Västra Länken Ny bro över Umeälven vid Killingholmen

Transkript

1 Västra Länken Ny bro över Umeälven vid Killingholmen Umeå kommun, Västerbottens län Samrådsunderlag inför samråd om vattenverksamhet och vissa följdverksamheter Objektnr: TRV 2016/ Foto: Utsnitt ur Miljökonsekvensbeskrivning för Väg E12 delen Röbäck Klockarbäcken, Trafikverket, Tyréns 2011

2 Titel: Ny bro över Umeälven vid Killingholmen. Samrådsunderlag för vattenverksamhet Utgivare: Trafikverket Datum: Utkast 1 Projektledare. Urban Larsson Kontaktperson: Anita Wennström anita.wennström@trafikverket.se Telefon: Konsult: Sweco AB och tidigare Ramböll, Gustav Edvinsson Uppdragsansvarig: Thomas Sällström Foto: Tyréns Distributör: Trafikverket, Box 809, Luleå Kartor Lantmäteriet MS2011/

3 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Tidplan och formella processer... 4 Vägplan... 4 Tillståndsansökan och MKB... 4 Samråd... 5 Upphandling och entreprenadform... 5 Byggnation... 5 Preliminär beskrivning av vattenverksamheten... 5 Beskrivning av verksamheten... 6 Lokalisering och beskrivning av platsen... 6 Broutformning och alternativ... 6 Bortvalda alternativ utformning av bro över Umeälven... 7 Nollalternativet... 7 Alternativ utformning och lokalisering... 7 Åtgärder under byggtiden... 7 Utfyllnad i vatten... 7 Pålning för byggväg... 7 Spontning... 8 Länshållning och hantering av byggdagvatten... 8 Nulägesbeskrivning och berörda intressen... 8 Berörda vattenförekomster... 8 Recipient... 9 Fisk Riksintressen och kulturmiljö Naturmiljö Friluftsliv Förutsedd miljöpåverkan Recipient Dämningseffekter i Umeälven Grundvatten Påverkan på naturmiljön Byggbuller Friluftsliv Motstående intressen Elkraftproduktion vid Stornorrfors kraftstation... 14

4 Fri passage Umeåleden...15 Sjöfart...15 Fortsatt arbete...15 Bilagor: 1. Översiktskarta Västra länken 2. Förslagsskiss bro Illustrationskarta från Vägplan södra delen 4. Illustrationskarta från Vägplan norra delen 2

5 Sammanfattning För att skapa dels kapacitetsförbättringar dels avlasta Umeå centrum med trafik, driver Trafikverket sedan en tid Umeåprojektet vars uppgift är att planera och bygga en ringled runt Umeå stad. Den västra länken i ringleden utgörs av en ny vägsträckning av väg E12 mellan Röbäck och Klockarbäcken. Västra länken prövas enligt väglagen i en vägplan vilken väntas bli fastställd Västra länken passerar Umeälven vid Killingholmen och där måste en ny vägbro byggas. I vägplanen benämns den nya bron för bro 642. Det fordras tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få utföra anläggningsarbeten under högsta högvattennivån (HHW). Denna handling om rubricerad vattenverksamhet utgör tidig information och samrådsunderlag för samråd enligt miljöbalkens 6 kap. Vattenverksamheten består av att pålning, spontning, schaktning, gjutning och återfyllnad med erosionsskydd utförs i Umeälvens vattenområde i samband med byggandet av den nya bron. Det måste under byggtiden anläggas byggvägar och temporära stöd för lansering av bron. En del av befintlig gång- och cykelväg vid norra älvnipan behöver ianspråktas som byggväg. Vägen behöver då förstärkas och breddas tillfälligt genom utfyllnad i Umeälvens vattenområde under HHW. Bron föreslås bli utformad med en kontinuerlig lådbalk av stål och en ovanpå farbana av betong. Bron föreslås bli utformad i 4 spann med spännvidder upp till 129 m. Bron är projekterad med separat gång- och cykelväg (GC-väg) längs hela sträckan. I brons närområde kommer ljuden från pålning och spontning att höras tydligt under den tid verksamheten pågår. Under byggtiden kommer det närmaste älvlandskapet att påverkas av buller även om det för närvarande inte finns några indikationer att några tillämpliga riktvärden riskerar att överskridas. Byggtiden beräknas bli 2 till 3 år. Vid anläggningsarbeten i vattnet och vid utfyllnad i vattenområdet kan tillfällig grumling uppstå. Utsläpp av länsvatten och byggdagvatten kan också orsaka grumling i recipienten. Recipienten är mer känslig för påverkan under den biologiska tillväxtperioden maj till augusti samt under laxen och havsöringens lekvandring vilken huvudsakligen pågår från mitten av juni till början av september. 3

