MKB - MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1

2 Sökande och projektutvecklare Ljungby Energinät AB Miljökonsekvensbeskrivning framtagen av ÅF Industry AB Org.nr: Org.nr: Box 262 Grafiska vägen 2, Box Ljungby S Göteborg Tel: Kontaktperson: Tel: Uppdragsledare: Omslagsfoto: Ljungby Energinät Kartmaterial i rapporten framtaget av ÅF om ej annat anges Sida 1 (43)

3 Innehållsförteckning Inledning... 7 Ljungby Energinät AB... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 8 Lokalisering och omfattning... 9 Metodik... 9 Avgränsningar... 9 Lagstiftning och tillståndsprocessen Ellagen Miljöbalken Allmänna hänsynsregler Hushållning med mark och vatten Miljökvalitetsnormer Rättigheter och övriga tillstånd Rättigheter för att nyttja annans fastighet Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Samrådsprocessen för kraftledningen Genomförande Beslut om betydande miljöpåverkan Alternativutredning Lokalisering, omfattning och utformning Ombyggnation av och anpassning mot väg E Sträckning av och anpassning mot Sydvästlänken Studerade sträckningsalternativ Utvärdering av sträckningsalternativ Alternativ 1 till Alternativ För- och nackdelar med de olika teknikerna Val av huvudalternativ Nollalternativ Tekniskt utförande, drift och underhåll Teknisk utformning luftledning Drift och underhåll, luftledning Teknisk utformning markförlagd kabel Drift och underhåll, markförlagd kabel Berörda intressen och konsekvensbedömning Riksintressen Sida 2 (43)

4 Beskrivning Konsekvensbedömning Landskapsbild Beskrivning Konsekvensbedömning Markanvändning, bebyggelse och planer Beskrivning Konsekvensbedömning Naturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Kulturmiljö Beskrivning Konsekvensbedömning Friluftsliv Beskrivning Konsekvensbedömning Infrastruktur Beskrivning Konsekvensbedömning Boendemiljö, hälsa och säkerhet Beskrivning av ljudeffekter och buller Konsekvensbedömning Elektriska och magnetiska fält Magnetfält från aktuell ledning Konsekvensbedömning Samlad bedömning Referenser... 1 Bilagor Bilaga 1 Översiktskarta av huvudalternativ Bilaga 2 Samrådsredogörelse Bilaga 3 Länsstyrelsen i Kronobergs län beslut om betydande miljöpåverkan Bilaga 4 Tabell över identifierade natur- och kulturmiljöintressen i ledningens närområde Bilaga 5 - Karta över närliggande naturmiljöintressen Bilaga 6 Karta över närliggande kulturmiljöintressen Sida 3 (43)

5 Icke teknisk sammanfattning Ljungby Energinät AB har tillstånd (nätkoncession för linje) för en befintlig 50 kv luftledning som förbinder mottagnings- och fördelningsstationer i Ljungby. I samband med att väg E4 skall byggas om till motorväg kommer delar av kraftledningen i konflikt med det nya vägområdet på delar av sträckan och behöver byggas om. Parallellt med väg E4 ligger även Svenska Kraftnäts (SvK) likströmsledning Sydvästlänken förlagd. Projektet innebär att en ny sträckning mellan sydliga startpunkten och norra slutpunkten ska identifieras så att den nya kraftledningen undviker konflikt med väg E4, Sydvästlänken och övriga hinder. Den sträckning som under samrådsprocessen vuxit fram som den lämpligaste är ca 6,4 km lång varav ca 4,1 km planeras som markförlagd kabel och ca 2,3 km planeras som luftledning. Den idag befintliga ledningssträckningen som behöver byggas om är cirka sex kilometer lång. Utifrån områdets förutsättningar avseende befintlig infrastruktur, bebyggelse, naturoch kulturmiljöintressen samt placering av befintliga stationer, har flera alternativa ledningssträckningar studerats i en lokaliseringsutredning inom vilka det bedömts vara möjligt att anlägga kraftledningen. Förslagen medger olika kombinationer av markförlagd kabel och/eller luftledning. Alla alternativ är anpassade efter de krav och rekommendationer som identifierats för väg E4 samt Sydvästlänken. Ledningssträckningarna som identifierats som möjliga har benämningarna 1-8 (se Figur 1). Dessa alternativ har redovisats under samrådsprocessen. Figur 1: Dessa åtta sträckningsalternativ utgjorde grunden för samrådet. Sida 4 (43)

