Samrådsunderlag SAMRÅDSUNDERLAG. Flytt/nybyggnation av 50 kv kraftledning väster om Ljungby. Ljungby Energinät AB Box LJUNGBY

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG Samrådsunderlag Flytt/nybyggnation av 50 kv kraftledning väster om Ljungby Ljungby Energinät AB Box LJUNGBY Konsult ÅF Industry AB Box Göteborg Rapporten har upprättats av Terese Edlund och Mattias Montelin ÅF Industry AB, Grafiska vägen 2, Box 1551, SE Göteborg Sweden Phone , Registered office in Stockholm, Corp. id , VAT SE Page 1 (28)

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Genomförande av samråd Befintliga ledningar Luftledning Rättigheter Projektbeskrivning Lokalisering, omfattning och utformning Ombyggnation väg E Sträckning Sydvästlänken Sträckningsalternativ Anpassning mot väg E Anpassning mot Sydvästlänken Sträckningsalternativ Sträckningsbeskrivningar Teknisk utformning luftledning Teknisk utformning markkabel För- och nackdelar med de olika teknikerna Nollalternativ Beskrivning av berörda intressen Riksintressen Naturmiljö Kulturmiljö Infrastruktur, markanvändning och planer Detaljplaner Framtida planering Landskapsbild Friluftsliv Hälsa och säkerhet Konsekvensbedömning Förslag till innehållsförteckning i MKB Bilagor Bilaga 1 Karta med sträckningsalternativen Bilaga 2 Tabell med berörda natur- och kulturmiljöintressen Page 2 (28)

3 1 Bakgrund Ljungby Energinät AB har tillstånd (nätkoncession för linje) för en befintlig 50 kv luftledning som förbinder mottagnings- och fördelningsstationer i Ljungby. I samband med att E4:an skall byggas om till motorväg kommer delar av kraftledningen i konflikt med det nya vägområdet på delar av sträckan. Parallellt med E4:an ligger även SVK:s HVDC-ledning Sydvästlänken förlagd. För nuvarande sträckning av ledningen, se Figur 1. Innan en ombyggnation kan påbörjas krävs det en förnyad nätkoncession för linje för den nya utformningen (enligt ellagen 1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ett samrådsförfarande enligt 6 kap 4 miljöbalken skall genomföras. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och nätkoncession erhålls i regel tillsvidare. Projektet berör Ljungby kommun i Kronobergs län. Page 3 (28)

4 Figur 1: Översiktskartan visar ledningssträckningen för den idag befintliga ledningen som berörs av flytten/ombyggnationen. Page 4 (28)

5 1.1 Genomförande av samråd Detta samrådsmaterial är framtaget inför samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken och distribueras till länsstyrelsen, Ljungby kommun, ett urval av myndigheter och organisationer samt ägare till de fastigheter som berörs av framtagna ledningssträckningarna. För att ge närboende, allmänhet och övriga intresserade möjlighet att inhämta information och lämna synpunkter på projektet kommer samrådsinformation även att annonseras i lokal dagspress. Samrådet avser åtta olika sträckningsalternativ för ombyggnation av ledningen. Alternativen är framtagna mellan den sydliga startpunkten och norra slutpunkten markerade i Figur 1. Framtagna sträckningar redovisas i bilaga 1. Om det under samrådet framkommer synpunkter som leder till mindre avvikelser från sträckningsalternativen, kan sådana komma att göras inför tillståndsansökan och eventuellt efter kompletterande samråd. Efter genomfört samråd kommer beslut att tas om huruvida markförläggning, luftledning eller en kombination av teknikerna är aktuellt. Samrådet syftar till att samla in information inför beslutet vilket innebär att Ljungby Energinät AB önskar få in synpunkter avseende sträckningsalternativen för projektet. Efter genomfört samråd kommer Ljungby Energinät AB även att ta beslut om vilka ledningssträckningar som är mest lämpliga att gå vidare med för att i nästa steg identifiera ett huvudalternativ. Beslut om huvudalternativ fattas utifrån en rad olika förutsättningar såsom tekniska, miljömässiga och ekonomiska, samt inkomna synpunkter. Page 5 (28)

