Fullmäktige Sida 1 / 60

Transkript

1 Esbo stad Möteskallelse Fullmäktige Sida 1 / 60 Sammanträde Tid måndag kl Plats Fullmäktigegården, Esbogatan 5 Tilläggsuppgifter Meddelande om förhinder:valtuustonsihteeri@espoo.fi eller Ärenden Ärende Bilagor Rubrik Sida 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet 2 2 Val av protokolljusterare 3 3 Fyllnadsval: ledamot i stadsstyrelsens koncernsektion 4 4 Fyllnadsval: ersättare i revisionsnämnden 6 5 Fyllnadsval: ledamot i fullmäktige och ledamot i nämnden 7 Svenska rum 6 Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämndens 10 sektion för social- och hälsovårdstjänster 7 Utnämnande av representanter till Nylands förbunds 12 landskapsfullmäktige 8 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år Utlåtande om tillsättande av en särskild 15 kommunindelningsutredning enligt kommunstrukturlagen (1698/2009) 10 Esbos anmälan till finansministeriet om utredningsområdet i 23 anslutning till kommunstrukturreformen 11 Ändring av samkommunen Espoon seudun 25 koulutuskuntayhtymä Omnias grundavtal 12 1 Fastställande av grunderna för intern kontroll och 26 riskhantering 13 2 Godkännande av projektplanen för utbyggnad och 29 ombyggnad av centralbrandstationen Ändring av Esbo stads miljöskyddsföreskrifter Fråga om spiraltrappan i affärscentret Iso Omena (Bordlagt ) 16 Fråga om trafikproblem som Mästartunneln orsakar (Bordlagt ) 17 Fråga om asfaltering av körbanor (Bordlagt ) Fråga om bilplatser och deras inverkan på bostadspriserna Motion om bilplatser Motion om att utveckla tjänsterna inom familjearbete 53 Esbo Timo Soini ordförande

2 Esbo stad Möteskallelse Ärende 1 Fullmäktige Sida 2 / 60 1 Konstaterande av sammanträdets laglighet och beslutförhet Sammanträdet konstateras vara lagligen sammankallat och beslutfört. Redogörelse Det antecknades att sammanträdet sammankallats genom en kallelse som undertecknats av fullmäktiges ordförande den 7 november 2013 och som utsänts till fullmäktigeledamöterna, stadsstyrelsen och sektordirektörerna samt kungjorts på stadens anslagstavla. Kallelsen hade följande lydelse: Bilaga A och B - 1.

3 Esbo stad Möteskallelse Ärende 2 Fullmäktige Sida 3 / 60 2 Val av protokolljusterare Till protokolljusterare väljs representanter för Samlingspartiet och De gröna.

4 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 4 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i stadsstyrelsens koncernsektion Beredning oh upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer Hannele Kerola (SDP) till ledamot i stadsstyrelsens koncernsektion i stället för Maria Jungner (SDP) och väljer Jukka Vilske (SDP) till Kerolas personliga ersättare. Redogörelse Ledamot i stadsstyrelsens koncernsektion Maria Jungner (SDP) anhåller per brev av den 21 oktober 2013 om avsked från uppdraget på grund av orsaker som anknyter till hennes arbetsuppgifter. Hannele Kerola har tidigare fungerat som Marina Jungners personliga ersättare, vilket innebär att en personliga ersättare bör väljas för Hannele Kerola. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till koncernsektionen vara kvinna. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till personlig ersättare i koncernsektionen lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer Hannele Kerola (SDP) till ledamot i stadsstyrelsens koncernsektion i stället för Maria Jungner (SDP) och väljer Jukka Vilske (SDP) till Kerolas personliga ersättare. Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Den valda - Maria Jungner

5 Esbo stad Möteskallelse Ärende 3 Fullmäktige Sida 5 / 60

6 Esbo stad Möteskallelse Ärende 4 Fullmäktige Sida 6 / / /2012 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i revisionsnämnden Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (C) till personlig ersättare för Simo Repo (C) i stället för Pirjo Ajeti (C). Redogörelse Simo Repos personliga ersättare i revisionsnämnden Pirjo Ajeti anhåller per brev av om avsked från uppdraget som ersättare i revisionsnämnden på grund av jäv. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (C) till personlig ersättare för Simo Repo (C) i stället för Pirjo Ajeti (C). Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Revisionsnämndens sekreterare - Den valda - Pirjo Ajeti

7 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 7 / / /2013 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ledamot i fullmäktige och ledamot i nämnden Svenska rum Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 konstaterar att Matilda Hemnell (Saml) har förlorat sin valbarhet som ledamot i fullmäktige och ledamot i nämnden Svenska rum och att hennes förtroendeuppdrag har upphört samt 2 väljer Liisa Sarvimäki-Paananen (SFP) till ordinarie ledamot i nämnden Svenska rum i stället för Matilda Hemnell (SFP) och till hennes personliga ersättare Christina Ruth (SFP). Redogörelse Matilda Hemnell (SFP), som är ledamot i fullmäktige, ledamot i nämnden Svenska rum och ersättare i platsfördelningskommittén, meddelar med ett brev av att hon flyttar bort från Esbo och ber om avsked från sina förtroendeuppdrag. Enligt 11 2 mom. i kommunallagen kallar fullmäktigeordföranden till ny fullmäktigeledamot för den återstående mandattiden den i ordningen första ersättaren från partiet. Svenska folkpartiets första ersättare är Fred Granberg. Centralvalnämnden utser på fullmäktigeordförandens begäran en ny ersättare i stället för Fred Granberg. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till nämnden Svenska rum lika väl vara man som kvinna. Enligt jämställdhetslagen ska den som väljs till platsfördelningskommittén vara kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen

8 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 8 / 60 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 konstaterar att Matilda Hemnell (Saml) har förlorat sin valbarhet som ledamot i fullmäktige, ledamot i nämnden Svenska rum och ersättare i platsfördelningskommittén och att hennes förtroendeuppdrag har upphört samt 2 väljer Liisa Sarvimäki-Paananen (SFP) till ordinarie ledamot i nämnden Svenska rum i stället för Matilda Hemnell (SFP) och till hennes personliga ersättare Christina Ruth (SFP). Dessutom väljer stadsstyrelsen (SFP) till Stig Kankkonens (SFP) personliga ersättare i platsfördelningskommittén i stället för Matilda Hemnell. Behandling Då stadsdirektören var förhindrad, föredrogs ärendet av tekniska direktören Olavi Louko. Gestrin gjorde följande förslag: "Som personlig ersättare för ledamot i fullmäktige och i platsfördelningskommittén Stig Kankkonen väljs Katarina Hellsten- Palomäki." Efter avslutad diskussion frågade ordföranden om Gestrins förslag kunde godkännas enhälligt. Eftersom ingen motsatte sig detta, konstaterade ordföranden att stadsstyrelsen hade godkänt förslaget. Beslut Stadsstyrelsen: Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 konstaterar att Matilda Hemnell (Saml) har förlorat sin valbarhet som ledamot i fullmäktige, ledamot i nämnden Svenska rum och ersättare i platsfördelningskommittén och att hennes förtroendeuppdrag har upphört samt 2 väljer Liisa Sarvimäki-Paananen (SFP) till ordinarie ledamot i nämnden Svenska rum i stället för Matilda Hemnell (SFP) och till hennes personliga ersättare Christina Ruth (SFP). Dessutom väljer stadsstyrelsen Katarina Hellsten-Palomäki (SFP) till Stig Kankkonens (SFP) personliga ersättare i platsfördelningskommittén i stället för Matilda Hemnell.

9 Esbo stad Möteskallelse Ärende 5 Fullmäktige Sida 9 / 60 För kännedom - Den valda - Matilda Hemnell - Nämndens sekreterare - Kommitténs sekreterare

10 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 10 / / /2013 Stadsstyrelsen Fyllnadsval: ersättare i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster Beredning och upplysningar: Katja Rytilahti, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige väljer (KD) till ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster i stället för Kristiina Vuorinen (KD). Redogörelse Ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster Kristiina Vuorinen anhåller per brev av om avsked från uppdraget som ledamot i sektionen på grund av sitt jobb som läkare inom Esbos äldreomsorg. Enligt jämställdhetslagen kan den som väljs till ledamot i sektionen för social- och hälsovårdstjänster lika väl vara man som kvinna. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige väljer (KD) till ledamot i social- och hälsovårdsnämndens sektion för social- och hälsovårdstjänster i stället för Kristiina Vuorinen (KD). Behandling Beslut Då stadsdirektören var förhindrad, föredrogs ärendet av tekniska direktören Olavi Louko. Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. För kännedom - Den valda

11 Esbo stad Möteskallelse Ärende 6 Fullmäktige Sida 11 / 60 - Kristiina Vuorinen - Sektionens sekreterare

12 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 12 / / /2013 Stadsstyrelsens koncernsektion Stadsstyrelsen Utnämnande av representanter till Nylands förbunds landskapsfullmäktige Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 konstaterar att Matilda Hemnells förtroendeuppdrag som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige avslutats, 2 väljer till ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige istället för Matilda Hemnell (SFP) nu Ulf Johansson (SFP) fram till slutet på mandatperioden Redogörelse Matilda Hemnell (SFP), som är ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige, meddelar med ett brev av att hon flyttar bort från Esbo och ber om avsked från sina förtroendeuppdrag. Representantmötet väljer landskapsfullmäktiges ledamöter och ersättare. Om en ledamot eller ersättare i landskapsfullmäktige förlorar sin valbarhet eller av andra orsaker avgår under pågående mandatperiod, är det den kommun som representeras av ledamoten som beviljar avsked och väljer ny ledamot eller ersättare för den återstående mandatperioden. Befogenheter att utnämna representanter Stadsstyrelsens koncernsektion utnämner stadens representanter till representantmötet och ger dem anvisningar. Fullmäktige utnämner stadens representanter till landskapsfullmäktige och ger dem anvisningar om val av ledamöter till landskapsstyrelsen. Beslutshistoria Stadsstyrelsens koncernsektion

13 Esbo stad Möteskallelse Ärende 7 Fullmäktige Sida 13 / 60 Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsens koncernsektion föreslår att stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 konstaterar att Matilda Hemnells förtroendeuppdrag som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige avslutats, 2 väljer till ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige istället för Matilda Hemnell (SFP) nu Ulf Johansson (SFP) fram till slutet på mandatperioden Beslut Stadsstyrelsens koncernsektion: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige 1 konstaterar att Matilda Hemnells förtroendeuppdrag som ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige avslutats, 2 väljer till ledamot i Nylands förbunds landskapsfullmäktige istället för Matilda Hemnell (SFP) nu Ulf Johansson (SFP) fram till slutet på mandatperioden Beslut För kännedom Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt. - Ulf Johansson - Nylands förbund - Matilda Hemnell

14 Esbo stad Möteskallelse Ärende 8 Fullmäktige Sida 14 / 60 8 Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2014 Redogörelse Stadsstyrelsen behandlar ärendet Redogörelsen och stadsstyrelsens förslag delas ut på bordet under fullmäktiges sammanträde. Stadsstyrelsens beslut av delas ut med den här föredragningslistan.