6 Under samrådsprocessen inkom information och synpunkter på de åtta sträckningsalternativ som presenterades. Utvärderingen av sträckningsalternativen genomfördes i samråd med ett flertal parter som deltagit i processen. Ledningssträckningarna som identifierats som möjliga har benämningarna 1 4, se Figur 2 nedan. Figur 2: Kartan visar de alternativ som kvarstod efter genomförd samrådsprocess. Alternativen avser både luftledning och markförlagd kabel. Huvudalternativet som förespråkas är ett alternativ med en detaljanpassad kombinationen av 1 och 2 samt sträckningarna 4 och 3. Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutade den 31 mars 2016 att med stöd av 2 kap 8a ellagen och 6 kap 5 andra stycket miljöbalken (MB) att projektet Ansökan om nätkoncession för linje, för flytt av 50 kv luftledning väster om Ljungby i Ljungby kommun, Kronobergs län inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 miljöbalken. De två alternativ som finns för teknisk lösning är markförlagd kabel eller luftledning. Luftledningar används ofta i områden med gles till måttlig bebyggelse. Luftledningar är ett ekonomiskt fördelaktigt alternativt, som dessutom är mer driftsäkra då felsökning och reparation vid eventuella driftavbrott underlättas med en luftledning jämfört med markförlagd kabel. Markförlagd kabel ger en mindre påverkan på landskapsbilden och tar mindre markyta i anspråk men innebär markarbeten såsom schaktning, kabeldragning och markåterfyllning. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel kan vara svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda jämfört med en luftledning. Markförlagda kablar är betydligt svårare att komma åt för Sida 5 (43)

7 inspektion, felsökning och reparation, samt att det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor vid eventuellt fel. En samlad bedömning resulterade i att ett huvudalternativ har valts där sträckan mellan stationerna Ljungby V och Ljungby NV planeras som markförlagd kabel och sträckan mellan stationen Ljungby NV och anslutningen till den befintliga ledningen vid trafikplats Ljungby NV planeras som luftledning. Se figur 3 i MKBn för illustration av huvudalternativet. Miljöpåverkan och konsekvenser för huvudalternativet är utredda inom ramen för denna miljökonsekvensbeskrivning och slutsatsen är det finns mycket få intressen som påverkas av det föreslagna huvudalternativet. Avseende magnetfält kommer ledningen inte att förhöja normala bakgrundsnivåer. Sida 6 (43)

8 Inledning Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) tas fram som en del i tillståndsprocessen inför ansökan om nätkoncession för linje och omfattar den planerade kraftledningens eventuella miljöpåverkan samt konsekvenser. Ljungby Energinät AB Sökanden, Ljungby Energinät AB (Ljungby Energinät), är ett helägt dotterbolag till kommunalägda Ljungby Energi AB och svarar för distribution av el samt fjärrvärme huvudsakligen i Ljungby tätort. Bakgrund Ljungby Energinät har tillstånd (nätkoncession för linje med anläggningsnummer 89AB) för en befintlig 50 kv luftledning som förbinder mottagnings- och fördelningsstationer i Ljungby. I samband med att väg E4 skall byggas om till motorväg kommer delar av kraftledningen i konflikt med det nya vägområdet på delar av sträckan. Parallellt med väg E4 ligger även affärsverket Svenska Kraftnäts (SvK) HVDC-ledning Sydvästlänken förlagd. För nuvarande sträckning av 50 kv ledningen, se Figur 3. Sida 7 (43)

9 Figur 3: Kraftledningens nuvarande sträckning som kommer i konflikt med väg E4 när den byggs om. Innan en ombyggnation av kraftledningen kan påbörjas krävs det en förnyad nätkoncession för linje för den nya sträckningen (enligt ellagen 1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och ett samrådsförfarande enligt 6 kap 4 i miljöbalken skall genomföras. Syfte Syftet med flytten av kraftledningen är att väg E4 kommer att byggas om under delar av den befintliga ledningens sträckning, detta medför att ledningen kommer i konflikt med vägområdet och behöver flyttas. Sida 8 (43)

