Trafikutredning för Ingåport

Transkript

1 INGÅ KOMMUN Trafikutredning för Ingåport Rapport FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY P26600

2 Rapport 1 (9) Saara Aavajoki Innehållsförteckning 1 Allmänt Planeringsområdet Fordonstrafiken i nuläget Gång- och cykeltrafiken i nuläget Kollektivtrafiken i nuläget Trafikproblem Trafikens funktion och smidighet Trafiksäkerhet Brister i trafiksystemet Aktuella trafikplaner och planläggningssituation Planalternativ Förskjutning av anslutningen till Täktervägen Täktervägens rondell Bollstavägen Rekommendationer Konsekvensbedömning... 7 Bilagor... 8 Källor... 8

3 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 1 (8) Trafikutredning för Ingåport 1 Allmänt Trafikutredningen för Ingåport har utarbetats på uppdrag av Ingå kommun. Arbetet har styrts av Ingå kommuns planläggningschef Sten Öhman fram till och därefter av planläggningschef Minna Penttinen. Utredningen har gjorts vid FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy. Projektchef för arbetet var DI Tuomas Miettinen och planerare var ingenjör YH Timo Alatalo och DI Saara Aavajoki. 2 Planeringsområdet Planeringsområdet ligger i Ingå kommun längs stamväg 51 (Helsingfors - Karis). På planeringsområdet finns följande anslutningar: anslutningen mellan stamväg 51 och Torpmalmsvägen (förbindelseväg Torp), Bollstavägen (förbindelseväg Ingå), Täktervägen (förbindelseväg Täkter) och Privatvägen. Planeringsområdet visas på bild 1. Bild 1. Planeringsområdet har avgränsats med svart. (Baskarta: Paikkatietoikkuna 2016) På den västra sidan av anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen finns en servicestationsfastighet med tillhörande service. 2.1 Fordonstrafiken i nuläget Längs stamväg 51 på planeringsområdet är den genomsnittliga dygnstrafiken fordon/dygn, och den tunga trafikens andel är cirka 6 8 procent. På Torpmalmsvägen är den genomsnittliga dygnstrafiken 510 fordon och den tunga trafikens andel är cirka 6 procent. Den genomsnittliga dygnstrafiken längs Bollstavägen är cirka fordon per dygn, och den tunga trafikens andel är

4 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 2 (8) 5 procent. Den genomsnittliga dygnstrafiken längs Täktervägen på den norra sidan av stamväg 51 är fordon per dygn, och den tunga trafikens andel är cirka 3 procent. Trafikvolymerna visas på bild 2. Bild 2. Trafikvolymerna (genomsnittlig dygnstrafik) längs allmänna vägar på planeringsområdet och i dess omgivning. Hastighetsbegränsningen längs stamväg 51 mellan anslutningen mellan Torpmalmsvägen och Privatvägen är 80 km/h. Då man rör sig österut ändras hastighetsbegränsningen på 80 km/h emellertid till sommarbegränsningen 100 km/h efter anslutningen till Täktervägen redan före anslutningen till Privatvägen. Hastighetsbegränsningen på stamväg 51 i Ingå är 80 km/h vintertid. Stamväg 51 har belysning på avsnittet mellan Torpmalmsvägen och Bollstavägen samt vid anslutningen till Täktervägen. På planeringsområdet hör stamväg 51 till ett nätverk av specialtransportleder. Anslutningen mellan stamväg 51 och Torpmalmsvägen är en öppen tregrenad anslutning. Anslutningen mellan stamväg 51 och Bollstavägen är en fyrgrenad anslutning där stamväg 51 har en kanalisering och Bollstavägen en refug. Anslutningens fjärde gren leder till ett parkeringsområde vid en motionsbana. Anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen är en fyrgrenad anslutning där stamväg 51 har en kanalisering och Täktervägen har refuger. Anslutningen mellan stamväg 51 och Privatvägen är en öppen tregrenad anslutning.

