösa framtida problem kring markanvändning, boende och trafik. Metropolförvaltningen ska ha medel att styra utvecklingen av samhällsstrukturen. Utöver beslutanderätt på strategisk nivå kunde metropolförvaltningen lösa även vissa operativa uppgifter, så som gatu- och väghållning, avfallshantering och vatten och avlopp samt ansvara för social bostadsproduktion. Därför är den omfattande modellen för uppgifternas del mer lyckad. Dessutom kunde det till metropolförvaltningens uppgifter höra andra stadiets utbildning samt anordnande av social- och hälsovård, ifall detta är enligt med social- och hälsovårdslösningen. De administrativa kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska i det fortsatta arbetet ägnas särskild uppmärksamhet. Ifall förvaltningen blir alltför tung kan den försvaga hela regionens konkurrenskraft. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt.

35 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 35 / 200 Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. *2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Självstyre skulle demokratiskt sett vara det bästa alternativet ifall metropolförvaltningen får omfattande beslutanderätt. I denna modell betonas regionnivåns synvinkel bättre än i samkommunsmodellen. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna av delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och de uppgifter som hör till regiondata i olika organisationer samt till avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. *2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande* Betydande nyckelpunkter i social- och hälsovårdslösningen är fortfarande öppna. Grundande av social- och hälsovårdsområden, innehållet i uppdraget att ordna tjänsterna samt hur social- och hälsovårdsområdets förvaltning genomförs påverkar utöver kommunernas självstyre i betydande grad ordnandet av metropolförvaltningen. Social- och hälsovårdslösningens inverkning på metropolförvaltningen ska beaktas i ett senare skede av beredningen. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning som väljs genom direkta val, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Skapande av en metropolförvaltning förutsätter en metropollag samt ett avtal mellan kommunerna och staten om förvaltningens detaljer. Invånarnas deltar i det direkta metropolvalet, men utöver detta behövs en fungerande närdemokrati. I Esbo är det nödvändigt att utveckla närdemokratin i regionala helheter som är mindre än på kommunnivån.

36 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 36 / 200 Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. *2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning* Naturligt hör fjorton kommuner i Helsingforsregionen till metropolområdet. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet beroende på förvaltningens uppgiftsområde. *2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering* Metropolförvaltningen ska säkras tillräckliga resurser för att sköta sin uppgift. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. För att säkra den regionala jämlikheten borde trots allt en finansieringsmodell som grundar sig på metropolförvaltningens beskattningsrätt övervägas. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. *2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter*

37 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 37 / 200 I en omfattande modell borde man fästa särskild uppmärksamhet vid uppgiftsfördelningen mellan metropolförvaltningen och kommunerna för att undvika att det förekommer överlappande uppgifter i kommunerna och metropolorganisationen. Modellen med omfattande uppgifter har mer frågor som kräver utredning gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I det fortsatta arbetet bör man undvika att den omfattande modellen skapar till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Onödig ökning av byråkratin bör undvikas. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen omfattar bland annat följande risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). Det tar lång tid att starta upp verksamheten. Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. Den totala skattebördan växer. Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna som ingår i modellen med omfattande uppgifter för metropolförvaltningen är trots allt mindre än i alternativet med en storkommunsammanslagning. I ett alternativ med en metropolförvaltning som koncentrar sig på uppgifter kring markanvändning, boende, trafik och miljö är riskerna betydligt mindre, men å andra sidan kan möjligheterna att påverka utvecklingen i regionen förbli mindre. *3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp* I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis." Kauma /understödd av Lehtola m.fl. föreslog följande ändring:

38 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 38 / 200 "Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. Esbo fullmäktige konstaterar, att metropolområdets förvaltning fortsättningsvis måste utvecklas och att man måste söka en lösning på problemen i området. Kommuner bör ha en möjlighet att vid behov komplettera sina utlåtanden, speciellt med tanke på förvaltningen, efter att de övriga frågorna kring kommunreformen, bl.a. social- och hälsovårdslösningen har framskridit tillräckligt. Esbo fullmäktige understöder en metropollösning och motsätter sig grundandet av ett Stor-Helsingfors enligt utredningspersonernas riktlinjer. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett

39 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 39 / 200 samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Endast modellen med minimiuppgifter är en ändamålsenlig och fungerande lösning. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Från en regional synpunkt ska metropolförvaltningen ha tillräckliga befogenheter att lösa områdets gemensamma problem med markanvändning, boende, trafik och miljö. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion.

40 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 40 / 200 Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom

41 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 41 / 200 studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande

42 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 42 / 200 Betydande nyckelpunkter i social- och hälsovårdslösningen är fortfarande öppna. Grundande av social- och hälsovårdsområden, innehållet i uppdraget att ordna tjänsterna samt hur social- och hälsovårdsområdets förvaltning genomförs påverkar utöver kommunernas självstyre i betydande grad ordnandet av metropolförvaltningen. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Metropolförvaltningen ska säkras tillräckliga resurser för att sköta sin uppgift. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot

43 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 43 / 200 avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter I en omfattande modell skulle det till metropolförvaltningen tillkomma många funktioner som skulle vara överlappande med kommunernas funktioner. Antagligen skulle inga synergifördelar uppnås genom att funktionerna placeras under metropolförvaltningen. Att genomföra modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling.

44 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 44 / 200 Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). Det tar lång tid att starta upp verksamheten. Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. Den totala skattebördan växer. Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis." Efter avslutad diskussion gav ordföranden ett sammandrag över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag till sammandrag. Ordföranden konstaterade att det har framställts understödda ändringsförslag som inte kan godkännas enhälligt vilket föranleder omröstning. Ordföranden gjorde följande förslag om behandlingsordning, först röstas mellan Hopsus och Kaumas helhetsändringsförslag och det vinnande förslaget ställs mot det ursprungliga förslaget och slutligen Kilpis förslag till förkastande mot det förslag som har vunnit de övriga omröstningarna. Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Röstning mellan Kaumas och Hopsus förslag: Ordföranden föreslog att de som understöder Kaumas förslag röstar "ja" och de som understöder Hopsus förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände med rösterna 53 mot 12 och 10 blanka Kaumas förslag i det här skedet. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning mellan Kaumas förslag som vunnit föregående omröstning och det ursprungliga förslaget: Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Kaumas vinnande förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

45 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 45 / 200 Fullmäktige godkände med rösterna 0 mot 63 och 12 blanka Kaumas förslag i det här skedet. Röstningslistan bifogas till protokollet. Omröstning mellan förslaget som uppstod genom föregående omröstningar det vill säga Kaumas helhetsförslag till ändring och Kilpis förslag till förkastande: Ordföranden föreslog att de som understöder Kaumas förslag som uppstod genom föregående omröstningar röstar "ja" och de som understöder Kilpis förslag till förkastande röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige förkastade Kilpis förslag till förkastande med 63 röster mot 9 och 3 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Fullmäktige beslutade att Esbo stad ger följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder en metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. Esbo fullmäktige konstaterar, att metropolområdets förvaltning fortsättningsvis måste utvecklas och att man måste söka en lösning på problemen i området. Kommuner bör ha en möjlighet att vid behov komplettera sina utlåtanden, speciellt med tanke på förvaltningen, efter att de övriga frågorna kring kommunreformen, bl.a. social- och hälsovårdslösningen har framskridit tillräckligt. Esbo fullmäktige understöder en metropollösning och motsätter sig grundandet av ett Stor-Helsingfors enligt utredningspersonernas riktlinjer. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel?

