Planerad kabling av del av 50 kv luftledning mellan Hemsjö och Mörrums bruk i Karlshamns kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad kabling av del av 50 kv luftledning mellan Hemsjö och Mörrums bruk i Karlshamns kommun November 2016 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av Karoline Egerup För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/14

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Tillstånd Samråd 4 2 Lokalisering, omfattning och utformning Teknikval Projektbeskrivning 6 3 Studerade alternativ Utredningsområde Stråk Stråk Nollalternativ Stråk som utretts med avfärdats 8 4 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild, markanvändning, bebyggelse och planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur mm Magnetfält Aktuella magnetfält 11 5 Översiktlig konsekvensbedömning Stråk Stråk Förslag till disposition i kommande miljökonsekvensbeskrivning 14 Bilaga Intressekarta med utredningsområde och stråk sid 3/14

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Karlshamns kommun har för avsikt att utveckla området vid Jössarinken i Mörrum genom att bland annat uppföra en ny ishall i anslutning till den befintliga. Inom området som avses detaljplaneläggas går idag en 50 kv luftledning, tillhörande E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät). För att möjliggöra den planerade utbyggnaden behöver mark frigöras och Karlshamns kommun har därmed initierat markkabelförläggning av en delsträcka av 50 kv luftledningen. Ett avtal avseende ledningsförändringen har slutits mellan kommunen och E.ON Elnät. Den planerade ledningsförändringen berör i huvudsak markområde som tillhör Karlshamns kommun. 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB regleras i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. E.ON Elnät har nätkoncession för linje för befintlig luftledning till år Samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med Länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt Länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. E.ON Elnät har valt att redan från början samråda brett för att ge berörda möjlighet att tidigt följa utvecklingen i projektet. Detta samrådsunderlag skickas således till Länsstyrelsen i Blekinge län, Miljöförbundet Blekinge Väst, Karlshamns kommun, Försvarets Radioanstalt, Försvarsmakten, Karlshamns Energi AB, Trafikverket, SGU, Skanova, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten samt fastighetsägare till markområden inom utredningsområdet. Information om samrådet annonseras även i dagspress (Karlshamns Allehanda och Sydöstran) för att ge allmänhet och övriga intresserade möjlighet att inhämta ytterligare information samt lämna synpunkter på projektet. sid 4/14

5 !! Samrådsunderlaget kommer även att finnas tillgängligt på E.ON Sverige ABs webbsida, eon.se/regionnat. Aktuellt samråd avser utredningsområde samt framtagna ledningsstråk, se bilaga. Om det under samrådet framkommer sakskäl som motiverar en avvikelse från stråken kan sådana ändringar komma att genomföras efter kompletterande samråd med berörda. Mindre justeringar inom utredningsområdet kan komma att ske. Samrådsunderlaget kommer även att, tillsammans med en samrådsredogörelse, utgöra underlag för Länsstyrelsen i Blekinge läns bedömning huruvida den planerade åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 2 Lokalisering, omfattning och utformning Projektet innebär att en delsträcka (ca 400 m) av befintlig luftledning raseras och ersätts med en ny ledningsdel i annan sträckning och annat tekniskt utförande. Ett utredningsområde, inom vilket den nya ledningen avses förläggas, har avgränsats, se figur 2.1.!!!! 50 kv luftledning 50 kv luftledning som raseras om koncession erhålls Utredningsområde Figur Stråk 2.1 1Översiktskarta över området kring Jössarinken med del av 50 kv ledningen Hemsjö-Mörrums bruk. Inom det markerade utredningsområdet avses markkabelförläggning av befintlig 50 kv luftledning (röd överkorsad linje) utföras. Detaljplaneförslaget och tekniska förutsättningar styr avgränsningen norrut och söderut, dvs mellan vilka ledningsstolpar som markområden behöver frigöras. Anslutningsområden sid 5/14

