Esbo stad Protokoll 76. Fullmäktige Sida 1 / 1

Transkript

1 Fullmäktige Sida 1 / / /2012 Stadsstyrelsen Utlåtande om metropolområdets förutredning Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn Markku Takala, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Förslag Stadsstyrelsen: Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förutredningen om metropolområdet: Bakgrund Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller en utredning om kommunindelning med sikte på kommunsammanslagning. Fullmäktige föreslog i sitt utlåtande om utredningen av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur en metropollösning för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Fullmäktige föreslog att det tillsätts en grupp för att utreda metropollösningen med representanter för staten, kommunerna och universiteten. Fullmäktige ansåg att det är positivt i utkastet till kommunstrukturlagen att man inte infört mer allmänna bestämmelser om s.k. tvångssammanslagningar utan att tvångssammanslagningar är möjliga endast i kommuner som är i en svår ekonomisk situation. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektiviteten, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, välfärd och gemenskap. Förslagen ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredningen och regionala beslut om dessa frågor. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Internationell konkurrenskraft förutsätter en nätverksmetropol. Metropolområdet behöver en demokratisk och smidig

2 Fullmäktige Sida 2 / 2 förvaltning som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen ska stärka deltagandet bland invånarna i regionen. Sammanfattning Kommunreformens viktigaste fråga i metropolområdet är en markanvändningsplan för metropolen som styr utvecklingen av markanvändning, boende och trafik så att tillväxten är ekonomiskt, ekologiskt och socialt sett hållbar. Metropolområdets internationella konkurrenskraft ska stärkas. En metropollösning behövs för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Esbo stad tycker att det är motiverat att avgränsa metropolområdet till att omfatta de 14 kommunerna i Helsingforsregionen Avgränsningen utgör en fortsättning på genomförandet av avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik samt på det nuvarande samarbetet i Helsingforsregionen. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Regionens folkmängd är 1,3 miljoner och den ökar till 2 miljoner fram till Under de senaste 60 åren har Helsingforsregionens invånarantal fördubblats och Esbos tiodubblats. I metropollösningen ska metropolförvaltningens styrka och antalet kommuner inte bindas tätt samman. Främjandet av metropolområdets välfärd och konkurrenskraft förutsätter även i fortsättningen samarbete mellan alla kommuner i regionen och övriga aktörer. Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. En mycket stark metropolförvaltning ger inte ett så stort mervärde att den vore motiverad ekonomiskt sett. Kommunstrukturlagen lär förutsätta att alla kommuner utarbetar en kommunindelningsutredning. Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda kommunindelningen, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Kommunindelningsutredningen ska vara frivillig och Esbo motsätter sig tvångssammanslagningar. Esbo stads kommentarer till utredningens alternativ Alternativ 1 (två storkommuner och avtalsbaserat samarbete) Esbo som en del av ett stort Helsingfors Esbo tycker inte att två storkommuner och därtill hörande avtalsbaserade samarbete i metropolområdet är en förnuftig modell. Esbo stad tycker inte det behövs en kommunindelningsutredning tillsammans med Helsingfors. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Kostnaderna för närtjänster skulle öka. Fusionsprocessen vore tung och

3 Fullmäktige Sida 3 / 3 kostnaderna för förnyelse av olika system och för harmonisering av tjänsterna vore höga. Avtalssamarbete Att bilda två storkommuner kan vara en så besvärlig och lång process att man under denna tid inte tillsammans förmådde koncentrera sig på att konsolidera metropolområdets samhällstruktur, utveckla kollektivtrafiken och utveckla den sociala bostadsproduktionen. Storkommunerna vore så olika stora att de inte kunde skapa en gemensam agenda, synergi eller mervärde kring internationell konkurrenskraft, som har ansetts vara den centrala utmaningen. Esbo stad är av samma åsikt som utredningen i följande frågor: Vid samarbete är den en risk att makten och ansvaret för konkurrenskraften fördelar sig ojämnt. En stark huvudstad kunde ha alltför mycket att säga till om i förhållande till mellersta Nyland. Å andra sidan kunde ansvaret för konkurrenskraften också falla på en stark huvudstad och den andra kommunen skulle koncentrera sig på sin egen verksamhet. Ifall resultatet och nyttan av samarbete skulle fördela sig ojämnt, skulle kommunerna konkurrera sinsemellan om invånare och företag. Problemen vore alltså främst samma som idag, men antalet konkurrenter vore mindre och kommunerna starkare. En stor organisation kan till exempel förbättra sin kompetens och förmågan att analysera marknaden, men faran är att den förlorar den smidighet som en liten organisation har. Alternativ 2 (starka kommuner och metropolförvaltning) Esbo, Grankulla och Kyrkslätt Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda kommunindelningen, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig. Esbo har invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS. Metropolförvaltning Metropolområdet behöver en demokratisk och smidig förvaltning som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen och dess förvaltning ska stärka välfärd och deltagande bland invånarna i regionen.

