AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN

Transkript

1 2014 AVSIKTSFÖRKLARING OM UTVECKLINGEN AV VÄSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM ÅREN

2 Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2014 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council // Helsinki-Uusimaa Region Esterinportti 2 B Helsinki Finland toimisto@uudenmaanliitto.fi uudenmaanliitto.fi

3 Avsiktsförklaring om utvecklingen av Västra Nylands trafiksystem åren PARTER Detta är en avsiktsförklaring mellan följande parter: Nylands förbund ELY-centralen i Nyland Trafikverket Hangö stad Högfors stad Lojo stad Raseborgs stad Ingå kommun Kyrkslätt kommun Sjundeå kommun Vichtis kommun 2. INNEHÅLL I och med denna avsiktsförklaring kommer parterna överens om att främja en trafikpolitik som följer trafiksystemplanen för Västra Nyland. Parterna bereder sig för att i enlighet med sina befogenheter och med de resurser som finns till förfogande främja de mål, utvecklingslinjer och -åtgärder som fastställts för regionens trafiksystem. Syftet med avsiktsförklaringen är också att främja koordineringen på regional nivå för förverkligandet av trafiksystemplanen. Avsiktsförklaring om utvecklingen av Västra Nylands trafiksystem åren

4 3. UTVECKLINGEN AV TRAFIKSYSTEMET Huvudpunkterna för utvecklingen av trafiksystemet har sammanställts i en vision för år 2035: Västra Nylands trafiksystem stöder på ett hållbart sätt Nylands konkurrenskraftiga region- och samhällsstruktur. Invånarnas resor och näringslivets transporter sker tryggt och smidigt. I trafiksystemplanen för Västra Nyland ligger tyngdpunkten på planering som i enlighet med den nya trafikpolitiken utgår från fastställandet av servicenivån. De viktigaste utvecklingsbehoven gäller för de förbindelser där målen för servicenivån för många transportformer är högre än den nuvarande nivån. I regionen uppmuntrar man på ett mångsidigt sätt till hållbara och smarta färdsätt. Utvecklingen av regionens trafiksystem har sammanfattats i form av fyra utvecklingsområden: Trafikens och markanvändningens växelverkan Gång och cykling Kollektivtrafik Logistik Planeringen av trafiksystemet i Västra Nyland utgår ifrån samordnandet av trafikens och markanvändningens utveckling. Som ett mål för region- och samhällsstrukturen har fastställts att genom att göra den nuvarande tätorts- och byastrukturen tätare samt genom att stärka utvecklingskorridorerna ska markanvändningen utvecklas så att behovet av trafik minskar. För att målet ska förverkligas förutsätts att regionstrukturen utvecklas så att de nuvarande centrumområdena och den rådande samhällsstrukturen har en viktig roll i utvecklingen av regionerna. Målen för hållbara färdsätt stöds av att markanvändningen koncentreras till närheten av stationer och kollektivtrafikkorridorer, speciellt järnvägar. För att främja gång och cykling behövs en mångsidig samling åtgärder. Uppskattningen och motivationen för gång och cykling bör ökas och det förutsätter marknadsföring samt påverkande av attityder. Gång och cykling ska i olika situationer behandlas jämlikt vid sidan av övriga former av trafik. Inom infrastrukturen flyttas tyngdpunkten för utvecklingen från kvantitet till kvalitet. Man strävar efter att kollektivtrafiken i framtiden skall vara ett välfungerande och användbart alternativ till personbilen. Det förutsätter att rutterna är snabba, att tidtabellerna motsvarar behovet och att utbudet anpassas till efterfrågan. Kollektivtrafikens konkurrenskraft i förhållande till bilen förbättras vid kollektivtrafikens huvudrutter, speciellt beträffande trafiken i riktning mot huvudstadsregionen. Det kräver ökad kapacitet för spårtrafiken. Inom regionen ska servicenivån förbättras med åtgärder som är centrala för servicen, arbets- och studiependlingen samt markanvändningens utveckling. Åtgärderna ska även beakta specialgrupper. Tjänsterna för dem som använder kollektivtrafik förbättras genom att man utvecklar kvalitativa servicenivåfaktorer samt förbättrar bilden av kollektivtrafiken, till exempel genom ökad realtida information och enhetligare biljettsystem. Det är viktigt att ELY-centralen, HRT och regionens kommuner tillsammans med trafikföretagen planerar ordnandet av kollektivtrafiken samt kollektivtrafikens nivå. I riktlinjerna för utvecklingen av logistiken betonas fungerande transportförbindelser inom olika företagsområden samt smidiga och säkra trafiknät för olika transportformer. 4 Avsiktsförklaring om utvecklingen av Västra Nylands trafiksystem åren