6 har identifierats norr om Jössarinken samt söder om befintlig parkeringsplats. Väster om det föreslagna planområdet finns bostadsbebyggelse, vilket utgör begränsningen av utredningsområdet åt detta håll. Av kommunens förslag till detaljplan framgår att det ska finnas en tjugo meter bred zon i väster som inte får bebyggas. Syftet är att bevara en skyddszon mot närliggande bostäder. Österut finns skog och strövområden. Utredningsområdets östra gräns har framförallt avgränsats med hänsyn till avstånd till luftledningen samt terrängförhållanden. 2.1 Teknikval En högspänningsledning kan anläggas antingen som luftledning eller markkabel. Teknikvalet styrs av en mängd olika faktorer. I aktuellt projekt önskar Karlshamns kommun frigöra mark för exploateringsändamål. Inom området finns en 50 kv luftledning som behöver raseras på en delsträcka och ersättas med ledning i annan sträckning. Anläggande av ny luftledning bedöms som svårframkomligt då bostadsbebyggelse finns nära planområdet västerut. Österut finns skog och strövområden. Enligt kommunens översiktsplan 2030 finns en målsättning om att utveckla skogsområdet genom att skapa ett rekreations- och friluftsområde med flera motionsslingor. Uppförande av en ny luftledning öster om befintlig ledning ligger således inte i kommunens intresse. Utifrån denna bakgrund har kommunen initierat markkabelförläggning av luftledningen. Några luftledningsalternativ har således inte utretts inom projektet. 2.2 Projektbeskrivning Ett markkabelförband för en 50 kv ledning består av tre enfaskablar. Kablarna grupperas i triangelformation och förläggs i gemensamt schakt. Schaktet är drygt 1 m djupt och ca 1,5 m brett i marknivå, se figur 2.2. Kablarna placeras på en bädd av sand, som transporteras till platsen. Området intill kabelschaktet kommer att nyttjas under förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor etc. Vid schaktningsarbetena särskiljs matjorden från djupare liggande massor så att de kan läggas tillbaka i rätt ordning i schaktet. Figur 2.2. Schematisk skiss av ett kabelschakt. De tre grupperade cirklarna är enledarkablar och det horisontella strecket utgör kabelskydd. Skissen är inte skalenlig. sid 6/14

7 Den 50 kv luftledningssträcka som kan raseras, när markkabelförbandet tagits i drift, är uppförd på trästolpar. De hål som uppkommer i samband med att stolparna tas bort fylls igen med lämpliga massor. I anslutning mellan luftledning och markkabelförband uppförs kabeländstolpar. Sannolikt kan sprängning bli aktuellt vid anläggande av markkabelförbandet samt i samband med uppförandet av kabeländstolparna. Tunga transporter krävs för kabeltrummor, sand etc. 3 Studerade alternativ Inom lokaliseringsutredningen har ett utredningsområde avgränsats, inom vilket markkabelförbandet avses förläggas. 3.1 Utredningsområde Terrängen inom utredningsområdet är varierad. De västra och östra delarna av området är till stor del kuperade och bergiga. Det är inte ovanligt med berg i dagen och trädskiktet domineras av tall och ek. Markområdena i anslutning till befintlig ishall och grusplaner är betydligt planare. Detaljplaneförslaget och tekniska förutsättningar styr avgränsningen norrut och söderut, dvs mellan vilka ledningsstolpar som markområden behöver frigöras. Anslutning av markkabel till luftledning görs lämpligen mellan två stolpar, där linspannet är lägre. Anslutningsområden har identifierats norr om Jössarinken samt söder om befintlig parkeringsplats. Väster om det föreslagna planområdet finns bostadsbebyggelse, vilket utgör begränsningen av utredningsområdet åt detta håll. Österut finns skog och strövområden. Utredningsområdets östra gräns har framförallt avgränsats med hänsyn till avstånd till luftledningen samt terrängförhållanden. Inom utredningsområdet har två markkabelstråk identifierats, se figur 3.1. Stråken överlappar delvis varandra och kan således kombineras. sid 7/14

