Halmstad kommun Samhällsbyggnadskontoret Göteborg

Transkript

1 PM - Underlag för kompletterande samråd om vattenverksamhet, broar över Fylleån Halmstad kommun Samhällsbyggnadskontoret Göteborg

2 PM - Underlag för kompletterande samråd om vattenverksamhet, broar över Fylleån Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Mark Rodger Karin Hermansson Håkan Lindved Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon

3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Tidigare tillstånd Tillkommande vattenverksamhet Temporär spontning i Fylleån Utrivning av befintlig järnvägsbro Temporära stöd i vatten för arbetsplattform Brofästen inom vattenområdet Vägbro Gc-bro Förväntad miljöpåverkan Grumling Dämning och vandringshinder Buller och vibrationer Skyddsåtgärder Grumling Dämning och vandringshinder Buller och vibrationer Planerade utredningar Tidplan för projektet... 9 i

4 PM - Underlag till kompletterade samråd om vattenverksamhet för broar över Fylleån 1. Bakgrund och syfte Halmstads kommun genomför en detaljplaneprocess för att kunna anlägga ny infart mellan E6 och södra delarna av Halmstad, den s.k. Södra infarten. Området intill Fylleån kommer att tas i anspråk för ny gc-bro och vägbro. Marken och den befintliga äldre järnvägsbro som ska rivas ägs av Trafikverket. Eftersom Fylleån är ett Natura 2000-område förutses en prövning enligt 7 kap miljöbalken. Anläggningsarbeten kommer att genomföras under högsta högvattennivån (HHW) varför arbetena även kräver tillstånd för vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. I samband med processen att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för tillståndsansökan har samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken genomförts med myndigheter, föreningar och allmänhet under Samrådet behandlade projektets påverkan på Natura 2000-området Fylleån samt vattenverksamheten att anlägga erosionsskydd vid broar i Fylleån. Detta underlag finns tillgängligt på kommunens hemsida för projektet, Länsstyrelsen beslutade om att projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Den fortsatta projekteringen har lett till förändringar i den tekniska utformningen varför Halmstad kommun nu genomför ett kompletterande samråd. Tillkommande åtgärder i projektet: - anläggande av tillfällig spont vid landfästen som skydd mot grumling - utrivning av äldre järnvägsbro - anläggande av fyra permanenta landfästen i Fylleåns vattenområde varav två för gc-bro och två för vägbro - pålning och gjutning inom vattenområdet - anläggande av temporär plattform över ån Som underlag för det kompletterande samrådet har denna PM sammanställts. PM:en behandlar åtgärder som den fortsatta projekteringen resulterat i sedan tidigare genomfört samråd. De uppgifter och synpunkter som framkommer under detta kompletterande samråd kommer att ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med utformning av åtgärder, miljökonsekvensbeskrivningen och ansökan om tillstånd. 1.1 Tidigare tillstånd I samband med utbyggnad av dubbelspår för Västkustbanan fick dåvarande Statens Järnvägar 1988 tillstånd för att anlägga ny järnvägsbro över Fylleån samt utriva befintlig järnvägsbro ovanför marknivå (VA 89/87 aktbilaga 13). Utrivningen verkställdes dock aldrig inom genomförandetiden. 1 av 9

5 Figur 1. Aktuellt område i Halmstad. 2 av 9

6 Figur 2. Illustration över befintliga och planerade anläggningar över Fylleån. 1) Gammal järnvägsbro som rivs och ersätts med ny vägbro inkl. gc-bana 2) Västkustbanan 3) ny gc-bro som byggs 2. Tillkommande vattenverksamhet I tidigare underlag angavs att brofästena för bron som ska rivas skulle stå kvar. Projekteringen har lett till att den nya vägbron kommer att bli bredare än den befintliga för att fungera för den önskade vägbredden, totalt ca 12 m. Av anläggningstekniska skäl behöver därför befintliga brofästen rivas. Utöver dessa förändringar tillkommer tillfällig spontning samt tillfälliga brostöd i vattenområdet samt pålning och gjutning inom vattenområdet. 3 av 9