10 Syftet med denna MKB är att identifiera och beskriva den direkta och indirekta miljöpåverkan som kan uppkomma för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö. Dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi, samt att redogöra för de samlade konsekvenserna för påverkan som kan uppstå. Lokalisering och omfattning Den befintliga 50 kv luftledningen som avses byggas om löper mellan den sydliga startpunkten vid transformatorstation Ljungby Västra, inom den befintliga stationen Ljungby Nordvästra, och norra slutpunkten strax öster om väg E4 markerade i Figur 3. Den befintliga luftledningen är uppförd på trästolpar och passerar tätbebyggt område, industri och skogsmark. Projektet innebär att en ny sträckning ska identifieras så att den nya kraftledningen undviker konflikt med väg E4, Sydvästlänken och övriga hinder. Den nya kraftledningen behöver även ansluta till station Ljungby Nordvästra. Den idag befintliga ledningssträckningen som behöver byggas om är cirka sex kilometer lång. Väg E4 kommer att byggas om till motorväg vilket föranleder ombyggnation av ledningen. Planeringen av ombyggnationen för väg E4 pågår och genomförs av Trafikverket. Byggstart för ombyggnationen av E4:an planeras från år Ljungby Energinät har för avsikt att anlägga den nya 50 kv kraftledningen som en kombination av markförlagd kabel och luftledning. Kraftledningen planeras inom Ljungby kommun i Kronobergs län. Metodik Sträckningen har inventerats genom studier av geografisk data från bland annat länsstyrelsen, Ljungby kommun, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Trafikverket och Svenska Kraftnät. De intressen som identifierats och som kommer att beröras beskrivs i denna MKB. Samråd med berörda myndigheter och övriga instanser, föreningar och berörda fastighetsägare har genomförts dels genom möten men även via utskick samt annonsering i lokala tidningar. Avgränsningar De avgränsningar som påverkar planeringen av den nya kraftledningen är ombyggnationen av väg E4. Parallellt med väg E4 ligger även Svenska Kraftnäts HVDC-ledning, Sydvästlänken, förlagd vilken medför inskränkningar för en ombyggnation av ledningen. Området där kraftledningen kan byggas begränsas även av kommunala planer samt skyddade natur- och kulturområden. Sida 9 (43)

11 Lagstiftning och tillståndsprocessen En kraftledning omfattas vanligtvis av nätkoncession för linje eller nätkoncession för område, i detta fall krävs nätkoncession för linje för den planerade 50 kv kraftledningen. Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). Ellagen ställer krav på upprättande av miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som ska ingå i en ansökan om nätkoncession för linje. Innan en MKB kan upprättas ska ett samrådsförfarande ske i enlighet med 6 kap. miljöbalken (1998:808), med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen och när sådan beviljas gäller den som huvudregel tillsvidare. Ellagen De grundläggande bestämmelserna på elområdet finns i Ellagen (1997:857) och trädde i kraft 1 januari Bestämmelserna bygger på den gamla ellagen som tillkom I ellagen (1997:857) finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Miljöbalken Syftet med en MKB är, enligt 6 kap. miljöbalken (MB), att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Allmänna hänsynsregler De allmänna hänsynsreglerna finns i MB 2 kap och gäller för alla som bedriver eller avser bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan få inverkan på miljön eller på människors hälsa. Dessa verksamheter är skyldiga att visa att de allmänna hänsynsreglerna följs om inte åtgärden är av försumbar betydelse med hänsyn till balkens mål. Dessa skyldigheter beskrivs nedan. Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB Kunskapskravet innebär att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska ha tillräcklig kunskap om hur människors hälsa och miljön påverkas och kan skyddas. Ljungby Energinät anser att de har den erfarenhet och kunskap som krävs för att bedriva verksamheten på ett sätt som skyddar människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet. Ljungby Energinät anser sig ha kunskap om de konsekvenser på omgivningen som kraftledningarna ger upphov till. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Försiktighetsprincipen innebär en skyldighet att vidta åtgärder som hindrar negativa effekter på människors hälsa och miljön. I samma syfte skall bästa möjliga teknik användas. Ljungby Energinät följer de normer som gäller och de krav som ställs på skyddsåtgärder, skyddsavstånd etc. Sida 10 (43)

12 En kraftledning alstrar ett elektromagnetiskt fält. Ljungby Energinät ställer sig bakom de rekommendationer som myndigheterna har tagit fram när det gäller exponering av magnetiska fält. Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Vid eventuell upprustning och reparation kommer krav att ställas på de entreprenörer som anlitas vad gäller val av material i de fall alternativ föreligger. Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB Ljungby Energinät verkar för att kravet på hushållning med råvaror och energi iakttas. Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB När luftledningarna uppfördes valdes en lämplig sträckning utifrån då gällande förutsättningar. Föreslagen sträckning följer till stor del annan infrastruktur. Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Ljungby Energinät anser att ombyggnationen av den befintliga ledningen är den bästa lösningen avseende miljö, teknik och ekonomi. Hushållning med mark och vatten I miljöbalkens tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Den planerade ombyggnationen har anpassats och hänsyn har tagits till kända berörda intressen. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna finns i miljöbalkens femte kapitel. Nätkoncession för linje för den i ansökan aktuella kraftledningen bedöms inte medverka till att någon miljökvalitetsnorm inte följs. Rättigheter och övriga tillstånd Utöver ellagen och miljöbalken finns en del andra tillstånd och avtal som måste sökas och upprättas inför byggnation av kraftledningen. Rättigheter för att nyttja annans fastighet För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsandamål krävs en rättighet. Ljungby Energinäts strävan är att erhålla sådan rättighet genom frivilliga avtal med berörda fastighetsägare, så kallade servitutsavtal. Som ett alternativ finns också möjlighet att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet som innebär ett intrång i fastgihetsägarens äganderätt. En ledningsrätt skapas genom ett beslut fattat av lantmäterimyndigheten och föregås av en prövning i en ledningsrättsförrättning vilket är en typ av lantmäteriförrättning. Oaktat vilken typ rättighet för att nyttja de aktuella fastigheterna som i slutändan blir aktuella skall fastighetsägarna erhålla ersättning för den skada som förorsakas fastigheten. Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar Tillstånd och dispenser som kan komma att krävas i det aktuella fallet kommer att sökas, exempelvis om tidigare ej kända kulturlämningar påträffas och ingrepp behöver göras i en sådan lämning. Sida 11 (43)

