Planerad 10 kv kraftledning för vindkraftanslutning mellan Fjelie och Furulund inom Kävlinge, Lund och Lomma kommuner, Skåne län

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 10 kv kraftledning för vindkraftanslutning mellan Fjelie och Furulund inom Kävlinge, Lund och Lomma kommuner, Skåne län Juni 2015 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av Mia Borgström För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/14

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Lagstiftning och tillstånd Genomförande av samråd 7 2 Projektbeskrivning Lokalisering Teknik Utredningsområde Stråkalternativ Studerade alternativ Val av anslutningspunkt Alternativ teknik Nollalternativ 9 3 Beskrivning av identifierade intresseområden Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning Naturmiljö Dikningsföretag Kulturmiljö Friluftsliv Planer Infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Aktuella magnetfält 12 4 Konsekvensbedömning 13 5 Förslag till disposition av MKB 14 sid 3/14

4 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2a Bilaga 2b Bilaga 3 Karta över utredningsområde och framtagna stråk Karta över närliggande riksintressen och kulturmiljöområden Karta över närliggande naturmiljöområden Tabell med natur- och kulturmiljöintressen inom respektive stråkalternativ sid 4/14

5 Malmö Inledning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har fått förfrågan om att ansluta fem planerade vindkraftverk i Skåne län till det allmänna elnätet. 1.1 Bakgrund Västanby AB har sökt och erhållit tillstånd att uppföra fem vindkraftverk vid Fjelie i Lomma kommun. Bygglovet för vindkraftverken vann laga kraft i april För att omhänderta den elektricitet som vindkraftverken kommer att producera krävs en anslutning till elnätet. E.ON Elnät har fått förfrågan om att ansluta verken och planerar nu att anlägga och driva en ny kraftledning på spänningsnivån 10 kv. E.ON Elnät avser att ansluta kraftledningen till den befintliga transformatorstationen i Furulund. Kraftledningen kommer att vara lokaliserad inom Skånska Energis områdeskoncession Förutom ny kraftledning krävs en kopplingsstation för verken som ska anslutas. Bygglov för kopplingsstationen hanteras separat men lokaliseringen av stationen är en förutsättning i tillståndsarbetet för kraftledningen. I väntan på att kopplingsstationens bygglov beviljas utgår framtagna stråk från ett något större stationsområde än vad som kommer att beviljas. I figur 1 visas en översiktskarta med de fem planerade vindkraftverken samt anslutningspunkten i Furulund och planerat område för kopplingsstationen i Fjelie. sid 5/14

6 Figur 1. Översiktskartan visar fem planerade vindkraftverk (röda figurer), område för kopplingsstation i Fjelie (turkost område) samt anslutningspunkt i Furulund (gul cirkel). 1.2 Lagstiftning och tillstånd För att få uppföra och driva en starkströmsledning krävs det enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Uppförande av starkströmsledning för 10 kv utförs vanligen inom s.k områdeskoncession. Då aktuell ledning kommer att lokaliseras inom Skånska Energis områdeskoncession, krävs istället nätkoncession för linje. I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. En ansökan om nätkoncession för linje kommer att tas fram och sändas till Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter fattar Ei beslut om tillstånd för ledningen. Nätkoncession erhålls i regel tillsvidare. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. Eventuella övriga tillstånd och dispenser som krävs kommer att sökas. sid 6/14

7 1.3 Genomförande av samråd Detta samrådsunderlag har upprättats för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med länsstyrelsen, berörda kommuner, vissa övriga myndigheter och organisationer samt med enskilt berörda. För att nå närboende, allmänhet och övriga intresserade kommer projektet att annonseras i lokal tidning och samrådsunderlaget kommer att finnas tillgängligt i digitalt format på E.ON Elnäts hemsida ( Under samrådet går det bra att lämna synpunkter skriftligt och ställa frågor per telefon och e-post. Kontaktuppgifter framgår av följebrevet. Detta samrådsunderlag kommer även att, tillsammans med en samrådsredogörelse, utgöra underlag för länsstyrelsen i Skåne läns bedömning om den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Samrådet avser utredningsområde och stråk. Om det under samrådet framkommer sakskäl som motiverar en ledningsdragning som avviker något från de i kartmaterialet markerade stråken, kan en sådan avvikelse komma att göras efter kompletterande samråd med berörda. Efter genomfört samråd kommer E.ON Elnät att fatta beslut om stråkval samt sträckning baserat på inkomna synpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar. 2 Projektbeskrivning 2.1 Lokalisering Samrådet avser en ny 10 kv kraftledning mellan fem planerade vindkraftverk vid Fjelie och befintlig transformatorstationen i Furulund. Utredningsområdet berör Kävlinge, Lund och Lomma kommuner i Skåne län, se bilaga Teknik För att överföra den förväntade produktionen från vindkraftverken krävs en 10 kv kraftledning. Det svenska elnätet är ett s.k. 3-fassystem för växelström. Det innebär att vi i våra hushåll använder oss av tre faser och att alla kraftledningar därmed också har tre faser. Kraftledningen avses anläggas som markkabel. Fyra stycken trefaskablar avses parallellplaceras intill en optokabel på ca 55 cm djup i ett schakt som är ca 1-1,5 m brett (se figur 2). sid 7/14