7 2.1 Temporär spontning i Fylleån Inför rivnings- och anläggningsarbetena kommer temporära sponter att anläggas på båda sidor av Fylleån. Spontens syfte är att torrlägga arbetsytorna och förhindra grumling av åvattnet. Sponternas längd uppskattas till ca 35 m och kommer att ansluta mot befintlig järnvägsbro, Västkustbanan. Sponten utförs i sådan omfattning att den nya brons grundläggning och delar av erosionsskyddet kan utföras inom samma spont. Även betonggjutning och övriga grundläggningsarbeten kommer att genomföras innanför spontningen. Spont kommer även att anläggas vid anläggandet av ny GC-bro nedströms Västkustbanan. Denna spont kommer att få en mindre utbredning då ingen rivning kommer att utföras. 2.2 Utrivning av befintlig järnvägsbro Bron som ska rivas är en äldre bro som användes för järnvägstrafik innan Västkustbanan byggdes strax nedströms. Bron som ska rivas är en stålbalkbro upplagd på landfästen av huggen sten. Grundläggningsmetod är okänd då ritningar saknas. Bron är troligen plattgrundlagd men pålar av trä kan inte uteslutas. Brons slänter och koner utgörs av väl bevarad glacis d.v.s. huggen sten med mycket god passning. Materialet kan möjligen återanvändas i andra delar av projektet. Detta gäller även stenmaterialet i brons landfästen. Rivning av befintliga landfästen och koner kommer att utföras inom spont för att minimera grumling i åfåran. Utrivningen av den befintliga gamla järnvägsbron och brofästen kommer att detaljprojekteras i den fortsatta processen. Figur 3. Äldre järnvägsbro över Fylleån som avses rivas, nr 1 i Figur 2. Bron ersätts med vägbro inkl. gc-bana. 4 av 9

8 2.3 Temporära stöd i vatten för arbetsplattform Innan vägbrons överbyggnad läggs på plats erfordras en brygga/arbetsplattform över åfåran för att underlätta montage, slutmålningsarbeten för balkar och för formning av farbaneplattan. Plattformen kommer att skydda ån från nedfallande färg och betong. Bryggan kommer även fungera som passage för personal. Plattformen kräver två rader med fyra pelare som temporära brostöd i åfåran, se Figur 4. Stöden består av staplade betongringar, ca 1,2 m i diameter, som fylls med naturgrus. Efter arbetena är slutförda kommer betongringarna att lyftas bort varpå naturgruset kommer att användas som erosionsskydd i ån. Figur 4. 3D-modell som visar temporär brygga under bron vid medelvattennivå. Två rader med fyra betongrör, 1200 mm diameter, anläggs tillfälligt (Sweco). 2.4 Brofästen inom vattenområdet Vägbro Brofästena till den nya vägbron kommer att bli bredare än de befintliga för att fungera för den önskade vägbredden. Brofästena för både väg- och gc-bro kommer att placeras inom HHW, det vill säga inom ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd. Under bron anordnas ytor för passage och inspektion på ömse sidor om åfåran. Ytorna läggs på en nivå så att de ska vara torra under huvuddelen av året (ett par dm över medelhögvattenstånd, MHW). Ytorna kan även användas av mindre vilt som passerar under bron. Figur 5. Skiss över ny vägbro (Sweco). 5 av 9

9 Figur 6. Vägbron i färdigt utförande vid vattennivå HHW100 (Sweco) Gc-bro Den nya gc-bron, som förläggs nedströms Västkustbanan, utformas som en fackverksbro i ett spann med teoretisk spännvidd 27 m. Efter pålning för landfästen inom spont gjuts landfästen. Troligen rivs sponten därefter och erosionsskydd utförs i samband med det. Erosionsskydd erfordras från en nivå över HHW100 (beräknad högvattenföring med 100 års återkomsttid) ner till släntfot och möjligen en bit ut i åfåran. Överbyggnaden lyfts därefter på plats i ett stycke med kran. Under bron anordnas ytor för passage och inspektion på ömse sidor om åfåran. Ytorna läggs på en nivå så att de ska vara torra under huvuddelen av året. Ytorna kan även användas av mindre vilt som passerar under bron. 3. Förväntad miljöpåverkan Nedan redovisas den förväntade miljöpåverkan som kan förutses och som kommer att hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen. 3.1 Grumling Fylleån är Natura 2000-område och utpekad som skyddsvärt laxfiskvatten med gällande miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten (förordning 2001:554). Arbetet med att anlägga spont och tillfälliga bropelare måste genomföras i vattenförande fåra vilket kommer att orsaka viss grumling av åns vatten. Parametrar som riskerar att överskridas under byggtiden är halten suspenderat material. Området för brobygget har lerbottnar och är därför inte är att betrakta som ett lämpligt lekområde för lax/öring. Inga lekområden eller lämpliga lekbottnar finns heller identifierade nedströms den aktuella platsen. De lekområden för laxen som finns ligger uppströms det aktuella området, Figur 7. Området passeras därmed av fisk på väg till lekområdena och utvandrande smolt. Trönningeån som ansluter till Fylleån vid mynningen till havet innehar lämpliga lekbottnar. 6 av 9

