Samrådsunderlag. Januari Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan Nässjö Telefon:

Transkript

1 Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan Nässjö Telefon: Samrådsunderlag Ansökan om ny nätkoncession för ersättande av befintliga 45kV luftledningar med markkabel mellan avgreningspunkt (Brinellgymnasiet) och Muggebo. Januari 2018 Bg: Org. Nr: Säte: Nässjö

2 Projektorganisation Nässjö Affärsverk Elnät AB Lennart Karlsson Tullgatan Nässjö Kraftkällan Konsult AB Norra järnvägsgatan 6A Växjö Rapporten har upprättats av Hans Karlsson För kartor i underlaget innehas rättighet:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Genomförande av samråd 1.3 Ansökan om nätkoncession 2 Beskrivning av verksamheten 2.1 Lokalisering, omfattning och syfte 2.2 Teknisk utformning 2.3 Landskapsbild, markanvändning 2.4 Bebyggelse och planer 2.5 Berörda intresseområden 2.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 2.7 Samlad bedömning 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ 4 Förslag till utformning av MKB

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Elförsörjningen till Nässjö tätort går via ett 40kV nät som ägs och förvaltas av Nässjö Affärsverk AB, nedan kallat NAV. NAV avser att ansöka om nätkoncession för linje, en ny 45kV markkabel som ersätter 45kVluftledning mellan Muggebo och avgreningspunkten invid Brinellgymnasiet i Nässjö. Kabeln berör Nässjö kommun i Jönköpings län. Koncessionen för den nuvarande luftledningen har gått ut. Ledningen passerar nära skol och bostadsbebyggelse. NAV föredrar markförlagd kabel istället för ny luftledning då detta också ger tryggare drift samt minskat behov av underhåll. Nuvarande luftledningssträckning (se heldragen punktad linje) Fig. 1

5 Föreslagen ny markkabelsträckning (se heldragen svart linje) Fig. 2 Inför sökandet av ny koncession för markkabeln krävs samråd enligt miljöbalken kap Denna handling utgör underlag för samrådet. 1.2 Genomförande av samråd Detta samrådsunderlag har tagits fram för samråd med länsstyrelse, kommun, myndigheter och organisationer samt enskilda som bedöms vara särskilt berörda av kabeln. Samrådsunderlaget kommer även att, tillsammans med en samrådsredogörelse, utgöra underlag för Länsstyrelsen i Jönköpings läns bedömning om den aktuella verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. För att nå allmänheten kommer samrådet att kungöras i lokal press. Genom samrådsannonsen informeras om möjlighet att inkomma med synpunkter och ställa frågor. Samrådsunderlaget kommer även att vara tillgängligt på NAV:s hemsida: Det går bra att lämna synpunkter skriftligt via brev eller E post. Kontaktuppgifter framgår av följebrev och annons. 1.3 Ansökan om nätkoncession Efter genomförd samrådsprocess kommer en MKB upprättas. MKB:n kommer att ingå i ansökan om nätkoncession för linje som beslutas av Energimarknadsinspektionen. Innan beslut fattas sänder myndigheten ut ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bl.a. länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan.

