PM Bro. Skellefteåprojektet-det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå. Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer:

Transkript

1 PM Bro Skellefteåprojektet-det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer:

2 Vectura 2 (14) Innehåll VÄGUTREDNING SKELLEFTEÅPROJEKTET... 1 PM BRO... 1 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Olika alternativ... 3 Byggnadstekniska förhållanden... 3 Gestaltning... 4 Broar... 5 Brotyper... 6 Östra korridoren... 9

3 Vectura 3 (14) Inledning I en vägutredning fördjupas de studier som utfördes i den inledande förstudien. Syftet med vägutredningen är att bestämma vilka åtgärdsalternativ som bör väljas och inom vilken vägkorridor åtgärderna ska utföras. Läs mer om detta i Vägutredning kap 1. Indelning Bakgrund Vägsystemet genom Skellefteå har bara en bro över älven för BK1 laster, Viktoriabron. Trafikmängden på den är ådt. (2009). Läs mer om detta i Vägutredning kap2. Bakgrund Olika alternativ I vägutredningens inledande skede studerades 4 alternativa korridorer för E4 över Skellefteälven. Befintlig E4, Viktoriabron Östra leden Tuvan Gunsen Läs mer om detta i Vägutredning kap 2.4. Geografiska avgränsningar Byggnadstekniska förhållanden Östra leden På södra sidan om älven råder dåliga markförhållanden i form av finkorniga havs- och sjösediment (silt och lera) samt älvsediment med en mäktighet på ca 3 m. Till viss del innehåller dessa sediment sulfidjordar, skiktat eller som tjocka lager med exempelvis sulfidlera. Norra sidan om älven består marken av morän med innehåll av silt, samt tunnare lager med siltiga sediment med mäktighet på mindre än 3 m som överlagrar moränen.

4 Vectura 4 (14) Tuvan Marktypen söder om älven består av finkorniga havs- och sjösediment, silt och lera med okänd djup samt älvsediment, finsand och silt med okända djup. På norra sidan är markförhållandena likvärdiga inom hela utredningskorridoren. Gunsen. Markförhållanden i Gunsens utredningskorridor är i stort samma som för Tuvan. Läs mer om detta i Vägutredning kap Byggnadstekniska förhållanden Gestaltning Anpassning av en ny väg i landskapet kräver normalt att utformningen underordnas en rad faktorer. Vägen ska ta hänsyn till befintliga förutsättningar som exempelvis terrängens utseende, områden av bevarandekaraktär, bebyggelse och övrig infrastruktur mm. Dessutom måste hänsyn tas till framtida förändringar. Gestaltningsfrågorna måste därför integreras i hela planeringsprocessen. Trafikplatser har ett betydande annonsvärde och bör därför utformas funktionellt men också med tydlig identitet. Miljön bör vara överblickbar och lättorienterad vilket innebär att linjeföring, skyltning, vägutrustning, belysning, vegetation mm ska ges ett helhetsgrepp. Som byggnadsverk är broarnas utformning en av central betydelse i trafikplatsen. Broar ska i först hand utformas funktionellt där konstruktionen bör understrykas. Placeringen i terrängen samt formgivningen av brofäste, pelare, spännvidd och den fria höjden måste studeras noggrant i varje enskilt fall. Även markytor runt omkring bron ska formges i samklang med omgivande terräng. I ett övergripande perspektiv kan det vara värdefullt att se över samordningsfrågor för utformningen på olika sätt för att få en enhetlig gestaltning men också kontinuitet för vägen som helhet.

5 Vectura 5 (14) Det kan exempelvis gälla behandling av betongytor och utformning med vägutrustning som broräcken, mittbarriärer och stödmurar samt färgsättning och belysning. Här bör också understrykas vikten av att behandla markytor intill och under bron på ett medvetet sätt. I kommande skede kan ett särskilt gestaltningsprogram tas fram för broarnas utformning på den aktuella sträckan. Vägportar och broar i trafikplatser utformas i första hand funktionellt men med hög ambitionsnivå i detaljer. Broarnas funktion som byggnadsverk ska återge en arkitektur som representeras tidens stil och formspråk men ska samtidigt ha ett uttryck som står sig under lång tid framöver. Bro med stor spännvidd kommer att användas vid passage över Skellefteälven. Utformningen av denna brotyp ställer stora krav på studier av brofästena och pelarnas placering och utformning. En viktig utformningsfråga är spännvidden och brobanans konstruktion, dessa bör harmoniera och ges rätt proportioner i förhållande till varandra. Läs mer om detta i Vägutredning kap 6.7 Gestaltningsprinciper Broar Det förslag som studerats närmare är broarna korridoren för Östra leden. Korridorerna Tuvan och Gunsen får i princip samma lösningar på broarna över Skellefteälven samt vid övriga passage. Definition av bro Längre, över underlaget upphöjt byggnadsverk avsett att leda trafik över lägre belägna hinder. (Bro2004) Om den fria öppningen är större än 2 m räknas byggnadsverket som bro. Många brotyper kommer att användas, från mindre rörbroar till vägportar och större landskapsbroar. Rörbroar utnyttjas för dagvattenhantering vid diken och mindre vattendrag. De kan med fördel även användas för viltpassager för både småvilt och större klövvilt, planskilda passager för nötboskap men också för det rörliga friluftslivet.