5 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 3 (8) Trafikprognos Enligt Trafikverkets nationella vägtrafikprognos 2030 blir trafikvolymerna på stamvägarna i landskapet Nyland cirka 1,45 gånger större fram till Den tunga trafiken blir cirka 1,14 gånger större. Enligt rapporten är trafikvolymerna på granskningsområdet cirka fordon per dygn Gång- och cykeltrafiken i nuläget På planeringsområdet längs stamväg 51 finns inga gång- eller cykelleder. I samband med anslutningen mellan stamväg 51 och Torpmalmsvägen finns emellertid en underfart för gång- och cykeltrafik som går under stamväg 51. I början av Torpmalmsvägen finns en kombinerad cykelväg och trottoar på ett kort avsnitt efter underfarten. Längs Bollstavägen finns en kombinerad cykelväg och trottoar från anslutningen till stamväg 51 fram till Ingå centrum. I den södra ändan av Täktervägen finns en kombinerad cykelväg och trottoar. Längs Privatvägen finns inga gång- eller cykelleder. 2.3 Kollektivtrafiken i nuläget 2.4 Trafikproblem Längs stamväg 51 på planeringsområdet finns busshållplatser på båda sidorna av vägen vid anslutningarna till Torpmalmsvägen, Bollstavägen och Täktervägen. Ingå järnvägsstation ligger på den nordvästra sidan av Ingå centrum, på cirka 4 kilometers avstånd Trafikens funktion och smidighet Trafiksäkerhet I granskningen av servicenivån för stamväg 51 är den trafiktekniska servicenivån under årets 300:e livligaste timme i nuläget C mellan anslutningarna till regionvägarna 186 och 115. Även planområdet hör till detta område. Detta innebär att trafikströmmen på vägen är jämn och att filbyte och omkörningar kräver uppmärksamhet. (NTM-centralen i Nyland 2015) Enligt granskningen av servicenivån längs stamväg 51 är graden av personskadeolyckor (olyckor som lett till personskador/100 milj. ford. km) 6,7 mellan anslutningarna till regionvägen 186 och 115 under åren På vägavsnittet i fråga är olycksgraden betydligt högre än det nationella genomsnittet. I granskningen av servicenivån konstateras emellertid att det endast finns få brister i vägegenskaperna på avsnittet. Trafikvolymen på vägavsnittet är måttlig i förhållande till vägens bredd och hastighetsbegränsningen, och det finns förhållandevis få anslutningar. Eftersom hastighetsbegränsningen på vägavsnittet huvudsakligen är 100 km/h är graden av allvarliga olycksföljder hög. På planeringsområdet för detta arbete är hastighetsbegränsningen emellertid 80 km/h. De trafikolyckor som inträffat under åren är huvudsakligen enskilda olyckor och olyckor som inträffat på anslutningsområdena. Det förekommer dessutom omkörningsolyckor och kollisioner. Ett vanligt trafiksäkerhetsproblem längs stamväg 51 är det stora antalet djurolyckor, men eftersom det främst handlar om rådjursolyckor har det i allmänhet inte uppstått några personskador. (NTM-centralen i Nyland 2015)

