PLANERADE DAGVATTENDAMMAR SAMT KAPACITETSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER I MÖLNDALSÅN, HÄRRYDA KOMMUN

Transkript

1 HÄRRYDA KOMMUN Mölnlycke centrum Uppdragsnummer TEKNISK BESKRIVNING PLANERADE DAGVATTENDAMMAR SAMT KAPACITETSFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER I MÖLNDALSÅN, HÄRRYDA KOMMUN Sweco Environment AB Gbg Miljöteknik Erik Cardell/Niklas Johansson 1 (23) S w e co Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En vi r on me n t A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm E r i k C ard el l Miljöteknik, Göteborg Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) erik.cardell@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Lokalisering Uppdrag 5 2 Områdesbeskrivning 5 3 System i plan och höjd 6 4 Hydrologi Avrinningsområde Flöden och vattenstånd 7 5 Geotekniska förhållanden 8 6 Grundvatten 8 7 Planerad vattenverksamhet Kapacitetsförbättrande åtgärder I Mölndalsån Allmänt Kriterier för val av åtgärd Modellberäkning Resultat Erosionsskydd Dagvattendammar Dagvattenledningar Förbiledningskanal genom Kulturhusparken Spont södra sidan Promenadbryggor Utrivning av Hulebäcksbron Nya GC-broar Hulebäcksbron Bro över Mölndalsån väster om ny förbiledningskanal Ny bro över Mölndalsån vid Badhusgatan Ny bro över Mölndalsån vid Parkbron Anläggande av nya broar Arbetsordning nya broar och arbeten i vatten 23 8 Tidplan 23 2 (23)

3 9 Kostnader 23 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Detaljerad stabilitetsutredning, PM Geoteknik Hydrogeologiska förhållanden Hydraulisk utredning Översvämningsbegränsande åtgärder Dagvattendammar Plan och sektioner samlingsledning, promenadbryggor och nya broar Befintliga broar 3 (23) c:\users\selarg.sweco\appdata\local\temp\temp1_mkb_tb_bilagor exbilaga3.zip\tb _finalnj.docx

4 1 Inledning Härryda kommun avser att anlägga dagvattendammar i Mölnlycke samhälle i syfte att rena dagvattnet från centrala Mölnlycke innan det förs ut i Rådasjön. Kommunen avser vidare att utföra kapacitetsförbättrade åtgärder i Mölndalsån, mellan Massetjärn och Rådasjön, för att reducera risken för översvämningar i centrala Mölnlycke. Stora delar av Mölndalsån har under de senaste åren drabbats av översvämningar och ett antal översvämningsreducerande åtgärder har utförts såväl uppströms som nedströms Mölnlycke centrum. Som ett ytterligare steg i arbetet planeras kapacitetsförbättrande åtgärder i form av breddning och fördjupning av Mölndalsån genom centrala Mölnlycke. Breddningen av ån medför att Hulebäcksbron (gc-bro) behöver rivas och ersättas av en ny gc-bro i samma läge. Därtill planeras ytterligare tre gc-broar över Mölndalsån för att knyta samman området söder om Mölndalsån med centrum inför kommande byggnation av Götalandsbanan (fyrspårig järnväg genom Mölnlycke), etapp Göteborg och Borås. Utöver de kapacitetsförbättrande åtgärderna avser kommunen att förstärka skyddet mot föroreningar i Mölndalsån och Rådasjön (dricksvattentäkt) genom att anlägga dagvattendammar längs Säterivägen i Mölnlycke samhälle. Dagvattendammarnas funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra katastrofskydd i samband med ett eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i Göteborg. Genom att leda in spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna att kunna behandla spillvattnet innan det når ut i Rådasjön till skillnad mot dagens situation då orenat spillvatten i samband med ett eventuellt haveri måste bräddas till Mölndalsån. Dagvattendammarna kommer också att kunna fungera för uppsamling av utsläpp från olycka med farligt gods (ex. petroleumprodukt) på den del av Säterivägen och dess trafikplatser som ligger inom närområdet till dammarna samt det dagvatten som kommer via dagvattensystemet i Mölnlycke centrum. Dagvattnet avses ledas fram till dammarna via en samlingsledning på vardera sidan av ån. 4 (23) För åtgärderna avser kommunen att inlämna tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. 1.1 Lokalisering De kapacitetsförbättrande åtgärder som föreslås kommer att utföras längs olika platser i Mölndalsån i dess flöde mellan Massetjärn och Rådasjön, huvudsakligen i centrala Mölnlycke, uppströms Parkbron. Dagvattendammarna avser att förläggas i grönområdet mellan Säterivägen och Mölndalsån innan Mölndalsåns utlopp till Rådasjön. Av nedanstående Figur 1 framgår området som berörs av de planerade åtgärderna.

5 Parkbron Figur 1. Översiktskarta, området i Mölnlycke samhälle som berörs av planerad vattenverksamhet. Blå pil visar flödesriktning. 1.2 Uppdrag Sweco Environment har fått i uppdrag av Härryda kommun att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning samt teknisk beskrivning som underlag till ansökan om tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. 2 Områdesbeskrivning Mölndalsån är längs sträckan mellan Massetjärn och Parkbron delvis kanaliserad och överbyggd med ett flertal broar. Nedströms Parkbron har ån däremot en mer naturlig och meandrande karaktär. Vid Mölndalsåns utlopp i Rådasjön finns ett större område med lövskog och lövsumpskog som även omfattas av reservatsföreskrifter (Rådasjöns naturreservat). Området uppströms Parkbron består mestadels av bebyggelse och en del grönytor. Längs Mölndalsåns kantområden finns grönytor med gräs, vass och lövträd i trädbården. Det förekommer även en del tomtmark med bebyggelse samt ett antal mindre vägar i närområdet. Uppströms Parkbron ligger Mölnlycke centrum med ett flertal parkeringsytor och ett antal verksamheter så som kommunhus och skola med idrottshall. Bebyggelsen i övrigt består till största delen av bostadshus och en del industriverksamheter, främst 5 (23)

