PM - VAL AV ALTERNATIV

Transkript

1 UPPDRAG Väg 796, bro över Indalsälven i Lit UPPDRAGSNUMMER , SWECO , Trafikverket UPPDRAGSLEDARE Fredrik Andersson UPPRÄTTAD AV Cristine Waessman DATUM PM VAL AV ALTERNATIV VÄG 796, BRO ÖVER INDALSÄLVEN I LIT ÖSTERSUND KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN 14 S w e co Thulegatan 16 B SE Sundsvall, Sverige Telefon +46 (0) Fax S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 1 (11)

2 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Bedömningskriterier vid val av alternativ 4 Lokalisering 6 Studerade broalternativ 6 Alternativ 1: Bro med välvd profil och rak balk 7 Alternativ 2: Bro med välvd profil och votad balk 7 Alternativ 3: Bro med rak profil och rak balk 8 Bedömning av alternativen 8 Översiktlig kostnadskalkyl 8 Alternativens konsekvenser på bedömningskriterierna 9

3 1 SAMMANFATTNING Trafikverket har påbörjat genomförandet av en vägplan, som ska leda fram till förslag på en ny bro över Indalsälven i Lit inom Östersund kommun. Litsbron har bärighetsbrister som kan härledas till grundläggningen, där brons stödpelare börjat ruttnat sönder. Bron är i behov av en grundförstärkning, vilket innebär att åtgärderna är så kostsamma att det inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till en ny ersättningsbro. Vägplanen avgränsas till Litsbron med tillhörande landfästen, se bild 1. Tre alternativ på broutformning har tagits fram. Detta PM har arbetats fram i syfte att utreda vilket av de föreslagna broalternativen som är mest lämpligt att arbeta vidare med. Det är först efter att valet av bro gjorts som det fortsatta arbetet med att ta fram en vägplan kan gå vidare. De olika alternativen bedöms utifrån hur pass väl de uppfyller framtagna bedömningskriterier. Dessa kriterier är indelade på gestaltning, utformning, bärförmåga, miljö, arbetsmiljö, produktion samt ekonomi. Inom dessa områden har mer preciserade bedömningskriterier tagits fram, som är inhämtade från förstudien och anses vara extra viktiga i uppfyllelsen av bedömningsområdena. I kriteriet som berör ekonomi görs en grov kostnadsbedömning inom de olika alternativen. Efter att ha studerat antalet högst mål uppfyllnad av bedömningskriteriet (gröna fält), visar det sig att det alternativ som bäst uppfyller bedömningskriterierna är alternativ 2. Med utgångspunkt från detta föreslår vi att detta alternativ bör ligga till grund för framtagande av en vägplan. 3 (11)

4 2 INLEDNING Bakgrund Trafikverket har påbörjat genomförandet av en vägplan, som ska leda fram till förslag på en ny bro över Indalsälven i Lit inom Östersund kommun (se bild 1). Som bakgrund till vägplanen har en förstudie tagits fram, i syfte att klargöra viktiga förutsättningar inom angivet utredningsområde avseende trafik, miljö och markanvändning och identifiera brister och problemområden. I förstudien som togs fram 2012 gjordes bedömningen att åtgärder för att påverka transportbehov och val av färdsätt kan inte kan lösa behovet av åtgärder på Litsbron enligt steg 1. Problemet med Litsbrons bärighetsbrister kan härledas till grundläggningen, där brons stödpelare börjat ruttnat sönder. Bron är i behov av en grundförstärkning, vilket innebär att åtgärderna är så kostsamma att det inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till en ny bro. De brister och problem som konstaterats i det aktuella projektet har bedömts vara av sådan karaktär att endast åtgärder enligt steg 3 och steg 4 är aktuella. Detta PM har arbetats fram i syfte att utreda vilket av de föreslagna broalternativen som är mest lämpligt att arbeta vidare med. Det är först efter att valet av bro gjorts som det fortsatta arbetet med att ta fram en vägplan kan gå vidare. Arbetet med att utreda broalternativen innefattar att studera och värdera de olika alternativens förutsättningar samt att göra en utvärdering av konsekvenserna kring de olika alternativen utifrån framtagna bedömningskriterier. Bedömningskriterier vid val av alternativ De olika alternativen bedöms utifrån hur pass väl de uppfyller framtagna bedömningskriterier. Dessa kriterier är indelade på gestaltning, utformning, bärförmåga, miljö, arbetsmiljö, produktion samt ekonomi. Inom dessa områden har mer preciserade bedömningskriterier tagits fram, som är inhämtade från förstudien och anses vara extra viktiga i uppfyllelsen av bedömningsområdena. I kriteriet som berör ekonomi görs en grov kostnadsbedömning inom de olika alternativen.