6 2 Befintliga ledningar Anledningen till flytten av 50 kv kraftledningen är att väg E4 skall byggas om till motorväg och ledningen kommer i konflikt med det nya vägområdet på stora delar av sträckan. Parallellt med E4:an ligger även Svenska Kraftnäts HVDC-ledning, Sydvästlänken, förlagd vilken medför inskränkningar för en ombyggnation av ledningen. 2.1 Luftledning Den befintliga 50kV luftledningen som avses att byggas om, löper mellan den sydliga startpunkten och norra slutpunkten markerade i Figur 1 och som är lokaliserade strax öster om väg E4. Den befintliga luftledningen är uppförd på trästolpar och berör tätbebyggt område, industri och skogsmark. Den befintliga luftledningssträckningen är cirka sex kilometer lång. 2.2 Rättigheter Ljungby Energinät AB har ledningsrätt för den befintliga kraftledningen och avser även att söka ledningsrätt för den nya sträckningen. Page 6 (28)

7 3 Projektbeskrivning 3.1 Lokalisering, omfattning och utformning Projektet innebär att en ny sträckning mellan sydliga startpunkten och norra slutpunkten ska identifieras så att den nya kraftledningen undviker konflikt med väg E4, Sydvästlänken och övriga hinder. Ledningssträckningens längd är beroende på vilken sträckning som slutligen väljs, den idag befintliga ledningssträckningen som behöver byggas om är cirka sex kilometer lång Ombyggnation väg E4 Väg E4 kommer att byggas om till motorväg vilket föranleder ombyggnation av ledningen. Planeringen av ombyggnationen för väg E4 pågår och genomförs av Trafikverket. Byggstart för ombyggnationen av E4:an planeras till år I Figur 2 nedan syns översiktligt det nya vägområdet för väg E4 samt den befintliga 50 kv ledningen som behöver flyttas. Page 7 (28)

8 Figur 2: Kartan visar den idag befintliga 50kV ledningen samt vilka delar av ledningen som behöver byggas om. Det nya vägområdet för väg E4 som ledningen kommer i konflikt med är lilamarkerat. Page 8 (28)

9 3.1.2 Sträckning Sydvästlänken Sydvästlänken är förlagd längs med väg E4 och efter dialog med SvK (Svenska Kraftnät) har sträckning samt skyddsområde erhållits. Alla föreslagna sträckningsalternativ är planerade utanför Sydvästlänkens skyddsområde. Den idag befintliga 50 kv ledningen behöver byggas om i och med E4ans nya sträckning vilket medför att den nya ledningen måste anpassas så att den placeras utanför Sydvästlänkens skyddsområde. Figur 3 visar översiktligt den idag befintliga 50kV ledningen och Sydvästlänken. Beroende på vilket ombyggnadsalternativ som väljs kommer ledningen att behöva korsa Sydvästlänken. Figur 3: Kartan visar den idag befintliga 50kV ledningen samt vilka delar av ledningen som behöver byggas om. Sydvästlänken är markerad med rosa. Page 9 (28)

10 3.2 Sträckningsalternativ Utifrån områdets förutsättningar avseende befintlig infrastruktur, bebyggelse samt natur- och kulturmiljöintressen, samt placering av de befintliga stationerna, har flera alternativa ledningssträckningar identifierats inom vilka det bedöms möjligt att anlägga kraftledningen. Förslagen medger olika kombinationer av kabel och/eller luftledning. Alla alternativ är anpassade efter de krav och rekommendationer som identifierats för väg E4 samt Sydvästlänken. Ledningssträckningarna som identifierats som möjliga har benämningarna 1-8 (se bilaga 1 eller Figur 4 nedan). Figur 4: Kartan visar de sträckningsalternativ som identifierats för att ersätta den befintliga kraftledningen som måste flyttas. Page 10 (28)

11 3.3 Anpassning mot väg E4 Vägområdet har erhållits i detalj från Trafikverket. Inom vägområdet kommer det inom vissa delar finnas viltstängsel, detta är placerat cirka två meter in i vägområdet. Viltstängsel består normalt av elförzinkat rutnät med en höjd av cirka två meter. Eftersom det finns specifika rekommendationer om hur nära ett viltstängsel en ledning får byggas, på grund av risk för nedfallande fasledning som kan spänningssätta stängslet, har vägområdets gränser anpassats för detta. Viltstängslet skall etableras på minst två meters horisontellt avstånd från kraftledningens yttersta del. Figur 5 nedan visar de olika sträckningsalternativen tillsammans med nya vägsträckningen. Figur 5: Kartan visar väg E4 nya sträckning i förhållande till de framtagna sträckningsalternativen för 50 kv ledningen. Page 11 (28)