8 Figur 3.1. Utredningsområde med markkabelstråk 1 och 2. I figuren syns även befintlig luftledning. Överkorsad ledningsdel avses markförläggas om koncession erhålls och planen realiseras. 3.2 Stråk 1 Stråket är beläget i kanten av det tänkta detaljplaneområdet. Norra delen av stråket går norr och öster om den planerade nya ishallen. Stråket berör därefter skogsmark öster om exploateringsområdet. I södra delen av stråket går det öster och söder om parkeringsytan. 3.3 Stråk 2 Stråket är beläget i östra delen av utredningsområdet. Norra delen av stråket går norr om den planerade nya ishallen. I övrigt berör stråket mestadels skogsmark. I skogsområdet finns stigar. En förläggning inom stråket skulle innebära att befintlig stigstruktur nyttjas i den mån det är möjligt. I övrigt sker förläggning inom skogsområdet. I södra delen av utredningsområdet går stråket öster och söder om parkeringsytan. 3.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att befintlig luftledning bibehålls. Kommunens planer på utveckling av området kan inte genomföras. 3.5 Stråk som utretts med avfärdats I det tidiga utredningsarbetet identifierades ytterligare två stråk inom området, se figur 3.2. sid 8/14

9 !!!!!! 50 kv luftledning 50 kv luftledning som raseras om koncession erhålls Utredningsområde Stråk 3 Stråk 4 Figur 3.2. Utredda och förkastade stråk. Det västra stråket, vilket benämns 3, är beläget i västra delen av utredningsområdet och berör framförallt skogsmark. Norra delen av området är kuperat och bergigt. I nordvästra delen är sluttningen bitvis brant, vilket försvårar en förläggning. I nordöstra delen finns en smal passage mellan befintlig ishall och bergshöjd. Passagen är för smal för anläggning av kabel genom schaktning. En förläggning inom stråket skulle kräva relativt omfattande sprängning samt nedtagande av träd. Stråket har avfärdats från vidare utredning framförallt på grund av olämpliga terrängförhållanden. En förläggning längre österut innebär att kraftledningen kommer längre från bebyggelse, vilket såväl E.ON Elnät som Karlshamns kommun ser som positivt. Det mittersta stråket (stråk 4) följer till största delen den, i den planerade detaljplanen, nya vägstrukturen. Norra delen av stråket går öster om den planerade nya ishallen och den södra delen går väster om den planerade parkeringsplatsen och berör till stor del områden som är tänkta att exploateras. Stråket har avfärdats från vidare utredning på grund av risken för skador på kabelförbandet till följd av efterföljande anläggningsarbeten t.ex. tung trafik och vibrationer. 4 Beskrivning av berörda intressen Digital information om intresseområden har inhämtats från Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Intresseområdenas utbredning framgår av sid 9/14

10 kartbilaga. Nedan anges vilka intresseområden som finns inom utredningsområdet och inom stråk 1 och 2, samt en översiktlig beskrivning av dessa intresseområden. 4.1 Landskapsbild, markanvändning, bebyggelse och planer Berört område är beläget i östra delen av Mörrums tätort. Enligt översiktsplan 2030 anges att det aktuella områdets värden som idrotts-, rekreations- och friluftsområde ska beaktas och utvecklas. Karlshamns kommun arbetar med att upprätta en detaljplan över området kring Jössarinken. Av detaljplaneförslaget framgår att ytterligare en ishall (träningshall) planeras inom området, vilken byggs ihop med befintlig byggnad. Vidare anläggs ny väg och parkeringsytor. Inom området finns idag hårdgjorda ytor, vilka delvis kommer att kunna nyttjas för exploateringsändamål. I norra delen av utredningsområdet och stråken finns områden som SGI identifierat som potentiellt ras- och skedkänsliga. 4.2 Naturmiljö Miljöförbundet Blekinge Väst har på uppdrag av Karlshamns kommun gjort en Naturvärdesbedömning av det föreslagna planområdet. Av inventeringen framgår att inga objekt med unika eller höga naturvärden konstaterats i området. I norra delen av utredningsområdet finns ett sumpskogsområde, en kärrskog. Av Miljöförbundets inventering framgår att sumpskogen är ung och tydligt påverkad av skogsbruk och dikning men att vissa naturvärden finns i den. Stråken berör södra delen av sumpskogsområdet. 4.3 Kulturmiljö Inom utredningsområdet har tre objekt identifierats utifrån Riksantikvarieämbetets kartfunktion. I nordvästra delen av utredningsområdet finns två fornlämningar med RAÄnummer Mörrum 435 respektive Mörrum 106:1. Båda lämningarna utgörs av stensättningar. Söder om Jössarinken finns ytterligare ett objekt, RAÄ-nummer Mörrum 2:1. Denna lämningstyp är en flatmarksgrav som är undersökt och borttagen. 4.4 Friluftsliv Området i östra delen av utredningsområdet samt längre österut nyttjas som rekreationsområde. sid 10/14