6 längs Säterivägen, däribland ett resecentrum och en bensinstation. Järnvägen sträcker sig i SV-NV riktning en bit söder om Mölndalsån. 3 System i plan och höjd Koordinater i plan hänför sig till SWEREF Angivna höjder hänför sig till Göteborgs lokala höjdsystem GH88. 4 Hydrologi 4.1 Avrinningsområde Mölndalsåns avrinningsområde är ca 268 km 2 stort och sträcker sig från Nedsjöarna i Härryda och Bollebygds kommuner till utloppet vid Göta älv i centrala Göteborg. Inom Härryda kommun rinner Mölndalsån i västlig riktning genom samhällena Härryda, Landvetter och Mölnlycke där ån rinner ut i Rådasjön och vidare till Mölndals kommun. Av det egna tillrinningsområdet kommer ca 18 km 2 från mindre bäckar och resterande genom Mölndalsån. I Mölndalsåns vattensystem ingår ett flertal sjöar där samtliga ursprungligen är reglerade för användning inom vattenkraft och fabrikationsvatten. Alla sjöar inom vattensystemet är reglerade efter gällande vattendomar. I dagsläget finns inom åsystemet endast två mindre vattenkraftverk i bruk, vilka drivs som strömkraftverk. Inom avrinningsområdet finns de största vattenmagasinen längst uppströms, vid Östra och Västra Nedsjön med omgivande mindre sjöar. Nedsjöarna har en area på totalt ca 11 km 2 och regleringshöjden för dessa är 2,85 m. De mindre sjöarna i området har en total area av ca 6,2 km 2 och en regleringshöjd på 2,2 3,0 m. Sjöarealen i avrinningsområdet uppgår till mellan %. Detta medför förhållandevis goda förutsättningar för att magasinera vatten under perioder med höga vattenflöden. Den stora sjöarealen medför även att vatten kan tappas ur under torrperioder då den naturliga avrinningen inte räcker för erforderliga vattenuttag och för den vattenföring som är behövlig för att tillgodose naturvärden i området. I dagsläget används främst Östra och Västra Nedsjön för flödesutjämnande reglering. Vattenförekomsterna längre ned i avrinningsområdet, Landvettersjön och Rådasjön - Stensjön har mindre regleringsintervall, 0,41 m respektive 0,58 m. Avrinningsområdet för dessa sjöar är ca 90 km 2 respektive 26 km 2. I förhållande till avrinningsområdenas storlek är sjöytan relativt liten med ca 2,5 km 2 för respektive sjö. Landvettersjön och Rådasjön - Stensjön används i dagsläget bland annat för att utjämna flödestoppar under högflödesperioder. Den utjämnande förmågan begränsas dock av bristande avbördningskapaciteter inom lovgivna regleringsintervall. De kapacitetsökande åtgärder som planeras för den aktuella sträckan av Mölndalsån ingår som en del i ett omfattande arbete med att öka flödeskapaciteten i hela vattensystemet inför förväntade perioder av höga flöden och vattenstånd i sjöarna. 6 (23)

7 Mölndal Stad har i mars 2013 lämnat in en tillståndsansökan för ombyggnad av Stensjö dämme och Grevedämmet samt för rensningar och tillstånd till anpassad tappning för att förebygga skador av höga vattenföringar i Mölndalsån. 4.2 Flöden och vattenstånd Den stora magasineringskapaciteten i Nedsjöarna och Stora Härsjön m.fl. sjöar ger ett flöde till Landvettersjön som i praktiken utgör två olika delflöden, dels det reglerade flödet med oftast minimiflöde i samband med större flödestoppar och i övrigt ett kraftigt utjämnat högflöde samt påfyllning av vatten under torrvädersperioden, dels den naturligt varierande tillrinningen från den oreglerade delen av avrinningsområdet. Tillrinningen från det oreglerade avrinningsområdet fram till Landvettersjöns utlopp har beräknats för dygnsmedelflöden med data från SMHI. Denna utgörs dels av tillrinningen till Mölndalsån i Landvetter och dels av de mindre bäckarna runt Landvettersjön. Flödet från de mindre bäckarna har erhållits genom att proportionera flödet efter motsvarande flöde i Kålleredsbäcken som ingår i samma åsystem. Eftersom utjämningen i Landvettersjön är så kraftig redovisas enbart dygnsmedelvärden respektive ett reglerat lågflöde flöde från de övre reglerade sjöarna, 1 m 3 /s, nedan. MQ, hela området ca 3,4 m 3 /s MHQ (medelhögvattenföring) = 15 m 3 /s HHQ50år = 28 m 3 /s Genom det prognosstyrda systemet för reglering av Mölndalsån tillsammans med de ombyggnationer som utförts på dämmet vid Mölnlycke Fabriker förutsätts att tappning upp till 20 m 3 /s vid högflöden med års återkomsttid kommer att kunna ske till Massetjärn. Vid extrema nödfall finns dock möjlighet tappa upp till ca 25 m 3 /s och om så vore ännu mer genom att öppna nödutskovet ut på Långenäsvägen utmed södra sidan av Mölnlycke Fabriker. Styrningen av vattenstånden i de samverkande sjöarna Rådasjön och Stensjön sker i Stensjöns utlopp. Reglering ska ske mellan i vattendomar fastställda dämnings- och sänkningsgränser. Efter justering för att senare tids avvägningar visar på lägre nivå för den lokala referenspunkt som anges i vattendomarna blir de aktuella gränserna, uttryckt i Göteborgs lokala system: Sänkningsgräns +59,09 m Dämningsgräns +59,67 m. Den faktiska nivån i Rådasjön beror av flödets storlek i Ståloppet, som förbinder de båda sjöarna, och den fallförlust detta medför. Idag är dessa förluster betydande vid stort flöde. Målsättningen med den ansökta upprensningen av Ståloppet är att förlusterna ska kunna begränsas till ca 0,1 m vid dämningsgränsen i Stensjön och flödet 20 m 3 /s. 7 (23)