12 3.4 Anpassning mot Sydvästlänken För att tydligare illustrera den anpassning som krävs gentemot Sydvästlänken, se Figur 6 nedan. Figur 6: Kartan visar Sydvästlänkens sträckning i förhållande till de framtagna sträckningsalternativen för 50 kv ledningen. Det kommer även att krävas passage över Sydvästlänken för de flesta föreslagna sträckningsalternativen, vilket medför vissa skyddsåtgärder framtagna av SvK. Page 12 (28)

13 3.5 Sträckningsalternativ De åtta olika sträckningsalternativ som har identifierats som möjliga och en kort beskrivning av desamma följer nedan. Flera av sträckningsalternativen måste kombineras vid en ombyggnation. Karta över sträckningsalternativen finns i Bilaga 1 alternativt figur 4 ovan Sträckningsbeskrivningar Sträckningsalternativ 1 Markförlagd kabel Sträckningsalternativ 1 är ett alternativ för markförlagd kabel och utgår från startpunkten längst ned i söder och följer den idag befintliga ledningen fram till väg E4 där ledningen viker av norrut längs med östra sidan av vägen hela vägen upp till Annelund. Där fortsätter sträckningen längs med bostadsområdet och följer den lokala vägen över Dala upp till Österdal där den viker av in till slutpunkten. Sträckningsalternativ 2 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 2 utgår från startpunkten längst ned i söder och följer den idag befintliga sträckningen fram till väg E4 där det passerar över vägen och fortsätter norrut väster om vägen upp till industriområdet Anoden. Där kan alternativet antingen ansluta till sträckning 3 eller 4. Sträckningsalternativ 3 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 3 startar vid industriområdet Anoden. Sträckningen följer väg E4 upp till avfarten vid Eka där ledningen korsar väg E4 och ansluter till slutpunkten för ombyggnationen. Sträckningsalternativ 4 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 4 är ett kort alternativ inom industriområdet vid Anoden. Alternativet går mellan slutpunkten för sträckning 1 till en befintlig station vid Anoden. Sträckningsalternativ 5 Markförlagd kabel Sträckningsalternativ 5 startar i den befintliga stationen vid Anoden och sträcker sig längs med vägen (Näsvägen) cirka 350 meter fram till sträckningsalternativ 6 och 8. Sträckningsalternativ 6 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 6 tar vid i slutpunkten för sträckning 5 och 8. Den viker av och löper väster om Näsvägen upp till Eka där ledningen slutar. Sträckningsalternativ 7 Markförlagd kabel Sträckningsalternativ 7 tar vid där sträckning 5 och 8 slutar i industriområdet Södratorp och följer Näsvägen fram till Eka och passerar under avfarten från väg E4 fram till slutpunkten för ombyggnationen. Sträckningsalternativ 8 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 8 är ett anslutningsalternativ mellan sträckning 3 och sträckning 5, 6 och 7 vid industriområdet Södratorp. Page 13 (28)