4 Fullmäktige Sida 4 / 4 Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. Det behövs en metropolplan med vilken tillväxten kan styras förnuftigt. Esbo stad tycker att det behövs en metropolplan som ersätter landskapsplanen, generalplaner som täcker kommunerna och en generalplan över hela huvudstadsregionen. Huvudstadsregionens generalplan ska inte ha mera rättsverkningar än den nuvarande generalplanen. Kommunerna beslutar om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Planläggningsfrågor och regionala trafikfrågor ska flyttas från närings-, trafik- och miljöcentralen till metropolförvaltningen. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Statens beslutanderätt över viktiga regionala trafikprojekt (tidtabell och finansiering) ska flyttas till regionförvaltningen. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolförvaltningens uppgifter och behörighet påverkar centralt beslutsfattande och organisation. Beredning av en lag för metropolen och metropolplanen bör inledas omedelbart, eftersom planerna för metropolen borde vara färdiga innan sammanslagning bedöms. Esbo stad lägger fram några preciseringar om metropolförvaltningen: Trafiksystemplaneringen vid Helsingforsregionens trafik och regioninformationen vid Helsingforsregionens miljötjänster ska flyttas till metropolförvaltningen, men inte dessa samkommuners tjänsteproduktion. Social- och hälsovårdsområdets och HNS:s verksamhet och strukturer ska ändras utan att väl fungerande strukturer ändras. I synnerhet måste äldreomsorg och rehabilitering av äldre förbättras. kommunindelningen av Esbo bostäder Ab med de andra kommunernas bostadsproduktionsbolag behövs inte. Metropolens kranskommuner utreder frågan. Vid sidan om de övriga bostadsproduktionsbolagen kan det grundas ett regionalt affärsverk för social bostadsproduktion. Finansieringen av metropolförvaltningen måste utredas. Kommunerna och metropolförvaltningen måste få de anslag som behövs för den verksamhet de tilldelas. Vid förnyelsen av statsandelssystemet bör metropolområdets och tillväxtkommunernas särskilda behov beaktas. En utjämning av skateintäkterna ska ordnas nationellt via statsandelssystemet. Hur en fond för trafikleder fungerar och vem som beslutar förblir oklart. Det behövs en nationell verksamhetsmodell för IKT. Samarbetet mellan Helsingforsregionens kommuner är inte tillräckligt. Det behövs samarbete mellan de viktiga kommunaktörerna, de stora städerna och hela den offentliga förvaltningen.

5 Fullmäktige Sida 5 / 5 Det förblir oklar vad målet är med en flyttning av svenska tjänster till metropolförvaltningen. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. Esbo stad stöder inte en flyttning av sysselsättnings- och integrationsfrågor till regionförvaltningen. I utredningen ses integrationen fristående från de kommunala tjänsterna och från arbetsförvaltningen och som en fråga som kan skötas på en enda plats. I metropolområdet är det viktigt att alla offentliga tjänster allt bättre svarar mot nyfinländarnas behov, i synnerhet som andelen fördubblas och kommer att vara en femtedel av regionens befolkning Utredningens integrationspolitiska avsnitt behandlade nästan enbart integreringen av personer som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Dessa utgör emellertid endast tio procent av invandrarna i Finland. En röd tråd i regeringsprogrammet är det fasta sambandet mellan sysselsättning och integrationspolitik (till exempel flyttningen av koordineringsansvaret från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet) Den låga sysselsättningen är integrationspolitikens viktigaste enskilda problem, som knappast försvinner om ansvaret för språkundervisningen och sysselsättningen av vuxna nyfinländare flyttas från arbets- och näringsförvaltningen till metropolförvaltningen. I lagen har till exempel arbets- och näringsförvaltningen huvudsakligen ansvaret för integrationsutbildning. Utredningens förslag skulle skapa oreda. Koordineringen av yrkesutbildning ska förbättras, men det är inte troligt att en överföring av yrkesutbildningsfrågorna till metropolförvaltningen skulle ge något mervärde. Verkstäder, uppsökande ungdomsarbete, arbetsbanker (sociala företag som anställer arbetslösa) och orienterande utbildning kopplar yrkesutbildningen till resten av utbildningen på andra stadiet och till förebyggande av utslagning bland unga. Det är inte ändamålsenligt att riva den nuvarande modellen och byta ut den mot en modell som fungerar enligt helt andra principer. Eftersom de kommunernas kostnader skiljer sig med 10 procent, vore lösningen också mycket dyr. Alternativ 3 (en stark metropolförvaltning och alternativa nya kommuner) Esbo och Grankulla eller Esbo, Grankulla och Vichtis Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda kommunindelningen, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig.

