REDOGÖRELSE FÖR VÄGPLAN

Transkript

1 1.2T SUNNANÅ BRO VID LANDSVÄG KIMITOÖN NTM-centralen i Egentliga Finland

2 Innehåll 1 BAKGRUND, UTGÅNGSPUNKTER OCH MOTIVERINGAR TILL PROJEKTET3 1.1 Hur projektet anknyter till den övriga planeringen; planläggningen och byggandet Vägens nuvarande tillstånd och problem samt bedömning av hur problemen utvecklas Det centrala innehållet i tidigare planer och beslut Markanvändningen och planläggningen Omgivningarna Projektmålen PRESENTATION AV VÄGPLANEN BESKRIVNING AV PLANERINGSPROCESSEN EFFEKTERNA AV VÄGPLANEN Trafiken Markanvändningen och planläggningen Buller Naturen, växtligheten och djurlivet Landskapet, tätortsbilden och kulturvärdena Fastigheterna Samhällsekonomin Effekter under byggtiden FÖRFLYTTNINGAR AV LEDNINGAR OCH ANORDNINGAR I SAMBAND MED PROJEKTET NÖDVÄNDIGA TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR PROJEKTET FÖRSLAG OM GODKÄNNANDE AV VÄGPLANEN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER DE SOM UPPRÄTTAT PLANEN OCH KONTAKTPERSONER... 10

3 1 BAKGRUND, UTGÅNGSPUNKTER OCH MOTIVERINGAR TILL PROJEKTET 1.1 Hur projektet anknyter till den övriga planeringen; planläggningen och byggandet Planeringsområdet är beläget vid landsväg 12055, nära Sunnanå bro, i Kimitoöns kommun. Objektets läge Vägens nuvarande tillstånd och problem samt bedömning av hur problemen utvecklas Den funktionella klassen för landsväg (Skinnarvik) är förbindelseväg. Enligt vägregistret är vägens beläggningsbredd och körbanans bredd 6,0 meter. Vägrenarna består av grus och är 0,25 meter breda. Vägen är belagd med mjuk asfaltbetong (PAB).

4 Hastighetsbegränsningen för landsväg är 60 km/h i planeringsområdet. Enligt vägregistret är trafikmängden på vägen 225 fordon/dygn (genomsnittlig trafikmängd 2009), varav tunga fordon utgör 20 fordon/dygn. Den nuvarande bron över Sunnanå är en plattbro av armerad betong byggd Vid en besiktning år 2007 bedömdes brons allmänna skick som dåligt och den fick en skadepoängsumma på 384. Vägens geometri är brant sluttande i närheten av bron. De befintliga räckena längs vägrenen är för låga och korta. Bron är för smal (EB = 5,85 m). Inom en radie på 500 meter från planeringsområdet har det enligt trafikverkets olycksregister inom en tioårsperiod inträffat tre olyckor som lett till egendomsskador: två avkörningsolyckor och en hjortkollision. Bilder från planeringsområdet: Sunnanå bro sedd norrifrån.

5 Vyn från bron mot övre loppet. Vyn från bron mot nedre loppet.

6 Bron sedd från det övre loppet. Planeringsobjektet sett norrifrån.

7 1.2 Det centrala innehållet i tidigare planer och beslut Åtgärdsplan Åtgärdsplanen beskriver utgångspunkterna för projektet och alternativa åtgärder för att ersätta och reparera bron. Bron har konstaterats vara för smal och i för dåligt skick för att repareras. Förslagen är att bron ersätts med en rörbro av stål, en plattbro av armerad betong eller en balkbro av stål. Åtgärdsbeslut Närings-, trafik- och miljöcentralen fattade ett åtgärdsbeslut om projektet den 6 oktober I åtgärdsbeslutet avvek man från åtgärdsplanen och beslutade att förbättra vägsträckningen i samband med att bron ersattes med en ny bro nordväst om den befintliga bron. Den nya bron skulle ha en spännvidd på minst 16 meter och en fri bredd på 6,5 meter och vara en balkbro av limträ eller stål. 1.3 Markanvändningen och planläggningen Det finns ingen detaljplan över planeringsområdet. Det finns en gällande landskapsplan över området. Ett utdrag ur landskapsplanen finns i vägplanen (avsnitt 1.7T-1). I planen består området av jord- och skogsbruks-, friluftssamt rekreationsområden. Området ingår dessutom i ett grundvattenområde. Det finns en gällande etapplandskapsplan för vindkraftsverk över området. I planen finns ett vindkraftsområde utmärkt cirka 1,3 km norr om planeringsområdet. Aktuella planer i närheten av objektet är delgeneralplanen för Nordanå-Lövböle vindpark (cirka 1 km norr om objektet) och delgeneralplanen för Stusnäs vindpark (cirka 1,5 km nordväst om objektet). Sunnanå bruk, som finns upptaget i fornlämningsregistret (reg.nr ), ligger i närheten av objektet, cirka 50 m från bron mot sydost/det övre loppet. 1.4 Omgivningarna Bortsett från de branta sluttningarna består planeringsområdet av en i övrigt ganska jämn ådal som korsar ett åkerlandskap. Ån breddas sydost om bron och blir till en damm vid platsen för bruket. I planeringsområdets omedelbara närhet, norr om ån, finns ett bostadshus vars gård gränsar till ån och den nuvarande vägen och åkern. Marken på andra sidan om vägen består av åker. Söder om ån finns en industribyggnad och på andra sidan vägen en jordbruks-/lagerbyggnad. 1.5 Projektmålen Målen med projektet är att säkerställa framkomligheten på landsväg och förbättra vägens säkerhet med åtgärder som smälter in i det omgivande landskapet på bästa möjliga sätt.

8 2 PRESENTATION AV VÄGPLANEN I vägplanen presenteras hur väggeometrin är tänkt att förbättras och var den nya bron ska placeras. Den tänka vägsträckningen anges på plankarta 3T-1. Man har förbättrat landsvägens sträckning genom att vrida överfarten över ån snett i förhållande till ån för att få en rakare vägsträckning. Den nya bron ska byggas i genomsnitt 60 centimeter högre upp än den nuvarande bron, så att även vägens vertikala geometri blir smidigare. Dräneringen av vägen sker via sidodiken på båda sidor om vägen. Vägens körbana breddas så att den motsvarar de 6,0 meter som anges för planeringsområdet i vägregistret. Vägrenarna ska vara 0,75 meter breda vid räcket och 0,25 meter breda i området utan räcken. Trafiktekniska tvärsektioner finns i planritning 4T-1. Inga anslutningar behöver tas bort eller läggas till i området. 3 BESKRIVNING AV PLANERINGSPROCESSEN En åtgärdsplan har tidigare upprättats för projektet och utifrån den har Närings-, trafikoch miljöcentralen i Egentliga Finland fattat sitt åtgärdsbeslut. På basis av åtgärdsbeslutet gjordes utkast till vägplanen och dessa presenterades vid ett offentligt möte. I projektets inledningsskede kungjordes den 23 april 2013 att arbetet med vägplanen skulle påbörjas och att det skulle genomföras terrängundersökningar i anslutning till planen. Det offentliga mötet kungjordes den 26 augusti 2013 och mötet hölls den 11 september 2013 i Kimitos kommunkansli. Kungörelserna finns i vägplanen (avsnitten 1.6T-1 och 1.6T-2). Planeringsarbetet började med terrängmätningar och kartläggningar av landsvägarnas konstruktioner och närområde. När grundkartan och terrängmodellen var klara utarbetades vägsträckningen och utjämningen av vägen i enlighet med åtgärdsbeslutet. Dessa uppgifter sammanställdes till det planmaterial som lades fram på det offentliga mötet. På det offentliga mötet framkom inga problem och inte heller önskemål eller krav som påverkar planen, och därför fortsatte arbetet med vägplanen i enlighet med de framlagda utkasten. 4 EFFEKTERNA AV VÄGPLANEN 4.1 Trafiken Trafiksäkerheten förbättras i området tack vare bättre väggeometri, en bredare bro och längre broräcken.

9 4.2 Markanvändningen och planläggningen Den ändrade vägsträckningen minskar odlingsarealen i området en aning. En del av den gamla väggrunden kan återställas till odlingsbruk. Projektet medför ringa inverkan på grundvattenkvaliteten och -bildningen. 4.3 Buller Den nya bron medför inga väsentliga förändringar av bullersituationen i området. 4.4 Naturen, växtligheten och djurlivet Den nya bron medför inga väsentliga förändringar av situationen i området. 4.5 Landskapet, tätortsbilden och kulturvärdena Landskapet i området förändras av att den gamla bron rivs och ersätts med en ny bro. Den nya bron är längre och belägen högre upp än den gamla bron. Den längre spännvidden vidgar vyn mot ådalen. Cirka 50 meter från objektet ligger Sunnanå bruk, som finns upptaget i fornlämningsregistret. Den nya bron byggs längre bort från bruket än den befintliga bron. 4.6 Fastigheterna Vägområdet måste utvidgas på grund av projektet. Ett område på cirka 12,8 ar ansluts till vägområdet och cirka 3,4 ar vägområde frigörs. Planen inkluderar inga byggnader som måste rivas eller lösas in. 4.7 Samhällsekonomin De kalkylerade byggkostnaderna för projektet uppgår till euro (moms 0 %). De kalkylerade inlösningskostnaderna för projektet uppgår till euro. 4.8 Effekter under byggtiden Bygget kommer periodvis att orsaka olägenheter i form av buller och damm. Byggarbetena kommer att leda till kortvariga störningar i den allmänna trafiken. 5 FÖRFLYTTNINGAR AV LEDNINGAR OCH ANORDNINGAR I SAMBAND MED PROJEKTET Kommunikationsledningarna i vägrenen vid objektet flyttas till den nya vägrenen och bron med hänsyn till den ändrade vägsträckningen. 6 NÖDVÄNDIGA TILLSTÅND OCH AVTAL FÖR PROJEKTET Det krävs inga särskilda avtal eller tillstånd för att genomföra projektet.

10 I det öppningsutlåtande som begärdes från miljöcentralen i samband med att åtgärdsplanen upprättades konstateras att Sunnanå inte är ett sådant vattendrag som avses i 2 kap. 2 i vattenlagen, och därför behövs inget tillstånd från miljötillståndsverket för brobygget. 7 FÖRSLAG OM GODKÄNNANDE AV VÄGPLANEN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER Beträffande vägplanen om att förbättra landsväg vid Sunnanå bro på Kimitoön föreslås att planen godkänns. Vägpariet som ska förbättras anges på plankarta 3T-1. Vägens höjdläge anges med grafisk precision i längdprofil 5T-1. Vägens tvärsektion inklusive måttangivelser finns på ritning 4T-1. Vägbeläggningen består av asfaltbetong. Partiet som ska förbättras är 182 meter långt. Området som markerats på plankartan tas i besittning medan vägen förbättras och den nya brons byggs. I området som frigörs från vägområdet avlägsnas vägrenen och ytan bearbetas så att den passar omgivningen och besås med landskapsgräs. Bron som ska byggas om har benämningen Sunnanå bro. Brobeteckningen är T Bron har adressen i vägregistret. Måtten på bron anges på ritning 7.3T. Bron har en fri bredd på 6,5 meter och är 19,0 meter lång. Byggkostnaderna för bron kalkyleras till euro och kostnaderna för att förbättra vägen kalkyleras till euro (moms 0 %). Som fortsatt åtgärd föreslås att man går vidare i planeringen genom att upprätta byggnadsplaner. Förslaget är att byggarbetena inleds under DE SOM UPPRÄTTAT PLANEN OCH KONTAKTPERSONER Vägplanen har upprättats av Kon-Ins Oy från Reso på uppdrag av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Mer information om planen lämnas av Sakari Hurskainen, projektchef vid NTMcentralen i Egentliga Finland, tfn och Henrikki Norontaus från Kon-Ins Oy som utarbetar planen, tfn