14 Nedan summeras de olika sträckningsalternativen i en tabell för att åskådliggöra de olika kombinationerna samt dess preliminära längder. Tabell 1. I tabellen redovisas preliminära ledningslängder vid olika sträckningskombinationer. Längderna är endast uppskattade. Kombination av sträck från start i söder till slut i norr Längd (cirka) 1 5,6 km ,0 km ( )* 6,7 km ( )* 6,8 km ,5 km ,6 km *sträckning inom ()-parentes innebär att endast delar av sträckningen nyttjas för att ansluta till slutpunkten, inte hela sträckning 7 och 3 utan endast sista biten fram till slutpunkten behöver byggas vid val av kombinationen Teknisk utformning luftledning För en 50 kv luftledning så krävs en trädsäker ledningsgata. Detta sker genom att cirka 15 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Figur 7: Skissen visar hur en ledningsgata bör hållas fri från högre vegetation för att skydda ledningar och stolpar. Skissen är ej skalenlig. Byggnation av stolparna omfattar grundläggning, återfyllning och stampning med grävmaskiner. När stolparna är på plats installeras linorna med hjälp av lindragningsmaskiner. Ledningsstakning kommer att genomföras för den berörda sträckningen och stolpdimensionering samt markundersökning genomförs vid de tänkta stolpplatserna. Avståndet mellan stolparna kan variera utmed sträckningen och stolpplaceringarna anpassas till de lokala förhållandena. Vid ombyggnation till luftledning kommer olika stolptyper utredas. Kreosotimpregnerade träportalstolpar är under utfasning varmed olika möjligheter kommer att utredas. Gitterstolpar (fackverksstolpe), ostagade rörstålstolpar eller kompositstolpar är exempel på alternativa stolptyper om inte trästolpar kommer att användas. Page 14 (28)

15 3.5.3 Teknisk utformning markkabel Markförlagd kabel byggs som ett markkabelförband, vilket innebär att förbandet har tre separata enfaskablar som grupperas i triangelformation, se Figur 8. Schaktet som krävs för förläggning är drygt 1,2 meter djupt och med en ungefärlig bottenbredd av cirka 1 meter. Vid sidan om schaktet krävs ett arbetsområde på cirka 5 meter där arbetsfordon kommer att köra samt schaktmassor att läggas upp under förläggningsarbetet. Förläggning sker i huvudsak genom schaktning. Kabelförbandet förläggs på en bädd av sand och grus och täcks sedan med grus och schaktmassor. Eventuella överskottsmassor transporteras bort. Vid till exempel vägövergångar eller andra hinder används schaktfri förläggning, vilket innebär att kabeln förläggs med metoderna styrd borrning eller tryckning. Figur 8: Skissen visar hur ett kabelschakt kan se ut. Skissen är ej skalenlig. Kring kabelförbandet behövs en zon med byggrestriktion som skapar en korridor utan bebyggelse. Korridoren går att kombinera med gång- och cykelväg, mindre planteringar eller dylikt För- och nackdelar med de olika teknikerna Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda jämfört med en luftledning. Markkablar är betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation. Beträffande miljöpåverkan är den stora nackdelen med luftledningar att de framträder tydligt i det omgivande landskapet medan markkablars visuella påverkan är mycket liten. Generellt så har en markkabel en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet men något större under byggskedet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. Materialkostnaden är högre samt bygg- och anläggningskostnaderna. Page 15 (28)

16 Både markkabelalternativen och luftledningsalternativen kommer att utredas inför val av tekniskt utförande och framtagande av huvudalternativ för ledningen. 3.6 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte flyttas, vilket i sin tur medför att den planerade ombyggnationen av väg E4 påverkas och ej kan genomföras enligt Trafikverkets planering. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i detta underlag. Page 16 (28)

17 4 Beskrivning av berörda intressen Information om förekommande natur-, vatten- och kulturmiljöintressen mm. inom utredningsområdet har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetets digitala kartdatabaser. Informationen har hanterats i ett geografiskt informationssystem (ArcGIS). Sträckningsalternativens lokalisering i förhållande till intresseområdena framgår av kartbilagorna. I tabellen i bilaga 2 redovisas en sammanställning av identifierade natur- och kulturmiljöintressen som berörs av respektive ledningssträckning. Ljungby kommun har bidragit med information om planerad utbyggnad av bebyggelse och infrastruktur. De intresseområden som berörs av ledningssträckningar anges nedan. De konsekvenser som projektet får på respektive intresseområde kommer att beskrivas i den miljökonsekvensbeskrivning som senare tas fram för att bifogas ansökan om nätkoncession för linje för ledningen. Figur 9 nedan visar identifierade intressen inom närområdet samt sträckningsalternativen. Page 17 (28)