6 Inledning Bakgrund Väg E4 och E12/Vännäsvägen är de största trafiklederna i Umeå. Vägarna genererar trafikflöden i Umeås centrala delar och bidrar till Umeås periodvis dåliga luftkvalitet. För att skapa dels kapacitetsförbättringar dels avlasta Umeå centrum med trafik, driver Trafikverket sedan en tid Umeåprojektet vars uppgift är att planera och bygga en ringled. Mer information om Umeåprojektet i sin helhet finns att läsa på: Den västra delen av ringleden, Västra länken, kommer att sträcka sig från Röbäck i söder till Klockarbäcken i nordväst (se översiktskarta i bilaga 1). Vid länkens passage över Umeälven planeras en ny vägbro med avskild gång- och cykelväg. I vägplanen för Västra länken benämns den nya bron över Umeälven som bro 642. Det krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få bygga stöden. Trafikverket har tidigare samrått om den planerade bron över Umeälven både 2012 och 2013, men ansökan blev aldrig inskickad på grund av omtaget med vägplanerna. De tidigare samråden har därför blivit för gamla och samrådet måste tas om. Tidplan och formella processer Vägplan En beslutshandling för Västra länken togs fram i februari 2012 där Trafikverket förordade kombinationsalternativet Öster Prästsjön och vägplaner togs fram för det alternativet. Dessa skickades till Trafikverkets funktion för juridik och planprövning för fastställelseprövning i april I december 2014 återförvisade Juridik och planprövning vägplanerna. Ett beslut togs från Trafikverkets funktion för juridik och planprövning som innebär ett omtag för Västra länken, Umeåprojektet. Projektet påbörjades enligt de gamla reglerna, men följer nu den nya planläggningsprocessen från I juni 2015 tog Trafikverket fram vägplanens samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ. I denna utreddes samma tre alternativ som man tidigare hade tagit fram vägplaner för, samt det inre alternativet utan tunnel (väg i skärning). I augusti samma år gjorde Trafikverket ställningstagandet att projektet ska drivas vidare och samrådshandlingens alternativ öster om Prästsjön ska ligga till grund för den fortsatta planeringen. Ställningstagandet vilar på Trafikverkets samlade bedömning av alternativens effekter samt i vilken utsträckning de uppfyller projektets ändamål och projektmål. Vägplanen är inlämnad för fastställelse och beräknas fastställas under Vägplanen vinner laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut och eventuella processer med överklagningar har avslutats. Samråd och sakägarsammanträden är en del av vägplan och har skett inom ramen för planläggningsprocessen. Tillståndsansökan och MKB Den nya bron utgör Västra länkens passage över Umeälven och prövas i vägplanen enligt väglagen och även enligt miljöbalken. Det fordras tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken för att få utföra anläggningsarbeten och uppföra byggnadsverk under högsta högvattennivån (HHW). Verksamheten innebär att en tillståndsansökan för vattenverksamhet ska upprättas enligt 11 kap 9 miljöbalken. Tillstånd för vattenverksamhet söks hos mark- och miljödomstolen. 4

