Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Hästkullen och Jenåsen i Härnösands, Timrå samt Sundsvalls kommuner

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Komplettering Dnr Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Hästkullen och Jenåsen i Härnösands, Timrå samt Sundsvalls kommuner Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF-Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av och För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund 4 2 Alternativredovisning Alternativ Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning alternativ Landskapsbild Beskrivning Konsekvensbedömning Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Konsekvensbedömning Naturmiljö Konsekvensbedömning Kulturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Friluftsliv Beskrivning Konsekvensbedömning Infrastruktur Beskrivning Konsekvensbedömning Rennäring Beskrivning Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning Konsekvensbedömning 12 4 Utvärdering av alternativ samt motivering till valt huvudalternativ 13 sid 3/14

4 Malmö Inledning 1.1 Bakgrund E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har ansökt om nätkoncession för linje för en ny 130 kv luftledning för vindkraftanslutning mellan Hästkullen Norra och Jenåsen i Härnösands, Timrå och Sundsvall kommuner, Västernorrlands län. Energimarknadsinspektionen (Ei) har den 21 oktober 2015 skickat en begäran om komplettering avseende de sträckningar där alternativredovisningen sammanfaller med huvudalternativet. I denna rapport presenteras alternativ på sträckan mellan Hästkullen Norra och Hästkullen Södra. Delsträckan ligger helt inom Härnösands kommun, Västernorrlands län. sid 4/14

5 2 Alternativredovisning Enligt MB (6 kap. 7 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst alternativ valts. I de kompletteringar som E.ON Elnät skickat i omgångar till Ei under 2015 presenteras alternativa sträckningar för den ledningssträckning som E.ON Elnät valt som huvudalternativ. Dessa tidigare framtagna alternativsträckningar finns presenterade i kartan i figur 1 som sträckning 2 och 3. I föreliggande redovisning presenteras även en alternativ sträckning mellan Hästkullens Norra och Södra station. Den visas i kartan i figur 1 som sträckning 4. E.ON Elnäts huvudalternativ benämns alternativ 1 och visas som en röd sträckning i kartan. Beskrivningar av alternativ 4 gällande berörda intressen och konsekvensbedömningar finns i kapitel 3. I kapitel 4 finns en värdering av alternativen samt en motivering till varför alternativ 1 har förordats som huvudalternativ. Framtagna alternativ framgår av kartan i figur 1. För presentation av E.ON Elnäts huvudalternativ samt alternativ 2 och 3 hänvisas till tidigare inlämnad miljökonsekvensbeskrivning respektive tidigare inlämnade kompletteringar. sid 5/14

6 Figur 1. Översiktskarta som visar de framtagna sträckningsalternativen för kraftledningen mellan Hästkullen Norra och Jenåsen. E.ON Elnäts huvudalternativ visas i rött och benämns alternativ Alternativ 4 Alternativ 4 utgör en alternativ plats till E.ON Elnäts huvudalternativ på sträckan mellan Hästkullen Norra och Hästkullen Södra. Sträckningen är knappt 10 km lång och utgår från stationen Hästkullen Norra i nordostlig riktning. Den löper sedan utanför vindparksområdet, först över Långtjärnenoch sedan vidare österut över Skorvtjärnshöjden. Sträckningen passerar norr om Abborrtjärnen och viker sedan av söderut för att korsa befintliga 40 kv ledningen och därefter följa den parallellt ner till stationen Hästkullen Södra. sid 6/14

7 3 Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning alternativ Landskapsbild Beskrivning Omgivande landskap är relativt kuperat och skogbevuxet med inslag av våtmarker och sjöar. Den större sjön Stor-Laxsjön finns i närområdet Konsekvensbedömning Den planerade kraftledningen kommer att medföra en viss förändring av landskapsbilden. Mest påtaglig blir förändringen i tidigare relativt opåverkade områden där ingen samordning med annan infrastruktur är möjlig. Genom skogsmark måste en cirka meter bred ledningsgata avverkas. I öppnare terräng, som t.ex. intill myrmark och sjöar, kommer ledningen att synas mer. Inverkan i landskapet blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Markanvändningen i området består i huvudsak av skogsbruk. De flesta av fastigheterna ägs av Svenska Cellulosa AB (SCA) som bedriver ett storskaligt skogsbruk. En mindre skogsbruksfastighet berörs även av sträckningen, fastigheten ligger på den del av sträckan där alternativet går parallellt med den befintliga 40 kv ledningen. Bebyggelsen är mestadels mycket gles, dock finns några få hus i sträckningens närhet. Det närmaste bostadshuset ligger ca 200 meter från sträckningen. Översiktsplan från Härnösands kommun har inhämtats. Det område som berörs av sträckningen är i kommunens översiktsplan angivet som skogsbruk Konsekvensbedömning Ledningen bedöms få små konsekvenser för bebyggelsen och kommunala planer. En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparkerna är att elproduktionen kan omhändertas. 3.3 Naturmiljö Öster om Hästkullens Norra station passerar sträckningen igenom de södra delarna av ett naturvårdsobjekt vid namn Stenbithålsberget. Området anges innehålla ett mycket högt naturvärde. sid 7/14