11 4.5 Infrastruktur mm En ny vägstruktur planeras inom området. Den nya vägen föreslås förläggas öster om befintlig för att öka avståndet till de boende. Ett kulverterat dike som avvattnar norrut belägna markområden ligger i norra delen av utredningsområdet och kan delvis möjligen placeras parallellt med utredda stråk. 4.6 Magnetfält Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz. Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt fasledarnas inbördes avstånd och avståndet mellan dessa. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µt) och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtal/ledningsrätt och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter Aktuella magnetfält De magnetfält som förväntas alstras av ledningen har beräknats, se figur 4.1. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om en strömlast på 100 A. sid 11/14

12 Figur 4.1. Beräknat magnetfält 1 m över markkabelförbandet. Av diagrammet framgår att fältet rakt ovanför kabelförbandet är ca 0,4 µt. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från det planerade kabelförbandet och på 5 m avstånd är fältet nere på 0,06 µt. 5 Översiktlig konsekvensbedömning Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som en kabelförläggning inom respektive stråk kan förväntas ge upphov till. Utifrån vad som framkommer under samrådet och efterföljande utredningsarbete kommer beslut tas om ledningens lokalisering. I den sid 12/14

13 miljökonsekvensbeskrivning som tas fram som en del i koncessionsansökan kommer ledningsförändringens miljöpåverkan att kunna beskrivas utförligare. Risken för ras och skred kommer att beaktas vid anläggningsskedet. Markförläggning av en kraftledning innebär att vegetation tas ned inom ett ca 7 m brett område utmed kabelsträckningen. I driftskedet kan viss lägre vegetation tillåtas återetableras inom denna zon, men exempelvis inte högre träd. 5.1 Stråk 1 Beroende på placering inom stråket kan träd behöva tas ned. Stråket berör södra delen av sumpskogen och är beläget i kanten av det tänkta exploateringsområdet. Naturvärden finns såväl inom sumpskogsområdet som inom skogsområdet. Berg i dagen förekommer, vilket innebär att sprängningsarbeten för såväl markkabelsträckan som uppförande av kabeländstolpar kan bli nödvändigt. Den lokala landskapsbilden förändras genom att en del av luftledningssträckan markförläggs. Förläggning i schakt medför att vegetation tas ned inom ett ca 7 m brett område utmed kabelsträckningen. I driftskedet kan viss lägre vegetation tillåtas återetableras inom denna zon, men exempelvis inte högre träd. Stråket berör utkanten av exploateringsområdet och en ledningsgata i området bedöms enbart marginellt påverka landskapsbilden. 5.2 Stråk 2 En förläggning inom stråket innebär att träd behöver tas ned. Stråket berör södra delen av sumpskogen. I övrigt berörs skogsmark och skogsstigar. Naturvärden finns inom sumpskogsområdet och skogsområdet. Vidare är terrängen kuperad med inslag av berg i dagen, vilket innebär att sprängningsarbeten för såväl markkabelsträckan som uppförande av kabeländstolpar kan bli nödvändigt. Rörligt friluftsliv bedrivs i området. En förläggning i befintliga stigstrukturer innebär en störning framförallt under arbetstiden men även vid framtida underhålls- och reparationsarbeten. Den lokala landskapsbilden förändras genom att en del av luftledningssträckan markförläggs. Vegetation tas ned inom ett ca 7 m brett område utmed kabelsträckningen. I driftskedet kan viss lägre vegetation tillåtas återetableras inom denna zon, men exempelvis inte högre träd. Då stråket mestadels berör skogsmark kommer en markkabelförläggning inom stråket att ge en viss visuell påverkan. sid 13/14

14 6 Förslag till disposition i kommande miljökonsekvensbeskrivning Nedan presenteras förslag på huvudrubriker i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Tillstånd 4. Huvudalternativ 5. Alternativutredning 6. Utförande, drift och underhåll 7. Områdesbeskrivning samt berörda intresseområden 8. Konsekvensbedömning 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 14/14