7 Till ansökningarna ska fogas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på människors hälsa och miljön och att skapa ett bättre underlag för själva beslutet (6 kap. 3 MB). Samråd Inför upprättandet av tillståndsansökningen ska Trafikverket samråda med de som berörs av projektet, vilket innebär att Trafikverket informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och byggande. Syftet med samrådet är att inhämta synpunkter och upplysningar om förutsättningar som kan vara av betydelse inför upprättandet av kommande miljökonsekvensbeskrivning. Denna handling beskriver vattenverksamheten och utgör information och samrådsunderlag för samråd enligt miljöbalkens 6 kap. Samrådet och mark- och miljödomstolens tillståndsprövning av vattenverksamheten sker fristående från vägplanen. Det är viktigt att inte förväxla vägplanens tidigare sakägarsammanträden och samrådsmöten med detta samråd inför tillståndsansökan om vattenverksamhet. Trafikverket väljer att bedriva samråden på det sätt vilket föreskrivs i miljöbalken för verksamheter vilka kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Efter samrådstiden sammanställs inkomna synpunkter i en samrådsredogörelse. I redogörelsen kommenteras alla inkomna synpunkter och yttranden. Det kommer att framgå i samrådsredogörelsen huruvida inkomna yttranden motiverat någon åtgärd eller förändring i projektet eller inte. Samrådsredogörelsen utgör underlag för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan och ingår i tillståndsansökan som sänds till mark- och miljödomstolen. MKB-processen startar nu med samråd med länsstyrelsen, Umeå kommun och enskilda som antas bli särskilt berörda och genom annons i dagstidning med en berörd allmänhet enligt 6 kap 4 miljöbalken. Upphandling och entreprenadform Entreprenaden planerar att upphandlas som totalentreprenad. Entreprenadformen innebär, väldigt förenklat, att Trafikverket köper en funktion, en vägbro över Umeälven, vilken får byggas inom vissa angivna ramar. Den antagne entreprenören projekterar, konstruerar och bygger därefter inom de ramar som angavs vid upphandlingen. Trafikverket kan i vissa fall och när tydliga motiv finns, välja att styra eller låsa fast krav om vissa tekniska lösningar eller andra förutsättningar i projektet. Vägplanen anger även den vissa viktiga förutsättningar för byggandet. Byggnation Byggandet inleds med entreprenörens detaljprojektering samt Trafikverkets formella godkännanden av brons tekniska lösning. Förslagsskissen i bilaga 2 är den brotyp och de spannlängder och stödens lokalisering som planeras. Byggtiden för broentreprenaden uppskattas bli ca två år. Preliminär beskrivning av vattenverksamheten Den planerade vattenverksamheten består av: - anläggande av brostöd i Umeälven - pålning, spontning, utfyllnad, schaktning och gjutning i Umeälven - temporära lanseringstorn kan förekomma vid brostöd 3 och 4 och eventuellt vid stöd 2 5

8 - temporär pålbrygga i anslutning till lanseringstornen - anläggande av erosionsskydd i Umeälven - anläggande av vägbank på norra älvstranden fram till stöd 3 - anläggande av tillfälliga spontlådor för grundläggning av brostöd - förstärkningsarbeten på befintlig GC-väg vid norra älvstranden under HHW Brostöd under högsta högvattennivån (HHW) i Umeälven. För byggandet fordras att pålning, spontning, schaktning, gjutning och återfyllnad med erosionsskydd utförs i vattenområdet. För att under byggtiden kunna skapa åtkomst till brostödens lägen måste byggväg anläggas över norra delen av älven fram till stöd 3. Brostöden gjuts innanför tillfälliga spontlådor. Lansering av bron kräver troligtvis tillfälliga lanseringstorn. För uppbyggnad av lanseringstornet vid brostöd 3 kommer en tillfällig pålbrygga på ca 30 m att krävas i del av älven. Den befintliga gång- och cykelvägen vid foten av den norra nipan behöver ianspråktas som byggväg och måste därför förstärkas och breddas genom utfyllnad i Umeälvens vattenområde under HHW. Byggvägar kommer även att krävas på södra sidan av älven. Vägdagvattnet från brons farbana föreslås i vägplan ledas obehandlat till Umeälven. Beskrivning av verksamheten Lokalisering och beskrivning av platsen Enligt vägplanen ska bro 642 anläggas vid ett smalt och tidigare muddrad och omgrävd älvdel vid Killingholmen omedelbart nedströms Baggböleören. Området har historiskt sett genomgått en mycket kraftig förändring och påverkan i och med att vattenkraften byggts ut. I dagsläget gör sig denna historiska påverkan påmind bland annat genom de raka strandlinjerna uppströms broläget samt genom holmarna i broläget. Dessa holmar utgörs av deponerade muddermassor från de muddringar och omgrävningar av älven som utfördes i samband med bygget av Stornorrfors kraftstation med utloppstunnel. Utloppet från Stornorrfors kraftstation är beläget ca 1200m uppströms broläget. Aktuellt avsnitt av älven omges av branta skogsklädda nipor med relativt höga naturvärden klassade som nyckelbiotoper enligt skogsstyrelsen. Niporna är uppbyggda på sandiga svallsediment vilka överlagrar lösa sulfidhaltiga siltiga sediment på morän och berg. Med den mot älven sluttande nipan i söder övergår sedimenten till berg närmast stranden och morän på berg i sluttningen. Vattnets djup i broläget varierar vid medelvattenföring från ca 10 m i den djupaste delen av strömfåran till nära noll i de grundare partierna vid holmarna närmare den norra nipan. Broutformning och alternativ Ett flertal väglinjer och brolägen över Umeälven har studerats för att hitta en linje som minimerar påverkan av ravinbildningarna i älvnipan med höga naturvärden och som kan vara möjliga ur ett byggnadstekniskt perspektiv. Vald väglinje över Umeälven sker i ett smalt parti vid Killingholmen. 6