5 4. ÅTGÄRDSPROGRAM I kapitel 5.1 i slutrapporten för Västra Nylands trafiksystemplan har åtgärderna sammanställts i skyndsamhetsordning. Åtgärdshelheterna för varje utvecklingsområde är följande: 1. Trafikens och markanvändningens växelverkan Servicenivån och trafiksäkerheten ska förbättras vid de förbindelser som är av största betydelse för vägtrafiken Planering av trafiken och markanvändningen Förbättrandet av trafiksäkerheten 2. Gång och cykling Påverkande av attityder Infrastrukturen för gång och cykling Trafikpolitik som är positivt inställd till gång och cykling 3. Kollektivtrafik Förbättrandet av servicenivån och utbudet Utvecklingen av resekedjorna Utvecklingen av spårtrafiken Effektiverandet av samarbetet Utvecklingen av kollektivtrafikens infrastruktur och miljö 4. Logistik Industri- och logistikområdenas funktionalitet Smidiga väg- och spårförbindelser för transport Säkra transportförbindelser Avsiktsförklaring om utvecklingen av Västra Nylands trafiksystem åren

6 För främjandet av åtgärderna som nämns i åtgärdsprogrammet har utsetts en ansvarig intressent för varje åtgärd. Man beslutar om uppdelningen av finansieringen för enskilda åtgärder i samband med genomförandet av åtgärden. Genomförandet av projekt förutsätter ofta detaljerad fortsatt planering. Kommunerna i regionen samt övriga parter konstaterar att de viktigaste strategiska åtgärderna för utvecklingen av Västra Nyland på långsikt hänför sig till tre utvecklingskorridorer. De är: Utvecklingskorridoren som Hangö Hyvinge-banan och riksväg 25 bildar Utvecklingen av Hangö Hyvinge-banan och förbättrandet av servicenivån vid riksväg 25 Utvecklingskorridoren som kustbanan och stamväg 50 och 51 bildar Utvecklingen av stationerna vid kustbanan och förbättrandet av servicenivån vid stamväg 50 och 51 Utvecklingskorridoren som Västbanan och riksväg 1 och 2 bildar Förverkligandet av Västbanan mellan Esbo och Lojo och förbättrandet av servicenivån vid riksväg 1 och 2 I anslutning till dessa utvecklingskorridorer har man för utvecklingen av Västra Nylands trafiksystemplan sammanställt olika spetsprojekt för åren De mest brådskande åtgärderna för att förbättra servicenivån hänför sig till den utvecklingskorridor som Hangö Hyvinge-banan och riksväg 25 bildar. En del av projekten gäller områden utanför regionen. Spetsprojekten och de viktigaste skedena är i prioritetsordning följande: 1. Elektrifieringen av Hangö Hyvinge-banan Regionens näringsliv kan förflytta sina transporter till järnvägen eftersom transporterna blir snabbare och kostnaderna lägre då det inte är nödvändigt att byta lok. Investeringen gör det möjligt för nya aktörer som har nytta av banförbindelserna att hitta till regionen. 2. Förverkligandet av de mest brådskande projekten i anslutning till förbättrandet av riksväg 25 (förbättrande av den planskilda anslutningen i Tynninharju och förbättrande av sträckan Karis Virkby) samt planeringen av åtgärder med annan prioritetsordning Riksväg 25 utgör en betydande del av ring V som är viktig för tung trafik. Den nuvarande servicenivån på riksväg 25 möjliggör inte tillräckligt kostnadseffektiva, punktliga och säkra transporter inom näringslivet. 3. Fastställandet av markanvändningen vid kustbanans nuvarande stationsområden samt vid Västbanans kommande stationsområden Genom att utveckla stationsområdena uppnås en hållbar samhällsstruktur som gör det möjligt att färdas i enlighet med trafiksystemplanens mål 4. Förverkligandet av Esbo stadsbana Esbo stadsbana bidrar till att kollektivtrafiken längs med kustbanan fungerar bättre samt gör det möjligt att öka tågutbudet. Esbo stadsbana är den första fasen i förverkligandet av Västbanan. 5. Minskandet av störningskänsligheten vid kustbanan genom att utveckla en tidtabellsstruktur samt försäkra att tågen har tillräckligt med tid för att mötas Genom att förbättra tågtrafikens pålitlighet blir kollektivtrafiken mer lockande. Det möjliggör också utvecklingen av stationsområdena. 6. Förbättrandet av riksväg 1 i Esbo (bussfilerna mellan Knektbron och Domsby) De brister i smidigheten som förekommer längs med Åboleden har en negativ inverkan på intresset för kollektivtrafik. Välfungerande kollektivtrafikförbindelser från Nummela och Lojo i riktning mot huvudstadsregionen möjliggör en tätare samhällsstruktur samt gör det möjligt att på lång sikt förbereda för spårtrafikförbindelser. Därtill konstaterar parterna i avsiktsförklaringen att finansieringen för trafikledsållningen och kollektivtrafiken bör ökas för att försäkra att åtgärdsprogrammet för Västra Nylands trafiksystem kan genomföras. 6 Avsiktsförklaring om utvecklingen av Västra Nylands trafiksystem åren