6 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 4 (8) Längs stamväg 51 mellan anslutningarna till Torpmalmsvägen och Privatvägen har det inträffat 31 trafikolyckor under åren Av olyckorna var 16 rådjursolyckor och 3 älgolyckor. På området inträffade 4 korsningsolyckor, 2 svängningsolyckor, 3 enskilda olyckor, 2 påkörningar bakifrån och 1 frontalkrock. Av olyckorna ledde 28 till egendomsskador och 3 ledde till personskador. De olyckor som ledde till personskador var en enskild olycka, en korsningsolycka och en svängingsolycka. Inga trafikolyckor har inträffat vid anslutningen till Torpmalmsvägen. Mellan anslutningarna till Torpmalmsvägen och Bollstavägen har det inträffat 3 rådjursolyckor, en enskild olycka och en frontalkrock. Vid anslutningen till Bollstavägen har det inträffat 2 korsningsolyckor och en svängningsolycka. Mellan anslutningarna till Bollstavägen och Täktervägen har det inträffat 6 rådjursolyckor, 2 älgolyckor, 2 enskilda olyckor och 2 påkörningar bakifrån. Vid anslutningen till Täktervägen har det inträffat 2 korsningsolyckor, en svängningsolycka och en rådjursolycka. Mellan anslutningarna till Täktervägen och Privatvägen har det inträffat 6 rådjursolyckor och en älgolycka. Av de olyckor som lett till personskador inträffade 2 vid anslutningen till Bollstavägen och en på avsnittet mellan anslutningarna till Bollstavägen och Täktervägen Brister i trafiksystemet I nuläget finns inga brister i nätverket. 3 Aktuella trafikplaner och planläggningssituation I granskningen av servicenivån för stamväg 51 föreslås åtgärder som förbättrar trafiksäkerheten till vägavsnittet mellan regionvägarna 186 och 115 för att förbättra servicenivån. Om sidovägarnas funktion förbättras, kommer även förbindelserna att bli bättre. Förbättringen av parallellvägarna föreslås bli bundna till utvecklingsprojekt inom markanvändningen. Följande åtgärder har identifierats: Separering av körriktningarna, till exempel genom en bred mittlinjemärkning samt justering av hastighetsbegränsningarna ( ). Eventuella arrangemang med omkörningsfiler då trafikvolymerna växer (efter 2030). Förbättring av säkerheten vid anslutningarna: identifierade problematiska anslutningar är bl.a. anslutningarna vid Innanbäck, Ingarskila, Täkter och Ingå samt anslutningsarrangemangen vid Degerby ( ). (NTMcentralen i Nyland) I NTM-centralen i Nylands plan för väghållningen och trafiken föreslås inga investeringsprojekt till Ingå. I utredningen an gång- och cykeltrafikbehovet som utarbetats av NTM-centralen i Nyland 2013 föreslås en gång- och cykelväg mellan anslutningarna till Täktervägen och Torpmalmsvägen. Till anslutningen mellan stamväg 51 och Täktervägen förelås en underfart under stamväg 51. Till Torpmalmsvägen föreslås en gångoch cykelväg. Alla projekt har placerats i den lägsta prioritetsklassen och enligt NTM-centralen är de inte aktuella. (NTM-centralen i Nyland 2015)

7 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 5 (8) 4 Planalternativ Planläggningssituation På området gäller landskapsplanen för Nyland samt etapplandskapsplan 1 och 2 för Nyland. Beredningen av etapplandskapsplan 4 för Nyland pågår. På området gäller även generalplanen för fastlandet. På området finns ingen gällande detaljplan. Till Ingå utarbetas som bäst en generalplan för fastlandsområdena som omfattar hela kommunens område (före detta strategisk generalplan). I planalternativen undersöktes förbättringen av anslutningarna mellan stamväg 51 och Täktervägen och Bollstavägen samt väg- och anslutningsarrangemang i samband med dessa. 4.1 Förskjutning av anslutningen till Täktervägen För Täktervägens anslutning har två alternativ undersökts: att förskjuta anslutningen eller att bygga om den till en rondell. Att förskjuta anslutningen innebär att den fyrgrenade korsningen byggs om till två tregrenade korsningar så att den gren som går norrut står kvar vid den nuvarande anslutningen och den gren som går söderut skulle flyttas längre västerut (bild 3.). När det gäller gång- och cykeltrafik föreslås en underfart under stamväg 51 i samband med den östligare grenen vid anslutningen till Täktervägen. En mera detaljerad plankarta ingår i bilaga 1. Den nuvarande gång- och cykelleden längs Täktervägen bör förlängas ända fram till stamväg 51 då trafiken ökar. Från den nya underfarten anvisas gång- och cykelförbindelser till busshållplatserna. Bild 3. Planutkast för förskjutningen av anslutningen vid Täktervägen. I samband med förbättringen av anslutningen till Täktervägen undersöktes möjligheterna att stänga av anslutningen till Privatvägen från stamväg 51 och att

8 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 6 (8) bygga en parallell vägförbindelse från Täktervägen till Privatvägen på den södra sidan av stamväg Täktervägens rondell 4.3 Bollstavägen Som alternativ vid anslutningen till Täktervägen undersöktes även en rondell. Där ersätts den nuvarande fyrgrenade anslutningen med en rondell. I anslutning till rondellen placeras en underfart för gång- och cykeltrafik. När det gäller stamväg 51 och Bollstavägen undersöktes möjligheterna att ändra anslutningen till en tregrenad anslutning genom att stänga av anslutningsgrenen till motionsbanan och bygga om anslutningen till en rondell. Till anslutningen till Bollstavägen anvisas en underfart för gång- och cykeltrafik som går under stamväg 51 (bild 4). I fråga om Bollstavägens anslutning fattades ett beslut om att endast utföra förbättrande åtgärder och anslutningsarrangemang där anslutningen till motionsbanan kan stängas och anslutas till den befintliga anslutningen till avfallsstationen. Det är inte nödvändigt att anlägga en underfart genast, men det kan bli nödvändigt i framtiden då markanvändningen utvecklas. Bild 4. Planutkast för Bollstavägens anslutning. 4.4 Rekommendationer Till Täktervägens anslutning rekommenderas ett alternativ där anslutningen förskjuts. En tregrenad anslutning är ett tryggare alternativ än en fyrgrenad anslutning. Det alternativ som rekommenderas till Bollstavägens anslutning är att anslutningsgrenen till motionsbanan stängs av.

9 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 7 (8) Rondellalternativ rekommenderas inte eftersom det inte finns något trafikmässigt behov av sådana. Trafikvolymerna är måttliga på vägarna och för anslutning till stamväg 51 krävs inga rondeller. Rondellernas skulle försämra smidigheten för trafiken längs huvudvägen, i synnerhet när det gäller den tunga trafiken. Rondellerna ökar även fordonens bränsleförbrukning, utsläpp och buller och förlänger resetiden. Markanvändningen i omgivningen av Täktervägens och Bollstavägens anslutning förutsätter inte heller några rondeller. Rondeller anses inte vara ett rekommenderat alternativ för landsbygdsliknande förhållanden eftersom rondeller som anslutningstyp avviker från den övriga omgivningen till huvudvägen. Rondeller rekommenderas inte heller till en anslutning där huvudvägens trafikvolym är dominerande och där hastighetsbegränsningen är 80 km/h eller högre. Anslutningarna vid Täktervägen och Bollstavägen ligger dessutom längs ett nät för specialtransporter, och för sådana rekommenderas inte rondeller. 5 Konsekvensbedömning Förskjutningen av anslutningen vid Täktervägen förbättrar trafiksäkerheten längs stamväg 51 eftersom en tregrenad anslutning är ett tryggare alternativ än en fyrgrenad korsning. Förskjutningen av anslutningen kan i viss mån försämra trafikens smidighet. Även ombyggnaden av den fyrgrenade anslutningen vid Bollstavägen till en tregrenad anslutning förbättrar trafiksäkerheten längs stamväg 51. Avstängningen av anslutningarna till Privatvägen och vägen till motionsbanan förbättrar trafiksäkerheten längs stamväg 51 eftersom anslutningarna minskar. Anslutningar till Privatvägen och motionsbanan kan anvisas via andra anslutningar i närheten. De underfarter för gång- och cykeltrafik som anvisats i samband med båda anslutningarna skulle förbättra trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister. Underfarterna skulle även minska den hindereffekt som stamväg 51 orsakar för gångoch cykeltrafiken.

10 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY Rapport 8 (8) Bilagor Källor Plankartor Trafikverket. Vägregistret Trafikverket. Nationell vägtrafikprognos Paaso, A. (2016). Kiertoliittymät pääteillä. Diplomarbete, Högskolan för ingenjörsvetenskaper vid Aalto-universitetet. Vägförvaltningen (2001). Plankorsningar. NTM-centralen i Nyland (2013). NTM-centralen i Nylands utredning över behov inom gång- och cykeltrafiken Rapporter 50/2013. NTM-centralen i Nyland (2015). Palvelutasotarkastelu kantatielle 51 välillä vt25 Inkilänportti ja kantatielle 50 välillä Inkilänportti-Muurala. Rapporter 120/2015. NTM-centralen i Nyland (2015). NTM-centralen i Nylands plan för väghållningen och trafiken