8 Figur 2. Schematisk skiss över ett kabelschakt med fyra stycken trefaskablar och en optokabel. Skissen är inte skalenlig. Kablarna förläggs på en bädd av sand och grus, som transporteras till schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och markytan återställs. Överskottsmassor transporteras bort. Vid förläggning av kablar kommer intilliggande område att tas i anspråk för arbetsmaskiner och kabeltrummor. Arbetsområdets bredd uppgår till ca 5-6 meter. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt som det är möjligt. Eftersom kablarna är markförlagda krävs inget reguljärt underhåll under drift. Längs kabelsträckningen behövs en ca 4-5 m bred ledningsgata för att ha möjlighet att röja från större vegetation för att underlätta åtkomst till ledningen vid eventuella fel. 2.3 Utredningsområde En lokaliseringsutredning har genomförts och ett utredningsområde har tagits fram. Utredningsområdet har studerats bland annat utifrån befintlig infrastruktur, bebyggelse samt natur- och kulturmiljöintressen. En kabelförläggning utanför utredningsområdet bedöms ge en omotiverat lång kraftledning och beröra bebyggelse och naturmiljö i större omfattning. 2.4 Stråkalternativ Inom utredningsområdet har flera alternativa stråk identifierats som möjliga att förlägga en kraftledning inom, se bilaga 1. Under samrådet kan justering av stråken bli aktuell om det framkommer särskilda sakskäl. Stråkalternativen är uppbyggda så att de kan kombineras med varandra. 2.5 Studerade alternativ Val av anslutningspunkt E.ON Elnät har utrett vilken anslutningspunkt som den planerade 10 kv kraftledningen bör anslutas till. Motiven för att välja stationen i Furulund är flera. Furulundstationen är lokaliserad ungefär 4 km från planerad kopplingsstation vid Fjelie. Motsvarande avstånd till den alternativa anslutningspunkten i Borgeby är ca 6 km, vilket bland annat medför högre kabelkostnad. Om ledningen ansluts till station i Borgeby krävs en tekniskt sid 8/14

9 komplicerad och kostsam korsning med motorvägen E6/E20, vilket kan undvikas med ledningsdragning till stationen i Furulund. Stationen i Borgeby är dessutom inte tekniskt förberedd för att ta emot 10 kv ledningen och en ombyggnad av stationen krävs för att möjliggöra detta Alternativ teknik En ledning inom regionnätet kan uppföras antingen som markkabel eller luftledning, och valet av teknik styrs av flera olika faktorer. I det aktuella projektet har E.ON Elnät valt att anlägga ledningen som markkabel för att inte komma i konflikt med planerade vindkraftverk. Mot bakgrund av detta utreds endast kabelalternativ Nollalternativ Nollalternativ innebär att ledningen inte byggs. Det medför att de planerade vindkraftverken vid Fjelie inte kan anslutas till det allmänna elnätet och därmed ej heller uppföras. Ett nollalternativ innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt vad gäller berörda intresseområden som beskrivs i detta underlag. 3 Beskrivning av identifierade intresseområden 3.1 Landskapsbild, bebyggelse och markanvändning Utredningsområdet berör öppet, flackt jordbrukslandskap med spridda gårdar. Samlad bebyggelse berörs vid. Markanvändningen i området består i huvudsak av jordbruk. 3.2 Naturmiljö Utredningsområdet berör flera områden med dikningsföretag (markavvattning), se avsnitt Utredningsområdet berör även ett område inom ängs- och betesmarksinventering samt sumpskog. Samtliga natur- och kulturmiljöintressen som berörs av stråken redovisas i tabell 1 i bilaga Dikningsföretag Framtagna stråk berör följande nio dikningsföretag: Svenshögs, Nr 3, 9 och 22, Stävie och mossar,, -Vallkärra, 7 och 17 samt Stävie nr 17, Laxmans Åkarp nr 2 samt Laxmans Åkarp Storegård. Ett dikningsföretag är en form av samfällighet som bildats när fastighetsägare gått samman för att förbättra markavvattning och vattenavledning. De flesta dikningsföretag bildades i slutet av 1800-talet och första hälften av 1900-talet. Sex av nio dikningsföretag inom utredningsområdet bildades år 1950 eller tidigare. Gemensamt för samtliga dikningsföretag som sid 9/14