6 Fullmäktige Sida 6 / 6 Esbo har invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS. Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. En stark metropolförvaltning Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. De uppgifter och därtill hörande förvaltningar som metropolförvaltningen enligt förslaget ska ta hand om är så omfattande att det inte är ändamålsenligt för styrningen av regionens utveckling och det ger inget mervärde. Talrika tjänster och förvaltningar skulle lyda under metropolförvaltningen. Kostnaderna och ineffektiviteten skulle öka. Beslut om utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Utbildningen på andra stadiet i metropolområdet är omfattande och skiljer sig också i övrigt från resten av landet. Utöver den kommunala sektorn finns det stora privata utbildningsinstitutioner. De privata gymnasierna och yrkesskolorna är i regel mycket specialiserade läroanstalter av hög kvalitet som berikar utbildningen på andra stadiet i metropolområdet. Elevernas rätt att fritt välja skola inom utbildningen på andra stadiet ger verklig valfrihet, eftersom avstånden är skäliga och de flesta skolorna kan nås med kollektiva trafikmedel. De flesta gymnasierna har utvecklats till och profilerat sig som skolor och kulturinstitutioner i en lokal kontext. De har starka band i det lokala skolutbudet och föräldrarnas är viktiga lokala påverkare. De lokala gymnasiernas kompletteras av specialgymnasier med elever från hela Finland. En flyttning av utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Det skulle varken ge eleverna mervärde eller förbättra undervisningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen skulle inte ge ekonomiska fördelar, tvärtom skulle styckkostnaderna öka. En betydande del av läroanstalterna på andra stadiet är privata, men det är endast de kommunala skolorna som kan flyttas under metropolförvaltningen. I lösningen föreslås att metropolförvaltningen får uppgifter och behörighet som hör till den kommunala självstyrelsen och till staten. Uppgifterna är också svåra att genomföra. Utöver det ovan sagda godkänner Esbo stad inte en utjämning av skatteintäkterna mellan metropolområdets kommuner. Metropolförvaltningen ska inte ha behörighet att bedöma behoven av ny kommunindelning.

7 Fullmäktige Sida 7 / 7 Behandling Ordförande understödd av Kauma föreslog att behandlingsordningen ändras så att ärendet behandlas efter paragraf 80, ifall paragraferna kan godkännas enhälligt utan diskussion. Ifall någon av ovan nämnda paragrafer inte kan godkännas enhälligt utan diskussion, behandlas ifrågavarande paragraf i den ordning som framgår av föredragningslistan. Fullmäktige godkände enhälligt ordförandens förslag om att ändra behandlingsordningen. Eftersom paragraferna 77 och 78 godkändes enhälligt utan diskussion, men inte paragraferna 79 och 80, behandlades ärendet efter ärende 78. Ordförande för fullmäktiges förhandlingskommitté Kauma, understödd av Kivistö, framställde följande helhetsförslag till ändring: "Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förutredningen om metropolområdet: Bakgrund Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller en utredning om kommunindelning med sikte på kommunsammanslagning. Fullmäktige föreslog i sitt utlåtande om utredningen av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur en metropollösning för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Fullmäktige föreslog att det tillsätts en grupp för att utreda metropollösningen med representanter för staten, kommunerna och universiteten. Fullmäktige ansåg att det är positivt i utkastet till kommunstrukturlagen att man inte infört mer allmänna bestämmelser om s.k. tvångssammanslagningar utan att tvångssammanslagningar är möjliga endast i kommuner som är i en svår ekonomisk situation. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektiviteten, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, avvärjning av segregation, välfärd och gemenskap. Förslagen ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredningen och regionala beslut om dessa frågor.

8 Fullmäktige Sida 8 / 8 Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Internationell konkurrenskraft förutsätter en nätverksmetropol. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen ska stärka deltagandet bland invånarna i regionen. Sammanfattning Esbo anser att metropollösningen är central för att lösa problemen i Helsingforsregionen. Metropolområdet behöver en markanvändningsplan för metropolen som styr utvecklingen av markanvändning, boende och trafik så att tillväxten kan kontrolleras på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Metropolområdets internationella konkurrenskraft ska stärkas. En metropollösning behövs för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Esbo stad tycker att det är motiverat att avgränsa metropolområdet till att omfatta de 14 kommunerna i Helsingforsregionen Avgränsningen utgör en fortsättning på genomförandet av avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik samt på det nuvarande samarbetet i Helsingforsregionen. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Regionens folkmängd är 1,3 miljoner och den ökar till 2 miljoner fram till Under de senaste 60 åren har Helsingforsregionens invånarantal fördubblats och Esbos tiodubblats. I metropollösningen ska metropolförvaltningens styrka och antalet kommuner inte bindas tätt samman. Främjandet av metropolområdets välfärd och konkurrenskraft förutsätter även i fortsättningen samarbete mellan alla kommuner i regionen och övriga aktörer. Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. En mycket stark metropolförvaltning ger inte ett så stort mervärde att den vore motiverad ekonomiskt sett. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. Kommunstrukturlagen lär förusätta att alla kommuner utarbetar en kommunindelningsutredning. Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har

