PM BILAGA 2. Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Stensjön

Transkript

1 Mölndals Kvarnby Påverkan på broar vid kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfallen Grevedämm etkanalintag Stensjö dämme Copyright Lantmäteriet Från Stensjön Göteborg , Rev. A Niklas Johansson C-G Göransson Uppdragsnummer (15) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Swe c o In fra s tru c tur e AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen Niklas J oh an s so n Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) niklas.l.johansson@sweco.se

2 1 Inledning 3 2 Broar vid Ståloppet Ståloppsspången ( ) Bro över Stenjöns mynning på John Halls väg, Gunnebobron ( ) 6 3 Broar vid Stensjö dämme och Grevedämmet Bro över Mölndalsån vid utloppet från Stensjön, Dämmespången ( ) Järnvägsbro över Stensån 3 km ( ) Bro över Mölndalsån på Strandgatan, Strandgatsbron ( ) Bro över Mölndalsån vid N Sågdalsgatan ( ) Järnvägsbro över Stensån 2 km ( ) Bro over Mölndalsån på Strandgatan, N om järnvägsbro ( ) Grevedämmespången ( ) Järnvägsbro över Stensån 1 km ( ) 15 4 Sammanfattning 15 2 (15)

3 1 Inledning Rådasjön gränsar i sin östra del till Mölnlycke samhälle. Sjön avbördas till Stensjön genom Ståloppet. I Mölndalsån ca 120 m nedströms utloppet ur Stensjön sker regleringen av det gemensamma magasinet Stensjön Rådasjön genom en reglerdamm med tre luckor, Stensjö dämme. Mölndalsån rinner därefter genom en ca 230 m lång kanal ner till Grevedämmet. I denna fördelas flödet genom utskov på en nordlig gren förbi och genom industribyggnader som tidigare utnyttjat vattenkraften och en sydlig gren, utmed Pixbovägen, för ursprungligen överskottsvatten. Slutligen sker ett sammanflöde av de båda grenarna strax uppströms början till de egentliga Kvarnbyfallen. Det pågår arbete i samarbete mellan de kommuner genom vilka Mölndalsån rinner med att utforma ett prognosstyrt, samordnat styr- och reglersystem för hela Mölndalsåns vattensystem. För att ett reglersystem ska vara effektivt att motverka översvämningar krävs att de nedre sjöarna Landvettersjön och Rådasjön Stensjön ges en avsevärt förbättrad kapacitet att förtappa vatten vid en prognos om höga flöden. Härigenom kan dessa sjöars förmåga att magasinera vatten och utjämna höga flöden avsevärt förbättras. Rådasjön Stensjön Ståloppet Kvarnbyfal len Grevedäm metkanali Stensjö dämme Copyright Lantmäteriet Från Figur 1. Planöversikt av sträckan De kapacitetsförbättrande åtgärderna kommer att medföra en fördjupning och breddning av åns botten vid olika sektioner där sektionen idag är för trång för att ge tillräcklig vattenarea. Syftet är att öka Mölndalsåns flödeskapacitet genom att minska fallförlusterna längs sträckan. Genom att bredda/fördjupa botten i sektioner vid exempelvis broar och andra punkter med otillräcklig sektionsarea ökar åns kapacitet. 3 (15)

4 Detta PM sammanställer förutsättningarna för att kunna utföra föreslagna kapacitetshöjande åtgärder vid broarna och bedömningar om genomförbarhet. 2 Broar vid Ståloppet Gunnebobron Ståloppsspången Figur 2. Planöversikt vid Ståloppet 4 (15)

