Samrådsunderlag. Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum. Januari 2018

Transkript

1 Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan Nässjö Telefon: Samrådsunderlag Förnyelse av koncession för befintliga 45kV-ledningar mellan station Svarven och station Centrum Januari 2018 Bg: Org. Nr: Säte: Nässjö

2 Projektorganisation Nässjö Affärsverk Elnät AB Tullgatan 2 Lennart Karlsson Nässjö Kraftkällan Konsult AB Norra järnvägsgatan 6A Växjö Rapporten har upprättats av Hans Karlsson För kartor i underlaget innehas rättighet:

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Genomförande av samråd 1.3 Ansökan om nätkoncession 2 Beskrivning av verksamheten 2.1 Lokalisering, omfattning och syfte 2.2 Teknisk utformning 2.3 Landskapsbild, markanvändning 2.4 Bebyggelse och planer 2.5 Berörda intresseområden 2.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 2.7 Samlad bedömning 3 Alternativ 3.1 Nollalternativ

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Elförsörjningen till Nässjö tätort går via ett 45kV-nät som ägs och förvaltas av Nässjö Affärsverk Elnät AB, nedan kallat NAV. Koncessionen för ledningarna gick ut Ledningarna utgör en väsentlig del i Nässjös Elförsörjning. NAV avser därför att söka förnyad koncession. När 45kV-ledningarna beviljades tillstånd var dessa tidsbegränsade. Sedan 2013 beviljas normalt tillstånd som gäller tills vidare. Kabelsträckning (se blå heldragen linje) Inför sökandet av ny koncession för ledningarna krävs samråd enligt miljöbalken kap Denna handling utgör underlag för samrådet.

5 1.2 Genomförande av samråd Detta samrådsunderlag har tagits fram för samråd med länsstyrelse, kommun, myndigheter och organisationer samt enskilda som bedöms vara särskilt berörda av ledningarna. Samrådsunderlaget kommer även att, tillsammans med en samrådsredogörelse, utgöra underlag för Länsstyrelsen i Jönköpings läns bedömning om den aktuella verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. För att nå allmänheten kommer samrådet att kungöras i lokal press. Genom samrådsannonsen informeras om möjlighet att inkomma med synpunkter och ställa frågor. Samrådsunderlaget kommer även att vara tillgängligt på NAV:s hemsida: Det går bra att lämna synpunkter skriftligt via brev eller E-post. Kontaktuppgifter framgår av följebrev och annons. 1.3 Ansökan om nätkoncession Efter genomförd samrådsprocess kommer en MKB upprättas. MKB:n kommer att ingå i ansökan om nätkoncession för linje som beslutas av Energimarknadsinspektionen. Innan beslut fattas sänder myndigheten ut ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bl.a. länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. 2 Beskrivning av verksamheten 2.1 Lokalisering, omfattning och syfte Ansökan om förnyad nätkoncession avser sträckan station Centrum Station Svarven. (Blå heldragen linje). Från station Centrum är två markkabelförband förlagda i nordostlig riktning utmed Köpmansgatan. Kablarna korsar Brinellgatan och följer Brinellgatans östra sida norrut i gatumark som ägs av kommunen. I höjd med kraftledningsstolparna vid Brinellgymnasiet viker kablarna av och passerar Brinellgatan och Sturegatan i korsningen. Kablarna går vidare mot nordväst i kommunal industrimark och passerar Egnahemsgatan. Därifrån går kablarna genom Kv. Arbetet på Focatos mark mellan nr 39 och 41 under järnväg, på KV. Svarven 4 (Tositos mark) fram till station Svarven. Se karta 1 samt bildbeskrivning nedan.

6 Karta 1

7 Station Centrum (bild 1) Köpmangatan mot korsning Brinellgatan (bild 2)

8 Brinellgatan vy mot Anneforsvägen (rondell) (bild 3) Brinellgatan (bild 4)

9 Brinellgatan (bild 5) Brinellgymnasiet (bild 6)

10 Brinellgymnasiet, korsningen vid Sturegatan (bild 7) Egnahemsgatan (bild 8)

11 Från egnahemsgatan mot station Svarven. (bild 9) 2.2 Teknisk utformning De båda markkabelförbanden mellan station Centrum och Svarven utgörs av tre separata fasledare AL 500mm2 vardera. Kabelförbanden är 1759m långa. Byggår Ledningarna i respektive förband är grupperade i triangelformation för att minimera magnetfält och intrång, se figur. Kabelförbanden är förlagda i gemensamt schakt på ca 1m djup. Vid passage under vägar/järnväg är kablarna placerade i skyddsrör. 2.3 Landskapsbild, markanvändning Ledningarna från station Centrum mot Svarven är företrädesvis förlagda i kommunal gatumark på detaljplanelagt område. I höjd med kraftledningsstolparna vid Brinellgymnasiet viker kablarna av och passerar Brinellgatan och Sturegatan i korsningen. Kablarna går vidare mot nordväst i kommunal industrimark och passerar