9 Fullmäktige Sida 9 / 9 ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Kommunindelningsutredningen ska vara frivillig och Esbo motsätter sig tvångssammanslagningar. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla. Esbo stads kommentarer till utredningens alternativ Alternativ 1 (två storkommuner och avtalsbaserat samarbete) Esbo som en del av ett stort Helsingfors Esbo tycker inte att två storkommuner och därtill hörande avtalsbaserade samarbete i metropolområdet är en förnuftig modell. Esbo stad tycker inte det behövs en kommunindelningsutredning tillsammans med Helsingfors. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Kostnaderna för närtjänster skulle öka. Fusionsprocessen vore tung och kostnaderna för förnyelse av olika system och för harmonisering av tjänsterna vore höga.

10 Fullmäktige Sida 10 / 10 Avtalssamarbete Att bilda två storkommuner kan vara en så besvärlig och lång process att man under denna tid inte tillsammans förmådde koncentrera sig på att konsolidera metropolområdets samhällstruktur, utveckla kollektivtrafiken och utveckla den sociala bostadsproduktionen. Storkommunerna vore så olika stora att de inte kunde skapa en gemensam agenda, synergi eller mervärde kring internationell konkurrenskraft, som har ansetts vara den centrala utmaningen. Esbo stad är av samma åsikt som utredningen i följande frågor: - Vid samarbete är den en risk att makten och ansvaret för konkurrenskraften fördelar sig ojämt. En stark huvudstad kunde ha alltför mycket att säga till om i förhållande till mellersta Nyland. Å andra sidan kunde ansvaret för konkurrenskraften också falla på en stark huvudstad och den andra kommunen skulle koncentrera sig på sin egen verksamhet. - Ifall resultatet och nyttan av samarbete skulle fördela sig ojämt, skulle kommunerna konkurrera sinsemellan om invånare och företag. Problemen vore alltså främst samma som idag, men antalet konkurrenter vore mindre och kommunerna starkare. - En stor organisation kan till exempel förbättra sin kompetens och förmågan att analysera marknaden, men faran är att den förlorar den smidighet som en liten organisation har. Alternativ 2 (starka kommuner och metropolförvaltning) Esbo, Grankulla och Kyrkslätt Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla. Esbo har invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samartbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS.

11 Fullmäktige Sida 11 / 11 Metropolförvaltning Esbo anser att metropollösningen är central för att lösa problemen i Helsingforsregionen. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen och dess förvaltning ska stärka välfärd och deltagande bland invånarna i regionen. Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. Det behövs en metropolplan med vilken tillväxten kan styras förnuftigt. Esbo stad tycker att det behövs en metropolplan som ersätter landskapsplanen, generalplaner som täcker kommunerna och en generalplan över hela huvudstadsregionen. Huvudstadsregionens generalplan ska inte ha mera rättsverkningar än den nuvarande generalplanen. Kommunerna beslutar om detaljplanerna och delgeneralplanerna. Planläggningsfrågor och regionala trafikfrågor ska flyttas från närings-, trafik- och miljöcentralen till metropolförvaltningen. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Statens beslutanderätt över viktiga regionala trafikprojekt (tidtabell och finansiering) ska flyttas till regionförvaltningen. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolförvaltningens uppgifter och behörighet påverkar centralt beslutsfattande och organisation. Beredning av en lag för metropolen och metropolplanen bör inledas omedelbart, eftersom planerna för metropolen borde vara färdiga innan sammanslagning bedöms. Uppgifterna bör definieras i lagen och förvaltningen ordnas enligt det. Esbo stad lägger fram några preciseringar om metropolförvaltningen: Trafiksystemplaneringen vid Helsingforsregionens trafik och regioninformationen vid Helsingforsregionens miljötjänster ska flyttas till metropolförvaltningen, men inte dessa samkommuners tjänsteproduktion. Social- och hälsovårdsområdets och HNS:s verksamhet och strukturer ska utvecklas så att väl fungerande strukturer inte tas isär. I synnerhet måste äldreomsorg och rehabilitering av äldre förbättras. En sammanslagning av Esbo bostäder Ab med de andra kommunernas bostadsproduktionsbolag behövs inte. Metropolens kranskommuner

