GEOTEKNISKT PM Peab/Poseidon

Transkript

1 rev Sida 1 av 7 GEOTEKNISKT PM Peab/Poseidon Grundläggningsförhållanden vid Tunnbindaregatan 8 Kvarteren Brämaregården 18:4; 25:13 1 Bakgrund och uppdrag Peab Anläggning, Grundteknik, har på uppdrag av Peab Sverige undersökt grundläggningsförhållandena vid Tunnbindaregatan i Brämaregården. Syftet med undersökningen är att ge dimensioneringsförutsättningar för grundläggning av byggnader, gator, fundament och yttre planer. Figur 1.grundkarta över planområdet 2 Underlag för Geotekniskt PM Geotekniska fält och lab-undersökningar har utförts på tomten och redovisas i markundersökningsrapport, geoteknik (MUR/Geo) av Inhouse Tech Geoteknik. En äldre undersökning av närliggande fastighet har även använts i tolkningarna: GF Konsult:s Utlåtande över geoteknisk undersökning för Brämmaregården 9-8. Även utdrag från SGU:s jorddjupskarta samt jordartskarta har använts.

2 rev Sida 2 av 7 Figur 2 Jorddjupskarta (SGU) 3 Befintliga förhållanden 3.1 Topografi Aktuellt område är relativt plant, inmätta höjder varierar från i sydost till +1.1 i nordväst. Se plan i rapport MUR/Geo, ritning G101. Området har en svag lutning från Ramberget i väster till Göta älv i sydost. 3.2 Befintliga anläggningar På stora delar av tomten finns idag två- till trevåningsfastigheter. Dessa byggnader finns på norra respektive samt västra delen av tomten. Resterande del av tomten utgörs av hårdgjorda ytor. Intilliggande fastigheter bedöms vara grundlagda med grundmurar på träpålar. 3.3 Jordlagerföljd Enligt tidigare och nu utförda undersökningar kring Tunnbindaregatan, består jordlagren från markytan främst utav: Fyllning från 0m till ca 1m djup Torrskorplera till ca 2m djup Lera till ca m djup Friktionsjordsskikt Lera

3 rev Sida 3 av 7 Morän Berg Fyllningen består av asfalt överst och sedan en blandning av sand, sten, och lera. En tunnare torrskorpebildning finns överst av leran, denna har en mäktighet av ca 1m. Den lösare leran är i ytan delvis organisk (ned till 5,5m djup). Mäktigheten är upp till ca 50m. Leran har en tunghet på ca 1,6 ton/m^3, konflytsgräns på 60-70% samt en oreducerad odränerad skjuvhållfasthet på ca 15kPa i ytan ned till -5, för att sedan öka med 1,45kPa/m. På ca 63 m djup har ett friktionsjordsskikt påträffats i en borrpunkt med en mäktighet av ca 4 m. Under detta skikt följer ytterligare ett lerlager av okänd mäktighet. Ett tunnare lager av morän finns troligtvis mellan leran och berg. Baserat på erfarenhet från området. 3.4 Hydrogeologiska förhållanden Den övre grundvattenytan har dels mäts i skruvborrhålen och dels i det installerade grundvattenröret. Vid undersökningstillfället fanns grundvattnet i grundvattenröret på nivån -1.1 (i september månad). Inga portrycksmätare har installerats. CPT sonderingar tyder på en hydrostatisk grundvattenyta på ca 1m djup. Grundvattenytan fluktuerar under året beroende på bland annat nederbörd och temperatur. Med ledning av sonderingspunkterna tolkas medelgrundvattnet ligga på ca 1-1,5m under markytan. 4 Härledda värden 4.1 Odränerad skjuvhållfasthet för leran Valda värden för lerans okorrigerade och korrigerade skjuvhållfasthet redovisas i tabell

4 rev Sida 4 av 7

5 rev Sida 5 av 7 Tabell 4-1. Okorrigerad odränerad skjuvhållfasthet Nivå (m) Cu (kpa) Tabell 4-2. Korrigerad odränerad skjuvhållfasthet Nivå (m) Cu (kpa) Sättningsegenskaper N i v -26 å ,0 50,0 100,0 150,0 200,0 250,0 300,0 350,0 400,0 kpa σ'0 σ'c σ'c trend 0,8*σ'C trend Figur 3. Spänningsdiagram En stegvis ödometer har utförts, tolkningen av denna indikerar att leran är normalkonsoliderad, detta har även stöd av empiriska beräkningar av σ' c. Det är troligtvis pågående krypsättningar från ca -5 hela jordprofilen nedåt. Dock baseras detta endast på denna enda undersökningspunkt.

6 rev Sida 6 av 7 Störda prover på de utförda kolvarna har förhindrat att fler ödometerförsök utförs. Fler undersökningar bör utföras för att fastställa påhängslaster på pålar, för att inte få en märkbart nedsatt bärförmåga i bruksgränsskedet. Tabell 4-3. Sättningsegenskaper på 15m djup Sättningsegenskaper (15m djup) λ* κ* M L 555kPa 5 Grundläggning Föreslagsvis bör byggnaderna grundläggas med kohesionspålar. Källare utförs med vattentät konstruktion. Sonderingsstopp varierar från ca 40m till över 75m. Dimensionering av pålarnas geotekniska bärförmåga utförs med materialparametrar från kapitel 4. När grundläggningsnivåer och höjdsättning för kvarteret är klara är det aktuellt att bestämma storlek på påhängslaster på pålarna. För att minimera rörelser i intilliggande fastigheter föreslås propptagning av alla pålar som är inom en pållängd från dessa. Permanenta grundvattensänkningar är ej aktuella då detta påverkar intilliggande fastigheter negativt. 6 Markarbeten Kortvariga schakter, grundare än 2m, kan utföras med släntlutning 1:1. För djupare schakter bör geotekniker konsulteras för åtgärd. Vid sättningskänsliga funktioner där differentialsättningar kan bli stora, som t ex entré, bör lättfyllnad alternativt länkplatta användas. De anslutande ledningarna till pålgrundlagt hus bör kopplas med flexibel ledning, då det kommer uppstå differentialsättningar.

7 rev Sida 7 av 7 7 Dimensioneringsförutsättningar Dimensionering av slänter och grundkonstruktioner ska ske i minst geoteknisk kategori 2 (GK2). Grundkonstruktionerna tillhör säkerhetsklass SK2. Tabell 7-1. Dimensionerande parameterar Jordlager Tunghet Friktionsvinkel Odränerad skjuvhållfasthet (Okorrigerad) Fyllning 18 kn/m 3 35 O - Torrskorpa 17 kn/m 3 30 O 30 kpa Lera 16 kn/m 3 30 O Enligt Tabell 4-1 Friktionsskikt 18 kn/m 3 32 O