46 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 46 / 200 Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Endast modellen med minimiuppgifter är en ändamålsenlig och fungerande lösning. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Från en regional synpunkt ska metropolförvaltningen ha tillräckliga befogenheter att lösa områdets gemensamma problem med markanvändning, boende, trafik och miljö. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer. -

47 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 47 / Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk.

48 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 48 / 200 Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster.

49 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 49 / b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Betydande nyckelpunkter i social- och hälsovårdslösningen är fortfarande öppna. Grundande av social- och hälsovårdsområden, innehållet i uppdraget att ordna tjänsterna samt hur social- och hälsovårdsområdets förvaltning genomförs påverkar utöver kommunernas självstyre i betydande grad ordnandet av metropolförvaltningen. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun

50 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 50 / 200 höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Metropolförvaltningen ska säkras tillräckliga resurser för att sköta sin uppgift. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter I en omfattande modell skulle det till metropolförvaltningen tillkomma många funktioner som skulle vara överlappande med kommunernas funktioner. Antagligen skulle inga synergifördelar uppnås genom att funktionerna placeras under metropolförvaltningen.

51 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 51 / 200 Att genomföra modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). Det tar lång tid att starta upp verksamheten. Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. Den totala skattebördan växer. Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis." Bilaga 8 Äänestyslistat 71 Tilläggsmaterial

52 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 52 / Begäran om utlåtande om halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen - Halvtidsrapport från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen Ryhmien kommentit koottuna Redogörelse Enligt regeringens strukturpolitiska program från ska metropolområdets konkurrenskraft säkerställas, segregationen förebyggas och planering och förverkligande av markanvändning, boende och trafik effektiveras genom att gynna kommunsammanslagningar i området och som genom att som stöd för detta bilda en metropolförvaltning vars högsta beslutande organ är en fullmäktige som utses genom val. Finansministeriet tillsatte den 4 oktober 2013 enligt riktlinjerna i regeringens strukturpolitiska program en arbetsgrupp med uppgift att bereda lagen om metropolförvaltningen. Arbetsgruppens uppgift är bland annat att bereda förslag till metropolförvaltning, till ordnande av finansieringen och till beslutsfattande samt till metropolförvaltningens regionala befogenheter. Arbetsgruppen bereder bland annat också förslag till uppgifter som metropolförvaltningen skulle sköta. Arbetsgruppen ska lämna in sin slutrapport i form av en regeringsproposition senast Enligt uppdraget skulle arbetsgruppen också lämna in en mellanrapport senast Arbetsgruppens mellanrapport publicerades Mellanrapporten innehåller möjligheter som arbetsgruppen har kartlagt och arbetsgruppens preliminära förslag till inrättandet av en metropolförvaltning. Arbetsgruppen uppskattar i mellanrapporten att metropolförvaltningen juridiskt sett kan genomföras antingen genom självstyre i ett större förvaltningsområde än en kommun enligt mom. i grundlagen eller som en tvångssamkommun med en fullmäktige som utses genom val. Valet av juridisk modell för genomförandet påverkas bland annat av omfattningen och vikten av de uppgifter som åläggs metropolförvaltningen, finansieringens storlek samt rättsverkan av uppgifterna för kommunerna, samkommunerna och andra intressegrupper i området. Utlåtandena begärs in senast kl. 16. I mellanrapporten presenteras två alternativa modeller för inrättandet av metropolförvaltningen. 1. Modellen med en begränsad mängd uppgifter - Metropolförvaltningen skulle sköta åtminstone de uppgifter som krävs för att uppställda mål ska nås. Uppgifterna vore i huvudsak strategiska och endast delvis operativa. - En lämplig förvaltningsmodell vore en tvångssamkommun med en fullmäktige som utses genom val. - Finansieringsmodellen skulle vara kommunernas betalningsandelar. - Avgränsningen kunde vara större; i mellanrapporten föreslås sexton kommuner.

53 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 53 / Vid val kunde metropolområdet eventuellt utgöra en enda valkrets, men andra modeller är möjliga om den lokala representationen framhävs. 2. Den omfattande modellen - Metropolförvaltningen skulle omfattande sköta uppgifter inom sitt verksamhetsområde. Uppgifterna vore så heltäckande, mångsidiga och funktionellt enhetliga som möjligt. Målet vore också att olika uppgiftsområden stöder varandra så effektivt som möjligt. Uppgifterna vore både strategiska och operativa. - En ändamålsenlig förvaltningsmodell skulle vara självstyre i ett större förvaltningsområde än en kommun enligt mom. i grundlagen. - Självständig finansieringsmodell. Arbetsgruppen föreslår beskattningsrätt för metropolförvaltningen (inkomstskatt). - Avgränsningen vore snävare; i mellanrapporten föreslås att tio kommuner lyder under metropolförvaltningen (s.k. kärnområde). - Metropolområdet skulle utgöra en valkrets. Finansministeriet begär att de instanser som nämns i distributionslistan ger ett utlåtande om mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltningen i synnerhet när det gäller nedanstående frågor. Remissinstanserna ombeds bedöma förslagen i mellanrapporten inte bara ur den egna kommunens/organisationens synvinkel utan också med tanke på metropolområdet som helhet. Kommunerna kan utöver egna utlåtanden även lämna utlåtanden tillsammans med andra kommuner. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? 1 b. Vilken av de alternativa modellerna är mest ändamålsenlig för inrättande av metropolförvaltningen? 1 c. Om ingen av modellerna är ändamålsenlig, ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås i regeringens riktlinjer. 2. Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor:

54 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 54 / a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) 2 c. De föreslagna alternativen för ordnandet av val och tryggandet av invånarnas deltagande 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp Stadsdirektören konstaterar att rapportens innehåll och utkastet till utlåtande under beredningens gång presenterats i fullmäktiges förhandlingskommittés kommunreformsgrupp. Medlemmarna har haft möjlighet att kommentera dess innehåll. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och ur hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ

55 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 55 / 200 för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning i metropolförvaltningens startskede, om man beslutar att framskrida stegvis. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna

56 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 56 / 200 Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera

57 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 57 / 200 samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen)

58 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 58 / 200 Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning som väljs genom direkta val, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet.

59 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 59 / e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap.

60 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 60 / f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa

61 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 61 / 200 metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering. Behandling Elo understödd av Hyrkkö föreslog följande ändring: "I utlåtandet stryks följande stycke på sida 6: Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader." Efter detta ändrade föredraganden beslutsförslaget i sin helhet så det lyder enligt följande: "Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i

62 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 62 / 200 våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna

63 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 63 / 200 Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den. Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati.

64 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 64 / 200 För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra

65 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 65 / 200 Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden.

66 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 66 / 200 Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv

67 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 67 / 200 utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö.

68 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 68 / Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering." Elo återkallade sitt förslag och gjorde understödd av Hyrkkö ett nytt helhetsändringsförslag med följande lydelse: Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och hela områdets synvinkel? Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om

69 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 69 / 200 metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning i metropolförvaltningens startskede, om man beslutar att framskrida stegvis. Metropolförvaltningens uppgifter borde i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösningen att organisera förvaltningen i metropolens startskede. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna

70 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 70 / 200 Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Av funktionella skäl bör inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner anslutas till metropolorganisationen i startskedet. Omfattande uppgifter: Kostnaderna som en omfattande metropolförvaltning medför ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen, som redan samarbetar regionalt. För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska

71 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 71 / 200 ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Det är möjligt att modellen inte ger så stort mervärde för den svenskspråkiga yrkesutbildningen. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen)

72 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 72 / 200 Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen i metropolens startskede. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning som väljs genom direkta val, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som ökar demokratin och öppenheten, förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden. Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet.

73 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 73 / e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter kan finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen. Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap.