13 Samrådsprocessen för kraftledningen I en ansökan om nätkoncession för linje skall det enligt ellagen ingå ett samrådsförfarande. Samrådsförfarandet sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjligheter till insyn och påverkan. Projektet berör Ljungby kommun i Kronobergs län. Genomförande Inbjudan till samråd skedde i enligt med 6 kap. 4 miljöbalken och gick till länsstyrelsen, Ljungby kommun, ett urval av myndigheter och organisationer samt ägare till de fastigheter som berördes av framtagna sträckningsförslag. Inbjudan bestod av ett samrådsunderlag och kartmaterial som beskrev projektet samt ett samrådsbrev med bland annat kontaktuppgifter och yttrandetid. Samrådsprocessen startade med ett samrådsmöte med Ljungby kommun samt ett separat möte med Kronobergs länsstyrelse Samrådsremiss till övriga berörda såsom myndigheter och organisationer skickades ut under februari För att ge närboende, allmänhet och övriga intresserade möjlighet att inhämta information och lämna synpunkter på projektet annonserades även samrådsinformationen i lokal dagspress. Annonserna i lokal dagspress innehöll bland annat en länk till Ljungby Energinäts hemsida där samrådsunderlaget fanns tillgängligt för nedladdning samt kontaktuppgifter om någon ville få informationen postad till sig. Under samrådet har allmänheten haft möjlighet att lämna sina synpunkter på projektet fram till Samrådet avsåg åtta olika sträckningsalternativ för ombyggnation av ledningen. Samrådet syftade till att samla in information inför beslut om vilka ledningssträckningar som var mest lämpliga att gå vidare med för att i nästa steg identifiera ett huvudalternativ. Beslut om huvudalternativ fattades utifrån en rad olika förutsättningar såsom tekniska, miljömässiga och ekonomiska samt utifrån inkomna synpunkter. Efter genomfört samråd valdes sträckningsalternativ 1 4 ut för vidare utredning och för vilka hemställan angående beslut om betydande miljöpåverkan gjordes. Efter fortsatta samråd med berörda intressenter gjordes mindre detaljanpassningar som resulterade i ett huvudalternativ, se bilaga 1. Samrådsredogörelsen i sin helhet återfinns som Bilaga 2 till MKBn. Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutade den 31 mars 2016 att med stöd av 2 kap 8a ellagen och 6 kap 5 andra stycket miljöbalken (MB) att projektet Ansökan om nätkoncession för linje, för flytt av 50 kv luftledning väster om Ljungby i Ljungby kommun, Kronobergs län inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 miljöbalken. Länsstyrelsens beslut bifogas som Bilaga 3. Sida 12 (43)

14 Alternativutredning En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa lokaliseringar, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Lokalisering, omfattning och utformning Projektet innebär att en ny sträckning behöver identifieras så att den nya kraftledningen undviker konflikt med väg E4, Sydvästlänken och övriga hinder. Ombyggnation av och anpassning mot väg E4 Väg E4 kommer att byggas om till motorväg vilket föranleder ombyggnation av ledningen. Planeringen av ombyggnationen för väg E4 pågår och genomförs av Trafikverket. Byggstart för ombyggnationen av E4:an planeras till år I Figur 4 nedan syns översiktligt det nya vägområdet för väg E4 samt den befintliga 50 kv ledningen som behöver flyttas. Figur 4: Kartan visar den idag befintliga 50 kv ledningen samt vilka delar av ledningen som behöver byggas om. Det nya vägområdet för väg E4 som ledningen kommer i konflikt med syns även i figuren. Sida 13 (43)

