Trafikstrategi för Nyland och Östra Nyland (ULSA) - Två landskaps gemensamma syn på målen och behoven gällande trafiksystemets utveckling.

Transkript

1 Trafikstrategi för Nyland och Östra Nyland (ULSA) - Två landskaps gemensamma syn på målen och behoven gällande trafiksystemets utveckling.

2 EN VISION SOM STYR TRAFIKSYSTEMETS UTVECKLING: Trafiksystemet för Nyland och Östra Nyland främjar globalt ett område för boende och näringsverksamhet samt gör det möjligt att utveckla trafikvanorna och att sköta transporterna på ett ekonomiskt och miljövänligt sätt. MÅL: Trafiksystemet för Nyland och Östra Nyland stöder en enhetlig och tät region- och samhällsstruktur Trafiksystemet förbättrar Nylands och Östra Nylands nationella och internationella ställning som ett konkurrenskraftigt område Ett mångsidigt persontrafiksystem säkerställs De skadliga konsekvenserna av trafiken minskar

3 Handlingslinjerna när trafiksystemet utvecklas Befolkningen ökar snabbt I Nyland och Östra Nyland bor inemot 1,5 miljoner människor och folkmängden beräknas öka i fortsättningen. Områdets samhällsstruktur har redan länge expanderat till ett stort område i Nyland och Östra Nyland längs riksvägarna och banorna som strålar ut från Helsingfors. Regionens utveckling till ett nätverk och den ökade trafiken på ringlederna blir allt påtagligare. Stockade trafikleder, längre resor till arbetet samt åtgärder för att dämpa klimatförändringen ställer stora utmaningar när trafiksystemet utvecklas. Trafiksystemet skall utvecklas mångsidigt Trafikstrategin för Nyland och Östra Nyland har indelats i fyra helheter enligt fyrstegsprincipen, som blivit allmännare i trafikplaneringen. Enligt den strävar man efter att lindra problemen i trafiksystemet genom att inverka på trafikbehovet och valet av färdsätt, samt genom att effektivera användningen av den existerande trafikinfrastrukturen och -servicen, innan stora trafikledsinvesteringar görs. I det första steget styrs markanvändningen i en riktning som gör samhällsstrukturen enhetligare och trafikbehovet bringas till ett minimum. Baslösningen i markanvändningen är en decentraliserad modell som stöder sig på kollektivtrafik. I och med styrning av samfärdseln främjas hållbara val av färdsätt genom att påverka människornas beslut. Aktningen för trafiksäkerhetsarbetet förstärks och samarbetet intensifieras. Användningen av det existerande trafiksystemet effektiveras genom att erbjuda mångsidigare kollektivtrafiktjänster och tillämpa trafikstyrningens och trafikledsunderhållets medel. Utbudet på kollektivtrafikturer utökas speciellt i kollektivtrafikens kvalitetskorridorer och på ringförbindelserna i huvudstadsregionen. Kollektivtrafikens enhetliga biljettsystem utvidgas så att det täcker hela huvudstadsregionens arbetspendlingsområde. Utvecklingen av uppföljningssystemet för vägtrafik samt förarinformation hör till trafikstyrningens viktigaste medel. Drift och underhåll av trafiklederna säkrar en trygg trafik och fungerande transporter. Samarbetet olika organisationer emellan intensifieras vid underhåll av trafikleder. I temahelheterna för trafiksystemets utveckling ingår paket bestående av små och medelstora investeringar som stöder samma mål. I helheterna prioriteras bättre trafiksäkerhet för fotgängare och cyklister, främjande av kollektivtrafiken i huvudstadsregionens väg- och gatunät, utvecklingen av person- och godstrafikterminalerna och terminalförbindelserna, främjande av infartsparkering, lindrande av trafikens skadliga konsekvenser, vägregleringar som stöder områdenas utveckling samt etappvis förbättring av huvudtrafiklederna. Problemen gällande vägnätets servicenivå betonas i huvudstadsregionen. Genom att utveckla ringvägarna förbättras servicenivån för trafiken på ringförbindelserna. De skyndsammaste projekten i huvudvägnätet utanför huvudstadsregionen, när stamväg 51 (Kyrkslätt- Stensvik) och riksväg 2 har utvecklats, är väg E 18 och riksväg 25. Centrala åtgärder i bannätet är att förbättra persontrafikens konkurrenskraft i huvudstadsregionen, på kustbanan och stambanan. Ringbanan är det mest betydande banprojektet de närmaste åren. Medlen i det första och andra steget är särskilt viktiga när det gäller att dämpa klimatförändringen. Styrning av markanvändningen i en riktning som förenhetligar samhällsstrukturen och gör serviceutbudet i kollektivtrafiken mångsidigare prioriteras de närmaste åren som centrala åtgärdshelheter i trafikstrategin.