9 Brons överbyggnad är föreslagen att utföras som en samverkanskonstruktion bestående av en kontinuerlig lådbalk av stål och en ovanpåliggande farbana (brodäck) av betong. Broöverbyggnaden föreslås utföras i totalt fyra spann med spännvidder upp till 129 meter. Överbyggnaden vilar på totalt fem stöd. Två av stöden, landfäste 1 och landfäste 5 i form av stödmurskonstruktioner, utförs på ömse sidor av älven på älvnipornas krön. Resterande stöd 2, 3 och 4 utförs som höga pelarstöd. Bron över Umeälven och erosionsskydden dimensioneras för att klara ett 100- resp årsflöde. Brons sträckning visas i illustrationskartor i bilagorna 3 och 4. Bortvalda alternativ utformning av bro över Umeälven Olika brokonstruktioner har studerats, förutom det valda 4-spannsalternativ även ett 6- spannsalternativ. Vid jämförelse har det framkommit att alternativet med 6 spann genererar mer påverkan och intrång i recipienten Umeälven, både under byggtid och under färdigställandet. Alternativet medför även att produktionsbortfallet för Vattenfall Vattenkraft AB (inkl. Umeå kommuns andelar) blir större. Alternativet med 6 spann medför även att det krävs kostnadskrävande provisorier, såsom en pålbrygga över hela älven som används under byggnationstiden. Nollalternativet Nollalternativet innebär att älvlandskapet och naturmiljöerna behåller sin nuvarande utformning och sammansättning eftersom alternativet inte innebär att någon bro byggs. Kommunikationsmöjligheten mellan älvsidorna blir i nollalternativet obefintliga. Alternativ utformning och lokalisering Med anledning av att lokaliseringsprövningen av bron i grunden sker inom ramen för vägplanen och därmed har prövats i särskild ordning enligt väglagen, är det inte motiverat att i ansökan om vattenverksamhet framställa en alternativ lokalisering av en ny broöverfart över Umeälven. Miljöbalken anger vidare att tillstånd ska beviljas för objekt vars lokalisering har prövats i särskild ordning som till exempel broar i vägplan. I tidigare utredningsskeden har 4 alternativa överfarter prövats i vägplanen. Åtgärder under byggtiden Utfyllnad i vatten Åtkomsten för entrenprenören till älven kan ske från norr via befintlig enskild väg samt gång och cykelväg (GC-väg). GC-vägen och strandlinjen kan behöva förstärkas och temporärt breddas under byggtiden varför viss utfyllnad i Umeälvens vatten måste utföras. Gång och cykelvägen kan behöva hållas stängd för allmänhet under delar av entreprenaden. Utfyllnaden förutsätts ske med krossat bergmaterial anlagt på exempelvis geotextil. För att komma ut till stödläge 3 från norra sidan behöver en byggväg anläggs i vattenområdet genom en temporär vägbank. Åtkomst till södra älvstranden kan ske genom anläggande av byggväg enligt vägplan. Pålning för byggväg Mellan stöd 3 och lanseringstornet planeras en byggväg som kommer att förläggas på pålad brygga. Ändamålet med pålbryggan är att bygga och tillgängliggöra lanseringstornet. Pålbryggan kombineras med den grundare förlagda vägbanken till stöd 3. 7

10 Spontning Vid anläggande av samtliga brostöd grundlagda under HHW fordras tillfällig spontning som vattentäta spontlådor alternativt avskärmande spont. Lanseringstorn och pålbrygga grundläggs på pålar men fordrar eventuellt att liknande spontkonstruktioner och erosionsskydd anläggs. Spontlådornas höjd bestäms slutligen i byggskedet men blir väsentligt lägre i älvens grundare partier. Grundläggningsarbeten för brostöden kommer att ske innanför spont. Pålning kan under vissa förhållanden komma att utföras före sponten anläggs. Länshållning och hantering av byggdagvatten Vid anläggningsarbeten kan länshållning fordras för att tillskapa säkra arbetsförhållanden. Samma behov kommer att uppstå vid grundläggningsarbeten. Nulägesbeskrivning och berörda intressen Berörda vattenförekomster Direkt berörda vattenförekomster är: Vattenförekomst Typ EU ID Verksamhet / åtgärd Påverkan Umeälven (nedre delen från Baggböleören till Österfjärden och Västerfjärden) Vattendrag SE Byggande av brostöd - Tillfälliga lanseringstorn - Tillfälliga spontlådor - Tillfällig pålbrygga - Utfyllnad i vatten - Grumling - Ev. dämmande effekter, ökad vattenhastighet - Ökad närsaltbelastning mm på Umeälven - Buller från pålning och spontning Permanent utsläpp av vägdagvatten - Begränsad framkomlighet -Tillfälliga utsläpp byggdagvatten och länsvatten. Vattenförekomster vilka påverkas indirekt och mycket marginellt redovisas nedan. Vattenförekomst Typ EU ID Påverkan Raningsbäcken Raningsbäcken SE Mynnar ut i Umeälven ovan bron. Påverkas vid sitt utlopp av eventuell 8