6 2 Beskrivning av verksamheten 2.1 Lokalisering, omfattning och syfte Ansökan om ny nätkoncession avser anläggande av ny markkabel sträckan station Muggebo avgreningspunkt vid Brinellgymnasiet. (heldragen linje i fig. 2 ovan). I dag sker eldistribution via luftledning från station Svarven via avgreningspunkt vid Brinellgymnasiet till station Muggebo. Från Muggebo går en luftledning nordösterut c:a 300 m genom skog därefter tar ledningen av 90 grader mot nordväst till Anneforsvägen som korsas fram till Brinellgymnasiet där ledningen viker av rakt västerut mot avgreningspunkt i Brinellgymnasiets sydvästra hörn. Framtida planerad markkabelsträckning förläggs så att start sker från station Muggebo genom skogsområde väster om Östra vägen genom villaområde, Smultronstigen samt Tranbärsstigen, fram till björnbärsvägen, vidare utmed Björnbärsvägen fram till Anneforsvägen som korsas och följer Optimera bygghandels tomtgräns vidare mot Runneryd och Brinellgymnasiet via skogsområde. Den befintliga luftledningen rivs och allt material forslas bort för återvinning. Nedtagningen av luftledning medför oftast ingen större påverkan på omkringliggande natur. Det är dock viktigt att schaktmassor och överblivet material samt drivmedel med mera hanteras på rätt sätt så att mark och vatten inte förorenas. Nedtagningen kommer ske med hjälp av bil som med kran först kommer plocka ner linorna, därefter stag och isolatorer. Stagfundament tas bort. Stolparna avlägsnas med kran. Samtliga delar fraktas bort omedelbart efter nedtagning. Hantering av trästolpar. Trästolparna som demonteras är kreosotbehandlade. Hänsyn tas till 2 kap i miljöbalken, Allmänna hänsynsregler mm. Kreosot från impregnerat virke kan sprida sig någon till några få decimeter i marken, vilken tas i beaktning i arbetet. Stolparna kommer inte att placeras i närheten till vattendrag mm. Hälsoriskerna med kreosot gäller enligt Kemikalieinspektionen. Riskerna med kreosot är främst när yrkesarbetare kommer i kontakt med nyimpregnerat virke. NAV är alltid försiktiga med hanteringen av kreosotstolpar. När stolparna demonteras körs de omgående till NAVs lager. Kemikalieinspektionen föreskriver 1998:8 ang. hur hantering och användning av träskyddsbehandlat virke betraktas. Marken återställs och stolp och fundamenthål fylls igen med nya massor. Syftet med markkabelförbandet är att förse Nässjö tätort med elektricitet.

7 Karta med bildhänvisningar Bild 1

8 Bild 2 (Kabel korsar cykel /gångväg.) Bild 3a

9 Bild 3b Bild 4a

10 Bild 4b Bild 5 (Kabeln går till höger om bilden)

11 Bild 6 (Samma viadukt som i bild 5) Bild 7

12 Bild 8 (Kabeln korsar Anneforsvägen) Bild 9

13 Bild 10 Bild 11

14 Bild 12 (Slutpunkt vid avgreningen mot station Svarven (Brinellgymnasiet), Slutstolpe med kabelstativ demonteras och ersätts av mindre kopplingskiosk.) Bild 13 Bild Teknisk utformning Markkabelförbandet mellan station Muggebo och avgreningspunkten utgörs av tre separata fasledare AL 500mm2 vardera. Kabelförbandet kommer bli c:a 3000 m långt. Ledarna förläggs i triangelformation för att minimera magnetfält och intrång, se figur. Kabelförbandet förläggs i schakt på ca 1m djup. Vid passage under vägar/järnväg placeras kabeln i skyddsrör.

15 2.3 Landskapsbild, markanvändning Ledningen från station Muggebo mot avgreningspunkt förläggs företrädesvis i kommunal skogsmark samt kommunal gatumark på detaljplanelagt område. Ledningen är lokaliserade på betryggande avstånd från bostäder med tanke på magnetfältet. Avståndet till närmaste bostad är ca 10m. 2.4 Bebyggelse och planer Kabeln kommer att förläggas utmed vägar och passera i närheten av bostads- och industriområde på sträckan mellan station Muggebo och Brinellgymnasiet. Den kommer också att passera utmed vägar genom ett bostadsområde vid Tranbärsstigen och Smultronstigen. Kabelförbandet bedöms inte strida mot fastställda planer eller områdesbestämmelser. 2.5 Berörda intresseområden Intressen har genom kartstudier undersökts längs befintlig sträckning. Detta samråd är ett led i att identifiera ytterligare intressen som kan finnas. Digitala data har hämtats från länsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och naturvårdsverket. 2.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som t ex mikrovågsugn, spis, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser, såsom frekvensen i våra elnät (50 Hz), via radio och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen och gammastrålning. Fältens frekvens varierar, men i Sverige och övriga Europa används frekvensen 50 Hz i kraftsystemet. Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar och det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Fältet avskärmas av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet erhålls i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset.