5 2.1 Ståloppsspången ( ) Ståloppsspången är en fritt upplagd balkbro av trä med brobaneplatta av trä. Teoretisk spännvidd är ca 10 m. Bron är grundlagd på stenlandfästen. Bron är avsedd för gångtrafik. Botten under bron ligger idag på nivån ca +48 och med flacka slänter upp till befintligt släntkrön. För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 47,0 samt att botten blir horisontell på en bredd av 12 m och därefter slänt på ca 1:2 upp till släntkrön, se PM Geoteknik, bilaga 3 och ritning Bedömning: För att ge acceptabelt låga strömningsförluster befintlig bro och ersätts med en ny ca 9,0 m väster om befintlig bro. Figur 3. Befintlig Ståloppsbro rivs. 5 (15)

6 2.2 Bro över Stenjöns mynning på John Halls väg, Gunnebobron ( ) Gunnebobron är en tvärspänd plattbro av trä och är byggd år Teoretiska spännvidder är 7,5 m 10,0 m 7,5 m. Fri brobredd är 8,60 m. Bron är grundlagd på stödpålar av betong till fast botten. Bron är avsedd för väg- och gctrafik. Bottennivåerna under bron idag varierar i de olika facken. För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 47,7 m resp. + 47,2 m, se ritning Undervattensslänter utförs med lutning 1:3 och brostöd skyddas med erosionsskydd. Bedömning: Ovanstående åtgärder påverkar inte bron. Dock är det viktigt att slänter och botten erosionssäkras så att grundläggningen av bron ej påverkas. Schakt får inte utföras djupare vid bottenplattor än vad som föreslagits. Figur 4. Bro över Stenjöns mynning på John Halls väg 6 (15)

7 3 Broar vid Stensjö dämme och Grevedämmet Jvg bro 1 km Bro på Strandgatan N om SJ Jvg bro 2 km Grevedämmespången Dämmespången Bro vid N Sågdalsgatan Bro på Strandgatan Jvg bro 3 km Figur 5. Planöversikt vid Stensjö dämme och Grevedämmet 3.1 Bro över Mölndalsån vid utloppet från Stensjön, Dämmespången ( ) Dämmespångsbron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä och är byggd år Teoretiska spännvidder är 8,35 m + 8,35 m. Bron är grundlagd med betonglandfästen på naturlig grund. Bron är avsedd för gc-trafik. Botten under bron ligger idag på nivån ca +48, se ritning Botten har flacka slänter fram till landfästena för att övergå i slänter 1:2 i form av erosionsskydd upp till vingmurar. För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 47,8 m samt att botten blir horisontell på en bredd av ca 11 m. Undervattensslänter utförs med lutning 1:2 och landfästen skyddas med erosionsskydd. Bedömning: Ovanstående åtgärder påverkar inte bron. Dock är det viktigt att slänter botten runt mittpelaren erosionssäkras så att grundläggningen av bron ej påverkas. Schakt får inte utföras djupare vid bottenplattor än vad som föreslagits. 7 (15)

8 Figur 6. Bro över Mölndalsån vid utloppet från Stensjön 8 (15)

9 3.2 Järnvägsbro över Stensån 3 km ( ) Bron är en fritt upplagd balkbro av stål och är byggd år Teoretiska spännvidder är 16,2 m + 16,2 m. Bron är grundlagd på betongstöd som står på packad fyllning. Bron är avsedd för järnvägstrafik. Trafikverket är förvaltare av bron. Bedömning: Inga åtgärder görs vid bron. Figur 7. Järnvägsbro över Stensån 3 km (15)

10 3.3 Bro över Mölndalsån på Strandgatan, Strandgatsbron ( ) Strandgatsbron är en enspanns plattram av betong och är byggd år Teoretisk spännvidd är 9,5 m. Bron är grundlagd på platta på mark. Bron är avsedd för vägtrafik. Bedömning: Inga åtgärder görs vid bron. Figur 8. Bro över Mölndalsån på Strandgatan 10 (15)

11 3.4 Bro över Mölndalsån vid N Sågdalsgatan ( ) Bron är en enspanns plattram av betong och är byggd år 1985, se ritning Teoretisk spännvidd är 8,5 m. Bron är grundlagd på platta på mark. Bron är avsedd för vägtrafik. Söder om bron skall anläggas ny betongmur och botten se ritning Bedömning: Ovanstående åtgärder påverkar inte bron. Dock är det viktigt att schakter utförs så att grundläggningen av bron ej påverkas. Figur 9. Bro över Mölndalsån vid N Sågdalsgatan 11 (15)