15 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 15 / / /2013 Stadsstyrelsen Utlåtande om tillsättande av en särskild kommunindelningsutredning enligt kommunstrukturlagen (1698/2009) Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@esbofi Markku Takala, tfn Timo Kuismin, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om inledande av en särskild kommunindelningsutredning och om kommunutredningsutredare: Esbos tidigare utlåtanden Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen , och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektivitet, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, avvärjning av segregation samt välfärd och gemenskap. en ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredning och regionala beslut om dessa frågor. Kommunindelningsutredningen har kört igång med Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis Kommunstrukturlagen förutsätter i praktiken att alla kommuner utarbetar en kommunindelningsutredning. Esbo stad tycker att det som utredningen

16 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 16 / 60 rekommenderar är befogat, det vill säga att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. I enlighet med fullmäktiges beslut och stadsstyrelsens beslut har Esbo inlett en frivillig kommunindelningsutredning tillsammans med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Motstånd mot en tvångssammanslagning och tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredning Esbo godkänner varken tvångssammanslagningar av kommuner i huvudstadsregionen eller tvångsutredningar. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem. Den kommun som bildas i utredningsområdet skulle till sin budget uppgå till mer än tio miljarder. Antalet anställda skulle vara närmare De extra kostnader som en sammanslagning för med sig är av engångsnatur men mycket höga. Dessutom skulle utgifterna permanent förbli på en högre nivå än hittills. Storleksklassen för de ekonomiska verkningarna kan exemplifieras med att verksamhetskostnaderna för storkommunen skulle bli en miljard euro högre enligt Helsingfors kostnadsnivå, än om man beräknar enligt Esbos kostnadsnivå. Att samordna de viktigaste datasystemen i en storkommun (klientdatasystem, verksamhetsstyrning och elektroniska arbetsmiljöer) föranleder kostnader på upp till en kvarts miljard. Städerna har också hundratals andra system. Att samordna dessa system eller ersätta dem skulle vara ett minst lika stort arbete. Förändringen skulle binda alla resurser för flera år framåt. Att förenhetliga storkommunens lönenivåer föranleder tilläggskostnader på över 100 miljoner euro i jämförelse med den nuvarande nivån. Allt som allt leder tilläggskostnaderna till ett stort tryck på att höja skattesatsen i den föreslagna storkommunen samtidigt som de inte förminskar hållbarhetsgapet Tolkning av 4 e i kommunstrukturlagen I det här lagrummet stadgas separat om utredningsområdena och - grunderna i Helsingfors metropolområde. I regeringspropositionens detaljerade motiveringar konstateras för den här paragrafen bland annat följande: "Regeringen utreder de olika alternativen till metropoluppgörelser till stöd för den gemensamma planeringen och styrningen av området speciellt i fråga om markanvändningen, boendet och trafiken samt i syfte att förstärka konkurrenskraften och att förebygga segregation. Arbetet inleddes i juli 2012 med en förhandsutredning. Inom utredningen kartläggs i samråd med kommunerna i området de kommande

17 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 17 / 60 områden där en kommunindelningsutredning ska genomföras och de olika alternativa modellerna för metropolförvaltningen. I synnerhet i fråga om samhällsstrukturen skulle de utredningskriterium som tillämpas i andra delar av landet i Helsingfors metropolområde medföra att det bildas utredningsområden som är alltför stora ut ett funktionellt perspektiv. Syftet med specialbestämmelsen för Helsingfors metropolområde är således att begränsa områdena till funktionella helheter av mindre storlek. Nämnda kommuner ska utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa. Eftersom detta ensamt skulle medföra alltför stora utredningsområden i metropolområdet, måste utredningsområdena inom metropolområdet dessutom bilda en funktionell helhet och vara motiverade med avseende på områdets helhet." I propositionens allmänna motivering konstateras att: "Arbetet inleddes med en förhandsutredning i juli I utredningen kartläggs tillsammans med kommunerna i området de kommande utredningsområdena och de olika alternativa modellerna till metropolförvaltning. [...] Utredarna ska lägga fram förslag till sådana utredningsområden för kommunindelningen där kommunerna i metropolområdet gemensamt ska genomföra sammanslagningsutredningar." Specialbestämmelsen 4 e, som gäller metropolområdet, har som mål att begränsa uppkomsten av för stora utredningsområden. Med tanke på Esbo, Grankulla och Kyrkslätt finns inte ett behov av att tillsätta en kommunindelningsutredning eftersom kommunerna redan frivilligt inlett den i kommunallagen avsedda utredningen tillsammans med Vichtis. Det av finansministeriet för en särskild kommunindelningsutredning föreslagna stora utredningsområde är inte sådant som avses i 4 e i kommunstrukturlagen. Enbart det att Helsingfors och Vanda ser ut att bli utanför de frivilliga utredningarna är inte en tillräcklig motivering för tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredning i ett så här omfattande utredningsområde, som skulle gälla nio kommuner av de 14 kommunerna i metropolområdet. Slutsatser Som en slutsats konstaterar Esbo stad att den inte godkänner tvångssammanslagningar eller tvångsutredningar av kommuner. Det av ministeriet föreslagna området för en särskild kommunindelningsutredning är inte enhetlig med lagens anda eller ändamål i kommunstrukturlagen 4 e och motsvarar inte de rekommendationer som getts av utredarna som gjort en förhandsutredning av metropolområdet. Sammanslagningar eller utredningar som gjorts mot kommunernas vilja minskar på förtroendet och