15 Vägområdet har erhållits i detalj från Trafikverket. Inom vägområdet kommer det inom vissa delar finnas viltstängsel, detta är placerat cirka två meter in i vägområdet. Viltstängsel består normalt av elförzinkat rutnät med en höjd av cirka två meter. Eftersom det finns specifika rekommendationer om hur nära ett viltstängsel en ledning får byggas, på grund av risk för nedfallande fasledning som kan spänningssätta stängslet, har vägområdets gränser anpassats för detta. Viltstängslet skall etableras på minst två meters horisontellt avstånd från kraftledningens yttersta del. Sträckning av och anpassning mot Sydvästlänken Sydvästlänken är förlagd längs med väg E4 och efter dialog med SvK (Svenska Kraftnät) har sträckning samt skyddsområde erhållits. Alla föreslagna sträckningsalternativ är planerade utanför Sydvästlänkens skyddsområde. Den idag befintliga 50 kv ledningen behöver byggas om i och med E4ans nya sträckning vilket medför att den nya ledningen måste anpassas så att den placeras utanför Sydvästlänkens skyddsområde. Figur 5 visar översiktligt den idag befintliga 50kV ledningen och Sydvästlänken. Den nya ledningen kommer att passera Sydvästlänken, vilket medför vissa skyddsåtgärder framtagna av SvK. Figur 5: Kartan visar den idag befintliga 50kV ledningen samt vilka delar av ledningen som behöver byggas om. Sydvästlänken är markerad med rosa. Sida 14 (43)

16 Studerade sträckningsalternativ Utifrån områdets förutsättningar avseende befintlig infrastruktur, bebyggelse samt natur- och kulturmiljöintressen, samt placering av de befintliga stationerna, har flera alternativa ledningssträckningar identifierats i en lokaliseringsutredning inom vilka det bedöms möjligt att anlägga kraftledningen. Förslagen medger olika kombinationer av kabel och/eller luftledning. Alla alternativ är anpassade efter de krav och rekommendationer som identifierats för väg E4 samt Sydvästlänken. Ledningssträckningarna som identifierats som möjliga har benämningarna 1-8 (se Figur 6). Dessa alternativ har redovisats under samrådsprocessen. Figur 6: Dessa åtta sträckningsalternativ utgjorde grunden för samrådet. Sida 15 (43)

17 De åtta sträckningarna beskrivs kort nedan. Alla alternativ är anpassade efter de krav och rekommendationer som identifierats inför samrådsprocessen. Sträckningsalternativ 1 Markförlagd kabel Sträckningsalternativ 1 är ett alternativ för markförlagd kabel och utgår från startpunkten i söder och följer den idag befintliga ledningen fram till Ringvägen där ledningen viker av norrut och följer vägen upp till Bolmstadsvägen. Den vägen korsas och därefter fortsätter ledningen utmed Norrleden och vidare upp till Annelund. Där fortsätter sträckningen längs med bostadsområdet och följer den lokala vägen över Dala upp till Österdal där den viker av in till slutpunkten. Sträckningsalternativ 2 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 2 utgår från startpunkten längst ned i söder och följer den idag befintliga sträckningen fram till väg E4 där det passerar över vägen och fortsätter norrut väster om vägen upp till industriområdet Anoden. Där kan alternativet antingen ansluta till sträckning 3 eller 4. Sträckningsalternativ 3 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 3 startar vid industriområdet Anoden. Sträckningen följer väg E4 upp till avfarten vid Eka där ledningen korsar väg E4 och ansluter till slutpunkten för ombyggnationen. Sträckningsalternativ 4 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 4 är ett kort alternativ inom industriområdet vid Anoden. Alternativet går mellan slutpunkten för sträckning 1 till en befintlig station vid Anoden. Sträckningsalternativ 5 Markförlagd kabel Sträckningsalternativ 5 startar i den befintliga stationen vid Anoden och sträcker sig längs med vägen (Näsvägen) cirka 350 meter fram till sträckningsalternativ 6 och 8. Sträckningsalternativ 6 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 6 tar vid i slutpunkten för sträckning 5 och 8. Den viker av och löper väster om Näsvägen upp till Eka där ledningen slutar. Sträckningsalternativ 7 Markförlagd kabel Sträckningsalternativ 7 tar vid där sträckning 5 och 8 slutar i industriområdet Södratorp och följer Näsvägen fram till Eka och passerar under avfarten från väg E4 fram till slutpunkten för ombyggnationen. Sträckningsalternativ 8 Luftledning eller markförlagd kabel Sträckningsalternativ 8 är ett anslutningsalternativ mellan sträckning 3 och sträckning 5, 6 och 7 vid industriområdet Södratorp. Sida 16 (43)