4 Åtgärdsprogram TRAFIKEFTERFRÅGAN PÅVERKAS Markanvändningen styrs så att samhällsstrukturen blir enhetligare, trafikutrednings- och forskningsprojekt Utredning av en noggrannare sträckning för hela banavsnittet Esbo-Vichtis-Lojo-Salo Västmetron (Mattby-Stensvik), projekt- och åtgärdsplan Förutredning av spårtrafiken mot S:t Petersburg Utvecklingsutredning för stambanan avsnittet Kervo-Riihimäki Utvecklingsutredning för kustbanan, avsnittet Esbo-Karis Östmetrons förlängning, förutredning Hållbar och effektiv samfärdsel främjas med marknadsföring och information Metoder utvecklas för att jämföra olika färdsättsval och för att få uppgifter om resor med kollektivtrafik, till fots och med cykel (exempelvis ett infocentralprojekt, en regional informationsportal för trafik). En regional servicecentral för styrning av samfärdseln grundas för att koordinera styrningsarbetet och stöda kundernas val av ett hållbart färdsätt. Regionala och till målgrupper riktade marknadsföringskampanjer och forskningsprojekt för en hållbar samfärdsel. Trafiksäkerhetens anseende förbättras och samarbetet intensifieras Samarbete kring trafiksäkerhet i kommunerna och kommunerna emellan utvecklas (kommunala arbetsgrupper för trafiksäkerhet, planer för trafikfostran, -upplysning och -information). Trafiksäkerhetsevenemang på landskapsnivå för att informera gemene man om trafiksäkerhetsmålen. 2. EFFEKTIVARE ANVÄNDNING AV TRAFIKSYSTEMETN Med trafikstyrning används den existerande trafikinfrastrukturen effektivare Vision 2015 för trafikstyrning och samfärdsel främjas i samarbete med regionens övriga aktörer. Utredningen om prissättning av vägtrafiken i Nyland. Ett uppdaterat informationssystem för infartsparkering och utveckling av infartsparkeringens skyltning. Hastighetsbegränsningssystemet förenhetligas och åtgärder som stöder det vidtas, automatisk hastighetsövervakning utvidgas. Kollektivtrafiken erbjuder mångsidigare tjänster Turutbudet utökas i kollektivtrafikens kvalitetskorridorer. Ett kollektivtrafiksystem utvecklas på ringlederna i huvudstadsregionen. Samordning av resor samt anropskollektivtrafik utvecklas. Kollektivtrafikens biljettsystem förenhetligas i hela arbetspendlingsområdet. Kollektivtrafikens uppdaterade uppföljningssystem utvidgas i busstrafiken (i anslutning till utvecklingen av resekortssystemet). Säkra och fungerande resor och transporter säkerställs genom skötsel och underhåll av trafiklederna Skötseln av det underordnade vägnätet förbättras. Skötseln av gång- och cykelvägsnätet förbättras. Samarbetet organisationerna emellan vid anordnandet av vinterunderhåll intensifieras. Rastplatserna utvecklas till parkerings- och rastplatser för tung trafik. Tuula Palaste-Eerola Tuula Palaste-Eerola Reijo Helaakoski