12 Fullmäktige Sida 12 / 12 utreder frågan. Vid sidan om de övriga bostadsproduktionsbolagen kan det grundas ett regionalt affärsverk för social bostadsproduktion. Finansieringen av metropolförvaltningen måste utredas. Kommunerna och metropolförvaltningen måste få de anslag som behövs för den verksamhet de tilldelas. Vid förnyelsen av statsandelssystemet bör metropolområdets och tillväxtkommunernas särskilda behov beaktas. En utjämning av skatteintäkterna ska ordnas nationellt via statsandelssystemet, så att man beaktar också metropolområdets specialproblem. Hur en fond för trafikleder fungerar och vem som beslutar förblir oklart. Det behövs en nationell verksamhetsmodell för IKT. Samarbetet mellan Helsingforsregionens kommuner är inte tillräckligt. Det behövs samarbete mellan de viktiga kommunaktörerna, de stora städerna och hela den offentliga förvaltningen. Det förblir oklar vad målet är med en flyttning av svenska tjänster till metropolförvaltningen. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. Esbo stad stöder inte en flyttning av sysselsättnings- och integrationsfrågor till regionförvaltningen. I utredningen ses integrationen fristående från de kommunala tjänsterna och från arbetsförvaltningen och som en fråga som kan skötas på en enda plats. I metropolområdet är det viktigt att alla offentliga tjänster allt bättre svarar mot nyfinländarnas behov, i synnerhet som andelen fördubblas och kommer att vara en femtedel av regionens befolkning Utredningens integrationspolitiska avsnitt behandlade nästan enbart integreringen av personer som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Dessa utgör emellertid endast tio procent av invandrarna i Finland. En röd tråd i regeringsprogrammet är det fasta sambandet mellan sysselsättning och integrationspolitik (till exempel flyttningen av koordineringsansvaret från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet) Den låga sysselsättningen är integrationspolitikens viktigaste enskilda problem, som knappast försvinner om ansvaret för språkundervisningen och sysselsättningen av vuxna nyfinländare flyttas från arbets- och näringsförvaltningen till metropolförvaltningen. I lagen har till exempel arbets- och näringsförvaltningen huvudsakligen ansvaret för integrationsutbildning. Utredningens förslag skulle skapa oreda. Koordineringen av yrkesutbildning ska förbättras, men det är inte troligt att en överföring av yrkesutbildningsfrågorna till metropolförvaltningen skulle ge något mervärde. Verkstäder, uppsökande ungdomsarbete, arbetsbanker (sociala företag som anställer arbetslösa) och orienterande

13 Fullmäktige Sida 13 / 13 utbildning kopplar yrkesutbildningen till resten av utbildningen på andra stadiet och till förebyggande av utslagning bland unga. Det är inte ändamålsenligt att riva den nuvarande modellen och byta ut den mot en modell som fungerar enligt helt andra principer. Eftersom de kommunernas kostnader skiljer sig med 10 procent, vore lösningen också mycket dyr. Alternativ 3 (en stark metropolförvaltning och alternativa nya kommuner) Esbo och Grankulla eller Esbo, Grankulla och Vichtis Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla. Esbo har invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samartbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS. Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. En stark metropolförvaltning Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. De uppgifter och därtill hörande förvaltningar som metropolförvaltningen enligt förslaget ska ta hand om är så omfattande att det inte är ändamålsenligt för styrningen av regionens utveckling och det ger inget mervärde. Med en lyckad metropollösning skapas goda förutsättningar för att avvärja segregation. Talrika tjänster och förvaltningar skulle lyda under metropolförvaltningen. Kostnaderna och ineffektiviteten skulle öka. Beslut om utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Utbildningen på andra stadiet i metropolområdet är omfattande och skiljer sig också i övrigt från resten av landet. Utöver den kommunala sektorn finns det stora privata utbildningsinstitutioner. De privata gymnasierna och yrkesskolorna är i regel mycket specialiserade läroanstalter av hög kvalitet som berikar utbildningen på andra stadiet i metropolområdet. Elevernas rätt att fritt välja skola inom utbildningen på andra stadiet ger verklig valfrihet, eftersom avstånden är skäliga och de flesta skolorna kan nås med kollektiva trafikmedel. De flesta gymnasierna har utvecklats till och profilerat sig som skolor och kulturinstitutioner i en lokal kontext. De har starka band i det lokala skolutbudet och föräldrarnas