18 Figur 9: Kartan visar identifierade intressen i närområdet kring sträckningsalternativen. Page 18 (28)

19 4.1 Riksintressen De riksintressen som identifierats i närområdet för sträckningarna är riksintresse för kulturmiljö och riksintresse kommunikation (väg), se Figur 10. Riksintresseområdet för kulturmiljö ligger på så pass stort avstånd (1,7 kilometer från närmaste sträckningsalternativ) att ingen direkt påverkan kommer att ske. Däremot är det möjligt att landskapsbilden från kulturmiljöområdet kan påverkas beroende på vilket sträckningsalternativ som väljs. Vidare analys av landskapsbilden kommer att göras i MKBn (miljökonsekvensbeskrivning) vilken kommer att upprättas inför koncessionsansökan, kort information finns även under kapitel 4.5 i denna samrådshandling. Riksintresse kommunikation som passerar rakt genom området med de framtagna sträckningsalternativen är för väg E4. Flera av alternativen passerar över riksintresset/vägen. Planeringen av ombyggnationen av ledningen påverkar riksintresseområdet och hänsyn tas under planeringen och även i senare skede under byggnationen av ledningen. Page 19 (28)

20 Figur 10: Kartan visar de riksintresseområden som ligger i närområdet av den planerade ombyggnationen. De identifierade riksintresseområdena är kulturmiljö samt kommunikation (väg). Page 20 (28)

21 4.2 Naturmiljö De naturvärden som identifierats i området redovisas i Figur 11 nedan. Ett av sträckningsalternativen kan komma att påverka naturvärden, ett våtmarksinventerat område kallat Ängarna 2 km NV Ljungby. Det är idag inte klargjort om denna del, sträckning 4, behöver byggas om eller kan lämnas kvar. Det är en del av den befintliga ledningssträckningen. Figur 11: Kartan visar skyddade naturområden som identifierats i närområdet. Page 21 (28)

22 4.3 Kulturmiljö De kulturvärden som identifierats i området redovisas i Figur 12 nedan. Tre av sträckningsalternativen kan komma att påverka kulturvärden, sträckningsalternativ 3, 7 och 8. Figur 12: Kartan visar alla de kulturmiljöområden som identifierats i närområdet. Page 22 (28)

23 Sträckningsalternativ 3 och 8 passerar genom ett kulturintresseområde kallat Ljungby 119:1. Området har den antikvariska bedömningen fornlämning, fossil åker. Byggnation inom detta område kommer att kräva tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Att anlägga kabel borde vara ett större ingrepp än luftledning och om luftledning byggs i sträckning 3 är det troligt att stolpar måste placeras inom området eftersom det är cirka 400 meter långt. Placering utanför området kommer i konflikt med Sydvästlänken. För sträckningsalternativ 8 är det förmodligen möjligt att undvika stolpar inom området eftersom det endast berör ytterkanten av Ljungby 119:1. Båda sträckningarna kommer att påverka området och kräva tillstånd enligt Kulturmilölagen om kabel alternativ byggs istället för luftledning. Sträckningsalternativ 7 är planerad som markförlagd kabel och kommer eventuellt att berör kulturlämningarna Jätteträd vid Södratorp samt Ljungby 106:1 som är en kulturlämning benämnd som bytomt/gårdstorp. Bytomten benämnd Ljungby 106:1 är en fornlämning och det kommer att krävas tillstånd enligt Kulturmiljölagen för att anlägga kabel inom området. Det finns fyra jätteträd (ekar med en omkrets på cirka centimeter) i närheten av sträckningen. För att skona träden behöver sannolikt kabeln förläggas söder om vägen där även belysningsstolparna för är placerade. 4.4 Infrastruktur, markanvändning och planer Alternativen berör mark i både bostads- och industriområde samt skogsmark. Väg E4 passerar genom området. Flera mindre vägar kan även komma att påverkas av ombyggnationen speciellt vid passage över eller under beroende på om markförlagd kabel eller luftledning byggs Detaljplaner De befintliga ledningarna berör detaljplanerade industriområden längs med E4 och i kraftledningens sydligaste del, vilka alla är planlagda som industrimark industritrafikområden. Området längs med E4 berörs av detaljplanerna för Karlsro södra, Karlsro norra och Nordvästra industriområdet, se Figur 13 och 14. Den befintliga kraftledningens sydligaste del går genom detaljplanerna Del av Berghem 9:1 från 1974 och Kvarteret Pannen m.m. från De olika alternativa sträckningsförslagen berörs av gällande detaljplaner för park/natur, gata, bostäder och industri särskilt vid Ringvägens korsningar med Viaduktgatan och Bolmstadsvägen. Alla områden vid korsningen Ringvägen/Viaduktgatan är planlagda för industriändamål. Vid korsningen Ringvägen/Bolmstadsvägen finns ett område planlagt för bostäder. Page 23 (28)