11 dämningseffekt vilken kan uppstå i Umeälven. Umeälven (övre nedre delen från Norrfors kraftverksdamm till Baggböleören) Vattendrag SE Påverkas i den nedre delen i den mån någon dämmande effekt uppstår. Dämning kan påverka utloppstuben från Stornorrfors vattenkraftverk. Dämningseffekten har beräknats bli marginell. Påverkan på Raningsbäcken saknar helt betydelse för allmänna eller enskilda intressen varför ingen fortsatt utredning av påverkan planeras. Recipient Umeälven avbördas till största delen i Österfjärden varifrån vattnet rinner vidare ut i västra Kvarken, som är en del av Bottenhavet. Umeälvens vattenflöden präglas tydligt av vattenkraften och dess reglering. Detta märks tydligt vid en jämförelse med Vindelälven som är oreglerad och som mynnar i Umeälven vid Vännäsby uppströms Stornorrfors. Skillnaden mellan älvarna är att Umeälven främst har större vinterflöden på grund av elkraftproduktion och även en dämpad vårflod på grund av dämning för uppfyllnad av vattenmagasinen. I tabell 1 nedan redovisas uppmätta årsmedelflöden åren År Uppmätta medelflöden m3/s m3/s m3/s m3/s m3/s m3/s Medel perioden m 3 /s Tabell 1 Medelflöden i Umeälven uppmätt av Vattenfall vid Stornorrfors I en av SMHI utförd hydrologisk dimensioneringsberäkning har följande dimensionerande flöden beräknats bland annat för det nu aktuella broläget. Flöde Beräknade flöden (dygnsmedelvärden i m3/s) HQ-100 år 2590 HQ-50 år 2380 MHQ 1360 MQ 441 9

12 MLQ 132 LQ-50 år 97 Tabell 2 Beräknade flöden i Umeälven, SMHI Som recipient karaktäriseras Umeälven av hög vattenomsättning, ett relativt stort överskott av biotillgängligt syre och i aktuellt älvsavsnitt generellt över tid låga halter näringsämnen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Den belastning som sker på Umeälven är starkt beroende av nederbörd och de inflöden som sker uppströms i hela tillrinningsområdet. Vid broläget är älvfåran muddrad och består av erosionsbotten och ackumulationsbotten i områdena med mer stillastående vatten. Fisk Fiskbeståndet i nedre Umeåälven utgörs av stationära och vandrande fiskarter. De stationära arterna representeras främst av abborre och gädda men även av olika arter av karpfisk (t.ex. mört, brax och id). Flodnejonöga förväntas också finnas i nedre delarna av Umeälven eftersom den normalt förekommer i samtliga kustområden och älvmynningar. De vandrande fiskarterna utgörs bl.a. av havsöring, harr, sik och lax. I Umeälvens nedre del förekommer ingen naturlig reproduktion av lax och havsöring. Laxen och havsöringen passerar endast Umeälven på väg till sina lekområden i den oreglerade Vindelälven. Det är främst öringen och laxen som går upp i Umeälvens gamla strömfåra och tar sig förbi kraftverksdammarna via en fisktrappa vid Stornorrfors. Vandringen till lekplatserna sker huvudsakligen under perioden mitten av juni- början på september. Fisken kan dock vandra ända fram till oktober eftersom det då fortfarande finns ett spillflöde i Umeälvens gamla strömfåra. Den 1:a oktober stängs spillflödet i gamla älvfåran varför möjligheten för fisken att vandra upphör. I aktuell del av Umeälven förekommer så vitt känt ingen naturlig reproduktion av lax och havsöring. Det finns i övrigt ingen tillgänglig information i vilken utsträckning och omfattning andra fiskarter har konstaterats leka vid Killingholmen. Därför har förutsättningarna för fisklek undersökts av Pelagia miljökonsult AB. Området från den tänkta brosträckningen och ungefär 1000 meter nedströms har undersökts genom fotografering av botten längs fem stycken transekter. Tidigare har prover tagits från bottensubstrat för att bedöma bottenkaraktären och sedimentförhållanden i broläget och nedströms. Vandring och Lek Laxen och havsöringen passerar endast Umeälven på väg till sina lekområden i den oreglerade Vindelälven. Vandringen till lekplatserna sker huvudsakligen under perioden juni - september. Fisken kan dock bara vandra upp i älven fram till 1 oktober eftersom spillflödet i ursprungliga älvfåran stängs då. Harren leker tidigt på våren på grunt strömmande vatten. Siken leker på hösten, både i lugnare och mer strömmande vatten. Uppvandringen av lax och öring i Umeälven har ökat senaste åren och under sommaren och hösten 2012 passerade över 7000 fiskar laxtrappan förbi Stornorrfors Kraftverk (muntligt Åke Forssén). Den tänkta brosträckningen över Umeälven ligger ett par km nedströms den första kritiska passagen för den uppvandrande fisken. För att minimera brobyggets störning på laxens och öringens reproduktion i Umeälven (egentligen Vindelälven) är det viktigt att arbetet planeras och utförs på ett sådant sätt att störningen på uppvandrande fisk förbi den tänka brosträckningen blir så liten som möjligt. Livsmiljöer i aktuellt älvsavsnitt På själva Killingholmen finns låglänta stränder med strandvegetation som översvämmas 10