14 Fullmäktige Sida 14 / 14 är viktiga lokala påverkare. De lokala gymnasiernas kompletteras av specialgymnasier med elever från hela Finland. En flyttning av utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Det skulle varken ge eleverna mervärde eller förbättra undervisningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen skulle inte ge ekonomiska fördelar, tvärtom skulle styckkostnaderna öka. En betydande del av läroanstalterna på andra stadiet är privata, men det är endast de kommunala skolorna som kan flyttas under metropolförvaltningen. I lösningen föreslås att metropolförvaltningen får uppgifter och behörighet som hör till den kommunala självstyrelsen och till staten. Uppgifterna är också svåra att genomföra. Utöver det ovan sagda godkänner Esbo stad inte en utjämning av skatteintäkterna mellan metropolområdets kommuner. Metropolförvaltningen ska inte ha behörighet att bedöma behoven av ny kommunindelning." Efter avslutad diskussion gav ordföranden en redogörelse över de förslag som hade lämnats under diskussionen. Redogörelsen godkändes enhälligt. Ordföranden frågade om Kaumas förslag kan godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden att det hade godkänts enhälligt Beslut Fullmäktige: Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om förutredningen om metropolområdet: Bakgrund Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller en utredning om kommunindelning med sikte på kommunsammanslagning. Fullmäktige föreslog i sitt utlåtande om utredningen av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur en metropollösning för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Fullmäktige föreslog att det tillsätts en grupp för att utreda metropollösningen med representanter för staten, kommunerna och universiteten. Fullmäktige ansåg att det är positivt i utkastet till kommunstrukturlagen att man inte infört mer allmänna bestämmelser om s.k. tvångssammanslagningar utan att tvångssammanslagningar är möjliga endast i kommuner som är i en svår ekonomisk situation.

15 Fullmäktige Sida 15 / 15 Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektivitet, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, avvärjning av segregation samt välfärd och gemenskap. Förslagen ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredning och regionala beslut om dessa frågor. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Internationell konkurrenskraft förutsätter en nätverksmetropol. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen ska stärka deltagandet bland invånarna i regionen. Sammanfattning Esbo anser att metropollösningen är central för att lösa problemen i Helsingforsregionen. Metropolområdet behöver en markanvändningsplan för metropolen som styr utvecklingen av markanvändning, boende och trafik så att tillväxten kan kontrolleras på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart sätt. Metropolområdets internationella konkurrenskraft ska stärkas. En metropollösning behövs för de 14 kommunerna i Helsingforsregionen. Esbo stad tycker att det är motiverat att avgränsa metropolområdet till att omfatta de 14 kommunerna i Helsingforsregionen Avgränsningen utgör en fortsättning på genomförandet av avsiktsförklaringen om markanvändning, boende och trafik samt på det nuvarande samarbetet i Helsingforsregionen. Helsingforsregionen kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Regionens folkmängd är 1,3 miljoner och den ökar till 2 miljoner fram till Under de senaste 60 åren har Helsingforsregionens invånarantal fördubblats och Esbos tiodubblats. I metropollösningen ska metropolförvaltningens styrka och antalet kommuner inte bindas tätt samman. Främjandet av metropolområdets välfärd och konkurrenskraft förutsätter även i fortsättningen samarbete mellan alla kommuner i regionen och övriga aktörer.

16 Fullmäktige Sida 16 / 16 Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. En mycket stark metropolförvaltning ger inte ett så stort mervärde att den vore motiverad ekonomiskt sett. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. Kommunstrukturlagen lär förutsätta att alla kommuner utarbetar en kommunindelningsutredning. Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat, det vill säga att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Kommunindelningsutredningen ska vara frivillig och Esbo motsätter sig tvångssammanslagningar. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla. Esbo stads kommentarer till utredningens alternativ Alternativ 1 (två storkommuner och avtalsbaserat samarbete) Esbo som en del av ett stort Helsingfors Esbo tycker inte att två storkommuner och därtill hörande avtalsbaserade samarbete i metropolområdet är en förnuftig modell. Esbo stad tycker inte det behövs en kommunindelningsutredning tillsammans med Helsingfors. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Kostnaderna för närtjänster skulle öka. Fusionsprocessen vore tung och kostnaderna för förnyelse av olika system och för harmonisering av tjänsterna vore höga. Avtalssamarbete Att bilda två storkommuner kan vara en så besvärlig och lång process att man under denna tid inte tillsammans förmådde koncentrera sig på att konsolidera metropolområdets samhällstruktur, utveckla kollektivtrafiken och utveckla den sociala bostadsproduktionen. Storkommunerna vore så olika stora att de inte kunde skapa en gemensam agenda, synergi eller mervärde kring internationell konkurrenskraft, som har ansetts vara den centrala utmaningen. Esbo stad är av samma åsikt som utredningen i följande frågor:

17 Fullmäktige Sida 17 / 17 - Vid samarbete är den en risk att makten och ansvaret för konkurrenskraften fördelar sig ojämnt. En stark huvudstad kunde ha alltför mycket att säga till om i förhållande till mellersta Nyland. Å andra sidan kunde ansvaret för konkurrenskraften också falla på en stark huvudstad och den andra kommunen skulle koncentrera sig på sin egen verksamhet. - Ifall resultatet och nyttan av samarbete skulle fördela sig ojämnt, skulle kommunerna konkurrera sinsemellan om invånare och företag. Problemen vore alltså främst samma som idag, men antalet konkurrenter vore mindre och kommunerna starkare. - En stor organisation kan till exempel förbättra sin kompetens och förmågan att analysera marknaden, men faran är att den förlorar den smidighet som en liten organisation har. Alternativ 2 (starka kommuner och metropolförvaltning) Esbo, Grankulla och Kyrkslätt Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla. Esbo har invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS. Metropolförvaltning Esbo anser att metropollösningen är central för att lösa problemen i Helsingforsregionen. Metropolområdet behöver en demokratiskt vald och effektiv förvaltning, som stärks av metropollagen och bygger på den lösning som kommunerna och staten har kommit överens om, och som förbättrar medborgarnas livskvalitet och skapar förutsättningar för Finland och finländarna att klara sig i den globala utvecklingen och den allt hårdare konkurrensen. Metropollösningen och dess förvaltning ska stärka välfärd och deltagande bland invånarna i regionen. Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. Det behövs en metropolplan med vilken tillväxten kan styras förnuftigt. Esbo stad tycker att det behövs en metropolplan som ersätter landskapsplanen, generalplaner som täcker kommunerna och en generalplan över hela huvudstadsregionen. Huvudstadsregionens generalplan ska inte ha mera rättsverkningar än den nuvarande generalplanen. Kommunerna beslutar om detaljplanerna och delgeneralplanerna.

18 Fullmäktige Sida 18 / 18 Planläggningsfrågor och regionala trafikfrågor ska flyttas från närings-, trafik- och miljöcentralen till metropolförvaltningen. Kommunerna, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen ska förena sina planeringsresurser. Statens beslutanderätt över viktiga regionala trafikprojekt (tidtabell och finansiering) ska flyttas till regionförvaltningen. Utveckling av verksamheten i metropolområdet är centralt för Finlands konkurrenskraft och ekonomi. Den internationella konkurrenskraften kräver att man samarbetar i nätverk i hela södra Finlands pendlingsregion. Metropolförvaltningens uppgifter och behörighet påverkar centralt beslutsfattande och organisation. Beredning av en lag för metropolen och metropolplanen bör inledas omedelbart, eftersom planerna för metropolen borde vara färdiga innan sammanslagning bedöms. Uppgifterna bör definieras i lagen och förvaltningen ordnas enligt det. Esbo stad lägger fram några preciseringar om metropolförvaltningen: Trafiksystemplaneringen vid Helsingforsregionens trafik och regioninformationen vid Helsingforsregionens miljötjänster ska flyttas till metropolförvaltningen, men inte dessa samkommuners tjänsteproduktion. Social- och hälsovårdsområdets och HNS:s verksamhet och strukturer ska utvecklas så att väl fungerande strukturer inte tas isär. I synnerhet måste äldreomsorg och rehabilitering av äldre förbättras. En sammanslagning av Esbo bostäder Ab med de andra kommunernas bostadsproduktionsbolag behövs inte. Metropolens kranskommuner utreder frågan. Vid sidan om de övriga bostadsproduktionsbolagen kan det grundas ett regionalt affärsverk för social bostadsproduktion. Finansieringen av metropolförvaltningen måste utredas. Kommunerna och metropolförvaltningen måste få de anslag som behövs för den verksamhet de tilldelas. Vid förnyelsen av statsandelssystemet bör metropolområdets och tillväxtkommunernas särskilda behov beaktas. En utjämning av skatteintäkterna ska ordnas nationellt via statsandelssystemet, så att man beaktar också metropolområdets specialproblem. Hur en fond för trafikleder fungerar och vem som beslutar förblir oklart. Det behövs en nationell verksamhetsmodell för IKT. Samarbetet mellan Helsingforsregionens kommuner är inte tillräckligt. Det behövs samarbete mellan de viktiga kommunaktörerna, de stora städerna och hela den offentliga förvaltningen. Det förblir oklar vad målet är med en flyttning av svenska tjänster till metropolförvaltningen. Det är den som har ansvar för tjänsteförsörjningen, den självständiga kommunen, som ska se till att tjänsterna finns jämlikt tillgängliga på båda nationalspråken. De lokala tjänsterna på svenska ordnas av kommunerna. Kommunerna samarbetar när det behövs mera

19 Fullmäktige Sida 19 / 19 samarbete på grund av stordriftsfördelar eller för att betjäna små specialgrupper. Vid alla beslut på alla nivåer ska språkverkningarna bedömas enligt nationalspråksstrategin. Esbo stad stöder inte en flyttning av sysselsättnings- och integrationsfrågor till regionförvaltningen. I utredningen ses integrationen fristående från de kommunala tjänsterna och från arbetsförvaltningen och som en fråga som kan skötas på en enda plats. I metropolområdet är det viktigt att alla offentliga tjänster allt bättre svarar mot nyfinländarnas behov, i synnerhet som andelen fördubblas och kommer att vara en femtedel av regionens befolkning Utredningens integrationspolitiska avsnitt behandlade nästan enbart integreringen av personer som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Dessa utgör emellertid endast tio procent av invandrarna i Finland. En röd tråd i regeringsprogrammet är det fasta sambandet mellan sysselsättning och integrationspolitik (till exempel flyttningen av koordineringsansvaret från inrikesministeriet till arbets- och näringsministeriet) Den låga sysselsättningen är integrationspolitikens viktigaste enskilda problem, som knappast försvinner om ansvaret för språkundervisningen och sysselsättningen av vuxna nyfinländare flyttas från arbets- och näringsförvaltningen till metropolförvaltningen. I lagen har till exempel arbets- och näringsförvaltningen huvudsakligen ansvaret för integrationsutbildning. Utredningens förslag skulle skapa oreda. Koordineringen av yrkesutbildning ska förbättras, men det är inte troligt att en överföring av yrkesutbildningsfrågorna till metropolförvaltningen skulle ge något mervärde. Verkstäder, uppsökande ungdomsarbete, arbetsbanker (sociala företag som anställer arbetslösa) och orienterande utbildning kopplar yrkesutbildningen till resten av utbildningen på andra stadiet och till förebyggande av utslagning bland unga. Det är inte ändamålsenligt att riva den nuvarande modellen och byta ut den mot en modell som fungerar enligt helt andra principer. Eftersom de kommunernas kostnader skiljer sig med 10 procent, vore lösningen också mycket dyr. Alternativ 3 (en stark metropolförvaltning och alternativa nya kommuner) Esbo och Grankulla eller Esbo, Grankulla och Vichtis Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. Utredningen ska vara frivillig. Således är de möjliga områdena för kommunindelning för Esbo: Esbo Grankulla Kyrkslätt Vichtis, Esbo Grankulla Kyrkslätt samt Esbo Grankulla.

20 Fullmäktige Sida 20 / 20 Esbo har invånare och är en stark kommun. Esbo kan ordna social- och hälsovård själv. Esbo är beredd att ordna social- och hälsovård i samarbete med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis samt HNS. Beredning och beslut om en markanvändningsplan för metropolområdet som styr markanvändning, boende och trafik är centralt för en helhetsförvaltning av regionen. En stark metropolförvaltning Det finns inget ekonomiskt eller förvaltningsmässigt behov av en mycket stark metropolförvaltning. De uppgifter och därtill hörande förvaltningar som metropolförvaltningen enligt förslaget ska ta hand om är så omfattande att det inte är ändamålsenligt för styrningen av regionens utveckling och det ger inget mervärde. Med en lyckad metropollösning skapas goda förutsättningar för att avvärja segregation. Talrika tjänster och förvaltningar skulle lyda under metropolförvaltningen. Kostnaderna och ineffektiviteten skulle öka. Beslut om utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Utbildningen på andra stadiet i metropolområdet är omfattande och skiljer sig också i övrigt från resten av landet. Utöver den kommunala sektorn finns det stora privata utbildningsinstitutioner. De privata gymnasierna och yrkesskolorna är i regel mycket specialiserade läroanstalter av hög kvalitet som berikar utbildningen på andra stadiet i metropolområdet. Elevernas rätt att fritt välja skola inom utbildningen på andra stadiet ger verklig valfrihet, eftersom avstånden är skäliga och de flesta skolorna kan nås med kollektiva trafikmedel. De flesta gymnasierna har utvecklats till och profilerat sig som skolor och kulturinstitutioner i en lokal kontext. De har starka band i det lokala skolutbudet och föräldrarnas är viktiga lokala påverkare. De lokala gymnasiernas kompletteras av specialgymnasier med elever från hela Finland. En flyttning av utbildning på andra stadiet ska inte flyttas till metropolförvaltningen. Det skulle varken ge eleverna mervärde eller förbättra undervisningens kvalitet. Läroanstalterna betydelse som lokala påverkare och utvecklare skulle försvagas. Den föreslagna modellen skulle inte ge ekonomiska fördelar, tvärtom skulle styckkostnaderna öka. En betydande del av läroanstalterna på andra stadiet är privata, men det är endast de kommunala skolorna som kan flyttas under metropolförvaltningen. I lösningen föreslås att metropolförvaltningen får uppgifter och behörighet som hör till den kommunala självstyrelsen och till staten. Uppgifterna är också svåra att genomföra. Utöver det ovan sagda godkänner Esbo stad inte en utjämning av skatteintäkterna mellan metropolområdets kommuner. Metropolförvaltningen ska inte ha behörighet att bedöma behoven av ny kommunindelning.