10 berörs av de framtagna stråken är att tillhörande dokument antingen är ålderdomliga och svårtydda, eller så stämmer inte informationen om ingående fastigheter pga fastighetsbildning mm. För att nå ingående fastigheter i berörda dikningsföretag har samtliga fastigheter inom utredningsområdet som gränsar till dikningsföretagens linjer, tagits med, se figur 3. Figur 3. Kartan visar dikningsföretag (ljus- och mörkgröna linjer) som berörs av framtagna stråk (färgade ytor, se teckenförklaring). Fastigheter som ligger inom utredningsområdet och som berörs av dikningsföretagens linjer erhåller samrådsutskick. Blåmarkerade ytor visar samtliga fastigheter som erhåller samrådsutskick. sid 10/14

11 3.3 Kulturmiljö I höjd med stationen i Furulund tangerar utredningsområdet ett större område av riksintresse för kulturmiljövård, - Västra Hoby mm. Riksintresseområdet berörs inte av något stråk. Utredningsområdet berör tre områden inom kulturmiljöprogram avseende särskilt värdefulla kulturmiljöer; Kävlinge-Furulund-Kullen, Landskapet söder om samt Fjelie-Laxmans Åkarp. Utredningsområdet berör fornlämningar, 12 punktobjekt och 15 områdesobjekt. 3.4 Friluftsliv Inga intressen för friluftslivet har identifierats. 3.5 Planer Stråken berör utkanten av två detaljplanerade områden i nordöstra delen av Furulund, Förslag till stadsplan för Kullenområdet i Furulunds samhälle, Kävlinge kommun (1971) samt Förslag till utvidgning samt ändring av stadsplan för del av STG 62 m.fl. i Furulund, Kävlinge kommun (1976). Utredningsområdet berör område i Kävlinge kommuns översiktsplan (2010) som är benämnt utbyggnadsområden för bostad. Stråk h följer väg 925 och området där det finns planer för bostäder ligger väster om vägen. I Lomma kommuns plankarta avseende mark i översiktsplan (2010) berör utredningsområdet område benämnt tillkommande ekologisk korridor samt reservat för yttre godstrafik. I förändringskartan tillhörande översiktsplanen för Lunds kommun (2010) anges området som berörs av utredningsområdet som reservat för infrastruktur, järnväg nybyggnad samt väg ombyggnad. 3.6 Infrastruktur Utredningsområdet berör Västkustbanan, som är järnväg av riksintresse för kommunikation. Järnvägen löper i östra delen av utredningsområdet och två av stråken (a och b) går parallellt med spåret på dess västra sida. Inom utredningsområdet berörs även väg 108 (statlig) och 925 (kommunal) samt ett antal enskilda vägar. 3.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer sid 11/14

12 vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet mellan ledarna. Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur. Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av svenska myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996: Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Myndigheterna rekommenderade gemensamt: Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Markanvändning i kablarnas omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i kablarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i kablarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter Aktuella magnetfält E.ON Elnät har gjort en preliminär beräkning över det magnetfält som alstras av planerade markkablar. Till grund för beräkningen ligger ett antagande om ett förväntat årsmedelvärde för strömmen i ledningarna. I figur 4 redovisas det beräknade magnetfältet. Av diagrammet framgår att magnetfältet avtar snabbt i stigande avstånd från kablarna. På ca tre meters avstånd från centrum av kablarna är nivån 0,21 µt. sid 12/14