13 vid högvatten. Detta område skulle kunna tjäna som lekområde för framför allt gädda, men det är under förutsättning att vattenståndet inte fluktuerar ovanligt mycket. Grunda vikar med kransalger och vattenpest kan utgöra viktiga uppväxtområden för fiskyngel. I detta avseende har troligen denna vik ett visst värde för andra fiskarter (än laxfiskar) och larver av flodnejonöga. Bottenförhållandena varierar från grunda bottnar med mycket mjuksediment närmast land (framförallt norra älvbrinken) till tung djup ström med 8-11 meters djup. Merparten av det undersökta området, med undantag för strandzonerna, består av starkt strömmande vatten med förhållandevis homogen bottenstruktur med sten och grus. Delar av detta bottensubstrat skulle eventuellt kunna fungera som lekbotten för sik men med tanke på den starka strömmen samt djupet på 7-11 meter är det mycket tveksamt om fisken skulle välja att använda området. Området bedöms inte vara lämpligt som lekområde för öring och lax i någon större utsträckning, då inbäddningen av grus och mindre sten var stor. Bortsett från ett par stycken stenkistor och ett större sammanhängande grundområde (1000 m nedströms på södra sidan av älven) saknas platser där fisk kan söka skydd från den starka strömmen. Den starkast begränsande faktorn för fisklek i denna del av älven är troligen lämpliga uppväxtområden där fiskyngel kan få skydd mot både den starka strömmen och predatorer. Riksintresset för yrkesfisket i Umeälven hyser föryngringen av öring och lax som främsta värdekärna. Med utgångspunkt från öringen och laxens värden och vandring för reproduktion är det bättre att en eventuell grumling och bullrande arbeten i vatten sker under oktober-maj än under sommar och tidig höst. Riksintressen och kulturmiljö Umeälven utgör riksintresse för yrkesfisket mellan Storsandsskär och Stornorrfors. Riksintresset för yrkesfisket avser föryngringen av öring och lax som främsta värdekärna. Påverkan från planerad verksamhet bedöms inte ge upphov till sådana varaktiga effekter att riksintresset påverkas på ett sätt som är oförenligt med dess värdekärna. Under byggtiden kan framkomligheten i älven bli begränsad till viss del med anledning av att lanseringstorn och pålad brygga behöver anläggas i delar av älven. Sen hösten 2012 har Västerbottens museum i samband med vägplanearbetet genomfört arkeologiska urgrävningar i vägens linje i anslutning till brons södra och norra landfäste. Naturmiljö Invid och på niporna vid södra och norra älvstranden finns skyddsvärd natur med höga naturvärden. Biotoperna saknar formella lagstadgade skydd men har av skogsstyrelsen klassats som nyckelbiotoper. Nyckelbiotopen vid norra strandbrinken omfattar en areal om 3,4 ha medan nyckelbiotopen längs södra strandbrinken uppgår till 15,1 ha, se karta i figur 1. 11