5 3. TEMAPAKET FÖR TRAFIKNÄTETS UTVECKLING Gång- och cykelvägsnätet och trafiksäkerheten förbättras Förhållandena på resorna till och från skolan främjas i landsortstätorterna (fortsättning på temaprojektet)* Övriga topprojekt som kompletterar gångoch cykelvägsnätet Övriga topprojekt som kompletterar gång- och cykelvägsnätet Små trafiksäkerhetsobjekt Kollektivtrafiken i väg- och gatunätet främjas Kollektivtrafiken främjas på huvudlederna som strålar ut från huvudstadsregionen* Kollektivtrafikens kvalitetskorridorer och knutpunkter förbättras (inkl. fjärrtrafikens bytesterminaler) Kollektivtrafiken främjas med infartsparkering Infartsparkeringsplatser byggs i busstrafikens kvalitetskorridorer och vid järnvägsstationerna Ett utvecklingsprogram för infartsparkering i Nyland Person- och godsterminalerna och förbindelserna till dem utvecklas Förbättringsåtgärder i kollektivtrafikens kvalitetskorridorer inom Nylands vägdistrikt Servicenivån och säkerheten i farlederna tryggas Områdesutvecklingen stöds med vägregleringar 4. UTVIDGNINGS- OCH NYINVESTERINGAR I TRAFIKNÄTET Trafikledsprojekt i spårtrafiken Ringbanan, banförbindelse till Helsingfors-Vanda flygstation Västmetron Gräsviken-Mattby Förbättring av stambanans trafikkapacitet mellan Helsingfors och Riihimäki Stadsbanan Alberga-Esbo centrum Kustbanan Esbo-Karis, mötesspår och ombyggnad Elektrifiering av banavsnittet Hangö-Hyvinge Ombyggnad av banavsnittet Lahtis-Lovisa Banförbindelsen Helsingfors centrum-degerö Trafikledsprojekt i vägtrafiken Ring III Gammelgård-Flygstationsvägen Riksväg 25 Hangö-Hyvinge Vägförbindelserna till Sköldvik Riksväg 7 Forsby-Lovisa-Kotka (E 18) Ring I inom Helsingfors och Esbo, etapp 1 Ring II Åboleden-Tavastehusleden Gatuinvesteringarna för Joker II Centrumtunneln i Helsingfors Omfartsvägar kring tätorterna Trafiken dämpas i stads- och tätortscentrumen Utvecklingsåtgärder i det underordnade vägnätet Huvudlederna förbättras i etapper (huvudstadsregionen) Etappvis förbättring av huvudlederna i huvudstadsregionen Farledsprojekt i sjötrafiken Farleden till Skuru fördjupas Trafikens skadliga konsekvenser lindras Bekämpning av vägbuller i huvudstadsregionen (genomförande av temaprojektet)* Programmering av bullerbekämpningsåtgärder för vägtrafiken i Nyland och genomförande av de skyndsammaste åtgärderna Trafiksäkerhetsåtgärder på huvudvägarna (bl.a. mittskiljeräcken) Skydd av riskutsatta grundvattenområden Bättre säkerhet i järnvägsplankorsningarna och utveckling av säkerhetsanordningarnas teknik * Temaprojekt som har bildats i statens infraministerarbetsgrupps betänkande (2004). Projekten som ingår i temapaketen bestäms i de regionala trafiksystemplanerna.