13 Figur 4. Beräknat magnetfält (µt) för planerade 10 kv markkablar mellan Fjelie-Furulund. Diagrammet visar fältet på 1 meter nivå ovan mark. 4 Konsekvensbedömning Eftersom den planerade kraftledningen avses markförläggas kommer den inte att ge någon visuell påverkan i landskapsbilden. Stråken som tagits fram avser att samlokalisera intrånget från markkabel med antingen befintlig infrastruktur eller odlingsgräns. Få kända intresseområden berörs och konsekvenserna för natur- och kulturmiljö bedöms bli små. En MKB kommer att upprättas och redovisa konsekvenserna för den ledningssträckning som väljs. Kablarna strider inte mot några befintliga planer eller områdesbestämmelser. sid 13/14

14 Det är främst vid anläggningsskedet som påverkan på omgivningen förväntas uppkomma. Dels genom det ingrepp som sker genom schaktning men också genom själva anläggningsarbetet med påverkan från arbetsmaskiner, transporter etc. Störningar från anläggningsarbetet är av övergående karaktär. 5 Förslag till disposition av MKB Inför ansökan om nätkoncession för linje kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram. Nedan angivna rubriker utgör förslag till innehållsförteckning. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Utförande, drift och underhåll 7. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 8. Andra studerade alternativ 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 14/14

15 10 kv Fjelie-Furulund, vindkraftanslutning Bilaga 1 Karta över utredningsområde och framtagna stråk Furugården Kullen Vasatorp Landskrona Svalöv Eslöv Kävlinge FURULUND Lomma Lund LACKALÄNGA n m a LACKALÄNGA Kärråkra Malmö Burlöv Staffanstorp Svedala Anslutningspunkt Furulund Stationsområde för kopplingsstation Planerade verk Utredningsområde Stråk Översikt 1: a FURULUND d b c d e f g h Stävie e Nyhem i j k l m kommun h f b n o STÄVIE Hedenkulla Mosshälla g TORNS FG VALLKÄRRA SN Stävie Heamosse FURULUND Rutsbo c Nyboholm j STÄVIE LACKALÄNGA i Nybo k FJELIE o l Högestorp Solvik STÅNGBY SN STÅNGBY VALL- KÄRRA Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 LAXMANS ÅKARP FRIRUPSHUS ± m Skala Kartblad A3 1: Sign MBO Datum Ref sys Uppdrag nr SWEREF

16 10 kv Fjelie-Furulund, vindkraftanslutning Bilaga 2a Karta över närliggande riksintressen och kulturmiljöområden Furugården Kullen Vasatorp Landskrona Svalöv Eslöv Kävlinge FURULUND Lomma Lund Kärråkra Malmö Burlöv Staffanstorp Översikt 1: Svedala FURULUND LACKALÄNGA n d a m LACKALÄNGA Teckenförklaring Anslutningspunkt Furulund Stationsområde för kopplingsstation Planerade verk Utredningsområde Stråk Stråk a Stråk b Stråk c Stråk d Stråk e Stävie e Nyhem Stråk f Stråk g Stråk h Stråk i h b Stråk j Stråk k kommun f Stråk l Stråk m Stråk n STÄVIE Stråk o Riksintresse kommunikation (järnväg) Hedenkulla V V Riksintressen kulturmiljövård Fornlämning (punkt) Mosshälla g TORNS FG VALLKÄRRA SN Fornlämning Kulturmiljöprogram kulturmiljöstråk Kulturmiljöprogram särskilt värdefulla kulturmiljöer Stävie Heamosse FURULUND c Rutsbo Nyboholm j STÄVIE k LACKALÄNGA FJELIE o i l Nybo Högestorp Solvik STÅNGBY SN STÅNGBY VALL- KÄRRA Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 LAXMANS ÅKARP FRIRUPSHUS ± m Skala Kartblad A3 1: Sign MBO Datum Ref sys Uppdrag nr SWEREF