10 Grumling påverkar fisk dels för att grumligt vatten upplevs som en störning för passerande fisk. Höga halter suspenderat material i vattnet kan påverka fiskars gälar vilket kan kväva fisken. Den totala risken utgörs av en kombination av sedimentets koncentration i vattnet och hur lång tid fisken utsätts för grumlingen. Lax bedöms framför allt kunna påverkas av åtgärder under byggtiden. Figur 7. På kartan visas de lekbottnar (med blått) som Länsstyrelsen i Halland identifierat vid deras inventering av lekbottnar och vandringshinder. Inga lämpliga bottensubstrat har identifierats i Fylleån nedströms aktuellt område (röd ring). Trönningeån, som har samma utlopp till havet som Fylleån, har lämpliga lekbottnar. 3.2 Dämning och vandringshinder De tillfälliga brostöden och sponten kommer att ge upphov till minskad tvärsnittsarea i Fylleån under byggtiden. Den minskade tvärsnittsarean beräknas ge upphov till en extra dämning på ca 10 cm (ca 5 cm för vardera åtgärd) vid medelhögvattenföring, MHQ. Inget dikningsföretag ligger inom påverkansområdet. Möjlighet till fiskvandring i ån bedöms inte påverkas. Genomförd vattenteknisk utredning visar att de dämmande effekterna av de färdigbygga broarna sammantaget minskar efter ombyggnationen. 3.3 Buller och vibrationer I sitt naturliga beteende vid födosök, orientering, lek och kommunikation kan fisk välja att undvika områden med höga ljudnivåer, till exempel från pålning och spontslagning. Detta kan innebära att fisken indirekt utestängs från ett område som är belastat av höga undervattensljud eller med hög akustisk aktivitet. Om området innehåller viktiga kvalitéer för främst födosök, lek och möjligheten för yngel att ta skydd från strömmar och predatorer så kan negativa konsekvenser 7 av 9

11 uppstå. Fylleån är huvudsakligen lugnflytande vid broläget. Området bedöms ha begränsad betydelse som lek- och uppväxtområde för lax och öring. Den aktuella delen av ån är därför huvudsakligen en transportsträcka för dessa fiskarter vid upp- eller nedvandring. Vuxen fisk kan också tillfälligt uppehålla sig här. Fisk som uppehåller sig vid broläget när pålningsarbetena påbörjas kommer att skrämmas på bort. Ljudet från exempelvis pålning/spontning kan också avhålla fisk från att passera arbetsområdet. 4. Skyddsåtgärder 4.1 Grumling Vid nedläggning och upptagning av temporära sponten och plattformstöd kommer viss grumling uppstå men sponten i sig kommer att bidra till att grumling från anläggningsarbetena under byggtiden minimeras. Vattenhastigheten i Fylleån är i medeltal 7,3 m 3 /s vilket medför att material och sediment som frigörs i vattnet vid arbeten i vatten får en spridning nedströms arbetsplatsen. Grumlande arbeten kommer i möjligaste mån att begränsas till perioder då åns ekosystem är minst känsligt, förslagsvis 1 juli 15 september, alternativt januari februari för att undvika påverkan på fiskens vandring. Eftersom dessa arbeten föreslås förläggas till den tidsperiod då bland annat laxen är mindre känslig för störning bedöms det inte försvåra bevarandet av arten. Därmed bedöms de planerade åtgärderna inte försvåra artens överlevnad i området. 4.2 Dämning och vandringshinder Genom att hålla vattendraget öppet under hela byggtiden bedöms att inga ytterligare åtgärder behövas för att undvika dämning eller för att underlätta fiskvandring. 4.3 Buller och vibrationer Arbetena kommer endast att pågå under del av dygnet (dagtid) och under övrig tid bedöms fisk både kunna uppehålla sig i och passera de direkt berörda delarna av ån. Mot bakgrund av typen av ljud, bottenförhållandena vid broläget samt att pålnings- och spontningsarbetena pågår under begränsad tid (både totalt och under dygnet) bedöms sannolikheten för negativ påverkan på fisk till följd av buller och vibrationer som liten. För att ytterligare minska risken för påverkan kan arbeten som innebär spridning av vibrationer och ljud till vattnet att inledas försiktigt, det vill säga inte med full kraft, de första 5-10 minuterna varje gång sådana arbeten påbörjas. 5. Planerade utredningar Erosionsskyddens utformning kommer att utredas för att anpassas till omgivande miljö. 8 av 9

12 6. Tidplan för projektet Följande preliminära tidplan gäller för projektet: Vinter 2016: Ansökan lämnas in till Mark och miljödomstolen Våren 2017: Kompletteringar, remissbehandling Hösten 2017: Dom med beslut om tillstånd till vattenverksamhet och Natura 2000 Våren/Sommaren 2018: Arbeten med rivning och byggnation utförs (grumlande arbeten kommer i möjligaste mån att begränsas till januari februari och 1 juli 15 september) Hösten 2018: Arbeten färdigställs 9 av 9