12 Egnahemsgatan. Därifrån går kablarna genom Kv. Arbetet på Focatos mark mellan nr 39 och 41 under järnväg, på KV. Svarven 4 (Tositos mark) fram till station Svarven. Ledningarna är lokaliserade på erforderligt avstånd från bostäder. Avståndet till närmaste bostad är 20 m. 2.4 Bebyggelse och planer Kablarna passerar i närheten av bostads- och parkområde på sträckan mellan station Centrum och Brinellgymnasiet. På resterade del fram till Svarven går kablarna i industrimark. De befintliga kabelförbanden bedöms, av NAV, inte strida mot fastställda planer eller områdesbestämmelser. 2.5 Berörda intresseområden Intressen har genom kartstudier undersökts längs befintlig sträckning. Detta samråd är ett led i att identifiera ytterligare intressen som kan finnas. Digitala data har hämtats från länsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och naturvårdsverket. 2.6 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som t ex mikrovågsugn, spis, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga frekvenser, såsom frekvensen i våra elnät (50 Hz), via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. Fältens frekvens varierar, men i Sverige och övriga Europa används frekvensen 50 Hz i kraftsystemet. Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar och det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Fältet avskärmas av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet erhålls i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför huset. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flödar i ledningen desto starkare blir magnetfältet. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på fasernas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial eller andra föremål. Det magnetiska fältet kring en kraftkabel beror bl.a. på avståndet mellan faslinorna och strömmens storlek (strömlast), samt avstånd till andra parallella kraftkablar. Strömlasten kan variera mycket över året och under ett dygn. Hög strömlast förekommer vanligen under t.ex. vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen strömföring. Strömlasten för magnetfältsberäkningarna är en årlig medelströmlast och baseras på representativa (förväntade) värden. I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har några skyddsavstånd tagits fram. Eftersom negativa hälsoeffekter inte kan uteslutas, rekommenderar ansvariga myndigheter i Sverige att försiktighet tillämpas.

13 Magnetfältens utbredning för kablarna illustreras i diagrammet i figur 5. Magnetfältet uppgår till ca 0.5µT direkt över kablarna för att sedan snabbt avklinga med avståndet från kablarna. Som jämförelse kan nämnas att medelvärdet av magnetfält inne i bostäder uppgår till uT. Närmaste avstånd till bostad är ca 20m. 2.7 Samlad bedömning Kablarna bedöms även i fortsättningen medföra obetydliga konsekvenser för boendemiljö, hälsa, säkerhet, natur-, kultur och friluftsintressen i området. 3 Alternativ Givna förutsättningar är transformatorstation Svarven och Centrum som fasta punkter. Dessa måste vara sammanbundna med ledningar. Ledningarna skulle kunna flyttas i det fall de utgör olägenheter. Arbetet med att gräva upp befintliga ledningar, skrota dem och förlägga nya i ny stäckning skulle bli väldigt kostsamt och innebära betydande påverkan på miljö, trafik mm. Befintliga ledningar har dessutom långt kvar på sin livslängd. Under förutsättning att de befintliga ledningarna inte bedöms innebära någon negativ påverkan på befintliga natur- eller kulturmiljöintressen samt boendemiljöer bedöms alternativa sträckor eller utformningar inte som samhällsekonomisk försvarbart eller försvarbart ur ett hållbarhetsperspektiv. Några alternativa lokaliseringar eller utformningar presenteras således inte i detta samrådsunderlag. Skulle det i samband med samrådet uppkomma anledning att fortsätta med en alternativutredning kommer detta att göras, och sedan presenteras i kommande MKB. 3.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att de aktuella kraftledningarna inte får förnyat tillstånd och måste tas ur drift. Det skulle innebära allvarliga konsekvenser för elförsörjningen i Nässjö och en ny anslutning skulle behöva anläggas för detta syfte.

14 4 Förslag till utformning av MKB Nedan visas förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Sammanfattning 2. Bakgrund och syfte 3. Lagstiftning 4. Samråd 5. Huvudalternativ 6. Andra studerade alternativ 7. Utförande, drift och underhåll 8. Beskrivning av intresse 9. Konsekvensbedömning 10. Samlad bedömning 11. Referenser