2 Kompletterande samrådsredogörelse

Transkript

1

2 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 2/ Syfte Syftet med den nya ledningen mellan Dotorp och Täppan är att förstärka elnätet i området, samt att möjliggöra anslutning av vindkraftsanläggningar som planeras i området. Syftet med denna kompletterande samrådsredogörelsen är att beskriva det kompletterande samrådet som genomförts 2015 samt att redogöra för och bemöta inkomna yttranden. 2 Kompletterande samrådsredogörelse 2.1 Samrådskretsens avgränsning Samrådet 2013 och 2014 gjordes utifrån en buffertzon på 100 m på vart sida om ledningen. Samråd genomfördes med lagfaren ägare till fastigheter inom denna buffertzon. Samrådskretsen har nu utökats till en buffertzon på 200 m på vart sida om ledningen och därefter ytterligare kompletterats med en analys av andra närliggande fastigheter. I analysen har hänsyn tagits till om det finns hus på fastigheterna och om ledningen kommer synas från dessa, gemensamma infartsvägar med mera. Samrådskretsen har också kompletterats med alla fastigheter som har sin vattenförsörjning från de artesiska källorna i Varvs by. För alla fastigheter har även taxerad ägare tagits fram och för fastigheterna i samråden 2013 och 2014 har det kontrollerats om det skett några förändringar av ägandeförhållandena. Samrådskretsen har även vidgats med lagfaren och taxerad ägare till fastigheter med rättigheter på direkt berörda fastigheter (fastigheter där skogsgata, linor och stolpar dras fram). 2.2 Samrådets genomförande Samråd har under 2015 genomförts genom brev till lagfaren och taxerad ägare av fastigheter inom den samrådskrets som beskrivits ovan. Till samtliga skickades samrådshandling gällande sträckningen mellan Dotorp och Täppan. Det är samma handling som gick ut i samrådet 2013 och som kompletterats med en karta som visar den justerade sträckning som samråddes Till dem som även berörs av Vattenfalls planerade 130 kv-ledning mellan Dotorp och avgreningspunkten i Marjarp skickades även samrådshandling rörande detta ärende. Till dem som även berörs av Vattenfalls planerade 132 kv-ledning mellan Tidaholm och Gimmene skickades även en kompletterande handling, se Bilaga S1.

3 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 3/17 3 Yttranden och bemötanden av yttranden De skriftliga frågor/yttranden som inkommit redovisas. Nedan följer en sammanfattning av dem och Vattenfalls bemötande av dessa. Inkomna yttranden bifogas i sin helhet i Bilaga S Berörda fastighetsägare Synpunkter har inkommit från fastighetsägaren till daterade : - Fastighetsägaren önskar att ledningen grävs ner. Vattenfalls bemötande - Kabelalternativ kommer att utredas och presenteras i MKB:n. Synpunkter har inkommit från fastighetsägaren till : - Fastighetsägaren undrar hur nära deras hus ledningarna kommer? daterade - Fastighetsägaren önskar en granplantering mellan sitt hus och industriområdet. Vattenfalls bemötande - Vattenfall kommer söka koncession för en 50 m bred linje och inom denna linje kommer ledningen att placeras. Kortaste avståndet mellan den 50 m breda linjen och bostadshuset på fastigheten är drygt 400 m. - Vattenfall planerar inte att anlägga några planteringar eller motsvarande för att dölja synintrycket från ledningarna. Yttrande daterat : - Fastighetsägaren har inget att erinra. Yttrande daterat : - Fastighetsägaren kvarstår vid sitt yttrande daterat Fastighetsägaren anser att ledningen bör dras i en alternativ sträckning som löper längs med den gamla järnvägen samt befintlig skogsväg på grannfastigheten. Om dragningen över fastighetsägarens fastighet kvarstår bör alternativet markkabel övervägas för att minska intrånget. Vattenfalls bemötande - Vattenfall har studerat den föreslagna ledningsdragningen och ser att detta alternativ totalt sett ger ett större intrång i mark som tidigare inte använts till ledningsgata. Den föreslagna dragningen kommer även innebära att en fastighet med potentiellt byggbar tomt blir obrukbar. - Kabelalternativ kommer att utredas och presenteras i MKB:n.

4 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 4/17 4 Beslut betydande miljöpåverkan Vattenfall anser inte att det framkommit någon ny information i samrådet som påverkar Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (diarienummer , daterat ). Länsstyrelsen har informerat Vattenfall om att de inte behöver ta del av samrådsyttranden. Bilagor: Bilaga S1 Kompletterande samrådsunderlag Bilaga S2 Inkomna yttranden

5 Bilaga S1 - Kompletterande samrådsunderlag 1/7 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 5/17 Kompletterande samrådsunderlag Nätkoncession för linje för 130 kv luftledning mellan station vid Dotorp och ny station vid Täppan, Falköpings och Tidaholms kommuner, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt Ellagen

6 Bilaga S1 - Kompletterande samrådsunderlag 2/7 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 6/17 Kompletterande samrådsunderlag Nätkoncession för linje för ny 130 kv luftledning mellan station vid Dotorp och ny station i Täppan, Falköping och Tidaholm kommuner, Västra Götalands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Ärendet Status BESKRIVNING Lokalisering Utformning 130 kv-luftledning mellan Falköping och Tidaholm Utformning 132 kv-kraftledning mellan Tidaholm och Gimmene Utformning i den parallella sträckningen Alternativ två luftledningar Alternativ en luftledning och en markförlagd kabel MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)... 6 SAMRÅDSUNDERLAG 1 (6)

7

8 Bilaga S1 - Kompletterande samrådsunderlag 4/7 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 8/17 Följande text gäller det scenario där det stråk för kraftledningen mellan Tidaholm och Gimmene som går parallellt med kraftledningen mellan Falköping och Tidaholm är det stråk som väljs för fortsatt projektering. 3 BESKRIVNING 3.1 Lokalisering Ledningssträckningen för kraftledningen mellan Falköping och Tidaholm och det aktuella stråket för kraftledningen mellan Tidaholm och Gimmene går mellan transformatorstationen vid Täppan i Tidaholm och västerut till riksväg 26, se Figur 1. Figur 1 Sträckning för ny 130 kv-ledning mellan Falköping och Tidaholm. Figuren återfinns som bilaga 5 i dokumentet Samrådsunderlag - Nätkoncession för linje för 130 kv luftledning mellan station vid Dotorp och ny station vid Täppan, Falköpings och Tidaholms kommuner, Västra Götalands län. 3.2 Utformning 130 kv-luftledning mellan Falköping och Tidaholm Kraftledningen mellan Falköping och Tidaholm planeras att uppföras som luftledning. Området längs med en luftledning kallas ledningsgata. Ledningsgatan består av skogsgata och sidoområden, se Figur 2. Skogsgatan är det område längs en kraftledning där ledningsägaren avverkar huvudsakligen all högväxande vegetation. Sidoområden är områdena på ömse sidor om skogsgatan och sträcker sig så långt åt sidorna som skogen kan vara farlig för ledningens säkerhet. Farlig vegetation inom sidoområdena måste avverkas för att upprätthålla ledningens säkerhet. Ledningsgatan är summan av skogsgatan SAMRÅDSUNDERLAG 3 (6)