18 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 18 / 60 enligt erfarenheter leder de inte till resultat, förbättrar inte produktiviteten och tryggar inte tjänster, utan snarare försämrar de dem. Esbo anser det vara positivt att regeringen uppmuntrar kommuner att gå framåt med de utredningar de på eget initiativ inlett. Esbo framhäver att Vichtis deltar i utredningen för Esbo-Grankulla-Kyrkslätt-Vichtis. Ministeriet ber om ett utlåtande om den största särskilda kommunindelningsutredningen i Finland i en situation där samtliga lösningar inom statens strukturpolitiska program, social- och hälsovården samt statsandelssystemet är öppna, samtidigt som kommunerna bereder sina budgeter i en mycket svår situation. Sammanslagningar i metropolområdet är krävande på grund av kommunernas storlek, personalens antal och de komplicerade funktionerna. Situationen måste anses vara orimlig för kommunerna. Beredningen av kommunindelningsutredningar är kopplad till beredningen av metropollagen samt lagen om anordnandet av social- och hälsovårdstjänster. De beaktas i samband med kommunernas egna utredningar. Det här innebär att man vid beredningen av metropollagen bör säkra växelverkan med alla kommuner i Helsingforsregionen. Som stöd för arbetsgruppen som bereder lagen kunde man till exempel grunda en grupp som består av de 14 kommundirektörerna. Tilläggsmaterial Redogörelse - Lausuntopyyntö kuntarakennelain (1698/2009) 4 luvun mukaisen erityisen kuntajakoselvityksen asettamisesta Finansministerier har med ett brev av bett Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda städer samt Kyrkslätt, Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner om ett utlåtande om tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredning i enlighet med kommunstrukturlagens (1698/2009) 4 kapitel. Enligt kommunstrukturlagen kan ministeriet bestämma att en särskild kommunindelningsutredning ska utföras, för vilken ministeriet tillställer en eller flera kommunindelningsutredare efter att ha hört kommunerna. Ministeriet har bett kommunerna att lämna in sina utlåtanden senast Finansministeriet kommer även att skicka ut en separat begäran om utlåtande om kommunindelningsutredaren till kommunerna. Utlåtandets tidsfrist kommer att vara den samma, Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä

19 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 19 / 60 Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige ger finansministeriet följande utlåtande om inledande av en särskild kommunindelningsutredning och om kommunutredningsutredare: Esbos tidigare utlåtanden Esbo fullmäktige konstaterade i sina utlåtanden om kommunreformen , och att Esbo varken godtar en tvångssammanslagning av städerna i huvudstadsregionen eller inledandet av en utredning med sikte på kommunsammanslagning av huvudstadsregionen. Målen med kommunreformen och metropollösningen i Helsingforsregionen ska vara kvaliteten på tjänsterna och kostnadseffektivitet, regionens konkurrenskraft och livskraft, ekologisk hållbarhet, avvärjning av segregation samt välfärd och gemenskap. en ska basera sig på de bästa argumenten för dessa mål. Bakom förslagen till ändring av kommunstrukturen ska alltid finnas omsorgsfullt övervägda alternativ, av vilka det ska vara möjligt att välja den modell som bäst tjänar målsättningarna i regionen. Helsingforsregionens 14 kommuner kommer i framtiden att bilda en allt mera homogen samhällstruktur. Området behöver en egen metropollösning för planeringen av markanvändning, boende och trafik, liksom för att öka den sociala sammanhållningen och bekämpa segregation, samt för regional beredning och regionala beslut om dessa frågor. Kommunindelningsutredningen har kört igång med Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis Kommunstrukturlagen förutsätter i praktiken att alla kommuner utarbetar en kommunindelningsutredning. Esbo stad tycker att det som utredningen rekommenderar är befogat, det vill säga att tillsammans med Grankulla och Kyrkslätt utreda en sammanslagning, men att också Vichtis ska vara med. Esbo har ett samarbetsavtal med Kyrkslätt och Vichtis, men i det definieras kommunernas samarbete inom markanvändning, boende, trafik och tjänsteförsörjning inte tillräckligt väl. I enlighet med fullmäktiges beslut och stadsstyrelsens beslut har Esbo inlett en frivillig kommunindelningsutredning tillsammans med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Motstånd mot en tvångssammanslagning och tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredning Esbo godkänner varken tvångssammanslagningar av kommuner i huvudstadsregionen eller tvångsutredningar. Ett stort Helsingfors vore en otillräcklig och felaktig region för styrning av utvecklingen i metropolområdet och för lösning av regionens problem.

20 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 20 / 60 Den kommun som bildas i utredningsområdet skulle till sin budget uppgå till mer än tio miljarder. Antalet anställda skulle vara närmare De extra kostnader som en sammanslagning för med sig är av engångsnatur men mycket höga. Dessutom skulle utgifterna permanent förbli på en högre nivå än hittills. Storleksklassen för de ekonomiska verkningarna kan exemplifieras med att verksamhetskostnaderna för storkommunen skulle bli en miljard euro högre enligt Helsingfors kostnadsnivå, än om man beräknar enligt Esbos kostnadsnivå. Att samordna de viktigaste datasystemen i en storkommun (klientdatasystem, verksamhetsstyrning och elektroniska arbetsmiljöer) föranleder kostnader på upp till en kvarts miljard. Städerna har också hundratals andra system. Att samordna dessa system eller ersätta dem skulle vara ett minst lika stort arbete. Förändringen skulle binda alla resurser för flera år framåt. Att förenhetliga storkommunens lönenivåer föranleder tilläggskostnader på över 100 miljoner euro i jämförelse med den nuvarande nivån. Allt som allt leder tilläggskostnaderna till ett stort tryck på att höja skattesatsen i den föreslagna storkommunen samtidigt som de inte förminskar hållbarhetsgapet Tolkning av 4 e i kommunstrukturlagen I det här lagrummet stadgas separat om utredningsområdena och - grunderna i Helsingfors metropolområde. I regeringspropositionens detaljerade motiveringar konstateras för den här paragrafen bland annat följande: "Regeringen utreder de olika alternativen till metropoluppgörelser till stöd för den gemensamma planeringen och styrningen av området speciellt i fråga om markanvändningen, boendet och trafiken samt i syfte att förstärka konkurrenskraften och att förebygga segregation. Arbetet inleddes i juli 2012 med en förhandsutredning. Inom utredningen kartläggs i samråd med kommunerna i området de kommande områden där en kommunindelningsutredning ska genomföras och de olika alternativa modellerna för metropolförvaltningen. I synnerhet i fråga om samhällsstrukturen skulle de utredningskriterium som tillämpas i andra delar av landet i Helsingfors metropolområde medföra att det bildas utredningsområden som är alltför stora ut ett funktionellt perspektiv. Syftet med specialbestämmelsen för Helsingfors metropolområde är således att begränsa områdena till funktionella helheter av mindre storlek. Nämnda kommuner ska utreda en sammanslagning på områden som har ett betydande behov av en enhetligare samhällsstruktur på grund av en gemensam central tätort och trycket på att den ska växa. Eftersom detta ensamt skulle medföra alltför stora utredningsområden i metropolområdet, måste utredningsområdena inom metropolområdet dessutom bilda en funktionell helhet och vara motiverade med avseende på områdets helhet."