14 Figur 1. Karta över naturvärden vid planerad bro. Friluftsliv Ume Älvdal är ett attraktivt rekreationsområde som erbjuder möjlighet till flera olika friluftsaktiviteter. Vid Killingholmen och Baggböleören finns en anlagd rastplats som utflyktsmål och vid älvstranden förekommer sportfiske. I slutet av juni kan man skymta hoppande lax från rastplatsen i samband med att laxen påbörjat sin lekvandring upp i älven. Platsen för bron angränsar till ett riksintresse för kulturmiljö. Gång- och cykelleden som löper längs norra stranden sammanlänkar Kåddis med centrala staden. Stråket fyller en viktig funktion för det stadsnära friluftslivet. Förutsedd miljöpåverkan Recipient Utsläpp av länsvatten, och allmän diffus ytavrinning från blottade jordar och massor kommer under byggtiden att belasta recipienten Umeälven. Om grumlig uppstår till följd av sådana utsläpp till recipienten så finns risk för lokalt och tillfälligt förhöjd belastning av närsalter, syreförbrukande ämnen och grumlande partiklar i vattnet. De eventuella utsläppen av länsvattnet och byggdagvatten som kan uppstå och belasta Umeälven bedöms i nuläget inte kunna ge upphov till några förändringar i älvens kemiska och ekologiska status. Vissa grundläggningsarbeten i vatten kan orsaka grumling. Till exempel kan vissa schaktarbeten behöva utföras på botten inför grundläggning av brostöden. Även 12

15 anläggande av erosionsskydden vid brostöden och utfyllnad i vattenområdet kan orsaka tillfällig grumling. Generellt är recipienten känsligare för påverkan under tillväxtperioden maj till augusti när den biologiska aktiviteten är som högst. Effekterna av påverkan från grumling och buller i vattenmiljön kan bli mer påtaglig under den period när laxen och öringen vandrar eftersom det under vissa förutsättningar riskerar att påverka fiskens naturliga beteenden. Lokalt i de lågströmmande delarna av älven kan grumlingen tillfälligt riskera att förändra livsbetingelser för fisk och andra vattenlevande organismer om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas. I den djupare strömfåran med högre flöden väntas grumling endast kunna uppstå lokalt där grumlande arbeten utförs eftersom det relativt höga vattenflödet genererar en väsentlig utspädningseffekt. Med föreslagna skyddsåtgärder beräknas miljökvalitetsnormen för fisk- och musselvatten kunna innehållas. Det framgår av fördjupade vattentekniska studier att haltbidraget av suspenderat material väl underskrider 25 mg/l inom ca 50 m från grumlande källan. Utifrån utförd vattenteknisk studie kommer lämpliga provtagningspunkter att föreslås för kontroll och övervakning av grumlingsbelastningen under byggtiden. Dämningseffekter i Umeälven De nya brostöden vilka enligt broskissen placeras i vattenområdet under HHW orsakar i sitt färdigställda skick en viss reduktion i älvens strömningsarea. Med anledning av detta kan en dämmande effekt uppstå. Utifrån Umeåprojektets och Västra Länkens hittillsvarande topografiska terräng-och undervattensmodell har älvens strömningsarea preliminärt beräknats utifrån SMHIs beräknade medelvattenflöde (MQ) motsvarande 441 m 3 /s. Älvens strömningsarea reduceras vid beräknat MQ i storleksordningen ca 0,5 % med beskriven 4 spannslösning. En utredning om dämningseffekter är utförd och anger en förändring av strömhastighet för den tänkta bron som är försumbar i förhållande till normala variationer som råder i och med regleringen av flödet i älven. Grundvatten Gällande landfästen för bro 642 över Umeälven, kommer planerade arbeten kunna utföras utan att det innebär vare sig temporära eller permanenta grundvattensänkningar. Det vatten som kommer att läcka in till schakt är i första hand nederbördsvatten i form av ytavrinning och i andra hand ett sjunkvatten vilket följer mer horisontella lager av lera och silt vilka skärs av i samband med schakt. Påverkan på naturmiljön Den planerade vattenverksamheten kan medföra intrång i nyckelbiotoperna genom att delar av slänterna kommer att avverkas i samband med byggnation och byggväg. Intrånget i naturmiljön prövas och beskrivs i särskild ordning i Vägplanen. Vad gäller vattenmiljön så tar brostöden, erosionsskydd och de tillfälliga byggvägarna bottenyta i anspråk. Inom dessa ytor förändras betingelserna för bottenlevande djur och växter avsevärt under byggtiden. Efter byggtiden, när tillfälliga utfyllnader avetableras och bottnar återställs väntas den ursprungliga bottenfaunan kunna återkolonisera relativt snabbt. De permanenta brostöden och erosionsskydden försämrar inte de biologiska förutsättningarna för recipienten att bibehålla sin ekologiska status. Bullrande arbeten och grumling riskerar att påverka öringen och laxens beteenden under vandring. Fakta och litteraturunderlag om undervattensbullers påverkan på vandrande 13