8 Ytterligare österut korsar sträckningen en nyckelbiotop utpekad av SCA. Sträckningsalternativet berör fyra områden med sumpskog. Inledningsvis, i utkanten av naturvärdesområdet Stenbithålsberget passerar sträckningen 40 meter ifrån ett område med namn Tretjärnshöjden innehållande övrig fuktskog. Resterande tre sumpskogsområden korsas av sträckningen. Först korsas ett område vid Stortretjärnen, också med namn Tretjärnshöjden innehållande fuktskog, därefter vid Abborrtjärnen finns ett sumpskogsområde med namn Brännan som innehåller övrig fuktskog. Det tredje området som korsas heter Linnaberget och innehåller även det övrig fuktskog. Vidare passerar sträckningen igenom Mjällåns fiskevårdsområde. Närliggande naturmiljöintressen visas i kartan i figur 2. Figur 2. Karta som visar naturmiljöintressen längs sträckning 4. sid 8/14

9 3.3.1 Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till identifierade naturintressen med högre miljövärde. Vid naturvårdsobjektet Stenbithålsberget planeras dock ledningen genom ett område med mycket högt naturvärde, områdets geografiska utbredning medför svårigheter att passera utanför området. Två nyckelbiotoper, ett naturvärde och ett område med sumpskog berörs av ledningssträckningen. E.ON Elnät strävar efter att anpassa stolpplaceringarna för att minimera intrånget i områdena. Vid en detaljprojektering finns det överlag ett visst utrymme att anpassa ledningsgatan för största möjliga hänsyn. I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika skador på naturintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom att t.ex. minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att betydande naturmiljöer förstörs. 3.4 Kulturmiljö Beskrivning Det finns få kända kulturhistoriska lämningar i sträckningens närområde. Ingen av dessa är klassificerade som fornlämning. Ett område innehållande en fäbod passeras på drygt 70 meter. Området har RAÄ-beteckning Närliggande kulturmiljöintressen åskådliggörs i kartan i figur Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar genom att stolpplaceringarna anpassas så att fornminnen kan undvikas. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. sid 9/14

10 Figur 3. Karta över kulturmiljöintressen vid sträckningsalternativ Friluftsliv Beskrivning Inom området bedrivs jakt, fiske och skoterkörning. Området utnyttjas även till bär- och svampplockning samt andra fritidsintressen Konsekvensbedömning En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Ljud kan uppstå kring kraftledningen och upplevs ibland som störande och obehagligt. Strövande i skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva, konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med t.ex. bär- och svampplockning, skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata. sid 10/14

11 3.6 Infrastruktur Beskrivning Den planerade sträckningen för ledningen passerar flertalet skogsbilvägar. Inga vägar eller järnvägar av riksintresse berörs av sträckningen. Inom närområdet finns kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten. En 40 kv ledning behöver korsas av sträckningen. Planer på stora vindkraftsetableringar finns i området, något som den planerade ledningen är en konsekvens av, se karta i figur Konsekvensbedömning Hänsyn kommer att tas till de krav som finns för korsning av luftledningar. Sträckningen kommer att passera genom en del av Hästkullens vindkraftpark. Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerad ledning och vindkraftverk för att skydda ledningen från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll. Aktuell ledningssträckning bedöms dock inte komma i konflikt med de vindkraftverk som planeras inom vindkraftparken, se karta i figur 4. Figur 4. Karta som visar planerade vindkraftverk i Hästkullens vindparksområde. Gråa cirklar representerar det skyddsavstånd ledningen måste hålla ifrån respektive vindkraftverk. sid 11/14