8 5 Geotekniska förhållanden Som underlag för tillståndsansökan har en detaljerad stabilitetsutredning utförts (Sweco Infrastructure AB, daterad ) vilken bifogas i sin helhet i Bilaga 1. Utredningen baseras på såväl tidigare utförda som nya geotekniska undersökningar i området. De geotekniska förhållandena varierar kraftigt längs Mölndalsåns sträckning från Massetjärnsbron i öster till utloppet i Rådasjön i väster. Uppströms Parkbron utgörs jordlagren generellt av en siltig sand med mäktigheter upp mot 5 m under ett tunnare lager av fyllnadsmassor (0,5-1m). Den siltiga sanden underlagras av lera som vilar på ett lager med friktionsjord innan berget tar vid. I de västra delarna av området, strax uppströms Parkbron fram till åns utlopp i Rådasjön, förekommer jordlager med torv (mäktighet ca 0,5-5 m) under ytliga fyllnadsmassor eller direkt i markytan. Torven underlagras av ca 5-10 m lera. Stabilitetsförhållandena mot Mölndalsån och planerade dagvattendammar har analyserats i 11 representativa sektioner för befintliga förhållanden och med avseende på planerade översvämningsåtgärder i ån. Slänterna mot Mölndalsån är mycket begränsade i höjd längs hela sträckningen. Slänterna har normalt en nivåskillnad på ca 3-5 m. Stabilitetsförhållandena för befintliga slänter är huvudsakligen tillfredsställande (F är ca 1,5-2,5) med undantag för vissa begränsade partier där en låg säkerhetsfaktor mot brott (F är ca 1,0-1,2) har konstaterats i strandlinjen (korta glidytor med en utbredning ca 1-5 m). Med avseende på stabilitetsförhållandena för den kapacitetsförbättrade åsektionen erfordras längs huvuddelen av åsträckningen en släntlutning på minst 1:1,7 för att uppfylla rekommenderad säkerhetsnivå enligt IEG rapport 4:2010. Strax uppströms Parkbron (från ca m uppströms bron fram till bron) förekommer ett ytligt jordlager med torv. Stabilitetsförhållandena i slänterna på denna delsträcka är sämre än längs övrig åsträckning. För att uppnå en tillräcklig stabilitet för naturliga slänter erfordras en släntlutning på ca 1:4 vilket skulle innebära att ett stort markområde skulle behöva tas i anspråk för slänterna. Den nya åsektionen planeras i detta avsnitt därmed att utföras med spont. Då åbreddning och slänter till stor del kommer att utföras i erosionskänsliga material (siltig sand) erfordras att slänterna utföres med erosionsskydd för att säkerställa dess beständighet. 6 Grundvatten Hydrogeologiska undersökningar har utförts för att utröna lagerföljd, nuvarande grundvattenförhållanden och hur dessa kan komma att påverkas av planerade markarbeten och dagvattenanläggningar se Bilaga 2. De ytliga jordlagren är relativt genomsläppliga och bildar ett ytligt grundvattenmagasin, som sannolikt står i god hydraulisk kontakt med Mölndalsån. Därunder finns lerlager som är relativt täta. Under leran finns åter grövre jordlager (t.ex. sand) som är mer genomsläppliga, och således utgör ett undre, slutet, grundvattenmagasin. Detta undre magasin 8 (23)

9 har sannolikt högre grundvattentrycknivå än det ytliga, eftersom det förses med vatten från omgivande höjdområden via sand-, grus- eller moränlager. Allt grundvatten dräneras slutligen till Mölndalsån eller till Rådasjön, varför dessa ytvattens nivå reglerar den lägsta grundvattennivån i trakten. Grundvattennivån i jordlagren i dalen är således vanligen något högre än åns nivå. Vid snabba nivåhöjningar i ån, t ex vid kraftiga nederbördstillfällen, kan ån stiga snabbare än vad grundvattennivån gör; speciellt gäller detta det undre grundvattenmagasinet. Vid sådana tillfällen kan således grundvattennivån under en tid vara lägre än åns nivå. Grundvattennivåerna påverkas tydligt av åns nivå och denna samvarierar med Rådasjöns nivå och flödets storlek. Det kan observeras att ett av de grundvattenrören har en grundvattennivå som är ca 0,8 m högre än åns nivå och därmed är artesisk, d.v.s. vattennivån i röret står över markytan. Detta förklaras av att dalen omges av höjdpartier, delvis bestående av sandlager. Dessa sandlager fortsätter in under leran i dalen och leder så vatten till ån och till Rådasjön. Trycknivån i dessa delvis slutna grundvattenmagasin är således högre än Rådasjöns och Mölndalsåns nivå och det sker ett grundvattenflöde ut till dalen och ån. Grundvattenröret som står närmast Rådasjön har sin filterdel i lerlager med sandskikt, och vattennivån är relativt hög men inte artesisk, och dess variation är mindre än åns. Vattennivåerna i övriga rör följer Mölndalsåns nivåvariation. Där dagvattendammarna planeras utgöras de ytliga marklagren av torvlager med sandskikt eller sand med torvskikt ner till ca +58 m.ö.h. Härunder finns lerskikt och mäktiga lerlager med sandskikt. Dessa ytliga marklager bedöms vara relativt genomsläppliga för grundvatten och de står i hydraulisk förbindelse med Mölndalsån. Någon direkt förbindelse med djupare liggande, delvis artesiska, grundvattenmagasin finns således inte i dammarnas lägen. Dammens utsträckning bör dock begränsas mot ån så att den inte når fram till området med artesiskt vatten. Dammarna kommer att stå i hydraulisk kontakt med ån via grundvattnet i våtmarken, d.v.s. vid högre nivå i dammarna sker ett utläckage av vatten mot ån och när åns nivå är högre kan det ske ett inläckage till dammarna från ån via våtmarken. Om dammarna förses med tätskikt i botten och framförallt i slänter kommer detta vattenutbyte att bli mindre. Föroreningar i dagvattnet i form av suspenderade partiklar kommer i första hand att sedimentera i dammarna. Vid tillfällen med högre vattennivå i dammarna än i ån kommer en del dagvatten och därmed partiklar att kunna läcka ut i torvlagren, där de kommer att fastläggas i marklagren nära dammarna. Eventuella lätta föroreningar, främst petroleumprodukter och andra diffusa föroreningar från vägdagvattnet, kan tänkas läcka ut från dammarna i samband med tillfälliga extremsituationer då hela dalen är översvämmad. För olyckor med farligt gods utmed vägen eller inom Mölnlycke samhälle bör det finnas beredskap i dammarna för att uppehålla exempelvis ett petroleumutsläpp tillräckligt länge för att det skall hinna tas om hand av Räddningstjänsten. 9 (23)

