Södra benet Kraftledning mellan Stenkumla och Näs

Transkript

1 Gotlands Elnät AB Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Göteborg

2 Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutversion Nicklas Eriksson Projektledare Håkan Lindved Handläggare Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Planerad förstärkning av kraftförsörjningen för Södra Gotland - prövning Övergripande konsekvenser av utbyggnad av kraftledning på sträckan Stenkumla - Näs Förutsedda konsekvenser av luftledning Landskapsbild Natur- kultur- och fritidsintressen Människors hälsa Aspekter avseende anläggning och drift Förutsedda konsekvenser av markförlagd kabel Natur- och kulturmiljö Aspekter avseende anläggning och drift Innehåll i MKB Samrådsprocess Kontakt Bilaga 1 Översiktskarta - kraftledning Stenkumla Näs Framsidans foto är ett exempel på kraftledning med gitterstolpar från annat projekt i

4 - Kraftledning mellan Stenkumla och Näs 1. Inledning Gotlands Elnät AB, som från och med 1 januari 2015 ansvarar för Gotlands Energi ABs (GEABs) drift av elnätet, behöver förstärka elnätet på Södra Gotland. I dagsläget har Gotlands Elnät tre ledningar som försörjer Södra Gotland, 2 stycken 70 kv luftledningar samt en likströmsförbindelse utförd som en markkabel, HVDC light (high voltage direct current). För att upprätthålla nuvarande konsumtions- och produktionskapacitet behöver samtliga ledningar vara i drift vilket bl a innebär svårigheter att göra underhållsåtgärder på ledningarna. Eventuella driftstörningar påverkar både elkonsumenter och producenter negativt. En ny ledning ger också minskade energiförluster i nätet. Planer finns för stor utbyggnad av vindkraft på södra Gotland. Nuvarande ledningsnät är fullt utnyttjat vilket innebär att ledningsnätet behöver förstärkas för anslutning av framtida vindkraftsparker. Det krävs ett stabilt elnät för att Gotlands Elnät ska kunna distribuera den producerade elkraften från vindkraftparkerna på södra Gotland. Svenska Kraftnät planerar för en ny kraftförbindelse mellan Gotland och fastlandet. Utbyggnadsplanerna omfattar bland annat en ny havs- och landkabel för likström samt en ny omriktarstation vid Stenkumla på Gotland. För provdrift av den nya omriktarstationen och som reservledning för elförsörjningen på Gotland finns ett behov av en ny kraftledning mellan Ygne och Stenkumla. Denna utbyggnad hanteras inom ramen för gällande områdeskoncession för elnät. För att säkerställa ett drift- och konsumentsäkert elnät på Södra Gotland planerar Gotlands Elnät sammanfattningsvis att förstärka elnätet med ytterligare en ledning mellan Stenkumla och Näs samt ny- och/eller ombyggnation av stationerna i Stenkumla och Näs. GEAB har under 2014 genomfört samråd med Länsstyrelsen, Region Gotland, berörda markägare, LRF m.fl. vilket lett till en justering av alternativa sträckningar och metoder för anläggning. Gotlands Elnät genomför därför kompletterande samråd, huvudsakligen i de geografiska områden där nya alternativ tagits fram, samt för ett jordkabelalternativ. 1 av 11

