PM UTREDNING BROALTERNATIV

Transkript

1 UPPDRAGSNUMMER GÅNG- OCH CYKELBRO ÖVER BOJARKILEN, STRÖMSTAD GÖTEBORG 1 (22) Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 SE Göteborg, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Swe c o In fra s tru c tur e AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm En del av Sweco-koncernen J a va d Homa y oun Uppdragsledare Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) Javad.Homayoun@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Förutsättningars Generellt Geoteknik Vattenstånd Fri höjd och bredd Estetik Drift och underhåll Miljö 5 3 Broalternativ Lågbro norr om småbåtshamnen Lågbro söder om småbåtshamnen Öppningsbar bro söder om småbåtshamnen Högbro söder om småbåtshamnen 17 4 Jämförelse av broalternativ 21 5 Anläggningskostnad 22 6 Fortsatt arbete 22 2 (22)

3 1 Inledning Bojarkilen korsas idag endast via en mindre linfärja avsedd för gångtrafik strax söder om småbåtshamnen. I samband med arbete med nya detaljplaner vid Kebalbukten vill Strömstads kommun utreda möjligheterna att bygga en gång- och cykelbro över Bojarkilen och ersätta befintlig linfärja. GC-vägen skall förbinda nuvarande centrum, kommande bebyggelse och promenadstråk på södra sidan med området nordväster om Kebalbukten. Detta PM utgör underlag för beslut om broalternativ genom att identifiera och beskriva möjliga broalternativ. Småbåtshamn Båtramp Linfärja Rödudden Figur 1 Översikt 3 (22)

4 2 Förutsättningars 2.1 Generellt Bojarkilen korsas idag via en mindre linfärja strax väster om småbåtshamnen. Strömstad kommun planerar att ersätta linfärjan med en ny gång- och cykelbro. Främsta syftet är att möta den förväntade ökningen av GC-trafiken. Bron ska vara dimensionerad för mindre renhållningsfordon men antas ej bli dimensionerad för utryckningsfordon. Brons tekniska livslängd ska vara minst 80 år. Figur 2 Vy mot linfärja Maximal lutning på tillfarter och bro mht tillgänglighetskrav enligt VGU antas vara 5%. Vid användning av hiss kan tillfartsrampers lutning ökas något. Södra kajkanten i läget vid linfärjan kommer troligen att byggas om med ny kaj eller bryggor där dagens nivå höjs från ca +1,5 till ca +3,0. Nivåer är angivna i RH2000. Lokalt vid ett broläge vid linfärjan accepteras en höjning av marknivån till ca +3,5. Den nya kajkanten kommer att ligga ca 5m längre ut i vattnet jämfört med dagens kajkant. Södra kajkanten i läget vid Bojargatan och båtvarvet får troligen behålla dagens utformning med nivån ca +1,5. Lokalt vid ett broläge vid Bojargatan accepteras en höjning av marknivån till ca +2,0. Den norra strandkanten får troligen behålla dagens utformning med en vägslänt från Kebalvägen ner mot vattenkanten. Kebalvägen antas ligga på nivå ca +2,0. 4 (22)

5 2.2 Geoteknik Inga geotekniska undersökningar är utförda inom ramen för uppdraget. 2.3 Vattenstånd Havets medelvattennivå (MW) i Strömstad ligger på ca +0,0. Normalvariationen ligger mellan -0,72 och +0,57. Lägsta lågvatten (LLW) är -1,09 och Högsta Högvatten (HHW) är +1,46 (källa Planbeskrivning detaljplan Laholmen 2). 2.4 Fri höjd och bredd Fri brobredd mellan räckesståndare bör vara 3,0 meter. Fri höjd över eventuella strandpromenader bör vara större än 2,5 meter på en bredd av minst 4,0 meter. Segelfri höjd bör väljas mht såväl förekommen båttrafik som anläggningskostnader. Den båttrafik som kommer att trafikera Bojarkilen är främst små motorbåtar och enstaka större motorbåtar. Inga segelbåtar ska trafikera Bojarkilen. Minsta segelfria höjd söder om småbåtshamnen antas i utredningen vara minst 3,5 meter på en bredd av minst 10 meter. Även ett alternativ med segelfri höjd större än 5,5 meter på en bredd av minst 10 meter ska utredas. Vid en placering av bron uppströms, norr om småbåtshamnen och i höjd med Bojargatan antas inga krav behöva ställas på den segelfria höjden eftersom ingen båttrafik förväntas. 2.5 Estetik Bron ska vara enkel och funktionell. Bron ska inte vara iögonfallande och inte tillåtas dominera i lanskapet. 2.6 Drift och underhåll Jämte låg anläggningskostnad är låga drifts- och underhållskostnader ett starkt önskemål. 2.7 Miljö Bron ska följa riktlinjer anvisade i Miljömål för Strömstad och präglas av långsiktighet och hållbarhet. 5 (22)