10 När dagvattendammarna anläggs måste risken för bottenupptryckning beaktas ur ett geotekniskt perspektiv, liksom släntstabiliteten. 7 Planerad vattenverksamhet Den planerade vattenverksamheten består av följande moment: Kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån (breddning och fördjupning). Anläggande av erosionsskydd. Anläggande av dagvattendammar inkl. tillhörande anordningar. Anläggande av en dagvattenledning delvis förlagd i Mölndalsån innanför en spont. Anläggande av förbiledningskanal genom Kulturhusparken. Anläggande av spont på södra sidan av Mölndalsån strax uppströms Parkbron. Anläggande av promenadbryggor längs med Mölndalsån på norra sidan. Utrivning av Hulebäcksbron samt anläggande av en ny bro med större spännvidd i samma läge. Anläggande av tre nya gc-broar för kommande byggnationer i området. 7.1 Kapacitetsförbättrande åtgärder I Mölndalsån Allmänt En hydraulisk utredning har genomförts i syfte för att bestämma nuvarande kapacitet i aktuell del av Mölndalsån och vilka åtgärder som erfordras för att begränsa risken för översvämningar i centrala Mölnlycke, se Bilaga Kriterier för val av åtgärd Idag stiger vattenståndet i Stensjön och Rådasjön i stort sett årligen över dämningsgränsen på grund av den begränsade tappningskapaciteten. Kapacitetsförbättrande åtgärder har sedan tidigare genomförts i delar av ån, exempelvis mellan Mölndal och Göteborg, liksom i Landvetter och planering har utförts för åtgärder i sundet mellan Rådasjön och Stensjön samt utloppet ur Stensjön. Dessa åtgärder ger, förutom ökad flödeskapacitet vid stora flöden och höga vattenstånd i sjöarna, även en väsentligt förbättrad utjämningskapacitet i sjöarna genom att det finns möjlighet att 10 (23)

11 förtappa dessa ner till låga nivåer inför förväntade högflöden. Kapaciteten vid Stensjöns utlopp kommer att bli m 3 /s vid dämningsgränsen. Styrningen av hela Mölndalsåsystemet sker idag centralt baserat på on-line-mätningar och prognoser om nederbörd/högflöden från SMHI. Vattenståndet i Rådasjön var vid översvämningen i december 2006 ca +60,8 m. I utredningen om Rådasjön Stensjön systemet har analyser gjorts av ett stort antal flödessituationer som gett överdämning av Stensjön och Rådasjön med speciellt focus på översvämningen 2006, som av SMHI har bedömts vara ett 50 årsflöde. I framtiden kommer överdämning av Stensjön ske med betydligt lägre frekvens, i storleksordningen mindre än vart 10 år. En årshändelse kan därför efter utbyggnaden nedströms Rådasjön vara ett vattenstånd motsvarande dämningsgränsen i Stensjön, vilket med förluster i Ståloppet medför ca +59,8 m i Rådasjön. Vid ett flöde av 2006 års karaktär, 50- årsflöde, skulle en väl utförd reglering kunna medföra en överdämning av 0,3 0,4 m i Stensjön och ca 0,5 m i Rådasjön, motsvarande +60,2 m utan att det inträffar översvämningar i Mölndal och Göteborg vid en motsvarande regn-/flödessituation. Beräkningar av nivåförhållanden i Mölnlycke har dock utförts för nivån + 60,50 m i Rådasjön för att ta höjd för vad som kan bedömas, med viss marginal, bli ett högsta vattenstånd i Rådasjön vid ett 100-årsflöde. För ännu större flöden än de med ca 100 års återkomsttid, eller för flöden med kortare återkomsttid om regleringen av åsystemet inte drivits så optimalt, bör det vara rimligt att även räkna med ett något högre vattenstånd i Rådasjön, +60,60 m, men dock inte så högt som år Som en jämförelse kan redovisas att det utbyggda å-systemet skulle med en helt ideal reglering kunna klara ett flöde som är 1,3 gånger så stort som 2006, dock då med ett vattenstånd av +60,8 m i Rådasjön, dvs. samma nivå som vid översvämningen år Ett så stort flöde har dock en återkomsttid på flera hundra år, vilket inte är rimligt som dimensioneringsgrund. Regleringsberäkningar för Mölndalsån nedströms om Nedsjöarna pekar på att tappningen från Landvettersjön bör vara ca 20 m 3 /s vid högflöden av års återkomsttid. Detta för att balansera den planerade kapaciteten för tappning ur Stensjön, flödeskapaciteten i Mölndal/Göteborg och vattenståndshöjningarna i Landvettersjön och Rådasjön Stensjön mot varandra. Även vid t.ex. ett 20-årsflöde kan dock utflödet från Landvettersjön under kulminationsfasen tänkas uppgå till 20 m 3 /s. Det finns en risk för att den tappning från Landvettersjön på Långenäsvägen förbi Mölnlycke fabriker som är tillåten om vattenståndet i Massetjärn når över nivån + 60,70 m kommer igång vid årsflöden med en fördröjning som ger oönskat högt vattenstånd i Landvettersjön och/eller att tillflödet till Landvettersjön och därmed vattenståndshöjningen i sjön sker snabbare än prognostiserat av övervakningssystemet. För detta fall kan det vara rimligt att även kalkylera med flöden upp till 25 m 3 /s, som vid väl utförd reglering motsvarar mer än ett 100-årsflöde. Baserat på ovanstående förutsättningar har hydrauliska modellberäkningar utförts med tre olika kombinationer av flöden och vattenstånd i Rådasjön enligt Tabell 1 nedan. 11 (23)

12 Tabell 1. Förväntade flödesförutsättningar i Mölndalsån vid tre olika fall. Fall Flöde i Mölndalsån (m 3 /s) Nivå i Rådasjön (m) A 20 60,5 B 25 60,6 C 20 60,2 I tabellen representerar Fall A förväntade förutsättningar för ett flöde upp till 100 års återkomsttid och väl skött reglering av åsystemet. Fall B representerar ett fall med ännu längre återkomsttid eller att brister i åsystemet eller dess reglering har gjort att sjöarna blivit ännu mer överfyllda och att tappningen från Landvettersjön därigenom har ökats ytterligare för att skydda Landvetter samhälle och/eller Mölnlycke fabriker. Fall C motsvarar ungefär en 20-årssituation Besvärande översvämningar i Mölnlycke samhälle uppstår inte förrän nivån närmar sig +61,0 m. För Mölnlycke fabriker, vid Massetjärn, måste dock förberedelser inledas med en hel serie av åtgärder när vattenståndet närmar sig +60,7 m. Senast vid den nivå eller lite lägre behöver flödet i huvudgrenen under fabriken gradvis börja reduceras för att det inte ska ske upptryckningar av bjälklag under fabriken och risk för skador genom upptryckningen eller genom inträngning av vatten i fabriken. Genom reducering av flödet genom huvudgrenen och genom att släppa vatten längs Långenäsvägen kan dock fabriken hantera översvämningsrisken upp till i alla fall +61,0 m. Målsättningen med kapacitetsförbättringarna genom Mölnlycke samhälle bör vara att vattenstånd över +60,7 m i Massetjärn endast inträffar med långa tidsintervall. Högre vattenstånd än +61,0 m bör kunna undvikas vid händelser upp till 100 års återkomsttid, eller mer. Fall A och B har använts som dimensioneringsfall för de kapacitetshöjande åtgärderna. Kontrollberäkning har därefter utförts för Fall C för det valda utbyggnadsalternativet Modellberäkning Först utfördes en övergripande studie av fallförlusterna genom Mölnlycke samhälle. Under utredningsarbetet och vid samråd framkom att det obebyggda området nedströms Säterileden/Parkbron har stora naturvärden, varför en urgrävning inom detta område uteslöts från de fortsatta studierna av lämplig form för urgrävningar. Dock måste det för framtiden finnas en rättighet att rensa i enstaka punkter nedströms Parkbron om sektionen minskar till mindre än ca 25 m 2 vid ett vattenstånd av +60,5 m. En hydraulisk beräkningsmodell har upprättats och använts för att genomföra beräkningar av fallförluster i ån från Massetjärn till Rådasjön 1. Utifrån åfårans och broarnas geometri, topografisk information samt randvillkor (som flödes- och nivåuppgifter) har beräkningar 12 (23) 1 Sweco Dagvattenutredning Mölnlycke, Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke - Översvämningsbegränsande åtgärder.

13 genomförts. Tre olika åtgärdsalternativ har tagits fram för utökning av olika sektioner av Mölndalsån i dess passage mellan Massetjärn och Rådasjön, se Figur 2. Vid denna beräkning förutsattes en släntlutning på 1:2. Figur 2. Mölndalsåns flöde genom Mölnlycke samhälle med markeringar av inmätta sektioner i ån samt tre föreslagna sträckor där kapacitetshöjande åtgärder kan genomföras. Sträckan mellan Kulturhusbron-Hamnbron berörs inte i alternativ 1. Samtliga alternativ medför sektionsökningar mellan Massetjärn och Parkbron. Vid befintliga broar behöver åtgärder vidtas för flera av dessa, se Bilaga 3. Längs åsträckan mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet ledas i en ledning som delvis kommer att förläggas innanför spont på norra sidan av Mölndalsån. Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att åsträckan mellan Kulturhusbron och Hamnbron lämnas orörd. Breddning och fördjupning av åfåran sker mellan Massetjärn och Kulturhusbron samt mellan Hamnbron och Parkbron. Mellan Massetjärnsbron och Hulebäcksbron ansätts en större sektion med bottenbredden 5,5 m, då detta område är mindre känsligt än vid andra sektioner i ån avseende markanvändning. Nedströms om Hamnbron antogs en bredd av 14 m mellan spont på ömse sidor av ån. 13 (23)

14 Alternativ 2 Alternativ 2 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 3 m i en jämn sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. I övrigt samma sektioner som i Alternativ 1. Alternativ 3 Alternativ 3 innebär fördjupning till nivån +57 samt breddning av åbotten till 5 m i en jämn sektion mellan Kulturhusbron och Hamnbron. I övrigt samma sektioner som i Alternativ 1. Det bottendjup som planeras för Mölndalsåns sträcka mellan Massetjärn och Hamnbron har generellt bestämts till +57 m. Detta bottendjup har valts efter nivån vid de djupaste delarna av ån och med avsikten att uppnå önskad sektionsyta med minsta möjliga påverkan på markytorna längs ån. Breddning av botten kommer huvudsakligen att ske längs åns högra sida (i strömningsriktningen), dvs. norra sidan av ån, med syftet att bevara skuggförhållanden i ån. Uppströms Parkbron erfordras dock av utrymmesskäl breddning på södra sidan av ån Resultat De hydrauliska beräkningar som genomförts har sammanställts i nedanstående tabell. Resultaten avser nivåer före respektive efter åtgärder och gäller för två olika beräkningsfall. Tabell 2. Sammanställning från hydrauliska beräkningar av vattennivå och fallförlust i befintlig situation och efter olika åtgärdsalternativ. Åtgärdsalternativ Fall A Fall B Nivå i Massetjärn (m) Fallförlust (cm) Nivå i Massetjärn (m) Fallförlust (cm) Befintligt +61, ,25 65 Alternativ 1 +60, ,05 45 Alternativ 2 +60, ,97 37 Alternativ 3 +60, , (23) Av ovanstående resultat framgår att inget alternativ uppfyller det önskade kriteriet för högvattenstånd i Massetjärn enligt normalsituationen, Fall A (+60.7 m). I Fall B, en extremsituation, klaras kriterienivån (+61,0 m) i Alternativ 2 och Alternativ 3. Med hänsyn till att Alternativ 2 innebär ett begränsat ingrepp i ån inom Biblioteksparken och att ytterligare breddningar av ån ger högst begränsade förbättringar, har Härryda kommun valt att gå vidare med detta alternativ. Därtill har under utredningens gång tagits fram förslag för en förbättrad landskapsbild inom tätortsområdet och med möjlighet att komma nära vattnet genom ett längsgående trädäck utmed en längre sträcka. Vidare har

15 framkommit önskemål att inte behöva ta bort en grupp av träd som växer nära ån inne i Kulturhusparken, varför en förbigångskanal ersätter urgrävning av ån inom en del av området inne i parken. Ett slutligt förslag till utförande baserat på Alternativ 2 har därför tagits fram. Av ritningar bifogade till denna tekniska beskrivning och i Bilaga 2 framgår vilka sträckor som avses breddas samt fördjupas, liksom typsektioner för olika delar av den sträcka som ska grävas ur. Geotekniska utvärderingar visar att något brantare slänter, 1:1,7, kan användas än ursprungligen antaget. Detta medför en något ökad bottenbredd, men mindre dagöppning. Närmast Parkbron är dock de geotekniska förhållandena så ogynnsamma att en spont används för att inte få en mycket bred dagöppning på ån. Vattenstånden längs ån har beräknats med den hydrauliska modellen för den föreslagna utformningen. Erhållna vattenståndsnivåer i Massetjärn framgår av Tabell 3. Tabell 3 Nivåer i Massetjärn med föreslagen utformning av ån Fall A, ung. 100 år Fall B, större än 100 år Fall C, ung. 20 år +60,81 m +60,99 m +60,48 m Den totala schaktvolymen uppgår preliminärt uppskattat till ca 3300 m 3 fördelat enligt nedan. Mellan Massetjärnsbron och Kulturhusbron: ca 500 m 3 Förbigången genom parken: ca 800 m 3 Från förbigångens utlopp i ån till Parkbron: ca 2000 m 3 Det finns osäkerheter i bedömningarna vilket medför att den totala volymen kan uppgå till ca 4000 m Erosionsskydd Erosionsskydd avses anläggas där pågående erosion riskerar att fälla ytterligare träd eller där ytterligare erosion ur stabilitetssynpunkt ej är önskvärt. Därtill kommer nyschaktade slänter att förses med erosionsskydd. Den del av erosionsskyddet som kommer att vara belägen under medelvattenytan kommer att bestå av ett ca 0,5 m tjockt lager av sprängsten ( mm). Från medelvattenytan upp till släntkrön förses slänten med ett lager av natursten alternativt marktäckande väv av naturfiber för att gynna vegetationsetablering. Strömhastigheterna i denna del av ån kommer att vara tämligen låga. Anledningen till materialvalet, dvs sprängsten, under medelvattenytan är att gynna åns kräftbestånd. Håligheterna mellan stenarna skapar gömslen samt bohål för signalkräftan. Av Bilaga 5 framgår en principiell utformning av erosionsskyddet. 15 (23)

16 7.3 Dagvattendammar Kommunen avser att anlägga en serie om totalt fyra dagvattendammar i området. Dammarnas totala areal uppgår till ca m 2 medan deras permanenta ytor (vattenarea) uppgår till ca 7200 m 2. Dimensioneringen av dagvattendammarna har till stora delar skett efter de riktlinjer och riktvärden som gäller Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen, beträffande utsläpp av förorenat dagvatten till recipient. Dammarna föreslås anläggas mellan Säterivägen och Mölndalsån, se Figur 3. Storleken (vattenarean) på varje enskild damm i serien uppgår till ca 520 m 2, ca 2900 m 2, ca 190 m 2 respektive 3500 m 2. Dagvattendammarnas funktion är, förutom dagvattenrening, även att utgöra katastrofskydd i samband med ett eventuellt haveri i spillvattentunneln till Ryaverket i Göteborg. Genom att kunna leda in spillvattnet till dagvattendammar ökar möjligheterna till att kunna behandla spillvattnet innan det når ut i Rådasjön till skillnad mot dagens situation då orenat spillvatten i samband med ett eventuellt haveri måste bräddas till Mölndalsån. Dagvattendammarna kommer också att kunna fungera för uppsamling av utsläpp från olycka med farligt gods (ex. petroleumprodukt) på den del av Säterivägen och dess trafikplatser som ligger inom närområdet till dammarna. Även utsläpp som sker i Mölnlycke samhälle skall kunna uppehållas i dammarna tills Räddningstjänsten hunnit sanera eller omhänderta föroreningarna. Längs sträckan mellan Hamnbron och Parkbron avses dagvattnet att ledas i ledning fram till den första dammen i serien. Vid inloppet till den första dammen anläggs även en s.k. by-pass i syfte att kunna reglera dagvattnets nivå och flöde. Vid utloppet från den sista dammen i serien ansluter dagvattnet till Rådasjön via ett utloppsdike. Dagvattendammarna utformas med permanent vattenyta och djup (ca 1 m). Av säkerhets- och anläggningstekniska skäl kommer dammarna att omges av en 1-2 m bred vattenzon med ett djup av ca 2 dm, se Figur (23)

17 Figur 3. Utsträckningen av planerade dagvattendammar, reningsanläggningar samt gångväg mellan Säterivägen och Mölndalsån. Figur 4, Typsektion dagvattendammar. 17 (23)

18 7.4 Dagvattenledningar Dagvattnet från området norr om Mölndalsån avses avledas via en samlingsledning (Ø mm) utmed åns norra strand invid trädäcket och strax utanför spont, se Figur 5 samt Bilaga 5. Ca 3,5 m arbetsutrymme krävs i sidled för att kunna anlägga ledningen mellan spont och fasta konstruktioner. Befintliga ledningar i Badhusgatan avses anslutas till den nya samlingsledning. Den kvarstående sponten längs ån avslutas något väster om P-husets sydöstra hörn. Dagvattenledningen förläggs därefter i marken fram till Säterivägen. För att kunna anlägga ledningen längs P-huset krävs troligvis spont på ömse sidor om ledningen. Ledningen avses sedan borras under Säterivägen och möjligen ända fram till den första i serien av dammar nedströms Parkbron. Dagvattnet från området söder om Mölndalsån avses ledas via en samlingsledning (Ø 1200 mm) i mark söder om ån med en dykarledning under Mölndalsån fram till den första dagvattendammen. Sandfång bör anläggas på väl valda platser i anslutning till samlingsledningen för att minska behovet av underhåll på dykarledning under Mölndalsån mm. Sponter dimensioneras enligt TK Geo 11. Badhusgatan Säterivägen Figur 3, Dagvattenledningar, generaliserat markerade, fram till dagvattendammarna. Flygfoto, Källa: Google earth. 18 (23)

19 7.5 Förbiledningskanal genom Kulturhusparken För att undvika att bredda och fördjupa åkröken vid Kulturhusparken och på så sätt bevara trädridån i åns innerkurva anläggs en förbiledningskanal genom Kulturhusparken, se Figur 6 samt Bilaga 5. Kanalens sidor kommer att bestå av vertikalt spont upp till nivån +61,0. Slänt från spont och upp till marknivå förses med betongplattor. Botten på kanalen förläggs på nivån +57, dvs samma nivå som i den fördjupade delen uppströms och nedströms om kanalen. Kanalen blir ca 3 m bred och kommer längs hela sträckningen att förses med ett lock av gallerdurk. Överbyggnad bärs upp av stålbalkar som ställs på spont. Gallerdurken utförs 5,0 m bred. Bakom gallerdurk placeras granitstenar som ansluter till befintlig mark. Överkant gallerdurk anpassas till befintlig marknivå, ca +61,50 m. Förbiledningskanalen byggs genom att sponter som utgör kanalens väggar först slås. Efter schakt, delvis under vatten, kan stålbalkar, gallerdurk, betongplattor och granitsten monteras. Spont samt överbyggnad dimensioneras enligt TK Geo11 och TrVK bro 11. Kulturhusparken Figur 4, Förbiledningskanal genom Kulturhusparken. Flygfoto, Källa: Google earth. 7.6 Spont södra sidan På södra sidan närmast Parkbron behövs en uträtning av Mölndalsån för att få plats med en promenadbrygga längs ån och för att uppnå de sektioner som erfordras för att höja åns kapacitet. I detta område förekommer ett jordlager bestående av torv. Med avseende på stabilitetsförhållandena kan naturliga slänter i detta avsnitt därmed ej ställas brantare än lutning 1:4, vilket skulle innebära att den södra slänten får en utbredning ända fram till 19 (23)

20 20 (23) Säterivägen. I stället för att göra flacka slänter föreslås att spont slås från Parkbron och ca 80 m österut enligt Bilaga 5. Sponten avslutas på nivån +59,10 m. 7.7 Promenadbryggor Längs Mölndalsåns norra strandkant mellan Kulturhusparken och Hamnbron samt mellan Lejontrappan och Parkbron planeras promenadbryggor utmed ån, se Bilaga 5. Mellan Kulturhusparken och Hamnbron planeras en promenadbrygga bestående av ett ca 3 m brett trädäck på nivån +60,2 grundlagd på träpålar. Pålarna (1-2 pålrader) slås efter att ån längs sträckan fördjupats och breddats. När pålar är slagna monteras trädäcket. Mellan Lejontrappan och P-huset uppströms Parkbron planeras ett ca 3 m bred promenadbrygga av trä, som till skillnad mot sträckan uppströms, grundläggs på spont i framkant och med träpålar i bakkant. Även denna brygga förläggs med en överyta på nivån +60,2 vilket gör att bryggan är översvämmad med vatten vid högvattenflöden. För att bygga denna brygga slås först spont och pålar. Därefter monteras trädäcket. Bryggor dimensioneras enligt TrVK bro 11. Spont dimensioneras enligt TK Geo Utrivning av Hulebäcksbron En genomgång av befintliga broar över Mölndalsån mellan Massetjärn och Parkbron har visat att endast Hulebäcksbron behöver rivas ut i samband med planerade kapacitetsförbättrande åtgärder i ån, se Bilaga 6. Hulebäcksbron är en fritt upplagd balkbro av stål med brobaneplatta av trä. Bron som byggdes år 1995 har en teoretisk spännvidd på 10,15 m. Bron är grundlagd på betongfyllda betongrör. Hur djupt betongrören går ned i marken framgår ej av befintliga ritningar. Bron är avsedd för gång- och cykeltrafik. Botten under bron ligger idag på nivån ca +58,5 och har flacka slänter upp till stenmurar på ömse sidor. Stenmurarna är byggda före bron och går från Allébron och en liten bit förbi Hulebäcksbron. Grundläggning och grundläggningsdjup av murarna är dock okända. Utrivning av Hulebäcksbron påbörjas med att överbyggnaden lyfts av. Därefter kan rivning av de befintliga landfästen som består av betongfyllda betongrör och vingar av betong påbörjas. För att kunna riva landfästena behöver spont slås runt stöden. Rivning av landfästen utförs genom krossning, alternativt sågas de bort på lämplig nivå. Rivningen utförs så att betongavfall eller annat avfall från broarbetet inte tillåts falla ned i vattendraget. 7.9 Nya GC-broar Fyra nya broar planeras mellan Massetjärnsbron och Parkbron, se Figur 7. De nya broarna är utformade så att underytan på överbyggnaderna förläggs så högt att de inte berörs av högvattenstånd i ån vid framtida högflöden. Broarna kommer inte att påverka dämning, vattenstånd eller vattenhastighet. Broarna dimensioneras enligt TrVK bro 11.

21 En ny Hulebäcksbro E ny bro vid Badhusgatan En ny bro väster om ny kanal En ny bro vid Parkbron Figur 7. Nya gc-broar Hulebäcksbron Ny Hulebäcksbro över Mölndalsån placeras i samma läge som befintlig bro. Ny bro är avsedd för gc-trafik. Den nya bron över Mölndalsån utformas med en prefabricerad överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen, se Bilaga 5. Bron förutsätts grundläggas på pålar. Bron utformas med teoretisk spännvidd på ca 16,5 m och den fria brobredden blir 3,0 m. Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida förändringar av vattenflöden. Ny bro byggs i samband med att man river den befintliga för att kunna nyttja temporära sponter och för att påverka Mölndalsåns så lite som möjligt. Befintliga stenmurar på ömse sida justeras och ansluts till de nya landfästena. Botten under bron förses med erosionsskydd Bro över Mölndalsån väster om ny förbiledningskanal Ny bro över Mölndalsån placeras strax väster om ny förbiledningskanal. Ny bro är avsedd för gångtrafik. Den nya bron över Mölndalsån föreslås utformas med en prefabricerad överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen, se Bilaga 5. Bron förutsätts 21 (23)

22 grundläggas på pålar. Brons norra landfäste kommer att stå bakom spont på norra sidan som är en förlängning av kanalen. Bron utformas med teoretisk spännvidd på ca 18,0 m och den fria brobredden blir 3,0 m. Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med erosionsskydd Ny bro över Mölndalsån vid Badhusgatan Ny gc-bro över Mölndalsån placeras i förlängningen av Badhusgatan. Ny bro är avsedd för gc-trafik. Den nya bron föreslås utformas med en prefabricerad överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen, se bilaga 5. Bron förutsätts grundläggas på pålar. Brons landfästen kommer att stå bakom spont på södra och norra sidan. För det norra landfästet ska hänsyn tas till ny dagvattenledning som ska placeras bakom landfästet. Bron utformas med teoretisk spännvidd på ca 16,5 m och den fria brobredden blir 4,0 m. Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med erosionsskydd Ny bro över Mölndalsån vid Parkbron Gc-trafiken ska ledas över Mölndalsån i nära anslutning till befintlig Parkbro. Ny bro är avsedd för gc-trafik. Den nya bron föreslås utformas med en prefabricerad överbyggnad av trä på platsgjutna betonglandfästen och med stålrörspålar som mittstöd, se bilaga 5. Bron förutsätts grundläggas på pålar. Placering av mittstödet ska följa Mölndalsåns riktning och placeras i samma läge som mittstödet för befintlig bro. Bron utformas med teoretiska spännvidderna på ca 16,5 m + 16,5 m och den fria brobredden blir 4,0 m. Underkant överbyggnad placeras på +61,10 m för att klara beräknade framtida förändringar av vattenflöden. Botten under bron förses med erosionsskydd Anläggande av nya broar För de broar där permanent spont är placerad längs Mölndalsån slås sponten innan gjutning av landfästen. För övriga broarna behöver tät spont slås för gjutning av landfästen/mellanstöd i torrhet. Broarna grundläggs på stödpålar. Efter schakt delvis under vatten och länspumpning kan bottenplattorna och resterande delar av underbyggnaderna gjutas i torrhet. Överbyggnaden för de nya broarna lyfts på plats efter att landfästena/mellanstöd är klara. Innan överbyggnaderna lyfts på dras sponter för stöden alternativt kapas i nivå med åbotten för de broar där spont inte ska vara kvarsittande. Erosionsskydd kommer att krävas i strandkanten, åbotten och som återfyllning kring nyanlagda landfästen. Erosionsskydd krävs för att inte framtida erosionsskador skall uppstå. Erosionsskyddet läggs med en mäktighet av min 0,5 m. 22 (23)

23 7.10 Arbetsordning nya broar och arbeten i vatten Anläggande av nya broar samt rivning av befintlig innebär arbetsmoment som medför att arbete kommer att ske i eller nära ån. Följande arbetsmoment kommer att ske i direkt/nära kontakt med vatten och kan medföra påverkan på vattnet: Rivning av befintlig Hulebäcksbro inklusive dess landfästen Slagning av spont för förbiledningskanal och för delar längs med Mölndalsån på södra sidan Slagning av spont runt landfästen för broar Pålning för landfästen till broar och bryggor Schakt för landfästen och hantering av massor Ev. länspumpning av schaktgropar och vid gjutning Gjutning av landfästen till broar Dragning, alternativt skärning av spont för landfästen för broarna där spont ej är kvarsittande Erosionsskydd Återställande av stenmurar vid Hulebäcksbron Montage av broöverbyggnad, bryggor samt överdäckning 8 Tidplan Arbetstiden för enskilda moment beräknas till följande: Schakt Mölndalsån: 2-3 månader Dagvattendammar: 5-6 månader Spont: ca 3-4 månader Förbiledningskanal: Spont ca 1-2 månader, Överbyggnad ca 2 månader Promenadbryggor: Grundläggning bryggor ca 2 månader, däck bryggor ca 3 månader Rivning Hulebäcksbron: ca 2 månader Nya broar: Förberedelser nya broar ca 2 månader, spont ca 1 månad/bro, landfästen ca 2 månad/bro. Överbyggnad 1 månad/bro, och återställande ca 1 månad/bro. Dagvattenledningar 3-6 månader 9 Kostnader Den totala anläggningskostnaden för den sökta verksamheten beräknas uppgå till ca 35 Mkr. 23 (23)