5 2. Planerad förstärkning av kraftförsörjningen för Södra Gotland - prövning För att förstärka elnätet till södra Gotland planeras en ny 145 kv ledning från den nya planerade stationen i Stenkumla, ca 10 km söder om Visby, till stationen Näs 1, ca 70 km söder om Visby. Utbyggnaden av Stenkumla station omfattas av en tillståndsprocess som drivs av Svenska Kraftnät. Den nya ledningen avses uppföras som luftledning men även ett alternativt utförande med markförlagd kabel utreds. Förstärkningen av elnätet medför också en utbyggnad av stationen Näs 1. Den nya 145 kv ledningen mellan Stenkumla och Näs kräver s.k. linjekoncession vilket innebär en prövning enligt Ellagen ska genomföras. En ansökan om koncession för linje kommer därför att skickas in till Energimarknadsinspektionen. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att upprättas för planerad utbyggnad. I MKB:n hanteras såväl de storskaliga miljökonsekvenserna som de mer lokala konsekvenserna av olika alternativ. I detta samrådsunderlag redovisas de preliminära övergripande förutsättningarna och konsekvenserna av kraftledningssträckningen Stenkumla - Näs. 3. Övergripande konsekvenser av utbyggnad av kraftledning på sträckan Stenkumla - Näs Utredningsområde för ny sträckning begränsas av stationerna i Stenkumla och Näs. För att minska påverkan och minimera markintrång avser Gotlands Elnät att så långt möjligt följa befintliga kraftledningsgator. Avvikelser från befintliga ledningar sker för att undvika bostadshus, naturvärden och i vissa avsnitt, för att reducera sträckningens längd. En luftledning byggs traditionellt med antingen stål- eller trästolpar. Stolparna som används på Gotland idag är huvudsakligen av kreosotimpregnerat trä. För denna utbyggnad är det mest troliga att stål används. Spannlängden, det vill säga avståndet mellan stolparna, är beroende av terräng, naturvärden, stolptyp etc. och kommer i de flesta fall att vara ca m. En luftledning projekteras för att byggas i så kallat trädsäkert utförande, d v s att ingen fallande skog får nå fram till ledningen. Det innebär att en skogsgata röjs som är ca 36 m bred. Byggnation av en luftledning omfattar arbeten såsom inmätning, markvärdering, stämpling av skog, markundersökning, grundläggning, resning av stolpar och 2 av 11

6 lindragning. Under byggnation kommer det att förekomma transporter samt eventuellt helikopterflygning. Ett jordkabelalternativ kommer till största delen att följa befintlig 70 kv ledning. Kabelalternativet kommer att kräva en arbetsyta med en bredd om ca 15m, förutom själva kabelschakten med tillhörande schaktmassor, kommer en transportväg att behöva anläggas. Byggnation av en jordkabelledning omfattar arbeten såsom inmätning, markvärdering, stämpling av skog, markundersökning, schaktning och fräsning, transporter av schaktmassor och kabelsand, utdragning av kablar, återfyllnad och återställning av mark. Under byggnation kommer det att förekomma transporter. Alternativa sträckningar samt ett kabelalternativ för kraftledning mellan Stenkumla och Näs framgår av Figur 1 och Bilaga 1. Redovisad sträckning kan justeras och ändras, särskilt i de avsnitt där ledningen avviker från befintligt kraftledningsgata. 3 av 11

7 Figur 1 Sträckningsalternativ för kraftledning Stenkumla - Näs För att kunna ansluta till den befintliga stationen Näs 1 behöver en om- och utbyggnad av stationen genomföras. Detaljplaner saknas i stort sett utmed hela sträckningen. En ny plan håller på att tas fram för stationen i Stenkumla. Region Gotlands översiktsplan tar särskilt upp utbyggnad av kraftledningar och poängterar att hänsyn ska tas till landskapsbilden vid anläggning av nya kraftledningar. 4 av 11

8 3.1 Förutsedda konsekvenser av luftledning Landskapsbild En luftledning har framför allt en påverkan på landskapsbilden och val av stolpar kan ha betydelse för hur uttrycket i omgivningen blir. Stolpar som kan bli aktuella är framför allt gitterstolpar och i speciella fall fackverksstolpar. Exempel på dessa stolptyper finns i Figur 2. Gitterstolpen har utvecklats för att ge kraftledningar minimal visuell påverkan. Figur 2 Olika stolptyper gitterstolpe till vänster och fackverksstolpe till höger Natur- kultur- och fritidsintressen Vid planering av sträckningen kommer riksintresseområden, Natura områden och naturreservat att undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Förutsättningarna för detta bedöms vara goda eftersom aktuell sträckning är relativt fri från riksintresseområden men tre naturreservat Alstäde skog, Bosarve lövskog och Haugajnar - kan komma att påverkas. Området Haugajnar är även ett Natura 2000-område. Även andra natur- kultur- och friluftsintressen kan komma att påverkas men även dessa kommer att undvikas i så stor utsträckning som är möjlig. Närmare studier kommer att visa om t ex vattenskyddsområden, strandskyddade områden, fornlämningar och biotopskyddade områden kommer beröras av ledningen, ledningsgata, fundament eller service- och byggvägar. Kartor som visar natur- och kulturintressen utmed sträckningsalternativen finns i tillgängliga på GEAB:s hemsida på nätet, eller genom att kontakta Gotlands Elnät eller Ramböll på adresser enligt avsnitt 6. 5 av 11

9 3.1.3 Människors hälsa Det som normalt diskuteras när det gäller kraftledningars påverkan på människors hälsa är magnetfält. Kraftledningar ger upphov till magnetfält. Det finns inte några belagda undersökningar som visar på hälsorisker för de magnetfält som uppkommer runt kraftledningar och det finns inte några svenska gränsvärden. Centrala myndigheter har dock uttalat en försiktighetsprincip avseende lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Det övergripande syftet är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor eventuellt kan skadas. Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. För att leva upp till försiktighetsprincipen avseende exponering för magnetiska fält i bostadsmiljö bör ett säkerhetsavstånd om 50 m mellan kraftledning och bostadshus innehållas. Gotlands Elnät kommer att sträva efter att innehålla detta säkerhetsavstånd. Magnetfält för maximala laster kommer att beräknas och redovisas i MKB Aspekter avseende anläggning och drift Anläggningskostnaderna för en luftledning är i storleksordningen en tredjedel till en femtedel av kostnaden för en markförlagd kabel vilket innebär en betydligt lägre anläggningskostnad när det är fråga om långa sträckor. En luftledning har fördelen att den kan köras med viss överlast utan bestående skador, vid t ex en driftstörning på annan ledning. En luftledning är fördelaktig när det gäller felsökning och reperation vid ett eventuellt driftavbrott. Ett fel kan oftast snabbt lokaliseras och åtgärdas. För luftledningens säkerhet krävs en kontinuerlig röjning av träd i ledningsgatan. 3.2 Förutsedda konsekvenser av markförlagd kabel Landskapsbild En markförlagd kabel påverkar landskapsbilden minimalt när den är förlagd och marken återställts. En röjd gata med 5 m bredd och ett antal så kallade markeringspålar, som visar kabelns placering, är det bestående synliga intrycket. 6 av 11

10 3.2.2 Natur- och kulturmiljö Vid markförläggning av kabel uppkommer stora schakter vilket kan ge skador i natur- och kulturmiljö. En kabelschakt blir ca 2 m bred och kräver ett arbetsområde med ca 15 m bredd för hantering av schaktmassor och sand för skyddsfyllning. Möjligheten att justera sträckningen för att undvika fornlämningar och områden med skyddsvärd flora/fauna är begränsad. Med kabelalternativet är det svårt att undvika intrång i biotopskyddade miljöer och passage av vattendrag kräver särskild hänsyn. Det kan bli aktuellt med flera prövningar avseende biotopdispenser och anmälningar/tillstånd till vattenverksamhet. För en markförlagd uppkommer också en hel del masshantering och det uppkommer överskottsmassor som behöver tas omhand vid någon form av deponi Aspekter avseende anläggning och drift En markförlagd kabel är i storleksordningen 3-5 ggr så dyr som en luftledning vilket innebär en mycket hög kostnad när det är fråga om långa sträckor. Med relativt tunna jordtäcken kommer schakt att behöva utföras i kalkberget utmed långa sträckor. När det gäller markförlagd kabel finns ingen möjlighet att köra denna med tillfällig överlast eftersom detta kan ge permanenta skador på kabeln. En ledningsgata för en markförlagd kabel är smalare och röjs bara i en bredd på ca 5 m för att möjliggöra eventuell felsökning och reparation. En markförlagd kabel kräver ingen kontinuerlig driftbesiktning, vilket en luftledning gör. Eventuell felsökning måste dock ske med avancerade mätinstrument utmed sträckningen vilket innebär att det kan ta lång tid att åtgärda ett fel Människors hälsa En markförlagd kabel har ett mer koncentrerat magnetfält just där kabeln ligger, men detta klingar snabbt av om man flyttar sig i sidled. 4. Innehåll i MKB Miljökonsekvensbeskrivningen som tas fram föreslås få en struktur med en del där övergripande konsekvenser av hela sträckningen redovisas och ett avsnitt där mer 7 av 11

11 lokala konsekvenser framgår. Vidare kommer MKB:n innehålla en icke-teknisk sammanfattning och referenser. I delen med övergripande konsekvenser redovisas: Alternativ - Nollalternativet, Alternativ lokalisering (sträckning) och Alternativ utformning (markförlagd kabel/luftledning, olika stolptyper) Övergripande teknisk beskrivning av valt utförande Övergripande omgivningsförhållanden Övergripande miljökonsekvenser påverkan på riksintressen, bebyggelsekoncentrationer, Natura 2000-områden, områden med många fornlämningar, vattendrag/strandskydd, biotopskyddade områden etc. magnetfält, landskapsbild, fåglar etc. Hushållning med naturresurser Förhållande till miljömål Övergripande kontroll av verksamheten Avveckling efter avslutad drift I avsnittet med lokala konsekvensbeskrivningar hanteras eventuella konfliktpunkter utmed sträckningen. Dessa omfattar konsekvenser på mer lokal nivå och vilka skyddsåtgärder och hänsyn som tas. Vissa av punkterna ovan kommer att återupprepas men från ett mer lokalt perspektiv. Följande aspekter kan bli aktuella: Alternativ sträckning av kraftledning i lokalt perspektiv Teknisk beskrivning ställverk, kraftledningsgata och stolpplaceringar, kabelschakt, byggvägar och andra anläggningsförfarande på sträckningen som kan ha betydelse från miljösynpunkt (biotopskydd - stenmurar, alléer, småvatten) Omgivningsförhållanden - Planer och pågående markanvändning, planförhållanden, annan infrastruktur, vägar, militära intressen etc, andra projekt/utbyggnad, förenlighet med pågående markanvändning, strandskydd. Påverkan på natur, mark och vatten - Riksintressen för naturvård, Natura 2000, naturreservat, biotopskydd, djur och fågelliv, övrig skyddsvärd natur Påverkan på friluftsintressen - riksintressen för friluftslivet, friluftsintressen och turism i området Påverkan på kulturintressen - riksintressen för kulturmiljövården, fornlämningar och övriga kulturintressen Landskapsbild - visualisering av kraftledningen i landskapet från platser där människor vistas Påverkan på människors hälsa - magnetfält, ljudstörningar Miljökvalitetsnormer - särskilt MKN för vatten 8 av 11

12 5. Samrådsprocess Ett inledande samråd har genomförts där också sträckningen Ygne Stenkumla ingick. med möjlighet att lämna synpunkter har skickats ut till berörda myndigheter och organisationer. Samrådsmöten har hållits med boende utmed planerad sträckning genom tre kvällsmöten i Havdhem, Levide och Suderby. Till följd av inhämtad information under dessa samråd och vid den fortsatta förprojekteringen har ytterligare alternativa sträckningar tagits fram liksom ett konkret markkabelalternativ. Ett visst omtag av samrådet har därför bedömts vara nödvändigt. Förutom samrådet med Länsstyrelsen planer Gotlands Elnät att genomföra samråd med berörda markägare utmed de nya alternativa sträckningarna. Detta sker genom utställningar och enskilda samråd. I övrigt planeras ett skriftligt samråd med myndigheter och organisationer i samma utsträckning som det inledande samrådet. Planerad samrådskrets är: Transportstyrelsen Visby flygplats Bunge flygfält Försvarsmakten Post och telestyrelsen PTS Telia/Sonera Tre (Hi3G Access AB) Teracom Tele2/Comviq 3GIS (ägs av Telenor och Hi3G) Telenor MSB Skogsstyrelsen Jordbruksverket Trafikverket SGU Energimyndigheten Boverket Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Riksantikvarieämbetet Räddningstjänsten Svenska kraftnät AB Naturskyddsföreningen Gotland 9 av 11

13 Gotlands Ornitologiska Förening I övrigt sker samråd med allmänhet ske genom annonsering, utställning och tillgängliggörande av samrådsunderlag på GEAB websida. 10 av 11

14 6. Kontakt Gotlands Elnät AB Ramböll Sverige AB Box 1095 Box Visby Göteborg Telefon: Telefon av 11