16 fiskars beteenden har funnits bristfällig varför försiktighetsprincipen bör tillämpas. Laxen och öringens reproduktion utgör värdekärnan i riksintresset för yrkesfisket varför det kan vara motiverat att begränsa vissa bullrande och grumlande arbeten under vandringen. Harren och siken anses inte uppbära samma värden varför dess lekperioder (tidig vår och höst) inte anses få bli styrande när eventuella begränsningar i arbetstid eller bottenpåverkan ska avgöras. Inte heller övriga fiskbestånd och vattenlevande organismer i älven anses påverkas i en sådan omfattning att några åtgärder, annat än de som redan framställts, anses motiverade. Byggbuller De riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser (NFS 2004:15) anger riktvärden för byggbuller. De mest bullrande momenten vid brobyggnad är pålning och spontning. Närmaste bostadshus är beläget i fritidshusbebyggelsen på Baggböleören ca 220 m från närmaste pålningsarbete. Inom 350 m avstånd finns ytterligare ett fåtal bostadshus på Baggböleören. Avståndet mellan Västra Backens bostadsområden till närmaste pålningsarbete vid norra landfästet uppgår till mer än ca 350 m. Under byggtiden kommer det närmaste älvlandet och omlandet att påverkas av buller. Periodvis dagtid kommer avlägsna ljud från exempelvis pålning att i närområdet kunna tränga igenom det allmänna bakgrundsljudet vid utevistelse. I närområdet i anslutning till broläget kommer ljuden från pålning att höras tydligt under den tid verksamheten pågår. För närvarande finns inga indikationer att riktvärden för byggbuller riskerar att överskridas i bostäder. I det fortsatta arbetet med tillståndsansökans miljökonsekvensbeskrivning planeras dock en fördjupad redovisning av byggbullrets uppkomst och utbredning. Byggtiden beräknas till ca två år varav pålning och spontning pågår under begränsade tidsperioder. Friluftsliv och fiske Vid byggandet av den nya bron kommer GC-vägen längs norra älvstranden att behöva stängas av och hägnas in under delar av byggtiden. Vägplanen möjliggör även för entreprenören att under byggtiden ianspråkta delar av rastplatsen vid Baggböleören. Den nya bron skapar nya förutsättningar för ökad tillgänglighet för det rörliga friluftslivet i nordsydlig riktning över älven. Bron utgör även en ytterst relevant beståndsdel i arbetet med att utveckla det perifera GC-vägnätet i Umeå stads omland. Emellertid orsakar bron även ett tydligt intrång i älvlandskapet. Frågan om påverkan på friluftslivet prövas i särskild ordning i Vägplanen. Påverkan från planerad verksamhet bedöms inte ge upphov till sådana varaktiga effekter att riksintresset för yrkesfisket påverkas på ett sätt som är oförenligt med dess värdekärna. Under byggtiden kan framkomligheten i älven bli begränsad med anledning av att pålad brygga behöver anläggas delar av älven. Vattenverksamhetens påverkan på båttrafiken utreds vidare i MKB-arbetet. Motstående intressen Hittills har preliminärt följande motstående intressen identifierats avseende vattenverksamhetens varaktiga påverkningar: Elkraftproduktion vid Stornorrfors kraftstation Eventuella dämmande effekter kan i den mån de påverkar vattenstånden vid mynningen av kraftverkets utloppstunnel, orsaka förlust av vattenfallshöjd i kraftverket eftersom det föreligger ett direkt hydrauliskt samband. Stornorrfors är Sveriges största vattenkraftverk med avseende på mängd producerad energi. 14

17 Fri passage Umeåleden Under byggtiden kan gång och cykelvägen längs älven behöva stängas av under hela eller delar av broentreprenaden. Byggtid bedöms i vanliga fall som tillfällig men i detta fall kan byggtiden på ca två år mer likna en varaktig störning. Sjöfart Under byggtiden kan eventuellt pontonbrygga eller pråm etableras. Den slutliga utformningen av metod för älvöverfart avgörs av entreprenören. Sjöfartens behov utreds vidare i miljökonsekvensbeskrivningen. Fortsatt arbete Nu har samrådstiden startat och därefter fortsätter utredningsarbetet. Miljökonsekvensbeskrivning upprättas och när samrådstiden är slut upprättas en samrådsredogörelse. Därefter kan det komma att beslutas om eventuella förändringar eller detaljstyrningar av verksamheten är motiverade med anledning av vad som framkommer vid samrådet. När samrådet är klarlagt färdigställs miljökonsekvensbeskrivningen och tillståndsansökan lämnas in till mark- och miljödomstolen. Därefter påbörjas mark-och miljödomstolens beredning av ärendet. 15

18 Trafikverket, Luleå. Besöksadress: Sundsbacken 2-4. Besöksadress: Storgatan 60, Umeå Telefon: , Texttelefon: