STOCKHOLM STAD. Årstafältet Etapp 4 PM Geoteknik. Förhandskopia Upprättad av: Lars Henricsson

Transkript

1 STOCKHOLM STAD Årstafältet Etapp 4 Förhandskopia Upprättad av: Lars Henricsson

2 Årstafältet Etapp 4 Kund Stockholm Stad Exploateringskontoret Vello Parts Konsult WSP Samhällsbyggnad Stockholm-Globen Tel: WSP Sverige AB Styrelsens säte: Stockholm Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Befintliga byggnader och anläggningar 3 3 Mark och jordlagerförhållanden 3 4 Hydrogeologiska förhållanden 4 5 Markbyggnadstekniska förutsättningar Schakt- och grundläggning Grundvatten 5 6 Övrigt Vattenverksamheter Kompletterande undersökningsbehov 5 2 (5)

3 Årstafältet, etapp 4 1 Bakgrund Inom Årstafältet planeras byggnation av nya bostadskvarter med tillhörande infrastruktur av gator, ledningar etc. Även nyanläggning av parkmark och grönytor m.m. planeras. Utbyggnaden av gator och kvarters- och parkmark planeras utföras etappvis, fram till mitten av 2030-talet. Inom nu aktuell etapp 4 planeras 10 nya kvarter. Området avgränsas i norr av befintliga bostadskvarter, i söder av ängsmark där en ny dagvattendamm planeras, i väster av den första utbyggnadsetappen samt i öster av en senare utbyggnadsetapp och Södra länken-utfarten mot Huddingevägen. Idag består Årstafältet huvudsakligen av obebyggd ängsmark och används för sport och rekreation. WSP Samhällsbyggnad, avdelning Geoteknik utför geotekniska utredningar inom området. Denna är avsedd att översiktligt beskriva geotekniska förutsättningar för utbyggnadsetapp 4. 2 Befintliga byggnader och anläggningar Inom aktuellt område finns inga befintliga byggnader. De anläggningar som finns inom området är två bergtunnlar, som passerar området i nord-sydlig riktning, och en gammal kulturskyddad infartsväg (Göta landsväg). Dessutom passerar en befintlig VA-kulvert, som skall slopas, under områdets södra del och i norr finns en befintlig, nedlagd asfaltbelagd vägbana (f.d. Årstaleden). 3 Mark och jordlagerförhållanden Marken inom område, etapp 4, är relativt plan med en svag lutning mot söder och med nivåer som varierar mellan ca +15 och +17. Geologin inom Årstafältet kännetecknas av en stor nordväst-sydostlig lerfylld dalgång mellan fastmarkpartierna Östbergahöjden i sydväst och Årsta i nordost. Jordlagren inom dalgången varierar från någon eller några meter lera direkt på friktionsjord eller berg till mer än 35 m jorddjup. Inom området för etapp 4 består jordlagren av upp till ca 2 m fyllning på ca 2-14 m lera ovan ett tunt lager friktionsjord närmast berg. Leran är överst (ca 2 m) torrskorpefast. Djupet till berg varierar inom etapp 4 mellan ca 2 och 15 m, se figur 1. Det aktuella området består huvudsakligen av en stor nordväst-sydostlig lerfylld dalgång mellan fastmarkspartier med ytnära berg i sydväst (Östbergahöjden) och i nordost (Årsta). 3 (5)

4 Figur 1. Bedömda djup till berg. 4 Hydrogeologiska förhållanden Årstafältet är nedre delen av ett stort avrinningsområde, där grundvattennivåerna styrs av tillrinningen från angränsande områden. Grundvattnets trycknivå ligger normalt ca 2 à 3 m under markytan och faller inom etapp 4 mot syd-sydväst. Grundvattennivåerna inom etapp 4 varierar från ca +14 à +15 i nord-nordost till ca +12,5 à +13 i syd-sydväst. Grundvattennivåerna varierar med årstid och nederbörd. 5 Markbyggnadstekniska förutsättningar 5.1 Schakt- och grundläggning Jordlagerförhållanden och djup till fast botten/berg samt planerade golv- och marknivåer, m.m. styr val av grundläggningssätt för nya byggnader och anläggningar. Detaljstudier måste göras för respektive anläggning, men överslagsmässigt kan erforderliga grundläggnings- och markförstärkningsåtgärder bedömas enligt nedan. Inom områden med upp till ca 3 m lera kan lätta byggnader och anläggningar eventuellt grundläggas med plattor på lera. Tyngre byggnader grundläggs med murar eller plintar nedförda till morän eller berg, alternativt med plattor på packad fyllning efter urgrävning av lera. Beroende på tillgängliga ytor kan schakt normalt göras med slänt. 4 (5)

5 Markförstärkningsåtgärder för gator, ledningar, hårdgjorda ytor etc. erfordras normalt inte. Inom områden med mer än ca 3 m lera grundläggs byggnader med pålar som nedförs till morän eller berg. Vid schakt för källare krävs normalt spont eller annan släntstabiliserande åtgärd. Vid uppfyllning av marknivåer erfordras normalt markförstärkningsåtgärder för gator, ledningar och hårdgjorda ytor. Lämpliga åtgärder bedöms främst vara markförstärkning med kalkcementpelare (KC-pelare) eller lastkompensation med lättfyllning m.m. 5.2 Grundvatten Det är viktigt ur geoteknisk synpunkt med avseende på risker för befintliga byggnader och anläggningar i omgivningen att grundvattennivåer inte sänks. Byggnader med lägsta golvnivåer under grundvattnets trycknivå måste utföras med vattentät betong. Vid schakt- och grundläggningsarbeten under rådande grundvattennivåer är det också i byggskedet viktigt att beakta problemställningar avseende risk för skadliga grundvattensänkningar. Vid schakter under grundvattnets trycknivå erfordras normalt att tätspont för att undvika skadliga grundvattensänkningar i närområdet. När etapp 4 byggs kommer det att finnas infrastruktur i form av gator och ledningar m.m., vilket innebär att schakter till lägre nivåer än rådande grundvattennivåer riskerar att medföra grundvattensänkningar och skador på dessa anläggningar. Projektspecifika analyser avseende risker för hydraulisk bottenupptryckning och grundvattensänkningar kommer också att erfordras vid schakt under grundvattnets trycknivå inom områden med små lerdjup. 6 Övrigt 6.1 Vattenverksamheter Två tunnlar med miljödom och tillhörande kontrollprogram finns invid Årstafältet, Södra Länken och en kraftledningstunnel. Även för Årstafältet, utbyggnadsetapp 1, har staden lämnat in ansökan om miljödom för vattenverksamhet inför byggande av gator, ledningar och dammar. En eventuell temporär grundvattenavsänkning för nya grundläggningsarbeten kan påverka grundvattennivåer inom dessa kontrollprogram. 6.2 Kompletterande undersökningsbehov Kompletterande geotekniska undersökningar krävs för att i detalj bedöma schaktoch grundläggningsförutsättningar samt hydrogeologiska förhållanden för enskilda byggnader. 5 (5)