6 3 Broalternativ 3.1 Lågbro norr om småbåtshamnen Bron placeras norr om småbåtshamnen, i höjd med Bojargatan och befintligt båtvarv. Flera brotyper är möjliga men en balkbro med huvudbärverk i stål ses som troligaste alternativet. Brolängden blir ca 100 meter. En balkbro behöver anläggas med flera mellanstöd i vatten. Brons östra ändstöd samt stöd i vatten antas grundläggas på pålar. Brons västra ändstöd kan eventuellt grundläggas på berg alternativt på packad fyllning på berg. Spannlängderna varierar mellan meter. Bron i alternativ 1 utformas i princip horisontell och ansluter till marknivåerna +2,0 på ömse sidor. 6 (22) Figur 3 Plan, alternativ 1, lågbro norr om småbåtshamn

7 Figur 4 Översikt, alternativ 1, lågbro norr om småbåtshamn 7 (22)

8 Figur 5 Vy från öster, möjligt broläge, alternativ 1 Figur 6 Vy från väster, alternativ 1, lågbro norr om småbåtshamn Bron kan eventuellt utformas som en flytande pontonbro. Alternativet innebär en lägre anläggningskostnad men också sämre komfort för cykeltrafik. Alternativet utreds inte vidare i detta PM men kan vara aktuellt i det fall en bro norr om småbåtshamnen ska byggas. 8 (22)

9 3.2 Lågbro söder om småbåtshamnen Bron placeras söder om småbåtshamnen och befintlig linfärja. Flera brotyper är möjliga men en balkbro med huvudbärverk i stål ses som troligaste alternativet. Kortaste avståndet mellan strandkanterna är ca 70 meter men brolängden blir ca 90 meter mht lutningar och anslutning till trottoaren på nordvästra sidan. En balkbro behöver anläggas med flera mellanstöd i vatten. Samtliga brostöd antas grundläggas på pålar. Eventuellt kan brons nordvästra ändstöd grundläggas på berg alternativt på packad fyllning på berg. Spannlängderna varierar mellan meter. För att nå önskad segelfri höjd för alternativ 2 bör kajkanten på sydöstra sidan höjas till nivån ca +3,5 och farleden förskjutas något söderut. Bron ansluter till nivån ca +2,0 vid GC-vägen utmed Kebalvägen. Figur 7 Plan, alternativ 2, lågbro söder om småbåtshamn 9 (22)

10 Figur 8 Översikt, alternativ 2, lågbro söder om småbåtshamn 10 (22)

11 Figur 9 Vy från väster, möjlig anslutningspunkt vid norra strandkanten för flertal broalternativ, alternativ 2-4 Figur 10 Vy från norr, möjlig anslutningspunkt vid södra strandkanten för flertal broalternativ, alternativ (22)

12 Figur 11 Vy från söder, möjligt broläge söder om linfärjan, alternativ (22) Figur 12 Vyer från nordväst (över) och från nordost (under), alternativ 2, lågbro söder om småbåtshamn

13 3.3 Öppningsbar bro söder om småbåtshamnen Bron placeras söder om småbåtshamnen och befintlig linfärja och utformas i princip som lågbroalternativet ovan dock med en öppningsbar del närmast den södra kajkanten. Den öppningsbara delen utformas lämpligen som klaffbro med huvudbärverk i stål och med överliggande motvikt eftersom den önskade segelfria bredden inte är särskilt stor. I alternativ 3A utformas och grundläggs bron precis som alternativ 2 dock med en öppningsbar del med ca 5 meters öppning. Total brolängd är 90 meter och övriga spannlängder varierar mellan meter. Figur 13 Plan, alternativ 3A och 3B, öppningsbar bro söder om småbåtshamn 13 (22)

14 Figur 14 Översikt, alternativ 3A och 3B, öppningsbar bro söder om småbåtshamn 14 (22)

15 Figur 15 Vyer från nordväst (över) och från nordost (under), alternativ 3A, öppningsbar bro söder om småbåtshamn 15 (22)

16 Bron i alternativ 3B kan göras kortare och rak om den segelfria höjden under den fasta brodelen minskas till knappt 3,0 meter. Detta leder dock till att fler båtar behöver använda klaffdelen för att komma förbi bron. Bron ansluter i detta alternativ till marknivån +2,5 i södra kajkanten och till marknivån ca +2,0 vid GC-vägen utmed Kebalvägen. Figur 16 Vyer från nordväst (över) och från nordost (under), alternativ 3B, öppningsbar bro söder om småbåtshamn, kortare bro med lägre segelfri höjd 16 (22)