6 Reijo Helaakoski Utvidgnings- och nyinvesteringar i trafiknätet åren De viktigaste utvidgnings- och nyinvesteringarna i trafiknätet efter år 2015 är enligt uppskattning (inte i prioritetsordning): Spår-Jokern (Helsingfors Metro Mattby-Stensvik (Esbo) Metro Kampen-Böle (Helsingfors) Pisara banlänken (Helsingfors) Böleleden (Helsingfors) Ring I i Helsingfors och Esbo, etapp 2 Förbättring av Ring III, Håkansböle-Borgåleden, Gammelgård-Vandaforsen och Mankans-Morby (Esbo, Vanda) Ring IV (Vanda-Tusby) Förbättring av Vichtisvägen, Tavastehusleden, Lahtisleden, Borgåleden och Österleden Förbättring av riksväg 2 från Vichtis mot Forssa Förbättring av stamväg 51 Kyrkslätt-Karis Ringledsförbindelserna mellan Mellersta Nyland och Västra Nyland Utredningsprojekten och planerna gällande trafiklederna kan lyfta fram behov att tidsanpassa ovannämnda projekt eller deras utbyggnadsetapper också till perioden Esbo-Vichtis-Lojo-banan, Klövskogbanan och utvidgningen av spårtrafikförbindelserna från huvudstadsregionen österut kan bland annat på grund av behovet att dämpa klimatförändringen eller i och med betydande markanvändningsbeslut bli aktuella byggprojekt redan före år 2030.

7 Genomförandet av trafikstrategin främjas En tillräcklig finansiering skall tryggas En bemästrad tillväxt och konkurrenskraftens utveckling i Nyland och Östra Nyland är mycket beroende av hur trafiksystemet fungerar. Åtgärderna som framläggs i trafikstrategin förutsätter att finansieringsnivån för utvecklingen av det existerande trafiksystemet höjs i hela området. Jämsides med de stora investeringarna i huvudstadsregionen bör det stora antalet skyndsamma små och medelstora projekt i Nyland och Östra Nyland betonas i statens investeringspolitik. Finansieringen av bastrafikledshållningen bör höjas så att den stöder utvecklingen av det snabbt växande arbetspendlingsområdet i huvudstadsregionen. Statens budget för köp av lokaltrafik, stödet till kollektivtrafiken och finansieringen av huvudstadsregionens kollektivtrafik bör bringas till en nivå som motsvarar den potentiella efterfrågan på kollektivtrafik. Regionala trafiksystemplaner förenhetligas Utvecklingsmålen för trafiksystemet, som har presenterats i strategin, och de trafikpolitiska linjedragningarna fungerar som styrande handlingar när nästa trafiksystemplaner och avsiktsförklaringar upprättas. Inverkan på trafikefterfrågan, effektivare användning av trafiksystemet och temapaket när trafiksystemet utvecklas bör också tas upp tillsammans med de stora infrastrukturprojekten i de regionala trafiksystemplanerna. Noggrannare projektförteckningar över viktiga temapaket för hela området och som har identifierats i trafikstrategin bör upprättas i samband med de regionala trafiksystemplanerna. I trafiksystemplaneringen är det också väsentligt att analysera utvecklingsbehoven och utvecklingsåtgärderna för olika slag av områden; såväl för stadsbetonade och tätt bebyggda områden som för glesbygden. Fortsatta åtgärder Det är speciellt viktigt att trafiksystemet utvecklas långsiktigt och att finansieringen av små och medelstora projekt också är tillräcklig när många av kommunerna utvecklar sin markanvändning och näringspolitik. Parterna bör starta en gemensam utredning om en ändamålsenlig indelning av trafiksystemområdena innan de regionala trafiksystemplanerna förnyas nästa gång. Det är dessutom skäl att dra upp linjer för planernas och avsiktsförklaringarnas roll samt då det gäller möjligheterna att utöka den regionala beslutanderätten när trafiksystemet utvecklas. Det finns också ett uppenbart behov att utveckla kollektivtrafikens planering och finansiering samt biljettsystemet. Tuula Palaste-Eerola

8 TILLÄGGSUPPGIFTER: Nylands förbund: Hannu Siitonen Östra Nylands förbund: Pekka Hallikainen Rapporten finns i helhet på Nylands förbunds hemsidor: Uppgifter om publikationen: Uudenmaan ja Itä-Uudenmaan liikennestrategia. Uudenmaan liiton julkaisuja C Priimus Paino, Helsingfors 2007, 300 st ISBN (inb.) ISBN (PDF) Pärmbilder: den första från vänster på bakpärmen Reijo Helaakoski, övriga Tuula Palaste-Eerola