74 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 74 / f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Modellen med omfattande uppgifter har mer risker gällande förverkligande och funktionalitet än den med snäva uppgifter. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker, som måste beaktas i den fortsatta beredningen: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering.

75 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 75 / 200 Myllärniemi understödd av Hyrkkö föreslog att ärendet bordläggs. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen av ärendet. Efter att diskussionen om bordläggning hade avslutats, konstaterade ordföranden att förslaget kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder bordläggning röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget till bordläggning röstar "nej". Stadsstyrelsen godkände ordförandes röstningsordning. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen förkastat Myllärniemis förslag till bordläggning med 9 röster mot 6. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att behandlingen av ärendet fortsätter. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det har framställts förslag som avviker från föredragandens förslag som inte kan godkännas enhälligt, vilket föranleder omröstning. Vid omröstningen konstaterade ordförande att stadsstyrelsen förkastat Elos ändringsförslag med 10 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår till fullmäktige att Esbo stad lämnar följande utlåtande till finansministeriet om mellanrapporten av arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning: Allmänt Esbo stad behandlar i sitt utlåtande endast de frågor som specificerats i begäran om utlåtande men tar inte ställning till rapporten i övrigt. Rapporten är delvis halvfärdig, motstridig och så omfattande att det inte hade varit möjligt att bereda ett uttömmande utlåtande om alla förslag och bedömningar som den innehåller. 1. Mellanrapportens förslag om alternativa sätt att genomföra metropolförvaltningen Utlåtandegivarna ombeds att bedöma följande: 1 a. Kan den föreslagna modellen med en begränsad mängd uppgifter och den omfattande modellen svara på de särskilda utmaningarna inom metropolområdet också på längre sikt både ur kommunernas och ur hela områdets synvinkel?

76 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 76 / 200 Som helhet verkar det som om planeringen av metropolförvaltningen har gjort avsevärda framsteg sedan de preliminära förslag som publicerades i våras. Mellanrapporten från arbetsgruppen som bereder lagen om metropolförvaltning är en tämligen grundlig presentation av olika alternativ för metropolförvaltningen och deras inverkan på regionen och kommunfältet. Bedömningen av effekterna är emellertid inte färdig och överföringen av statens uppgifter till metropolförvaltningen har inte utretts ordentligt. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Med tanke på regionens totala fördelar behöver regionen en egen metropollösning för planering och verkställande av markanvändning, boende och trafik, för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation och för regional beredning och regionala beslut i dessa frågor. Helsingforsregionens folkmängd växer till två miljoner fram till Flera kommuner i metropolområdet har redan i tidigare utlåtanden framfört nödvändigheten av en metropollösning för Helsingforsregionens utveckling och för lösningarna om markanvändning, boende och trafik. På basis av internationella kartläggningar av planerings- och förvaltningsmodeller för metropolområden har det inte konstaterats ett samband mellan omfattningen av metropolförvaltningens befogenheter och antalet kommuner i regionen. 1 b. Vilken av de alternativa modellerna anser utlåtandegivaren vara mest ändamålsenlig för inrättande av en metropolförvaltning? Ur regionperspektivet är endast modellen med minimiuppgifter en ändamålsenlig och fungerande lösning. Därför borde metropolförvaltningens uppgifter i huvudsak fokuseras på att hantera och lösa utmaningar i anslutning till samhällsutvecklingen i regionen och andra strategiska utmaningar. Beslut om metropolplanen och styrningen av dess verkställande skulle vara metropolförvaltningens mest centrala verktyg, men dess innebörd måste preciseras. Ur perspektivet för hela Helsingforsregionens kommande utveckling verkar en metropolförvaltning som har strukturen av en samkommun vara den mest ändamålsenliga och bäst fungerande lösning för flera årtionden. Metropolförvaltningens verksamhetsområde borde bestå minst av de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. 1 c. Om ingendera av modellerna som arbetsgruppen lagt fram anses vara ändamålsenlig ombeds utlåtandegivaren att presentera ett alternativt sätt att inrätta den metropolförvaltning som föreslås enligt regeringens riktlinjer Förslag gällande båda modellerna samt en närmare bedömning av modellerna

77 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 77 / 200 Utlåtandegivarna ombeds att närmare bedöma förslag i som gäller både modellen med ett begränsat antal uppgifter och den omfattande modellen i synnerhet när det gäller följande frågor: 2 a. De föreslagna uppgifterna för metropolförvaltningen Minimiuppgifter: En metropolförvaltning som är inrättad för de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö (enligt principen för minimiuppgifter) kunde i bästa fall vara en flexibel aktör som styr och motiverar kommunerna med bindande riktlinjer på regional nivå och med ekonomiska medel. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolplanen som gäller hela området och som kan användas för att styra och hantera tillväxten av regionen har en central ställning. En strategisk metropolplan skulle vara den master plan, med vilken man skulle styra utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken på ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Metropolplanen som ersätter landskapsplanen och kommunernas generalplaner är en lösning som kan förordas. Kommunerna skulle även fortsättningsvis besluta om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Detta skulle rationalisera planeringen avsevärt. Innehållet i metropolplanen och uppgifterna som lämnas åt kommunerna bör anpassas så att kommunerna kan planera markvändningen effektivt tillsammans med markägarna. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Att frånta NTM-centralen uppgifter med anknytning till markanvändningen skulle påskynda planläggningen och byggandet. HRM:s och HRT:s strategiska åtaganden överförs till metropolförvaltningen. Metropolförvaltningen bör fokusera på strategisk planering och styrning. Inga operativa eller produktionsrelaterade funktioner bör anslutas till den. Omfattande uppgifter: En risk är att alternativet med en omfattande metropolförvaltning ökar kostnaderna. Det löser inte problemet med hållbarhetsunderskottet, utan höjer skattegraden. Det är riskfyllt att bilda en tung förvaltning och det kan försvaga konkurrenskraften för hela regionen. Det naturligaste vore att fortsätta utifrån de fjorton kommunerna i Helsingforsregionen. Därmed är det föreslagna kärnområdet med tio kommuner fel. Att bilda en ny förvaltningsnivå försvagar dessutom sannolikt kommuninvånarnas demokrati.

78 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 78 / 200 För att utveckla metropolområdets näringspolitik och konkurrenskraft måste kommunerna, metropolförvaltningen, företag, staten och andra aktörer samarbeta flexibelt och i nätverk. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som även i fortsättningen ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. I fråga om utbildning på andra stadiet skiljer sig metropolområdet från det övriga landet inte bara på grund av de stora volymerna, utan även i två andra förhållanden. I området bedrivs utbildning vid sidan av kommunala utbildningsanordnare även av mycket betydande privata utbildningsanordnare, som inte skulle omfattas av metropolförvaltningen. Privata gymnasier och anordnare av yrkesutbildning är i regel långt specialiserade läroanstalter som håller hög kvalitet. Dessutom ger studerandens rätt att fritt söka sig till utbildning på andra stadiet möjlighet till verklig valfrihet: avstånden mellan läroanstalterna är rimliga och de flesta av dem nås med kollektivtrafiken. Gymnasierna och yrkesläroanstalterna i regionen är konkurrenskraftiga. Grundskolornas och gymnasiernas ömsesidiga och regionala samarbete också med yrkesläroanstalterna är mycket intensivt. Genom studievägledning och uppsökande ungdomsarbete försöker man säkerställa att varje ungdom hittar rätt studieplats. Att splittra utbildningen skulle avveckla en väl betjänande, målinriktad helhet med vilken man kan hjälpa studerandena att hitta meningsfulla studievägar och främja livslångt lärande. Denna helhet betjänar effektivt studerande i olika åldrar samt arbets- och näringslivet i regionen. De svenskspråkiga anordnarna av yrkesutbildning i södra Finland betjänar större områden än metropolsektorerna. Modellen skulle splittra anordnandet av svenskspråkig yrkesutbildning. Det nuvarande problemet, bristen på studieplatser, gäller styrmekanismen mellan staten och utbildningsanordnarna samt den regionala fördelningen av studerandena i Finland. Problemet i huvudstadsregionen går inte att lösa genom att lägga om utbildningen på regional nivå. Kommunerna i huvudstadsregionen samarbetar redan i dag vid prognostiseringen av behovet av yrkesutbildning. Att metropolförvaltningen skulle ordna utbildning på andra stadiet skulle varken skapa ett mervärde för studerandena eller främja utbildningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen ger ingen ekonomisk nytta, utan tvärtom skulle utbildningens styckpris sannolikt stiga. Det bör observeras att metropolområdet har fler invånare än Lappland, Norra Österbotten, Kajanaland, Österbotten, Södra Österbotten och Norra