18 Utvärdering av sträckningsalternativ Under samrådsprocessen inkom information och synpunkter på de åtta sträckningsalternativ som presenterades. Utvärderingen av sträckningsalternativen genomfördes i samråd med ett flertal parter, se samrådsredogörelsen i Bilaga 2 för inkomna synpunkter från respektive part. Alternativ 1 till 4 Vid samråd med kommunen och länsstyrelsen framkom att lämpligaste sträckning i den norra delen ur kulturmiljösynpunkt är de på västra sidan av väg E4, alternativ 2 och 3. Främst bör gravfälten på östra sidan av vägen ( mfl) undvikas eftersom de är klassade som ändamål för vårdinsatser. På västra sidan om väg E4 låg tidigare lämningen 119:1 (fossilåker, skadad) som berörts av sträckning 3. Lämningen är idag helt borttagen, se Figur 7 nedan. Idag finns det inga kulturlämningar som berörs av sträckning 3. Därför bedömer Länsstyrelsen sträckning 3 som den lämpligaste med tanke på kulturmiljön i området. Figur 7: Kartorna visar fornåkern (röd med turkos kant) samt sträckning 3 efter borttagande av fornåkern. Sträckningsalternativ 4 är en idag befintlig luftledning. Inom sträckningen finns ett våtmarksinventerat område, påverkan kan antas vara ringa då området idag är exploaterat, enligt Länsstyrelsen. Ledningsalternativ 1 berör i den norra delen en grundvattenförekomst. Förekomsten är klassad till god kvalitativ och kvantitativ status vilket inte får försämras vid en eventuell entreprenadverksamhet på platsen. Vid samråd framkom även att alternativ 6 och 3 kan komma att beröras av pågående process för vattenskyddsområde Ljungby-Trotteslöv som ska inrättas. Hänsyn bör tas till nya bostäder i området Österdal, V/A samt vattenskyddsområden. Den planerade V/A ledningens sträckning är inte känd i detalj men en byggnation av Sida 17 (43)

19 V/A ledningen går att genomföra trots den nya kraftledningen. Alternativ 3 (och 6) kan eventuellt komma att beröras av det planerade vattenskyddsområdet Ljungby- Trotteslöv, som är under upprättande. Av de föreslagna sträckningsalternativen (1-4) för ändringen av 50 kv ledningen kan alternativ två, tre och fyra komma att beröra Svenska kraftnäts markkabelförbindelse Sydvästlänken. Under samrådsprocessen framkom att det inom området finns planer för en eventuell ny trafikplats beroende på om en höghastighetstågbana byggs. Detaljerna i planerna för höghastighetstågbanan är ännu inte fastställda och ledningen kommer i så stor utsträckning som möjligt att anpassas inför en eventuell ny trafikplats. Ljungby kommun har framfört önskemål om en ny trafikplats i höjd med Bolmstadsvägen i samband med E4:ans utbyggnad. Detta är inget som ingår i vägplanen för E4:an förbi Ljungby men vid projekteringen av vägen ska en möjlig framtida trafikplats beaktas. Även vid lokalisering och projektering av en ny kraftledning ser Trafikverket det därför som viktigt att inte försvåra en eventuell framtida utbyggnad av trafikplats. Under samrådsprocessen har även framkommit att Ljungby kommun har framtida utvecklingsområden väster om väg E4, norr om Nordvästra industriområdet och Österdalområdet i norr. Ledningen bör placeras så att tätortsutvecklingen inte medför flytt av ledningen återigen inom ett antal år. En karta från Översiktsplanen visas i Figur 8. Ljungby kommun förordar sträckning på grund av ovan angivna orsaker samt för att minimera påverkan på orörd natur. Sida 18 (43)

20 Figur 8: Kartan visar utredningsområden för industri och bostäder i Ljungby. Källa: Ljungby Kommun Översiktsplan Alternativ 5-8 Sökande har efter samrådsprocessen valt att inte gå vidare med sträckningsalternativ 5 8. Främsta orsaken till detta är den eventuella påverkan som kan uppstå på natur- och kulturlämningar längs sträckningarna. Sträckningsalternativ 7 kan komma att påverka några naturskyddade jätteträd och dessa träds rötter måste undvikas vid en eventuell exploatering. I området kring sträckningen finns även en del fornlämningar som bör undvikas. Främst Sida 19 (43)