21 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 21 / 60 I propositionens allmänna motivering konstateras att: "Arbetet inleddes med en förhandsutredning i juli I utredningen kartläggs tillsammans med kommunerna i området de kommande utredningsområdena och de olika alternativa modellerna till metropolförvaltning. (...) Utredarna ska lägga fram förslag till sådana utredningsområden för kommunindelningen där kommunerna i metropolområdet gemensamt ska genomföra sammanslagningsutredningar." Specialbestämmelsen 4 e, som gäller metropolområdet, har som mål att begränsa uppkomsten av för stora utredningsområden. Med tanke på Esbo, Grankulla och Kyrkslätt finns inte ett behov av att tillsätta en kommunindelningsutredning eftersom kommunerna redan frivilligt inlett den i kommunallagen avsedda utredningen tillsammans med Vichtis. Det av finansministeriet för en särskild kommunindelningsutredning föreslagna stora utredningsområde är inte sådant som avses i 4 e i kommunstrukturlagen. Enbart det att Helsingfors och Vanda ser ut att bli utanför de frivilliga utredningarna är inte en tillräcklig motivering för tillsättandet av en särskild kommunindelningsutredning i ett så här omfattande utredningsområde, som skulle gälla nio kommuner av de 14 kommunerna i metropolområdet. Slutsatser Som en slutsats konstaterar Esbo stad att den inte godkänner tvångssammanslagningar eller tvångsutredningar av kommuner. Det av ministeriet föreslagna området för en särskild kommunindelningsutredning är inte enhetlig med lagens anda eller ändamål i kommunstrukturlagen 4 e och motsvarar inte de rekommendationer som getts av utredarna som gjort en förhandsutredning av metropolområdet. Sammanslagningar eller utredningar som gjorts mot kommunernas vilja minskar på förtroendet och enligt erfarenheter leder de inte till resultat, förbättrar inte produktiviteten och tryggar inte tjänster, utan snarare försämrar de dem. Esbo anser det vara positivt att regeringen uppmuntrar kommuner att gå framåt med de utredningar de på eget initiativ inlett. Esbo framhäver att Vichtis deltar i utredningen för Esbo-Grankulla-Kyrkslätt-Vichtis. Ministeriet ber om ett utlåtande om den största särskilda kommunindelningsutredningen i Finland i en situation där samtliga lösningar inom statens strukturpolitiska program, social- och hälsovården samt statsandelssystemet är öppna, samtidigt som kommunerna bereder sina budgeter i en mycket svår situation. Sammanslagningar i metropolområdet är krävande på grund av kommunernas storlek, personalens antal och de komplicerade funktionerna. Situationen måste anses vara orimlig för kommunerna. Beredningen av kommunindelningsutredningar är kopplad till beredningen av metropollagen samt lagen om anordnandet av social- och hälsovårdstjänster. De beaktas i samband med kommunernas egna

22 Esbo stad Möteskallelse Ärende 9 Fullmäktige Sida 22 / 60 utredningar. Det här innebär att man vid beredningen av metropollagen bör säkra växelverkan med alla kommuner i Helsingforsregionen. Som stöd för arbetsgruppen som bereder lagen kunde man till exempel grunda en grupp som består av de 14 kommundirektörerna. Behandling Föredragandens ändringar vid mötet har beaktats i protokollet. Hyrkkö gjorde följande förslag: Meningen "Esbo framhäver att Vichtis deltar i utredningen för Esbo- Grankulla-Kyrkslätt-Vichtis" ska ersättas med: "Om man ändå kommer fram till en särskild kommunindelningsutredning förutsätter Esbo att utredningen utförs öppet utan ett på förhand beslutat slutresultat och att kommunernas egna utredningar som nu pågår, beredningen av metropollagen samt beredningen av lagen om anordnandet av social- och hälsovården tas som centrala utgångspunkter för utredningen. Dessutom förutsätter Esbo att när- och lokaldemokratin lyfts fram i en central roll i utredningen. Olika interna och delvisa sammanslagningsalternativ ska utredas som en del av den särskilda utredningen. Vichtis bör också delta i kommunindelningsutredningen." Efter avslutad diskussion konstaterade ordföranden att Hyrkkös förslag förföll i brist på understöd. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes.

23 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 23 / / /2013 Stadsstyrelsen Esbos anmälan till finansministeriet om utredningsområdet i anslutning till kommunstrukturreformen Beredning och upplysningar: Mari Immonen, tfn E-post enligt modellen fornamn.e.efternamn@espoo.fi Timo Kuismin, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige meddelar finansministeriet att Esbo har inlett en utredning om kommunsammanslagning i enlighet med 1 kap. i kommunstrukturlagen tillsammans med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Redogörelse Enligt 4 b i kommunstrukturlagen ska kommunen tillsammans med andra kommuner i enlighet med utredningskriterierna i kommunstrukturlagen utreda en kommunsammanslagning. Utredningsområdet ska också uppfylla de i 4 stadgade förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen. Enligt 4 h i lagen ska varje kommun senast den 30 november 2013 anmäla till ministeriet med vilken eller vilka kommuner den utreder en kommunsammanslagning i enlighet med 4 b. Kommunens anmälan ska basera sig på fullmäktiges beslut och anmälan görs genom att kommunen svarar på den webropol-enkät som ministeriet skickat ut. Stadsstyrelsen beslutade på sitt sammanträde att inleda en sammanslagningsutredning i enlighet med kommunstrukturlagen mellan Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige meddelar till finansministeriet att Esbo har inlett en utredning om kommunsammanslagning i enlighet med 1 kap. i kommunstrukturlagen tillsammans med Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

24 Esbo stad Möteskallelse Ärende 10 Fullmäktige Sida 24 / 60

25 Esbo stad Möteskallelse Ärende 11 Fullmäktige Sida 25 / / / Ändring av samkommunen Espoon seudun koulutuskuntayhtymä Omnias grundavtal Stadsstyrelsen behandlar ärendet Stadsstyrelsens föredragningstext samt bilagan och tilläggsmaterialet delas ut med denna föredragningslista. Fullmäktiges föredragningstext och förslag delas ut på bordet vid fullmäktiges sammanträde.