79 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 79 / 200 Karelen tillsammans. Att centralisera kommunala uppgifter som betjänar en så stor skara medborgare skulle knappast förbättra slutresultatets kvalitet; däremot behövs förvaltning snarare för att garantera en jämlik tillgång på tjänster. 2 b. De föreslagna alternativen för metropolförvaltningen och beslutsfattandet (s.k. tvångssamkommun, självstyre samt organ och annan organisation av förvaltningen) Metropolförvaltningens uppgifter kan överlåtas till en samkommun. En samkommun är den lämpligaste och bäst fungerande modellen även på lång sikt. Metropolförvaltningen bör strategiskt sett vara den förvaltning som styr markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågorna i regionen. Den centrala faktorn i metropolförvaltningen är att landskapsplanen och den strategiska generalplanen som omfattar kommunernas hela område slås samman i en så kallad metropolplan. Metropolförvaltningen borde överta uppgifterna inom regioninformation som sköts av NTM-centralen, delegationen för markanvändning, boende och trafik, huvudstadsregionens samordningsgrupp, Nylands förbund, HRT:s trafiksystemplanering och regiondata i olika organisationer samt avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik. En minskning av dessa aktörers antal skulle förenkla regionförvaltningen och effektivisera dess funktioner avsevärt. När målet är samkommunsmodellen, avtalar kommunerna, inte staten, om dess förvaltning i grundavtalet. 2 c. De föreslagna alternativen för ordnande av val och tryggande av invånarnas deltagande Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Valsystemet och invånarnas delaktighet bör bedömas i förhållande till dess uppgifter. Valsystemet måste garantera tillräcklig lokal representation. 2 d. De föreslagna alternativen för områdesavgränsning Minst fjorton kommuner i Helsingforsregionen hör till metropolområdet. Om man beslutar att inrätta metropolförvaltningen kan det antas att de sammanslagna kommunerna skulle lyda under metropolförvaltningen i sin helhet. Då skulle metropolplanen och bland annat byggbegränsningarna på grund av planeringsbehov också omfatta den nya kommunens glesbygd och glest befolkade randområden.

80 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 80 / 200 Utifrån den pågående kommunindelningsutredningen (Esbo, Kyrkslätt, Grankulla och Vichtis) och tillväxtkorridor-konceptet ska Vichtis kommun höra till kärnområdet. Det är inte heller logiskt att frigöra Borgnäs kommun från området med tanke på det nuvarande samarbetet och regionens framtida samhällsstruktur. Funktionellt har antalet kommuner som räknas till Helsingforsregionen ökat med tiden och denna utveckling har sannolikt inte upphört. Därför vore det bästa alternativet att antalet kommuner som hör till metropolen inte begränsas i lagen, utan att man utöver de nuvarande fjorton kommunerna (eller de sexton kommunerna som nämns i rapporten) efter ansökan kan anta nya kommuner som gränsar till metropolområdet. 2 e. De föreslagna alternativen för ordnande av finansiering Finansieringen av metropolförvaltningens verksamhet bör i huvudsak basera sig på kommunernas betalningsandelar. En ny skattetagare och en metropolskatt enligt planen för alternativet omfattande metropolförvaltning lämpar sig inte för den finländska lokalförvaltningen och är inte ekonomiskt möjlig i den nuvarande ekonomiska situationen där hållbarhetsunderskottet måste minskas. Det är mycket sannolikt att de sammanlagda kostnaderna för samhällsutvecklingen kommer att öka och effekten av den uppskattade metropolskatten på 3 3,5 procent kan inte kompenseras med motsvarande utgiftsbesparingar i kommunerna. Följden av detta är att metropolområdet blir dyrare för invånare och företag än området omkring, vilket bidrar till att dessa söker sig ännu längre bort från kärnområdet än i dag och då decentraliseras samhällsstrukturen ytterligare tvärtemot målsättningarna för metropolen. Kommunernas uppgifter som metropolförvaltningen sköter bör finansieras med kommunernas betalningsandelar och avgifter som tas ut för uppgifterna. Uppgifter som staten eventuellt delegerar till metropolen bör finansieras av staten. I rapporten redogörs inte för hur statsandelssystemet skulle passa ihop med ett annorlunda finansieringssätt. Det vore bra om man kunde åstadkomma en avtalsmodell för markanvändnings-, boende-, trafik- och miljöfrågor som skulle vara bindande både för kommunerna och för staten. Rapportens kritik mot avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik är såtillvida motiverad att staten inte genom avtal velat binda sig till genomförandet av infrastrukturprojekt i regionen och därför bara ingått en avsiktsförklaring. Det finns skäl att utveckla denna lösningsmodell snarast. Metropolförvaltningen skulle kunna ha en central roll i ordnandet av finansiering för trafik- och infrastrukturprojekt som är viktiga för regionens utveckling. Detta skulle förutsätta att lagstiftningen med anknytning till fonden för trafikinvesteringar och kollektivtrafiken förnyas. Som sådan skulle metropolförvaltningen på ett betydande sätt kunna främja en positiv utveckling för Helsingforsregionen med tanke på invånarna och företagen och lösa flera problem som identifierats inom den nuvarande förvaltningen.

81 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 81 / 200 Ur kommunperspektiv är den i mellanrapporten föreslagna sanktionsnedskärningen av den statliga finansieringen, som är avsedd att öka avtalets bindningsgrad, inte samstämmig med en helhet där målet är att tillsammans främja metropolområdets utveckling genom statens, metropolförvaltningens och kommunernas partnerskap. 2 f. De föreslagna alternativens kommunspecifika och regionala effekter Att genomföra den omfattande modellen och säkerställa dess funktion vore mycket svårt och den borde inte tas till utgångspunkt för bildande av metropolförvaltningen. Ur ett administrativt perspektiv är det inte förnuftigt att inrätta en omfattande metropolförvaltning och det kan inte motiveras med funktionella eller ekonomiska skäl. Detta alternativ skulle medföra att metropolförvaltningen belastas med många funktioner som inte kan anses vara centrala eller strategiska för regionens framtid. Att placera dessa under metropolförvaltningen skulle sannolikt inte heller ge synergifördelar utan tvärtom nackdelar och tilläggskostnader. I den omfattande modellen pekar mellanrapportens ton snarare på upprättande av en tung organisation som i hög grad ersätter eller överlappar kommunernas verksamhet. I värsta fall skapar den omfattande modellen till exempel i tomtproduktionen och andra centrala uppgifter en dysfunktionell arbetsfördelning mellan metropolförvaltningen och kommunerna, mera överlappning och mindre effektivitet i organisationer och arbetsuppgifter samt ökade kostnader för alla aktörer. Den föreslagna omfattande metropolförvaltningen förknippas med anmärkningsvärt allvarliga risker: - En metropolförvaltning med flera nivåer tär på resurserna och förlamar den övriga utvecklingen och verksamheten. - En stel och byråkratisk aktör vid främjande av regionens konkurrenskraft. - Metropolförvaltningen får alltför stora befogenheter. - Maktpolitiken kör över de grundläggande målsättningarna för tjänsterna, ekonomin och hela områdets utveckling. - Planen är alltför optimistisk när det gäller verkställande (genomslagskraft, effektivitet och jämlikhet). - Det tar lång tid att starta upp verksamheten. - Förvaltningsmaskineriet är stort och avlägset för invånarna. - Den totala skattebördan växer. - Områdesavgränsningarna är otydliga. Riskerna vore avsevärt mindre i ett metropolförvaltningsalternativ som fokuserar på åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. 3. Övriga frågor som utlåtandegivaren vill ta upp