5 Bedömningskriterier Gestaltning Utformning Bärförmåga Miljö Arbetsmiljö Produktion Ekonomi 5 (11)

6 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Lokalisering Den nya bron över Indalsälven vid Lit förläggs strax väster om och parallellt med befintligt broläge. Placeringen av bron möjliggör en god anpassning av linjeföringen mot väg 796 vid det södra brofästet. Anslutningen på norra sidan görs med så stor horisontalradie som möjligt i syfte att skapa en naturlig övergång till väg 796. Placering vid sidan av befintlig bro motiveras av att befintlig bro ska trafikeras under hela byggnadstiden. Bild 1: Karta som grovt visar objektets geografiska avgränsning för vägplan Studerade broalternativ För samrådsunderlaget har förslag på tre alternativa utformningar av bron framtagits och föreslås utformad som en kontinuerlig balkbro med 7 alternativt 14 spann. Den nya bron får en total längd på mellan m beroende på vilket alternativ som väljs. Fria höjden över vattenytan för samtliga alternativ motsvarar minst fria höjden 2,95 m över vattenytan vid dämningsgränsen. Den fria brobredden föreslås bli totalt 5 meter och de olika trafikslagen föreslås separeras med en målad linje, dvs 3,5 m köryta och 1,5 m gång och cykelyta.

7 Alternativ 1: Bro med välvd profil och rak balk Bild 1: Fotomontage alternativ 1. Alternativet har brolängd 402m och totalt 7 spann med spännvidder mellan 5162,6m mellan brostöden. Konstruktionshöjden är 3,05m. Alternativet innebär en höjning av marken med 1,6m vid det norra landfästet i sektion 0/560. Genom den välvda profilen uppnås en något bättre anpassning av brons landfästen till befintlig mark genom att brobankarna inte blir lika höga som med alternativet med en rak broprofil. Den välvda profilen innebär också att bron blir högre på mitten samtidigt som brobalkarna är avsevärt tjockare än för befintlig bro med rak profil som håller en låg höjd med lågt bärverk. Detta innebär att bron kommer att upplevas som ett visuellt mer framträdande inslag på platsen som i högre grad förändrar landskapsbilden. Det dominerande intrycket mildras något av de större spännvidderna mellan brostöden och att antalet brostöd reducerats. Alternativ 2: Bro med välvd profil och votad balk Bild 2: Fotomontage alternativ 2. Alternativet har brolängd 402m och totalt 7 spann med spännvidder mellan 5162,6m mellan brostöden. Konstruktionshöjden är mellan 2,30 m 3,40 m. Alternativet innebär en höjning av marken med ca 1,3m vid det norra landfästet i sektion 0/560. I likhet med Alternativ 1 så möjliggör den välvda profilen en bättre anpassning av brons landfästen genom att brobankarna kan göras något lägre. Genom att balkarna är votade har tjockleken på balkarna kunnat minskas i mitten av spannen. Detta ger ett smäckrare och mindre kompakt intryck än en rak balk. Därigenom minskar det dominerande intrycket och bron upplevs inte på samma sätt som en barriär i landskapet som alternativet med rak balk. 7 (11)