24 Figur 13: Kartan visar detaljplanelagda områdena Karlsro Södra och Norra. Den röda linjen markerar befintliga luftledningen. Den lilla infällda kartan i högra nedre hörnet visar förhållandet till Ljungby tätort och väg E4 som passerar rakt genom området. Page 24 (28)

25 Figur 14: Kartan visar detaljplanelagt område Nordvästra industriområdet. Den röda linjen markerar befintliga luftledningen. Den lilla infällda kartan i vänstra högra hörnet visar förhållandet till Ljungby tätort och väg E4 som passerar rakt genom området Framtida planering I kommunens översiktsplan från 2004 är området väster om E4 utpekat för industri längs hela den aktuella sträckan, delområdet Näs i höjd med centrala Ljungby kan också bli aktuellt för bostäder. Området Österdal sydöst om korsningen E4/25 är i översiktsplanen utlagt för bostäder. Page 25 (28)

26 Ungefär parallellt med E4 på dess västra sida är en föreslagen sträckning för höghastighetsjärnväg inlagd. Om det blir aktuellt med järnväg förbi Ljungby placeras troligtvis en station i området Näs. Med en station i det området uppstår behov av en trafikplats där Bolmstadsvägen går över väg E4. En VA-överföringsledning är planerad att byggas ut mellan Ljungby och sjön Bolmen cirka 1 mil västerut. Denna ledning är tänkt att förläggas väster om E4, troligen parallellt med vägen. 4.5 Landskapsbild Största delen av området består av skogsmark i anslutning till väg E4, industriområde samt bostadsområden. Inom närområdet finns inga områden med landskapsbildskydd. Dock kan byggnation av luftledning komma att påverka närområdets landskapsbild då stolpar och ledningar kommer att vara synliga. Väljs markförlagd kabel så kommer mindre påverkan att ske. Landskapsbilden i området idag är påverkad av den befintliga ledningen en flytt av ledningen skulle inte öka på landskapsbildspåverkan utan bara ändra från var i landskapet ledningen blir synlig. 4.6 Friluftsliv Inga områden för friluftsliv är identifierade. Ledningsgatan kommer bitvis att passera inom områden med skog men det är längs med väg E4 och det är inte troligt att ledningsgatan kommer att nyttjas för friluftsliv. 4.7 Hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer magnetfältsberäkningar att redovisas samt en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningens närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. Page 26 (28)

27 5 Konsekvensbedömning En ombyggnation av ledningen är nödvändig för att undvika konflikt med ombyggnationen av väg E4 som är utpekad som ett riksintresse för kommunikation. Det finns mycket få kultur- och miljöintressen som påverkas av föreslagna alternativ. Påverkan blir olika beroende på vilken kombination av sträckningar som väljs samt om luftledning eller kabel alternativ väljs. Påverkan för markförlagd kabel är inte lika som den för luftledning. Påverkan på landskapsbilden förväntas ej bli nämnvärt större än idag oavsett val av sträckningskombination. Ej heller bedöms ombyggnationen få en ytterligare påverkan på friluftsliv. Beträffande boendemiljö, hälsa och säkerhet ligger fokus på elektromagnetiska fält vid planering av ledningen. En utförlig beskrivning samt magnetfältsberäkning kommer att ingå i MKBn. Det finns en del för- och nackdelar med kabel- och luftledningsvalet, som är beroende på var ledningen är lokaliserad, hur lång ledningen är, vilken spänningsnivå den har och vad ledningen används för. Under processen kommer val av teknik att göras men i detta skede utreds båda möjligheter. I anläggningsskedet kommer temporära störningar i form av trafikstörningar att uppkomma i området vid främst schaktning, arbetsmaskiner, transporter. Page 27 (28)

28 6 Förslag till innehållsförteckning i MKB Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB (miljökonsekvensbeskrivning) som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Alternativredovisning 6. Huvudalternativ 7. Utförande, drift och underhåll 8. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser Page 28 (28)