26 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 26 / / /2013 Stadsstyrelsen Fastställande av grunderna för intern kontroll och riskhantering Beredning och upplysningar: Johanna Kattelus, tfn Jari Tuominen, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner grunderna för intern kontroll och riskhantering enligt bilagan så att de träder i kraft Bilaga Redogörelse 1 Espoon kaupunkikonsernin sisäisen valvonnan ja riskienhallinnan perusteet Skapandet och upprätthållandet av en god styrnings- och förvaltningspraxis samt intern kontroll accentuerar den högsta ledningens ställning. Fullmäktige, stadsstyrelsen, nämnderna, direktionerna och cheferna visar genom sitt exempel hur de själva agerar i enlighet med överenskomna anvisningar och regler och hur de ingriper i avvikelser från överenskommen praxis. En ledande tjänsteinnehavare ska se till att den verksamhet som ingår i ansvarsområdet sköts effektivt, målmedvetet och med fokus på måluppfyllelse. Verksamhetsföreskrifterna och andra anvisningar fördelar ansvaret och meddelar konkreta anvisningar med avseende på bl.a. att beskriva verksamhetsprocesserna, genomföra rapporteringen samt följa upp och utvärdera verksamheten. Strategin, Berättelsen om Esbo, styr all verksamhet inom stadskoncernen och definierar riktlinjer för dess utveckling under de närmaste följande åren. Berättelsen om Esbo utgör grunden för allt beslutsfattande inom stadskoncernen. Målen i den genomförs bland annat som en del av budgeten som årligen godkänns. Med hjälp av intern kontroll och riskhantering strävar stadskoncernens sektorer, enheter och andra ansvariga efter att säkra att deras mål uppnås och att Berättelsen om Esbo således genomförs. Intern kontroll och därtill hörande riskhantering är en förutsättning för god ledarskaps- och förvaltningspraxis. Av denna anledning särskiljs inte intern kontroll och riskhantering från övrig verksamhet som siktar på genomförande av målen, utan är en fortgående del av ledarskapet, styrningen och arbetet i Esbokoncernen.

27 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 27 / 60 Enligt kommunallagen ansvarar fullmäktige för kommunens verksamhet och ekonomi. Fullmäktige bestämmer om Esbo stads förvaltning genom instruktioner. I dem bestäms förtroendeorganens, förvaltningens och tjänsteproduktionens struktur, uppgifter och ledning. Stadsdirektören och sektordirektörerna har godkänt verksamhetsföreskrifter också för intern förvaltning. Genom förfarande med fullmäktigeavtal fördjupas fullmäktiges och nämndernas strategiska perspektiv och skapas en samsyn om stadens strategi och dess betydelse. Helhetsansvaret för intern kontroll och riskhantering ligger enligt kommunallagen hos Esbo stadsfullmäktige. Stadsstyrelsen leder stadens förvaltning, bereder ärenden för fullmäktige och verkställer fullmäktiges beslut samt bevakar stadens intressen och företräder staden. Stadsstyrelsen ger således anvisningar också om att ordna och verkställa intern kontroll och riskhantering, som nämnderna, dottersamfundens direktioner och styrelser övervakar på sina håll. På tjänsteinnehavarnivå ligger ansvaret för intern kontroll och riskhantering hos stadsdirektören och sektordirektörerna. Ansvaret för anordnandet och genomförandet av intern kontroll och riskhantering ligger hos samtliga redovisningsskyldiga organ och ledande tjänsteinnehavare samt övriga chefer. Det praktiska ansvaret för att genomföra intern kontroll och riskhantering ligger alltså hos sektorerna, affärsverken och dottersamfunden, med andra ord där riskerna i första hand uppstår. Stadskoncernens centrala anvisningar för intern kontroll och riskhantering finns bl.a. i: Handling Underhåll Godkännande (Koncernförvaltningen) Esbo stads riskhanteringspolitik Strategi och ekonomi Stadsstyrelsen Esbo stads dataskyddspolicy Strategi och ekonomi Stadsstyrelsen Esbo stads försäkringspolitik Strategi och ekonomi Stadsstyrelsen Esbos anvisning för krisinformation Bildningssektorns information Esbos säkerhetsprogram Strategi och ekonomi Rekommendationen God förvaltningssed Förvaltning och juridiska ärenden Stadsstyrelsen En anvisning om god förvaltningssed och ledning inom de bolag som ingår i Esbokoncernen Strategi och ekonomi Stadsstyrelsen Riskhanteringsprocess inom Esbokoncernen: en anvisning för att Strategi och ekonomi Under arbete göra kartläggningar över riskerna Allmänna anvisningar för intern kontroll Interna revisionen Stadsstyrelsen Enligt punkt 3 a), moment 2, 13 i kommunallagen är fullmäktiges uppgift att besluta om grunderna för kommunens och kommunkoncernens interna kontroll och riskhantering. Denna punkt i lagen träder i kraft i början av Uppgifterna om att ordna intern kontroll och riskhantering och dess centrala slutsatser ska för första gången inkluderas i verksamhetsberättelsen som görs för redovisningsperioden 2014.