9 Bilaga S1 - Kompletterande samrådsunderlag 5/7 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 9/17 och sidoområdena. En skogsgata om cirka 40 m kommer att hållas fri från högväxande vegetation. Figur 2 Ledningsgatan är skogsgatan och sidoområden tillsammans. Bilden är en principskiss. Ledningen kommer i huvudsak att uppföras i stålstolpar, i Figur 3 visas ett exempel på hur de kan se ut. Placeringen av stolparna anpassas efter omgivningen och normala spannlängder blir cirka m med en maximal spannlängd på cirka 300 m. Höjden på stolparna varierar normalt mellan cirka 24 och 34 meter. 3.3 Utformning 132 kv-kraftledning mellan Tidaholm och Gimmene Inom stråken som är m breda ska framtida luftledningar och kablar kunna anläggas. I de stråk där 132 kv-luftledning skulle bli aktuellt finns flera alternativ för utformning av stolpar. Dessa kan bestå av till exempel betong, komposit, trä eller stål, för exempel på stolpar se Figur 3. Stålstolpar kan vara fackverksstolpar, rörstolpar eller så kallade gitterstolpar. Stolphöjden kommer normalt att var i spannet meter, och kan variera något beroende av konstruktionstyp. Spannlängden kommer i de flesta fall att vara m. Figur 3 Exempel på olika stolptyper gitterstolpe (stål), kompositstolpe och trästolpe. SAMRÅDSUNDERLAG 4 (6)

10 Bilaga S1 - Kompletterande samrådsunderlag 6/7 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 10/17 En luftledning på 132 kv behöver en meter bred trädfri skogsgata, beroende på konstruktionstyp. För 132 kv-ledningen mellan Tidaholm och Gimmene utreds även möljigheten till markförlagd kabel. Kabelförbanden placeras i ett schakt vars bredd kommer att bli ca 1,5 meter i botten med ca 2 meters dagöppning, se Figur 4. Figur 4 Principskiss av schakt för 132 kv-kabelförband. 3.4 Utformning i den parallella sträckningen Nedan beskrivs alternativa utfomningar för den sträckning där de två ledningarna eventuellt kan komma att gå i parallell sträckning Alternativ två luftledningar Om båda kraftledningarna byggs som luftledningar kan följande tre utformningar bli aktuella. Alternativ 1 - Två parallella luftledningar i samma ledningsgata De två ledningarna byggs i separata stolpar som placeras parallellt med varandra på ett lämpligt avstånd från varandra. Avståndet styrs av bland annat regler i elsäkerhetsföreskrifterna och förutsättningar i omgivningen. Figur 5 visar ett exempel på hur ledningsgatan skulle kunna se ut. Figur 5 Två ledningar byggda i separata stolpar placerade parallellt i samma ledningsgata. Bilden är en principskiss och utformningen av stoplarna kan komma att skilja sig från denna. SAMRÅDSUNDERLAG 5 (6)

11 Bilaga S1 - Kompletterande samrådsunderlag 7/7 Bilaga M4.b - Kompletterande samråd sida 11/17 Det finns flera fördelar med att placera båda ledningarna i samma ledningsgata. Bland annat kan markintrånget minskas då den totala ledningsgatan kan vara smalare än vad två separata ledningsgator hade varit. Alternativ 2 Två parallella luftledningar i separata ledningsgator Beroende på omgivningens förutsättningar kan det vara lämpligt eller nödvändigt att låta de två ledningarna byggas i två separata ledningsgator. Alternativ 3 Sambyggnation i gemensamma stolpar De två kraftledningarna kan komma att byggas tillsammans i samma stålstolpar. Figur 6 visar hur en fackverksstolpe med två 130 kv-ledningar kan se ut. Figur 6 - Exempel på fackverksstolpe med två 130 kv-luftledningar. Genom att båda ledningarna byggs i samma stolpe kan markintrånget och synintrycket minskas Alternativ en luftledning och en markförlagd kabel Då de byggtekniska förutsättningarna för luftledning och markkabel skiljer sig åt är inte troligt att sträckningen blir helt parallell men den kan delvis bli det. Påverkan från en markkabel är som störst under byggskedet. Kan kabeln förläggas i samma ledningsgata som luftledningen kan markintrånget främst under byggfasen minskas. 4 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) I MKB:n identifieras och beskrivs de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på bland annat människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. Även påverkan på boendemiljön samt planerade skyddsåtgärder kommer att redovisas i MKB:n. Det kommer att bifogas en MKB för respektive ledning till dess koncessionsansökan. Eventuella kumulativa (adderande) effekter från de två kraftledningarna kommer att utredas och beskrivas i MKB:erna. SAMRÅDSUNDERLAG 6 (6)

12

13

14

15

16

17