6 Vectura 6 (14) Brotyper Plattram Den vanligaste förkommande brotypen är plattram. Brobaneplattan är ihopgjuten med stöden. Plattram används mest till vägportar samt gång- och cykelportar, med spännvidder uppp till meter.

7 Vectura 7 (14) Plattbroar I plattbron utgörs överbyggnaden av en platta på stöden. Enspannsbronn kan göras slakarmerad upp till 25 m spännvidd. Broar över väg vid trafikplatser är oftast 3-spanns plattbroar, mellanstöden ligger i regel utanför vägdiken, för att få en bättre sikt vid av- och påfarter. Träbroar med korta spännvidder görs som tvärspända plattbroar med landfästen av betong.

8 Vectura 8 (14) Balkbroar Vid långa spännvidder är balkbron den vanligaste brotypen. Huvudbalkarna som bär upp brobaneplattan är i regel av stål eller betong. Brobanan görs av betong, Träbroar vid längre spännvidder görs i regel som balkbroar med balkarna och brobanan av trä. Vid stora spännvidder används lådbalkbro. Lådbalkarna görs i huvudsak av betong och stål men även trä kan förekomma Lådbalkbron är på grund av dess stora vridstyvhet, fördelaktig att göra om bron ligger i en kurva.

9 Vectura 9 (14) Östra leden Det som styr val av brotyp och spännvidder för bron över Skellefteälven är den tillgängliga fria höjden vid korsning med järnvägen. För att hålla ned vägens höjdnivå och bankhöjderna föreslås korta spännvidder på land.. Bron kan utföras som en plattbro av betong eller som balkbro med balkar av betong eller stål vid de korta spännvidderna och som lådbalk vid de långa spännvidderna över älven. Materialet till balkarna kan vara av betong eller stål med körbana i betong. Den kortare spännvidden i förhållande till den längre ska normalt inte vara mindre än % för att få en statisk väl fungerande konstruktion. Vid stora skillnader i spännvidderna som det är här kan man inte ha bron kontinuerlig över alla stöd. Bron delas då konstruktionsmässigt in i en landbro och en älvbro. Över älven vill man ha längre spännvidder för att minimera antal stöd i vatten, där föreslås spännvidder på m. Den fria höjden mellan brons undersida och vattennivån blir ca 8 meter vid medelvattennivån för ett 100- årsflöde. Högsta vattennivån vid års flöde är 2 meter högre. Två broförslag har studerats för bron över Skellefteälven. I det ena är brolängden 326 meter med 50 meter spann över älven och meter spann på landbron. Både landbron och älvbron måste grundläggas på pålar. I det andra är brolängden 219 meter med 40 meter spann över älven och meter på landbron, samt en bro över väg 829 med meter spann. Vägbanken mellan broarna blir 7 meter hög. Broarna måste grundläggas på pålar. Vägbanken måste också förstärkas med bankpålning på hela sträckan. Det som skiljer dessa åt är den totala längden på bron. I det ena fallet spänner bron över hela dalgången och tillåter såväl lokalvägar som järnväg att inrymmas under samma bro. I det andra fallet ligger ny E4 på bank under en längre sträcka. Sektionen är densamma med 2+1 körfält samt gång- och cykelstråk på ena sidan. Förslaget bygger på att undvika allt för stor mängd bropelare under bron och bidra till bättre genomsikt under bron som inte har särskilt hög fri höjd över marknivån. Gång-och cykelbanan görs på västra sidan på bron. Gång- och cykelbanan föreslås bli 3 m bred. Mellan gång- och cykelbanan samt körbanan sätts ett räcke. I

10 Vectura 10 (14) södra sidan av älven går gång- och cykelbanan ner till marknivån via en spiral under bron. På norra sidan följer gång- och cykelbanan bron och vägen

11 11 (14)

12 Vectura 12 (14)

13 Vectura 13 (14)

14 Vectura 14 (14)