17 3.4 Högbro söder om småbåtshamnen Bron placeras söder om småbåtshamnen. Flera brotyper är möjliga men en balkbro med huvudbärverk i stål ses som troligaste alternativet. Brolängden blir ca 190 meter. En balkbro behöver anläggas med flera mellanstöd i vatten. Samtliga brostöd antas grundläggas på pålar. Spannlängderna variera mellan meter. Flera olika placeringar har studerats varav de två mest troliga redovisas i det fäljande. Alternativ 4A väster om linfärjan och alternativ 4B strax öster om befintlig linfärja. Figur 17 Plan, alternativ 4A och 4B, högbro söder om småbåtshamn 17 (22)

18 Figur 18 Översikt, alternativ 4A och 4B, högbro söder om småbåtshamn 18 (22)

19 Figur 19 Vyer från nordväst (över) och från nordost (under), alternativ 4A, högbro söder om småbåtshamn, anslutning till ny bryggpromenad runt Rödudden Bron i alternativ 4A startar i förlängningen av en framtida strandpromenad runt Rödudden på marknivån +2,5. Bron följer sedan kajkanten och når sin högsta punkt ungefär i farledsmitt. Bron ansluter till marknivån ca +2,0 vid GC-vägen utmed Kebalvägen. Högbron har mycket stora begränsningar och innebär stora ingrepp i kringliggande markområden eftersom den har långa rampbroar. Bron kan visserligen placeras med flera olika planlägen men samtliga har mer eller mindre nackdelar mht framkomlighet samt befintlig och planerad bebyggelse. Alternativ 4A påverkar såväl framtida kajkant på södra sidan som befintlig båtramp och sjöbod på norra sidan. 19 (22)

20 Figur 20 Vyer från nordväst (över) och från nordost (under), alternativ 4B, högbro söder om småbåtshamn, i förlängning av Västra hamngatan Bron i alternativ 4B startar i förlängningen av Västra Hamngatan på marknivån ca +3,5. Bron når sin högsta punkt strax innan kajkanten och är horisontell över farledsmitt för att i norr ansluta till marknivån ca +2,0 vid GC-vägen utmed Kebalvägen. Alternativ 4B påverkar framtida kvartersmark. Det finns även en viss risk att den nya bron kolliderar med den befintliga linfärjan. Eventuellt kan bron göras kortare genom anläggning av hisstorn och trappor på ömse sidor om bron samt ändring till brantare tillfartsramper. Ytterligare ett alternativ är att låta bron passera över Kebalvägen och komma ner norr om vägen. Dessa alternativ har inte studerats närmare eftersom de anses vara sämre än de ovan presenterade alternativen 4A och 4B. 20 (22)

21 4 Jämförelse av broalternativ Nedan redovisas en mycket översiktlig jämförelse av broalternativen med hänsyn till de hittills identifierade viktiga parametrarna. Alternativen bedöms kvalitativt jämfört med Nollalternativet befintlig linfärja. Jämförelsen omfattar inte kommunens miljömål eftersom samtliga alternativ bedöms kunna uppfylla de berörda målen. Vid slutligt val av broalternativ är det viktigt att jämförelsen görs på ett korrekt sätt där respektive parameter viktas och sammanvägs och att anläggningskostnaden inte blir den enda avgörande faktorn. Parameter/Alternativ Linfärja Lågbro Norr Lågbro Söder Öppningsbar Söder Högbro Söder Anläggningskostnad Segelfri höjd Framkomlighet fotgängare och cyklister Befintlig och planerad bebyggelse Drift- och underhållskostnad Tillgängliget Visuell störning i rummet (22)

22 5 Anläggningskostnad Utan vidare förprojektering och fastställande av bl a grundläggning är det svårt att uttala sig om anläggningskostnader. Anläggningskostnaden för en ny bro bedöms erfarenhetsmässigt vara ca miljoner kronor beroende på utformning, grundläggning och design. Nedan redovisas troliga kostnadsspann för respektive alternativ. Alternativ 1, Lågbro norr om småbåtshamnen 100 m; > 6-10 MSEK Alternativ 2, Lågbro söder om småbåtshamnen 90 m; > 8-12 MSEK Alternativ 3, Öppningsbar bro söder om småbåtshamnen 90 m; > MSEK Alternativ 4, Högbro söder om småbåtshamnen 190 m; > MSEK Anläggningskostnaderna avser endast ny bro och inte eventuella anläggningsarbeten på kajer och anslutande vägar. Kostnaderna är exklusive Beställarkostnader och projektering. 6 Fortsatt arbete Val av broläge integreras i arbetet med framtagning av de detaljplaner som angränsar till tänkt broläge söder om Bojarkilen. Teknisk utformning och grundläggningsförslag fastslås i samband med framtagning av systemhandlingar i kommande skede. Anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen behöver göras och eventuellt kan vattendomsansökan behöva tas fram innan byggnation får påbörjas. Kommunen kommer i ett senare skede att avgöra huruvida bygglov kommer att krävas för den nya bron. 22 (22)