17 10 kv Fjelie-Furulund, vindkraftanslutning Bilaga 2b Karta över närliggande naturmiljöområden Furugården Kullen Vasatorp Landskrona Svalöv Eslöv Kävlinge FURULUND Lomma Lund Kärråkra Malmö Burlöv Staffanstorp Översikt 1: Svedala LACKALÄNGA n a m LACKALÄNGA Teckenförklaring Anslutningspunkt Furulund Stationsområde för kopplingsstation Planerade verk Utredningsområde Stråk Stråk a FURULUND d Stråk b Stråk c Stråk d Stråk e Stråk f Stråk g Stråk h Stråk i Stävie e Nyhem Stråk j Stråk k Stråk l Stråk m Stråk n Stråk o h f b Våtmarksinventering (punkter) Dikningsföretag linje (efter 1920) Vattenskyddsområden Dikningsföretag båtnad (innan 1920) Dikningsföretag linje (innan 1920) Dikingsföretag båtnad (efter 1920) Naturvårdsprogram (naturvärde) STÄVIE Hedenkulla Sumpskogar Ängs- och betesmarksinventering Ängs- och betesmarkinventering naturtyper Mosshälla g TORNS FG VALLKÄRRA SN Stävie Heamosse FURULUND c Rutsbo Nyboholm j STÄVIE k LACKALÄNGA FJELIE o i l Nybo Högestorp Solvik STÅNGBY SN STÅNGBY VALL- KÄRRA Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 LAXMANS ÅKARP FRIRUPSHUS ± m Skala Kartblad A3 1: Sign MBO Datum Ref sys Uppdrag nr SWEREF

18 Bilaga 3. Närliggande natur- och kulturmiljö vid framtagna stråk för en ny planerad 10 kv kraftledning mellan Fjelie-Furulund Tabell 1. Natur- och kulturmiljöintressen inom respektive stråkalternativ. Objekttyp Namn Beskrivning Stråk A Riksintresse kommunikation (järnväg) (linje) (linje) Kulturmiljöprogram särskilt värdefulla kulturmiljöer Stråk B Kulturmiljöprogram särskilt värdefulla kulturmiljöer Övrig kulturhistorisk lämning (områdesobjekt) Stråk C (linje) (linje) Ängs- och betesmarksinventering Kulturmiljöprogram särskilt värdefulla kulturmiljöer Övrig kulturhistorisk lämning (områdesobjekt) Övrig kulturhistorisk lämning (punktobjekt) Stråk D Kulturmiljöprogram särskilt värdefulla kulturmiljöer Stråk E (linje) (linje) Västkustbanan Svenshögs Nr 3, 9 och 22 Svenshögs Nr 3, 9 och 22 Kävlinge-Furulund- Kullen Landskapet söder om 34:1 Stävie och mossar -Vallkärra -Vallkärra Bäljane mosse Landskapet söder om 34:1 37:1 Kävlinge-Furulund- Kullen Svenshögs Nr 3, 9 och 22 Svenshögs Nr 3, 9 och 22 Stråket löper parallellt med spåret på dess västra sida Stråket berör östra utkanten av området Boplats Stråket berör östra delen av området Boplats Boplats Stråket berör utkanten av området

19 Bilaga 3. Närliggande natur- och kulturmiljö vid framtagna stråk för en ny planerad 10 kv kraftledning mellan Fjelie-Furulund Kulturmiljöprogram särskilt Landskapet söder om värdefulla kulturmiljöer Stråk F Kulturmiljöprogram särskilt Landskapet söder om värdefulla kulturmiljöer Stråk G Kulturmiljöprogram särskilt Landskapet söder om värdefulla kulturmiljöer Stråk H 7 och 17 samt Stävie nr 17 7 och 17 samt (linje) Stävie nr 17 Kulturmiljöprogram särskilt Kävlinge-Furulundvärdefulla kulturmiljöer Kullen Bevakningsobjekt, (områdesobjekt) 28:1 Bytomt/gårdstomt Fornlämning (områdesobjekt) Stävie 35:1 Boplats Stråk I Laxmans Åkarp nr 2 Stråket tangerar norra delen av området Laxmans Åkarp Storegård Stråket tangerar norra delen av området Stråk J Övrig kulturhistorisk lämning (punktobjekt) RAÄ-nr Stävie 46:1 Fyndplats Stråk L Laxmans Åkarp nr 2 Stråket tangerar norra delen av området Laxmans Åkarp Storegård Stråket tangerar norra delen av området Stråk N Kävlinge-Furulund- Kulturmiljöprogram särskilt Kullen värdefulla kulturmiljöer Stråket tangerar utkanten av området Stråk O (linje) (linje) Kulturmiljöprogram särskilt värdefulla kulturmiljöer Laxmans Åkarp Storegård Laxmans Åkarp nr 2 Laxmans Åkarp Storegård Laxmans Åkarp nr 2 Fjelie-Laxmans Åkarp Stråket berör norra delen av området