7 5. KONTINUERLIGT TRAFIKSYSTEMARBETE OCH UPPFÖLJNING Främjandet av trafiksystemplanen för Västra Nyland och förverkligandet av avsiktsförklaringen koordineras på tjänstemannanivå av en arbetsgrupp med ansvar för trafiksystemet. Nylands förbund leder arbetsgruppen och svarar för beredningen av de ärenden som gruppen behandlar. Samtliga parter i avsiktsförklaringen utser en representant till arbetsgruppen. Genom kontinuerligt samarbete i anslutning till trafiksystemet försäkras bland annat att denna avsiktsförklaring främjas och följs upp samt att den strategiska utvecklingen i anslutning till trafiken fogas samman med övrig utveckling. Arbetsgruppens uppgift är att: koordinera och följa upp förverkligandet av de åtgärder som presenterats i trafiksystemplanen samt i denna avsiktsförklaring koordinera den dialog som förs med staten och intressenter utanför arbetsgruppen i anslutning till regionens trafik fungera som sakkunnig i ärenden som berör den regionala trafikplaneringen samt försäkra att markanvändningen, boendet, servicenätet, näringslivet samt planeringen och utvecklingen av trafiksystemet kopplas samman följa upp utvecklingen av trafiksystemet samt dess servicenivå och verksamhetsmiljö försäkra genomförandet av de åtgärder som förändringarna i trafiksystemets servicenivå och verksamhetsmiljö förutsätter Årligen utarbetas en uppföljningsrapport om hur avsiktsförklaringen har förverkligats och hur projekten har framskridit. I rapporten redogörs för hur åtgärderna har framskridit och de viktigaste åtgärderna för nästa år utreds. Därtill utvärderas utvecklingsriktningarna för trafiksystemet samt vilken inverkan de genomförda åtgärderna har i förhållande till de mål som fastställts för utvecklingen av trafiksystemet. 6. UPPDATERING AV AVSIKTSFÖRKLARINGEN Parterna kommer sinsemellan överens om ändringar i avsiktsförklaringen. En överenskommelse om en ny avsiktsförklaring ska göras i god tid innan avsiktsförklaringsperioden går ut. Avsiktsförklaring om utvecklingen av Västra Nylands trafiksystem åren

8 7. UNDERSKRIFTER Lojo den 18 juni 2014 Hangö stad Högfors stad Lojo stad Raseborgs stad Ingå kommun Kyrkslätt kommun Sjundeå kommun Vichtis kommun Nylands förbund Trafikverket ELY-centralen i Nyland 8 Avsiktsförklaring om utvecklingen av Västra Nylands trafiksystem åren