8 Alternativet har i likhet med Alternativ 1 större spännvidder och färre antal brostöd än befintlig bro, vilket också bidrar till att skapa ett lättare och mindre kompakt intryck. Alternativ 3: Bro med rak profil och rak balk Bild 3 Fotomontage alternativ 3. Alternativet har brolängden 403 m och totalt 14 spann med spännvidder mellan 2031,3m mellan brostöden. Konstruktionshöjden är 1,65 m. Alternativet innebär en höjning av marken med ca 1,9m vid det norra landfästet i sektion 0/560. Den raka profilen medför att brobankarna vid landfästena blir högre än i alternativen med välvd profil. Höjdskillnaden är 60cm jämfört med Alternativ 2 som har den minsta höjningen av marken i anslutning till landfästena. Detta innebär emellertid ingen större skillnad i hur landfästena upplevs visuellt jämfört med övriga alternativ. Höjdskilladen innebär inte heller någon väsentlig skillnad beträffande brobankarnas utbredning i sidled. Bedömning av alternativen Det korta avståndet mellan brostöden i alternativ 3 innebär att bron betraktad snett från sidan i vissa vinklar upplevs som en tätare mer ogenomsiktlig. Alternativ 3 med rak profil är emellertid det som bäst ansluter till den befintliga brons utformning. Den lägre brohöjden och tunnare balkarna bidrar till att bron upplevs som mindre visuellt framträdande när den ses på håll från de flesta betraktelsevinklar, även om brobankarna vid brofästena blir något mer framträdande. Översiktlig kostnadskalkyl Alternativ 3 har 13 st brostöd till skillnad mot alternativ 1 och alternativ 2 som har 6 st brostöd och detta ger ökade kostnader i och med anläggandet av fler stöd i vattnen. En kostnadsbedömning för de studerade alternativen ger att anläggningskostnaden för alternativ 1 & 2 uppgår till ca miljoner kronor och alternativ 3 ca miljoner kronor. Drift och underhållskostnader för alt 1 till 3 bedöms uppgå till 0,8 till 1 procent årligen av anläggningskostnaden under broarnas totala livslängd.

9 Kostnaden för utrivning av befintlig bro bedöms till ca 8 12 miljoner kronor. Anslutande vägar och vägutrustningar såsom belysning, signalsystem samt gestaltningsåtgärder och återställning av vägområde som återlämnas samt områden som nyttjats under byggtiden bedöms kosta ca 5 miljoner kronor. Totalkostnaden för projektet uppskattas till mellan miljoner kronor beroende på alternativ. 3 UTVÄRDERING AV ALTERNATIV Här nedan görs en utvärdering av de föreslagna alternativen. Alternativen bedöms utifrån vilka konsekvenser (positiva eller negativa) de medför inom de olika bedömningskriterierna. Alternativens uppfyllnad till bedömningskriterierna värderas sedan utifrån det resonemang som förs inom varje kriterium. Därefter placeras varje alternativ under en färgkod för dess uppfyllelse av bedömningskriteriet. Värderingsfärgerna som används är följande: = Högst uppfyllnad av bedömningskriterierna = Mindre hög uppfyllnad av bedömningskriterierna = Lägst uppfyllnad av bedömningskriterierna Utifrån denna bedömning sammanställs sedan resultatet i en samlad bedömning. Det alternativ som har fått mest gröna fält bedöms då vara det alternativ som har högst uppfyllnad av bedömningskriterierna och som föreslås bli underlag för vägplanen. Alternativens konsekvenser på bedömningskriterierna Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Gestaltning Möjlighet till landskapsanpassning Möjlighet till estetisk utformning Utformning Beständighet Tillgänglighet Trafiksäkerhet 9 (11)

10 Flexibilitet (möjlighet till anpassning t.ex. framtida breddning) Funktion i driftskedet, buller, vibrationer Drift och underhåll Bärförmåga Typ av last (trafik från väg, gång och cykeltrafik) Påverkan av olyckslast Robusthet Miljö Påverkan genom utformning Påverkan genom materialval Påverkan under byggskede, driftskede, vid utrivning Arbetsmiljö Med hänsyn till möjlig produktionsmetod Med hänsyn till omgivning (t.ex. passerande trafik) Med hänsyn till drift och underhåll Produktion Möjlighet till rationellt/industriellt byggande Byggtid Lämplighet för byggande i befintlig sträckning (inplacering, provisorier, om/förbiledning) Begränsningar t.ex. med hänsyn till miljö, trafik, boende och verksamheter Ekonomi Investeringskostnad Drift och underhållskostnad Livscykelkostnad

11 Eftersom alternativen har samma brotyp och samma brolängd har ingen LCCanalys utförts eftersom en sådan inte skulle visa någon större skillnad mellan de framtagna broalternativen. 4 VAL AV ALTERNATIV Efter att ha studerat antalet högst mål uppfyllnad av bedömningskriteriet (gröna fält), visar det sig att det alternativ som bäst uppfyller bedömningskriterierna är alternativ 2. Med utgångspunkt från detta föreslår vi att detta alternativ bör ligga till grund för framtagande av en vägplan. 11 (11)