12 3.5 Järnvägsbro över Stensån 2 km ( ) Bron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av stål och är byggd år Överbyggnaden byttes år 2004 och i samband med det förstärktes landfästena. Teoretiska spännvidder är 14,2 m + 14,2 m. Bron är grundlagd på betonglandfästen som står på packad fyllning. Landfästena förstärktes med stålkärnepålar vid utbyte av överbyggnaden. Mellanstöd av betong är grundlagd på platta på naturlig mark. Bron är avsedd för järnvägstrafik. Trafikverket är förvaltare av bron. Botten under bron ligger idag på nivån ca +48. Ån är igenväxt med vass och träd vid broläget. Botten har flacka slänter fram till landfästena där stödmurar av sten tar vid. För att höja kapaciteten genom bron föreslås att bottennivån sänks till + 46,5 m för östra sidan resp. till + 46,0 m på den västra sidan och med ett utförande enligt ritning Undervattensslänter utförs med lutning 1:2 och landfästen skyddas med erosionsskydd. Bedömning: Ovanstående åtgärder påverkar inte bron. Dock är det viktigt att landfästen och mittstödet erosionssäkras så att grundläggningen av bron ej påverkas. Schakt får inte utföras djupare vid bottenplattor än vad som föreslagits. Figur 10. Järnvägsbro över Stensån 2 km (15)

13 3.6 Bro over Mölndalsån på Strandgatan, N om järnvägsbro ( ) Bron är en privat bro. Bron är en fritt upplagd balkbro av stål med farbana av trä och är byggd för ca 10 år sedan Teoretiska spännvidder är ca 7,25 m + 5,95 m + 4,2 m + 3,15 m. Bron är grundlagd på betongstöd. Grundläggning av betongstöden är okänt. Bron är avsedd för vägtrafik. Befintliga skärmar framför de två vänstra/västra utskoven i dammen skall rivas och ersättas med luckor. Botten skall sänkas från m till m i inloppen till de båda högra/östra utskoven. Bedömning: Ovanstående åtgärder påverkar inte bron. Figur 11. Bro över Mölndalsån på Strandgatan, N om järnvägsbro, se kap (15)

14 3.7 Grevedämmespången ( ) Grevedämmespången är en fritt upplagd balkbro av stål och är byggd år Teoretisk spännvidd är 6,5 m. Bron är grundlagd på stenlandfästen på naturlig mark. Bron är avsedd för gc-trafik. Bedömning: Inga åtgärder görs vid bron. Figur 12. Grevedämmespången 14 (15)

15 3.8 Järnvägsbro över Stensån 1 km ( ) Bron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av stål och är byggd år Teoretiska spännvidder är 12,1 m + 12,1 m. Bron är grundlagd på betonglandfästen grundlagda på naturlig botten. Bron är avsedd för järnvägstrafik. Trafikverket är förvaltare av bron. För att minska strömningsförlusterna genom bron kommer rensning av sediment under bron att utföras av Trafikverket. Bedömning: Ovanstående åtgärder påverkar inte bron. Figur 13. Järnvägsbro över Stensån 1 km Sammanfattning Om åtgärderna för att reducera risken för översvämningar i Mölndalsån utförs i den omfattning som beskrivits för respektive bro så påverkas inte Gunnebobron, Dämmespången, järnvägsbroarna och den privata bron över Mölndalsån på Strandgatan. Erforderligt erosionsskydd redovisas för respektive bro. Ståloppsspången har så liten vattenarea att den ger allt för stora strömningsförluster. Bron behöver därför rivas och ersättas med en ny bro med avsevärt större spännvidd, ca 20 m. 15 (15)