28 Esbo stad Möteskallelse Ärende 12 Fullmäktige Sida 28 / 60 Intern kontroll och riskhantering ska organiseras utgående från dessa grunder såväl inom stadskoncernens egen verksamhet som inom den verksamhet, som staden svarar för genom ägande, ansvar för styrning och övervakning samt övriga skyldighete. Beslutshistoria Stadsstyrelsen Stadsdirektör Jukka Mäkelä Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner grunderna för intern kontroll och riskhantering enligt bilagan så, att de träder i kraft Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

29 Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige Sida 29 / / /2012 Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Stadsstyrelsen Godkännande av projektplanen för utbyggnad och ombyggnad av centralbrandstationen Beredning och upplysningar: Mika Rantala, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige godkänner projektplanen för ombyggnad och utbyggnad av centralbrandstationen enligt bilagan. Bilaga Tilläggsmaterial Redogörelse 2 Keskuspaloasema, peruskorjaus ja laajennus, hankesuunnitelma Länsi-Uudenmaan pelastuslaitoksen johtokunnan lausunto Keskuspaloasema, peruskorjaus ja laajennus, hankesuunnitelman liitteet 1-19 En ombyggnad och utbyggnad av centralbrandstationen är ett av stadens brådskande reparationsobjekt. Fullmäktige har godkänt projektplanen för ärendet första gången redan år Personalen har verkat i tillfälliga lokaler på grund av problem med inomhusluften från Eftersom det är fråga om ett ombyggnadsprojekt som är större än v- m² ska projektplanen godkännas av fullmäktige. Centralbrandstationen fungerar som central för räddningsverket i Västra Nyland. Här finns räddningsverkets ledning, centrala funktioner som stöder den egna verksamheten och kommunerna i området samt lokala funktioner som betjänar närområdet. Byggnaden är i bruk dygnet runt och måste fungera under exceptionella förhållanden. Då byggnaden stod klar 1968 var den Finlands modernaste brandstation och den har visat sig fungera bra, ändamålsenligt och flexibelt. Ingen större ombyggnad eller reparation har gjorts i byggnaden, med undantag av ombyggnaden av slangtornet år 2007 och den separata hallen för oljebekämpningsutrustning och den täckta bilplatsen som blev klara Utgående från förstudien är det möjligt att genomföra lokaler, som tekniskt och funktionellt uppnår målen, genom att bygga om den nuvarande

30 Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige Sida 30 / 60 Beslutshistoria centralbrandstationen samt genom att komplettera den med en utbyggnad på östra sidan och med en ny verkstad på västra sidan. Genom ombyggnaden ska centralbrandsationen bli en hälsosam och säker arbetsplats. Lokalerna planeras så att de tillsammans bildar en sinsemellan logiskt och effektivt fungerande helhet, där byggnadens olika användningsbehov och situationer beaktas. Byggnadens svaga energieffektivitet förbättras förutom med hjälp av husteknik genom att förbättra värmeisoleringen i mantelns konstruktioner så att den motsvarar gällande föreskrifter om värmeisolering. Byggnadens nuvarande helhetsmässiga energieffektivitet förbättras genom att man tätar manteln och fäster uppmärksamhet vid att effektivera lokalanvändningen. Ovan nämnda mål sänker byggnadens totala energianvändning så att den ligger cirka 25 procent under vad som krävs enligt föreskrifterna. Objektet ligger i Smedsby, i stadsdel nr 55, kvarter 55001, tomt 2, nordväst om Åboledens anslutning i Knektbron. Objektet ligger på adressen Brandmansvägen 1, Esbo. Tomten är i stadens ägo och besittning. Förstudien överensstämmer med detaljplanen. Lokalerna som ska byggas om är m² totalyta och nybyggnaden är m² totalyta, av vilket lokalerna som ska rivas och byggas på nytt är m² totalyta. Enligt ritningsförslagen är totalytan m² och målpriset 15,9 miljoner euro utan moms, KL 83,7 8/2013, inkluderat iståndsättning av gården. I budgeten för 2014 föreslås 16 miljoner euro för projektet för åren Byggplaneringen för projektet börjar genast då projektplanen är godkänd. Byggandet inleds i november 2014 och blir klart i april Byggnaden tas på nytt i bruk i maj En kalkyl av målpriset för projektets nybyggnadsalternativ har gjorts. Dessutom har man i projektplanens bilaga 19 jämfört mer omfattande ombyggnadsalternativet med motsvarande nybyggnad. Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion Verkställande direktör Carl Slätis Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektion föreslår för stadsstyrelsen att fullmäktige godkänner den bifogade projektplanen för ombyggnad och utbyggnad av centralbrandstationen. Beslut Stadsstyrelsens lokal- och bostadssektionen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

31 Esbo stad Möteskallelse Ärende 13 Fullmäktige Sida 31 / 60 Stadsstyrelsen Tekniska direktören Olavi Louko Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige godkänner projektplanen för ombyggnad och utbyggnad av centralbrandstationen enligt bilagan. Beslut Stadsstyrelsen: Föredragandens förslag godkändes enhälligt.

32 Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige Sida 32 / / /2013 Miljönämnden Miljönämnden Stadsstyrelsen Ändring av Esbo stads miljöskyddsföreskrifter Beredning och upplysningar: Erja Tiihonen, tfn Kari Kavasto, tfn E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi Stadsstyrelsen Fullmäktige 1 häver Esbo stads miljöskyddsföreskrifter, godkända godkänner de ändrade miljöskyddsföreskrifterna, som träder i kraft bemyndigar miljöcentralen att vid behov när lagar ändras uppdatera laghänvisningarna i miljöskyddsföreskrifterna och tilläggsinformationen i dessa samt att utföra andra tekniska ändringar. Bilagor Tilläggsmaterial Redogörelse 3 till ändring av miljöskyddsföreskrifterna Motiveringar till ändringen av miljöskyddsföreskrifter Lausunnot ja vastineet - till ändring av miljöskyddsföreskrifterna med ändringar markerade Behovet att uppdatera miljöskyddsföreskrifterna De första miljöskyddsföreskrifterna trädde i kraft , utom 11 om placeringen av avfall som trädde i kraft Miljöskyddsföreskrifterna har ändrats av fullmäktige och de ändrade bestämmelserna trädde i kraft Miljöskyddsföreskrifterna måste nu ändras på grund av ny lagstiftning och erfarenheter vid tillsynen. Det huvudsakligaste behovet att ändra miljöskyddsföreskrifterna beror på den relativt nya förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnät

33 Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige Sida 33 / 60 (209/2011). I den nya förordningen lindrades kraven på reningsnivå i den gamla förordningen som hävdes. Kommunen kan emellertid i miljöskyddsföreskrifterna bestämma om en striktare reningsnivå än miniminivån i områden som är känsliga för förorening, såsom viktiga grundvattenområden och på strandområden. Små ändringsbehov föranleddes också av Esbo stads nya byggnadsordning som trädde i kraft samt huvudstadsregionens och Kyrkslätts allmänna bestämmelser om avfallshantering som trädde i kraft Beredning av förslaget till miljöskyddsföreskrifter Miljöinspektörerna och limnologerna har svarat för sin del av uppdateringen av miljöskyddsföreskrifterna och ändringsförslagen har behandlats på miljöcentralens möten. Vid beredningen beaktades också Vandas miljöskyddsföreskrifter, som nyss har ändrats, och Helsingfors miljöskyddsföreskrifter, som är under beredning, så att föreskrifterna inte i onödan skiljer sig från varandra på ett sätt som påverkar en jämlik behandling av invånarna och verksamhetsidkarna. Vid ändringen har emellertid de lokala omständigheterna i Esbo beaktats. Motiveringarna till miljöskyddsföreskrifterna bifogas. Utöver de egentliga ändringarna har små språkliga justeringar företagits och texter som hänvisar till ändrade lagar har uppdaterats. Dessa ändringar har inte motiverats särskilt om de inte påverkar innehållet i miljöskyddsföreskrifterna. Alla ändringar, också de små, visas i den version av förslaget till ändring av miljöskyddsföreskrifterna där ändringarna är markerade som bifogas som tilläggsmaterial. Miljönämnden beslutade att förslaget till miljöskyddsföreskrifterna och motiveringarna läggs fram offentligt. Utlåtanden begärdes av närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, grannkommunernas miljöskyddsmyndigheter, samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster, västra Nylands räddningsverk, västra Nylands landsbygdsförvaltning, polisinrättningen i Västra Nyland, Esbo stadsdelsföreningars förbund, Espoon omakotiyhdistysten keskusjärjestö, invånarföreningar som inte hör till dessa två centralorganisationer, Helsingforsregionens handelskammare (kontoret i Esbo), Infra rf och Espoon ympäristöyhdistys. Utlåtanden begärdes vidare av byggnadsnämnden, stadsplaneringsnämnden, tekniska nämnden, Esboregionens miljö- och hälsoskydd samt av stadens affärsverk Esbo fastighetstjänster och Esbo stadsteknik. Utlåtandena och ställningstagandena samt miljönämndens svar på dem bifogas som tilläggsmaterial. Utifrån utlåtandena gjordes en del ändringar i förslaget till miljöskyddsföreskrifter och i motiveringarna. De väsentligaste ändringarna I ändringsförslaget införs i kapitel 2 en striktare reningsnivå än miniminivån i viktiga grundvattenområden, på skyddsområden för vattentäkt och på

34 Esbo stad Möteskallelse Ärende 14 Fullmäktige Sida 34 / 60 strandområden, det vill säga den vägledande reningsnivån i 4 i förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i områden utanför avloppsnät. I viktiga grundvattenområden ska dessutom toalettavloppsvattnet ledas till täta cisterner. I Esbo ska hushållsavloppsvattnet i viktiga grundvattenområden i regel ledas till täta cisterner också enligt stadens byggnadsordning. Reningsnivån som krävs svarar till väsentliga delar mot de reningsnivåer som krävs i viktiga grundvattenområden och strandområden i Helsingfors och Vanda. Till kapitlet om avloppsvatten har fogats en bestämmelse om plikt att anmäla och förbehandla vatten från byggplatser. Bilagan i miljöskyddsföreskrifterna "Rekommendationer för upplagring av kemikalier och problemavfall i cisterner" har strukits och det granskade innehållet i den har införs i ändringsförslaget. I kapitel 6 Bekämpning av buller och skakningar har nattetiden ändrats att börja kl. 22 i stället för kl. 21. Det gällande klockslaget strider mot den nattetid som används i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) och i EU:s lagstiftning. I alla grannkommuner börjar nattetiden kl. 22 när även Vanda har ändrat miljöskyddsföreskrifterna på denna punkt. Det finns alltså ingen orsak för Esbo att hålla fast vid ett annat klockslag. Till miljöskyddsföreskrifterna har fogats en helt ny bestämmelse om placering av jordvärmebrunnar i viktiga grundvattenområden. Miljöskyddsföreskrifternas laggrund Enligt 19 i miljöskyddslagen kan kommunfullmäktige för verkställighet av miljöskyddslagen utfärda allmänna föreskrifter som är påkallade av de lokala förhållandena (kommunala miljöskyddsföreskrifter). Föreskrifterna får bland annat inte gälla verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöskyddslagen eller verksamhet som ska registreras i miljöskyddets datasystem. Miljöskyddsföreskrifterna kan gälla: 1) åtgärder, begränsningar och konstruktioner som hindrar utsläpp eller skadeverkningar av sådana, 2) motverkande av särskilt störande tillfälligt buller eller tillfälliga skakningar, 3) miljöskyddsmässiga förutsättningar för placering av verksamheter utanför detaljplaneområden, 4) områden där det på grund av särskild risk för förorening av miljön är förbjudet att leda ut avloppsvatten i marken, ett vattendrag, ett dike, en källa eller en konstgjord damm eller i en sådan rännil som avses i 1 kap. 3 1 mom. 6 punkten i vattenlagen, 5) zoner och områden där användningen av stallgödsel och gödselmedel samt inom jordbruket förekommande, för miljön skadliga ämnen begränsas,