12 3.7 Rennäring Beskrivning Det finns flera aktiva samebyar i närområdet vilka förutom Sametinget givits möjlighet att samråda. De identifierade samebyarna är Voernese sameby, Raedtievaerie sameby, Jijnjevaerie sameby samt Ohredahke sameby Konsekvensbedömning Vid anläggande av nya ledningsgator i rennäringsområden så kan ibland rörelsemönstret hos renarna ändras under de första åren. Det finns studier som visar att renar av energisparande skäl använder kraftledningsgator som vandringsvägar. Det kan innebära problem när man vill flytta renarna i samlad trupp. För det fallet finns det möjlighet att exempelvis uppföra plankavskärmningar vid lämpliga platser för att skapa avbrott i oönskad renströvning. Samrådet har inte påvisat att dessa åtgärder är nödvändiga, men skulle behov påvisas så strävar E.ON Elnät efter att ta rimlig hänsyn till eventuella rennäringsintressen. 3.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning Beskrivningen av boendemiljö, hälsa och säkerhet är densamma för sträckningsalternativet som för huvudalternativet. Magnetfält från den planerade ledningen har beräknats och det är detsamma oavsett sträckning. Därför hänvisas här till redan inlämnad miljökonsekvensbeskrivning. För beskrivning av bebyggelse i sträckningens närhet se kapitel Konsekvensbedömning Eftersom närmaste bostadshus är beläget ca 200 meter från sträckningen och det buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat, bedöms påverkan på boendemiljön bli liten. Påverkan från ledningens ljudeffekter bedöms som relativt liten men är också väldigt subjektivt. Andelen befintliga ledningar på högre spänningsnivåer är omfattande i området och närboende förväntas vara vana vid eventuella ljudeffekter som kan uppstå. Sträckningen passerar på ett tillräckligt avstånd från befintliga bostadshus och magnetfältet bedöms inte avvika från normalt bakgrundsvärde vid dessa bostadshus. Ledningen bedöms därmed inte ge några negativa konsekvenser ur magnetfältssynpunkt med avseende på boendemiljö. sid 12/14

13

14 Sträckningsalternativ 1 och 4 kan anses likvärdiga gällande påverkan på riksintressen, rennäring, kulturmiljö och infrastruktur. Alternativens skillnader rör ledningslängd, naturmiljö, boendemiljö, och möjlighet till samlokalisering. Alternativ 4 ger en längre ledningssträckning än E.ON Elnäts huvudalternativ. En längre ledningssträckning ger generellt sett större intrång än en kortare ledning. En längre ledningssträckning kan vara befogad om det innebär att intressen kan undvikas, dock ger inte alternativ 4 några sådana fördelar. Beträffande naturmiljöpåverkan så är alternativen likvärdiga gällande nyckelbiotoper och sumpskog. Båda sträckningsalternativ passerar eller korsar något av ovan nämnda områdestyper, dock kan för båda sträckningsalternativ områdena troligen undvikas med anpassning av stolpplaceringar i ledningens projekteringsskede. Det som skiljer alternativen åt ur naturmiljöhänseende är den påverkan som sträckning 4 utgör på Stenbithålsberget, ett naturvårdsobjekt med mycket högt naturvärde. Sträckningen passerar rakt igen områdets södra del, att undvika naturvårdsobjektet är inte möjligt utan att istället göra intrång på andra intresseområden, så som annan naturmiljö, boendemiljö eller infrastruktur. Alternativt innebär en justering för att undvika naturvårdsobjektet att sträckning 4 sammanfaller med huvudalternativets första kilometer ut från Hästkullen Norra. Gällande boendemiljö passerar E.ON Elnäts huvudalternativ, på delsträckan mellan Hästkullen Norra och Hästkullen Södra, nästan 1 km ifrån närmaste bostadshus. Motsvarande avstånd för sträckning 4 är 200 meter. Detta faktum anser E.ON Elnät vara ett skäl för att anse att sträckning 1 är det mest lämpliga alternativet. Vidare ligger sträckning 1 i stort sett helt inom Hästkullens vindparksområde, ett område som redan är påverkat av det intrånget som vindkraftverken kommer att utgöra. Sträckning 4 passerar endast på en kort sträcka inom parken. Sammantaget blir påverkan på boendemiljön och det tillkommande intrånget större i området med sträckning 4 jämfört med sträckning 1. Huvudalternativet löper dessutom inom vindkraftparken jämfört med sträckningsalternativ 4. Till detta kan läggas att naturmiljön blir mindre påverkad av sträckning 1 än 4 och att ledningssträckan blir kortare. Med dessa faktorer motiverar E.ON Elnät sitt val av sträckning 1 som huvudalternativ. sid 14/14