21 (bytomt/gårdstomt) som skulle påverkas av alternativ 7, alternativet är ett kabelalternativ och skulle i och med det medföra stor påverkan på lämningen. Vid samråd framkom även att alternativ 6 kan komma att beröras av pågående process för vattenskyddsområde Ljungby-Trotteslöv som ska inrättas. Av de föreslagna sträckningsalternativen (5-8) för ändringen av 50 kv ledningen kan alternativ 6 och 7 komma att beröra Svenska kraftnäts markkabelförbindelse Sydvästlänken. Markförläggning av kabel kräver cirka 5 meter arbetsutrymme för schaktfordon med mera, kabel bör därför förläggas i anslutning till redan befintlig infrastruktur för att skydda naturmiljön i så stor utsträckning som möjligt. Då två alternativ som finns för teknisk lösning är markförlagd kabel eller luftledning. För- och nackdelar med de olika teknikerna Luftledningar används ofta i områden med gles till måttlig bebyggelse. Luftledningar är ett ekonomiskt fördelaktigt alternativt, men också mer driftsäkra då felsökning och reparation vid eventuella driftavbrott underlättas med en luftledning jämfört med markförlagd kabel. Beträffande miljöpåverkan är den stora nackdelen med luftledningar att de framträder tydligt i det omgivande landskapet. Markförläggning av kabel kräver cirka 5 meter arbetsutrymme för schaktfordon med mera, kabel bör därför förläggas i anslutning till redan befintlig infrastruktur för att skydda naturmiljön i så stor utsträckning som möjligt. Markförlagd kabel används ofta inom tät bebyggelse med korta kabelsträckor. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. Materialkostnaden är högre samt bygg- och anläggningskostnaderna. Markförlagd kabel ger en mindre påverkan på landskapsbilden, men innebär markarbeten såsom schaktning, kabeldragning och markåterfyllning. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda jämfört med en luftledning. Markkablar är betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor vid eventuellt fel. Vid överföring av el skapas värme i faslinorna/kablarna på grund av överföringsförluster. En luftledning har bättre kylning än nedgrävda kablar, vilket medför att det krävs mycket grövre ledararea i ett markkabelförband än för en luftledning för att få motsvarande kapacitet. Alternativ 1 är ett rent markkabelalternativ medan alternativ 2, 3 och 4 kan förläggas som kabel eller luftledning. Sida 20 (43)

22 Val av huvudalternativ En samlad bedömning baserad på inkomna samrådssynpunkter samt miljömässiga, tekniska och ekonomiska förutsättningar resulterade i att fyra sträckningsalternativ ansågs mest lämpliga och därför valdes ut för fortsatt utredning. Efter genomgång av kombinationerna samt intressen och markanvändning har sökanden konstaterat att alternativen medför olika påverkan beroende på om de löper i den idag befintliga sträckningsbanan eller bryter ny väg, samt om ledningen blir luftburen eller markförlagd. De kostnadsmässiga fördelarna med luftledning väger tungt samt har mindre påverkan på vissa natur- och kulturintressen (luftledningsstolpar medför betydligt mindre miljöpåverkan jämfört med markförlagd kabel). Även tillgänglighet vid eventuella fel ger positiva fördelar för luftledning. Markförlagd kabel har emellertid fördelarna med mindre visuell påverkan, mindre ianspråktagen markyta samt bättre möjlighet att anpassa till lokala förhållanden. De synpunkter och bedömningar som inhämtades under samrådet gav tidigt vid handen att alternativen 5-8 alla hade sådana egenskaper att de bör undvikas. I den fortsatta dialogen med intressenterna togs även en mer detaljerad variant fram. Huvudsakligen uppstod denna variant i diskussioner med SvK, Trafikverket, berörda markägare och kommunen. För att i så hög utsträckning som möjligt tillgodose önskemålen från dessa parter har några mindre justeringar införts och en kombination av 1 och 2 samt sträckningarna 4 och 3 har funnits mycket gynnsam. Kortfattat kan förändringarna i förhållande till de i samrådshandlingarna beskrivna sträckningarna beskrivas som följer: 1. Ledningen följer inledningsvis den nuvarande sträckningen i knappt 250 meter för att sedan vika nästan rakt norrut i 125 meter. 2. Från denna punkt går sträckningen parallellt med nuvarande ledning ut till östra sidan av E4an, en sträcka på ca 350 meter. 3. Vid E4an viker sedan ledningen av för att följa E4an norrut ca 900 meter, i princip i enlighet med alternativ 1 men utefter E4an istället för Ringvägen. 4. Vid denna punkt går ledningen under E4an och följer sedan sträckningsalternativ 2 norrut. Förändringarna jämfört med de alternativ som nyttjades inledningsvis i samrådsfasen bedöms vara små och av sådan detaljart att de inte påverkar Länsstyrelsens beslut att ledningen inte medför betydande miljöpåverkan. För att möjliggöra denna kombination och tillgodose de synpunkter som lett fram till detta alternativ har markförlagd kabel funnits vara det bästa tekniska utförandet för den södra etappen mellan station Ljungby V och station Ljungby NV. Vid alternativ 4 som avslutar alternativ 1/2 och inleder alternativ 3 förordas en övergång till luftledning. Huvudskälen till luftledning för norra etappen, alternativ 3, är att det dels finns utrymme för luftledning mellan industi och väg, luftledning medger god tillgång för felsökning och reparation samt ger ekonomiska fördelar. Alternativet som beskrivits ovan med kombinationen av 1 och 2 samt 3+4 inklusive detaljanpassningar bedöms vara det lämpligaste och kommer framöver att benämnas Huvudalternativet, se Figur 9. Huvudalternativet är den kombination av sträckningar som sammantaget bedöms ge minst påverkan på de intressen som identifierats i området, se Bilaga 2, samt denna MKBs fortsatta utredning av de identifierade intressena. Sida 21 (43)