82 Esbo stad Protokoll 71 Fullmäktige Sida 82 / 200 I den fortsatta beredningen av metropollagen bör man säkerställa att planeringen sker i samråd och växelverkan med samtliga kommuner i Helsingforsregionen. Staden förutsätter att de halvfärdiga utredningar som tas upp i mellanrapporten slutförs och att särskild uppmärksamhet fästs vid jämförelsen av kostnadskalkylerna för de alternativa metropolförvaltningarna. Man måste fatta tydliga beslut om vilka uppgifter som fråntas baskommunerna. Det är också viktigt att de administrativa kostnaderna inte får öka på något väsentligt vis. Vid utvecklingen av metropolförvaltningen bör man framskrida stegvis så att arbetet börjar med de strategiska åtagandena inom markanvändning, boende, trafik och miljö. I ett senare skede bör man bedöma den realiserade metropolförvaltningens funktionsduglighet, områdesavgränsning, uppgifter och finansiering.

83 Esbo stad Protokoll 72 Fullmäktige Sida 83 / / /2014 Stadsstyrelsen Åtgärder som föranleds av månadsrapporten för april 2014 Beredning och upplysningar Maria Jyrkkä, tfn Pekka Heikkinen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige höjer - anslagen i uppgiftsområde 46 Kollektivtrafik med 3,8 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 92 Jord- och vattenområden med 7,42 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 94 Fasta konstruktioner och anläggningar med 9,156 miljoner euro. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. Bilaga Redogörelse 9 Vuoden 2014 huhtikuun kuukausiraportti 10 Kommunaltekniska projekt som fortsätter Tuloskortit Ändring av budgeten Anslagen för kollektivtrafiken överskrids med 3,8 miljoner euro eftersom budgeten har gjorts på andra grunder än bokföringen av utgifterna för året. Beskrivning av ändringen av bokföringsgrunden Esbo köper kollektivtrafiken av samkommunen Helsingforsregionens trafik. Staden betalar årligen sin andel till samkommunen som täcker utgifterna för ordnande av trafiken. Ända till slutet av 2012 har praxis varit att det som anslag i budgeten har reserverats stadens andel som täcker samkommunens kostnader enligt vad som har planerats. Den kommunala andelen har inte justerats under budgetåret till att motsvara inkomst- och utgiftsramen utan det möjliga över- eller underskottet har beaktats först vid definieringen av den kommunala andelen för följande år. Bokföringsförfarandet har inte följt den allmänna prestationsprincipen.

84 Esbo stad Protokoll 72 Fullmäktige Sida 84 / 200 I slutet av 2013 beslutade staden att övergå till bokföring enligt prestationsprincipen, vilket betyder att man för varje år bokför alla verkliga utgifter som utgifter och behandlar över- och underskotten som fordringar och skulder. Ändringen i bokföringsförfarandet förbättrade resultatet för de tidigare åren med drygt 9 miljoner euro i bokslutet för Vid beredningen av budgeten för 2014 planerades att 3,3 miljoner euro av överskotten från de tidigare åren används. Eftersom det nya bokföringsförfarandet ännu inte var i bruk räknades denna summa inte med i anslaget i budgeten för På grund av detta saknas 3,3 miljoner euro i budgeten. Av de kommunala andelarna som Esbo betalat har det fram till samlats överskott på sammanlagt 9,3 miljoner euro. Man har planerat att använda överskottet under I budgeterna för beaktas den planerade användningen av överskottet. Det nya bokföringsförfarandet kommer dock att orsaka avvikelser i anslagen till den del som användningen av överskottet avviker från det som planerats. En ytterligare utmaning orsakas av att stadens bokslut upprättas före samkommunens bokslut. Därför bokförs över- och underskottet i stadens bokslut på basis av förhandsuppgifterna och informationen rättas under det nya bokföringsåret till att motsvara samkommunens bokslut. Bokslutet för år 2013 Enligt förhandsuppgifterna var överskottet 0,9 miljoner euro år I samkommunens slutliga bokslut var överskottet dock endast 0,4 miljoner euro. Skillnaden mellan förhandsuppgifterna och utfallet, 0,5 miljoner euro, rättades i bokföringen för 2014 i mars. Rättelsen ökar behovet av anslag med 0,5 miljoner euro för år Av markanskaffningsanslagen har det redan använts 2,5 miljoner euro under årets första kvartal. Med inköpsbeslut och markanvändningsavtal har det dessutom bundits cirka 4 miljoner euro till anskaffning av allmänna områden samt till köp av tomtdelar. Under år 2014 behöver privata markägare inte betala skatt för realisationsvinsten om de säljer mark till kommunen. Detta lär öka möjligheterna till köp av råmark. Behovet av tilläggsanslag bedöms vara 6 miljoner euro. Dessutom behövs 1,42 miljoner euro för intern överföring av stadens markegendom. Stadsstyrelsen beslutade att överföra en tomt som var i affärsverket Esbo logistiks balansräkning till baskommunens markegendom enligt de strategiska riktlinjerna för stadens egendom. Inom egendomsslaget Fasta konstruktioner och anläggningar, blev 3,429 miljoner euro av anslagen inom 941 Trafikleder och 5,727 miljoner euro inom 948 Kommunaltekniska avtal oanvända för projekt som nämns i budgeten för 2013 och som ännu inte har slutförts. Tekniska nämnden föreslår för stadsstyrelsen att de sparade anslagen, sammanlagt 9,156 miljoner euro, överförs till anslagen för arbetsprojekt som fortsätter år Orsaken till att projekten fortsätter är antingen att planeringen har försenats eller att tidtabellen har blivit uppskjuten. En lista över dessa projekt finns som bilaga.

85 Esbo stad Protokoll 72 Fullmäktige Sida 85 / 200 Beslutshistoria Stadsstyrelsen Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen 1 antecknar april månads månadsrapport för kännedom, 2 beslutar att överföra från egendomsslag 91 Immateriella tillgångar euro till kostnadsställe Övriga teknik- och miljötjänster för fortsatt utveckling av serviceboksystemet, euro till kostnadsställe Övriga teknik- och miljötjänster för digitalisering av registret för vägmärken, 3 föreslår att fullmäktige höjer - anslagen i uppgiftsområde 46 Kollektivtrafik med 3,8 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 92 Jord- och vattenområden med 7,42 miljoner euro, - anslagen i egendomsslag 94 Fasta konstruktioner och anläggningar med 9,156 miljoner euro. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

86 Esbo stad Protokoll 73 Fullmäktige Sida 86 / / /2013 Stadsstyrelsen Fullmäktige Stadsstyrelsen Givande av utlåtande om förslag i enlighet med kommunstrukturlagen att överföra en fastighet från Vichtis till Esbo Beredning och upplysningar: Timo Kuismin, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunstrukturlagen 14, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Samtidigt meddelar fullmäktige att inga anmärkningar gjorts om ärendet. Behandling Ruoho understödd av Simon Elo m.fl. föreslog följande förslag till ändring: "Esbo fullmäktige meddelar som utlåtande i enlighet med kommunstrukturlagen, att Esbo stad ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad, eftersom ändringen främjar de i kommunstrukturlagens 2 avsedda målen för utvecklande av kommunindelningen samt förbättrar servicen och levnadsförhållandena för invånarna i området, verksamhetsmöjligheterna för näringarna samt samhällsstrukturens funktionsduglighet i området i enlighet med 2, 3 och 4 mom. i kommunstrukturlagen 4. Möjligheten att framställa anmärkningar enligt 14 3 mom. i kommunstrukturlagen har inte använts av Esbo stads invånare eller övriga som anser att ärendet berör dem: Ägaren av fastighet i Vichtis har inte varit medveten om kungörelsen som framlagts på Esbo stads anslagstavla inom ramen för anmärkningstiden, och andra anmärkningar har heller inte framställts. Fastighetsägaren håller fortsättningsvis fast vid sin ansökan om att få sin fastighet överförd från Vichtis kommun till Esbo stad." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det har framställts ett understött ändringsförslag som inte kan godkännas enhälligt, vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Ruohos förslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag.

87 Esbo stad Protokoll 73 Fullmäktige Sida 87 / 200 Fullmäktige godkände stadsstyrelsen förslag med rösterna 42 mot 32 och 1 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Bilaga 12 Äänestyslista 73 Tilläggsmaterial Redogörelse - Vihdin kunnan lausuntopyyntö liitteineen - Muistio Vichtis kommun i Ollila by har ägaren till en fastighet vid gränsen till Esbo bett om lov av Vichtis kommun att överföra sin fastighet till Esbo stad. Esbo och Vichtis har inte i ett tidigare skede av ärendet understött att fastigheten överförs till Esbo stad och även Lantmäteriverkets utlåtande har varit negativt. Finansministeriet har uppmanat Esbo stad ger sina invånare och andra som anser att saken berör dem möjlighet att framställa anmärkningar om ärendet enligt 14 3 mom. i kommunstrukturlagen. Möjligheten att framställa anmärkningar har kungjorts på Esbo stads anslagstavla och tidsfristen för att lämna in anmärkningar har gått ut Inte en enda anmärkning har framställts. Finansministeriet ber efter detta Esbo och Vichtis om ett utlåtande om förslaget och anmärkningar som gäller det före Ärendet behandlas i Vichtis kommunstyrelse och beslutsförslaget är fortsättningsvis negativt. Eftersom det i Esbo inte har framställts en enda anmärkning om ärendet har heller inte Esbo någon orsak att ändra sin tidigare ståndpunkt. Beslutshistoria Stadsstyrelsen , 224 Förslag Stadsstyrelsen Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet.

88 Esbo stad Protokoll 73 Fullmäktige Sida 88 / 200 Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Fullmäktige Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Behandling Ruoho understödd av Simon Elo m.fl. föreslog följande hemställan: "Fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunindelningslagens 11, att Esbo stad ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad, eftersom ändringen främjar de i kommunindelningslagens 2 avsedda målen för utvecklande av kommunindelningen samt förbättrar servicen och levnadsförhållandena för invånarna i området, verksamhetsmöjligheterna för näringarna samt samhällsstrukturens funktionsduglighet i området i enlighet med 2, 3 och 4 mom. i kommunindelningslagens 4." Efter avslutad diskussion presenterade ordföranden för godkännande en redogörelse över de förslag som framlagts. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att det har framställts ett ändringsförslag som inte kan godkännas enhälligt vilket föranleder omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de som understöder Ruohos ändringsförslag röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag. Fullmäktige godkände stadsstyrelsen förslag med rösterna 37 mot 35 och 1 blanka. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes. Stadsstyrelsen , 155 Ruoho, Lahtinen, Simon Elo, Huhta, Pajunen, Byman, Laukkanen och Järvenpää reserverade sig mot beslutet, som finns som bilaga till protokollet. Beslutsförslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar Vichtis kommun som utlåtande i enlighet med kommunstrukturlagen 14, att Esbo stad inte ger sitt bifall till att överföra en enskild fastighet, , till Esbo stad

89 Esbo stad Protokoll 73 Fullmäktige Sida 89 / 200 eftersom kommungränsen ska behandlas som en helhet. Samtidigt meddelar fullmäktige att inga anmäkrningar gjorts om ärendet. Behandling Sonkeri understödd av Häggmann föreslog följande ändring: "Jag föreslår att Esbo understöder att fastigheten överförs till Esbo." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det hade lämnats ett understött förslag som avvek från föredragningen, vilket föranledde omröstning. Vid omröstningen konstaterade ordförande att stadsstyrelsen förkastat Sonkeris ändringsförslag med 10 röster mot 5. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes. Sonkeri reserverade sig mot beslutet -

90 Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige Sida 90 / / /2014 Stadsstyrelsen Ändring av instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn Beredning och upplysningar: Virpi Leino, tfn Maria Rauman, tfn Tiina Pesonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen Fullmäktige ändrar instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn i enlighet med bilagorna. Ändringarna träder i kraft Behandling T. Elo gjorde följande ändringsförslag: "Fullmäktige ändrar instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn enligt bilagan så att kulturnämnden samt idrotts- och ungdomsnämnden inte ges rätt att grunda, lägga ner eller sammanslå verksamhetsställen som ger kundbetjäning. Ändringarna träder i kraft " Lumme lämnade understödd av Kivekäs m.fl. följande delåterremiss: "Fullmäktige godkänner ändringen i stadgarna för bildningssektorn samt nämnder och direktioner till övriga delar, men remitterar ärendet för ny beredning för den del som gäller beslutanderätten om servicenätet på så sätt att nämnderna deltar i projektplaneringen för sin sektors servicenät och investeringar, men beslutanderätten om ändringar i servicenätet och om investeringsprojekt ligger huvudsakligen hos fullmäktige." Ordföranden konstaterade att det förelåg ett understött förslag om delåterremiss och att de följande inläggen därför ska gälla remissförslaget. Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att det krävs omröstning. Ordföranden föreslog att de som understöder förslaget till delåterremiss röstar ja och de som motsätter sig förslaget röstar nej. Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Fullmäktige godkände förslaget om delåterremiss med rösterna 42 mot 31 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet.

91 Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige Sida 91 / 200 Ordföranden konstaterade att man beslutat om delåterremiss av ärendet och att diskussionen till övriga delar fortsätter. Byman föreslog understödd av Ruoho bordläggning. Ordföranden konstaterade att det hade lämnats ett understött förslag om bordläggning och att de följande inläggen därför ska gälla bordläggningen. Efter att diskussionen om bordläggning hade avslutats, konstaterade ordföranden att förslaget kräver omröstning. Ordföranden föreslog att de som stöder förslaget till bordläggning röstar "ja" och de som motsätter sig förslaget till bordläggning röstar "nej". Fullmäktige godkände ordförandens förslag till röstningsordning. Förslag om bordläggning förkastades med 10 röster mot 64. Röstningslistan bifogas till protokollet. Ordföranden konstaterade att diskussionen om ärendet fortsätter. Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Hopsu, understödd av Kankkonen, framställde följande förslag till hemställan: "Fullmäktige hemställer att då man etablerar stadgor i praktiken ska man höra personalen och beakta personalens syn på den nya lagen om elevoch studerandevård samt den inverkan som nya stadgor och instruktioner har på deras arbetsuppgifter." T. Elo drog tillbaka sitt ändringsförslag. Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsens förslag i övrigt hade godkänts med undantag av den återremitterade delen. Ordföranden frågade om T. Elos förslag till hemställan kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts. Beslut Fullmäktige: "Fullmäktige godkände ändringen i stadgarna för bildningssektorn samt nämnder och direktioner enligt stadsstyrelsens förslag till övriga delar, men remitterade ärendet för ny beredning för den del som gäller beslutanderätten om servicenätet på så sätt att nämnderna deltar i projektplaneringen för sin sektors servicenät och investeringar, men

92 Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige Sida 92 / 200 beslutanderätten om ändringar i servicenätet och om investeringsprojekt ligger huvudsakligen hos fullmäktige." Dessutom godkändes följande hemställan: Fullmäktige hemställer att då man etablerar stadgor i praktiken ska man höra personalen och beakta personalens syn på den nya lagen om elevoch studerandevård samt den inverkan som nya stadgor och instruktioner har på deras arbetsuppgifter. Bilaga Redogörelse 13 Ändringar i instruktionen för bildningssektorn 14 Ändringar i instruktionen för nämnder och direktioner i bildningssektorn 15 Äänestyslistat 74 Lag om elev- och studerandevård Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) träder i kraft I lagen om elev- och studerandevård bestäms om rätt till elevvård för elever/studerande inom undervisning/utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998) och lagen om yrkesutbildning (630/1998). För tillfället ingår bestämmelserna om elev- och studerandevård i undervisningslagstiftningen. Med elevhälsa avses främjande och upprätthållande av de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understödjande verksamheter inom läroanstalten. Elevhälsan ska främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela läroanstalten. De studerande ska dessutom ha rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Elevhälsan omfattar elevhälsa i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren samt elevhälsotjänster, vilka är psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjänster. Verksamheten inom elevhälsan genomförs som undervisningsväsendets samt social- och hälsovårdsväsendets sektorsövergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. Enligt 9 i lagen om elev- och studerandevård svarar utbildningsanordnaren för att elevhälsoplanen i enlighet med en läroplan genomförs. Den kommun där läroanstalten är belägen svarar för att de studerande vid läroanstalter som ger förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning i kommunen har tillgång till elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster, oberoende av de studerandes hemvist. Utbildningsanordnare som har fått tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning ansvarar för ordnandet av psykolog- och kuratorstjänster för sina elever. Det ovan nämnda anordningsansvaret innebär att Esbo stad svarar för att ordna psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan såväl vid de egna

93 Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige Sida 93 / 200 läroanstalterna som vid läroanstalter belägna i Esbo, såsom Omnia, Kelloseppäkoulu, Axxell, Solvalla samt Espoon Steinerkoulun lukio. I Esbo fungerar dessutom Keskuspuiston ammattiopisto, som är en specialyrkesläroanstalt på andra stadiet. Till de delar som läroanstalten fungerar inom flera kommuners områden ligger ansvaret för anordnandet av tjänsterna hos den kommun där verksamhetsenheten till vilken studeranden har valts studerar. Espoon Steinerkoulu och Espoon kristillinen koulu, som ligger i Esbo och som har fått tillstånd att ordna utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning, svarar själva för att ordna psykolog- och kuratorstjänster för sina elever. För lagen om statsandel för kommunal basservice bereds en ändring, efter vilken (eventuellt från början av år 2015) ansvaret för att ordna psykolog- och kuratorstjänster också i dessa grundskolor antagligen överförs till kommunen där skolan är belägen. Detta förutsätter en ändring av lagen om elev- och studerandevård. Ändringar i instruktionerna utgående från lagen om elev- och studerandevård Bestämmelser om elevhälsan ingår för tillfället i undervisningslagstiftningen. I lagen om elev- och studerandevård, som träder i kraft bestäms om plikter och ansvar för både utbildningsanordnaren och vistelsekommunen. Enligt 6 i instruktionen för nämnder och direktioner inom bildningssektorn ansvarar utbildnings- och dagvårdsnämnden samt nämnden Svenska rum för de uppgifter som åligger utbildningsanordnaren, varvid det till dessa nämnder ska höra de uppgifter som åläggs utbildningsanordnaren enligt lagen. I Esbo ordnas skol- och studerandehälsovården, som hör till elevhälsan, av social- och hälsovårdssektorn på så sätt som bestäms i hälso- och sjukvårdslagen. På basis av lagen om elev- och studerandevård finns det inte till denna del behov av ändringar i instruktionerna. Däremot ska det i instruktionerna bestämmas vilken sektor och vilken nämnd som svarar för att ordna de psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsa som åligger kommunen där läroanstalten är belägen. För tillfället ordnar resultatenheten för finsk utbildning samt resultatenheten Svenska rum psykolog- och kuratorstjänster i grundskolorna och gymnasierna i Esbo stad. Till exempel Omnia har sju kuratorer i arbetsavtalsförhållande. Psykologtjänster får läroanstalten från ungdomspolikliniken Nupoli i social- och hälsovårdssektorn. Enligt 2 i lagen om elev- och studerandevård är syftet med lagen bland annat att säkerställa jämlik tillgång till och kvalitet på de elevhälsotjänster som de studerande behöver samt stärka genomförandet och ledningen av elevhälsoverksamheten som en funktionell helhet och som sektorsövergripande samarbete.

94 Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige Sida 94 / 200 I 15 i lagen om elev- och studerandevård bestäms tidsfrister för tillgång till studerandehälsans tjänster. En studerande ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevhälsans psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. Riksdagens kulturutskott har i ett betänkande (KuUB 14/2013 rd) betonat kommunernas beslutanderätt då det gäller förvaltningskommunen under vilken psykologerna arbetar. På motsvarande sätt överväger kommunen hur den ordnar kuratorstjänster. Praxis varierar mellan kommunerna och lagen om elev- och studerandevård ställer inga förhinder för kommunernas beslutanderätt. Kulturutskottet anser att det är nödvändigt att de centrala aktörerna inom elevhälsa det vill säga psykologer, kuratorer och personal inom skolhälsovården fungerar vid skolorna. De centrala aktörerna inom elevhälsa är integrerade i skolorna. Representanter för bildningssektorn, social- och hälsovårdssektorn samt Omnia har fört flera diskussioner om sättet att ordna psykolog- och kuratorstjänster i Esbo. Man har också fört diskussioner med de övriga kommunerna inom huvudstadsregionen samt med privata läroanstalter som fungerar i Esbo. Med beaktande av de ovan nämnda synpunkterna och det nuvarande sättet att ordna tjänster är det ändamålsenligt att elevhälsans psykologoch kuratorstjänster i Esbo ordnas av bildningssektorn. Således föreslås att det ifrågavarande ansvaret för anordnandet läggs till uppgifterna för resultatenheten för finsk utbildning samt resultatenheten Svenska rum i instruktionen för bildningssektorn samt till uppgifterna för utbildnings- och dagvårdsnämnden samt nämnden Svenska rum i instruktionen för nämnderna och direktionerna. Även om ansvaret för anordnande av psykolog- och kuratorstjänster åligger bildningssektorn hindrar det inte att bildningssektorn köper tjänster av social- och hälsovårdssektorn till den del som sektorerna särskilt avtalar om. Enligt 2 i kommunallagen kan kommunen sköta sina lagstadgade uppgifter själv, i samarbete med andra kommuner eller anskaffa tjänster som skötseln av uppgifterna förutsätter också av andra tjänsteproducenter. Om tjänsterna köps av en tjänsteproducent utanför kommunen måste plikten till konkurrensutsättning enligt upphandlingslagen beaktas. Enligt 3 i lagen om elev- och studerandevård ingår elevhälsa i läroplanen som godkänts av utbildningsanordnaren. Den kommunvisa läroplanen som nämnderna godkänner ska innehålla en beskrivning av elevhälsan. 13 i lagen om elev- och studerandevård förutsätter att man utarbetar en elevhälsoplan för varje läroanstalt. I 13 1 mom. i instruktionen för nämnder och direktioner i bildningssektorn föreslås en ändring och ett tillägg så, att direktionen för grundskolan och gymnasiet godkänner den