16 Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto starkare blir magnetfältet. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasernas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial eller andra föremål. Det magnetiska fältet kring en kraftkabel beror bl.a. på avståndet mellan faslinorna och strömmens storlek (strömlast), samt avstånd till andra parallella kraftkablar. Strömlasten kan variera mycket över året och under ett dygn. Hög strömlast förekommer vanligen under t.ex. vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen strömföring. Strömlasten för magnetfältsberäkningarna är en årlig medelströmlast och baseras på representativa (förväntade) värden. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas, rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas. Magnetfältets utbredning för den planerade kabeln illustreras i diagrammet i figur 5. Magnetfältet uppgår till ca 0.2µT direkt över kabeln för att sedan snabbt avklinga med avståndet från kabeln. Som jämförelse kan nämnas att medelvärdet av magnetfält inne i bostäder uppgår till uT. Närmaste avstånd till närmaste bostad är ca 10m. 2.7 Samlad bedömning Kabeln bedöms även i fortsättningen medföra små negativa konsekvenser för boendemiljö, hälsa, säkerhet, natur, kultur och friluftsintressen i området. 3 Alternativ En alternativutredning kring möjliga alternativa lokaliseringar och tekniska utformningar för kabelförband har påbörjats. Givna förutsättningar är transformatorstation Muggebo och

17 avgreningspunkten vid Brinellgymnasiet som fasta punkter. Dessa måste vara sammanbundna med ledningar. Alt. 1 Luftledning rivs och ersätts av markkabel som går genom bebyggelse enl. förslag beskrivet i punkt 2.1 och följer gatunät. Skäl till detta alternativ är att arbetet med att lägga kabeln genom skogsmark utanför bebyggelsen blir oförsvarligt omständlig och kostsamt samt störande för de boende i området. Detta pga. att omfattande sprängningsarbeten krävs vid kabelförläggning utanför bostadsområdet. Alternativ 1 stör trafiken i bostadsområdet vid Transbärsstigen och Smultronstigen något under byggskedet men vägarna fram till alla bostäder kommer hållas öppna för trafik. Alt 2. Luftledning rivs och ersätts av markkabel enligt förslag beskrivet i punkt 2.1. Skillnaden är att kabel kommer gå i skogsmark i direkt anslutning NO om bostadsområdet med Transbärsstigen och Smultronstigen. Det är nödvändigt att gå nära bebyggelsen eftersom terrängen är mycket besvärlig med stora nivåskillnader länge bort. Se bild nedan. Alternativ 2 innebär omfattande sprängningsarbeten som kommer att upplevas negativt för boende i området. Alt. 3 Luftledning kvarstår och fortsätter att drivas i sin helhet som idag. Fördel är att initialkostnaderna blir låga och nackdelen att luftledningen fortsätter att passera nära skoloch bostadsbebyggelse och utgör en estetisk olägenhet. Luftledningen innebär också mer utsatt drift större behov av underhåll. Nässjö Affärsverk Elnät AB har alternativ 1 som huvudalternativ. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningskoncession ej erhålls, inga kablar förläggs och luftledningen får vara kvar. Ledningen tas ur bruk. Detta skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i Nässjö och en ny anslutning skulle behöva anläggas för detta syfte. 4 Förslag till utformning av MKB Nedan visas förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Sammanfattning 2. Bakgrund och syfte 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ

18 6. Andra studerade alternativ 7. Utförande, drift och underhåll 8. Beskrivning av intresse 9. Konsekvensbedömning 10. Samlad bedömning 11. Referenser