95 Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige Sida 95 / 200 skolvisa läroplanen, elevvårdsplanen och till dem anknytande planer. Eftersom elevkåren är obligatorisk i alla skolor enligt en ändring i lagen om grundläggande utbildning som trädde i kraft , ska slutet "hör eleverna på annat sätt om skolan inte har en elevkår" avlägsnas. Övriga ändringar Dagvården har till varit en socialtjänst enligt 17 i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården. I och med en ändring av lagen om barndagvård ( /909) som trädde i kraft överfördes dagvården till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och samtidigt upphörde det att vara en socialtjänst enligt socialvårdslagen. Således ska också syftningen till socialtjänster strykas ur instruktionen. Resultatenheten Svenska rums namn föreslås bli ändrat till svenska bildningstjänster, vilket bättre beskriver resultatenhetens ansvarsområde. Detta förutsätter en ändring av sektorns instruktion. Också titeln för resultatenhetens direktör kommer att ändras till direktören för svenska bildningstjänster. Om titeländringen beslutar sektordirektören. Instruktionen för nämnderna och direktionerna inom bildningssektorn föreslås bli ändrad även så att kulturnämnden och idrotts- och ungdomsnämnden i fortsättningen kan besluta om att grunda, lägga ner eller sammanslå verksamhetsställen som ger kundbetjäning. Denna möjlighet har enligt instruktionen redan utbildnings- och dagvårdsnämnden samt nämnden Svenska rum. Bildningsdirektören konstaterar: Lagen om elev- och studerandevård gavs och den träder i kraft Lagen förändrar på ett väsentligt sätt den nuvarande elevhälsan och ålägger nya plikter för utbildningsanordnare och läroanstalternas vistelseorter. Utbildningsstyrelsen har gett ändringar till grunderna för läroplanerna, men till övriga delar finns det ingen nationell anvisning för tillämpning av lagen. Många frågor, särskilt om vistelsekommunens plikter och icke-kommunala läroanstalter, saknar lösning. Det har också gjorts ett skriftligt spörsmål i riksdagen om de icke-kommunala läroanstalternas ställning samt om produktion av kurators- och psykologtjänster. I Esbo har det förts flera förhandlingar med bildningssektorn, social- och hälsovårdssektorn samt Omnia liksom med övriga kommuner i huvudstadsregionen och med privata läroanstalter som verkar i Esbo. I diskussionerna har det till många delar kommit fram en ovisshet kring hur psykolog- och kuratorstjänster i fortsättningen kan ordnas med beaktande av lagen om elev- och studerandevård liksom också av bl.a. bestämmelser i kommunallagen och upphandlingslagen. Då man beaktar väsentligheten i ändringarna som lagen om elev- och studerandevård förutsätter ur utbildningsanordnarnas och vistelsekommunens synvinkel, den knappa beredningstiden samt ovan

96 Esbo stad Protokoll 74 Fullmäktige Sida 96 / 200 nämnda oklarheter gällande tillämpning och tolkning av lagen, kan alla öppna frågor inte lösas före Således kan man bland annat lösa frågorna om tjänsteproduktion och eventuellt överföring av personal först på hösten. Eftersom lagen bestämmer om tidsgränser för att få tjänster ska man tillsammans med alla läroanstalter i Esbo försäkra sig om att studerandena får tjänster från höstterminens början. Ändringarna i instruktionerna har behandlats av bildningssektorns personalkommitté Beslutshistoria Stadsstyrelsen , 167 Förslag Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige ändrar instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn i enlighet med bilagorna. Ändringarna träder i kraft Behandling Elo understödd av Halava föreslog följande ändring: "Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige ändrar instruktionerna för bildningssektorn samt för nämnder och direktioner i bildningssektorn enligt bilagan så att kulturnämnden och idrottsnämnden inte ges rätt att grunda, lägga ner eller sammanslå verksamhetsställen som ger kundbetjäning. Ändringarna träder i kraft " Efter diskussionen konstaterade ordföranden att det föreligger ett förslag som avviker från föredragandens förslag, vilket föranleder omröstning. Stadsstyrelsen godkände röstningsordningen. Ordföranden konstaterade att stadsstyrelsen hade förkastat Elos ändringsförslag med 9 röster mot 5 och 1 blank. Röstningslistan bifogas till protokollet. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

97 Esbo stad Protokoll 75 Fullmäktige Sida 97 / / /2011 Stadsplaneringsnämnden Stadsplaneringsnämnden Stadsstyrelsen Godkännande av ändring av detaljplanen Mattby centrum II, Mattberget i stadsdel 23 Mattby, område nr Beredning och upplysningar: Leena Kaasinenm tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige godkänner ändringen av detaljplanen Mattby centrum II Mattberget som omfattar tomt 4 i kvarter nr i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6794, daterad och justerad , område nr Beslut Tilläggsmaterial Fullmäktige: Stadsstyrelsens förslag godkändes enhälligt. - Mattby centrum II, åtgärdslista - Mattby centrum II, planbestämmelser 1 - Mattby centrum II, planbestämmelser 2 - Mattby centrum II, detaljplanekarta - Mattby centrum II, uppdaterad detaljplan - Mattby centrum II, illustration - Mattby centrum II, perspektivbild Redogörelse På tomten där det funnits Fortums värmekraftverk planeras bostadshus i 5 till 8 våningar. Bilplatserna placeras i en parkeringsanläggning under marken. Byggrätten ökar från m 2 våningsyta till m 2 våningsyta. Planområdets ungefärliga läge på Esbos guidekarta:

98 Esbo stad Protokoll 75 Fullmäktige Sida 98 / 200 Förslag till detaljplanen Mattby centrum II Mattberget som omfattar tomt nr 4 i kvarter nr i stadsdel 23 Mattby, ritning nr 6794, område nr Aktualisering Initiativet till ändringen av detaljplanen togs av Fortum Power and Heat Oy med en ansökan om detaljplaneändring som var daterad Aktualiseringen kungjordes i stadens annonstidningar under namnet Mattby centrum II Mattberget Program för deltagande och bedömning För ändringen uppgjordes ett särskilt program för deltagande och bedömning som godkändes den Beskrivning av området Planområdet är beläget i Mattbys centrum meter från gallerian Iso Omena österut strax intill Mattbergsparken. Kring Mattbergsparken har det byggts ett höghusområde på 2000-talet. Antalet våningar varierar mellan 4 och 8. På norra sidan om planområdet ligger ett kvartersområde för bilplatser, på västra sidan en tomt för flervåningshus och Mattbergsparken och på södra sidan vid gatan Mattberget ligger flervåningshus. I närheten av planområdet, vid gatan Mattliden, ligger Mattlidens skola, gymnasium och daghem. Tomten som planändringen gäller ägs av Fortum Power and Heat Oy och arealen är m². På tomten fanns tidigare Fortums värmekraftverk som togs ur bruk och revs. Den nya bebyggelsen planläggs alltså på ett område som nyligen har varit bebyggt invid en sluttning med skog och berg i dagen. Trafiken på Västerleden förorsakar buller och försämrar luftkvaliteten. Gällande generalplan och detaljplan