23 Huvudalternativet är ca 6,4 km lång varav ca 4,1 km planeras som markförlagd kabel och ca 2,3 km planeras som luftledning. Figur 9: Kartan visar de alternativ som kvarstod efter genomfört samråd samt det kombinationsalternativ (huvudsakligen från alternativ 1 och 2) som blev resultat av olika önskemål från samrådsprocessen. Alternativen 1-4 är alternativ för både luftledning och markförlagd kabel. Nollalternativ Nollalternativet innebär att ledningen inte flyttas utan står kvar där den är lokaliserad idag, vilket i sin tur medför att den planerade ombyggnationen av väg E4 påverkas och ej kan genomföras enligt Trafikverkets planering. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild och övriga intressen som beskrivs i detta underlag. Sida 22 (43)

24 Tekniskt utförande, drift och underhåll Kraftledningen föreslås att byggas som en sträcka markförlagd kabel och del sträcka luftledning, varför teknisk utformning, anläggande och försiktighetsåtgärd samt drift och underhåll är beskrivna för båda tekniker. Teknisk utformning luftledning Vid detaljplaneringen av luftledningen kommer exakt val av stolptyp att göras. Kreosotimpregnerade träportalstolpar är under utfasning varmed flera möjliga stolptyper har uppkommit. Stålstolpar eller kompositstolpar är exempel på alternativa stolptyper om inte trästolpar kommer att användas. Spannet mellan stolparna kan variera utmed sträckningen men anpassas till de lokala förhållandena för att hålla miljöpåverkan så liten som möjligt. För en 50 kv luftledning krävs enligt lag en trädsäker ledningsgata. Detta sker genom att cirka 15 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. De markområden som påverkas av byggnationen av ledningen är varierad men är i huvudsak industrimark med få trädpartier. Se Figur 10 för en principskiss av en trädsäker ledningsgata. Figur 10: Skissen visar hur en ledningsgata bör hållas fri från högre vegetation för att skydda ledningar och stolpar. Skissen är inte skalenlig. Ledningsstakning kommer att genomföras för den aktuella sträckningen. Vid lämpliga stolpplatser görs stolpdimensionering och markundersökning. Avståndet mellan stolparna kan variera utmed sträckningen och stolpplaceringarna anpassas till de lokala förhållandena. Grundläggning, återfyllning och stampning med grävmaskiner är aktiviteter som utförs vid byggnationen av stolparna. När stolparna sedan är på plats installeras linorna med hjälp av lindragningsmaskiner. Drift och underhåll, luftledning Löpande underhåll i form av röjning av ledningsgatan kommer att utföras för att erhålla en hög driftsäkerhet. Övrigt underhåll för att säkerställa en hög driftsäkerhet gäller tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen. Planerat underhåll genomförs med ett intervall på cirka 10 år. Sida 23 (43)

25 Teknisk utformning markförlagd kabel Markförlagd kabel byggs som ett markkabelförband, vilket innebär att förbandet har tre separata enfaskablar som grupperas i triangelformation, se Figur 11. Schaktet som krävs för förläggning är drygt 1,2 meter djupt och med en ungefärlig bottenbredd av cirka 1 meter. Vid sidan om schaktet krävs ett arbetsområde på cirka 5 meter där arbetsfordon kommer att köra samt schaktmassor att läggas upp under förläggningsarbetet. Förläggning sker i huvudsak genom schaktning. Kabelförbandet förläggs på en bädd av sand och grus och täcks sedan med grus och schaktmassor. Eventuella överskottsmassor transporteras bort. Vid till exempel vägövergångar eller andra hinder används schaktfri förläggning, vilket innebär att kabeln förläggs med metoderna styrd borrning eller tryckning. Figur 11: Skissen visar hur ett kabelschakt kan se ut. Skissen är ej skalenlig. Kring kabelförbandet behövs en zon med byggrestriktion som skapar en korridor utan bebyggelse. Korridoren går att kombinera med gång- och cykelväg, mindre planteringar eller dylikt. Vid schaktning förekommer det att dittills okända kulturhistoriska lämningar påträffas. Om det sker avbryts arbetet och fyndet anmälas Länsstyrelsen. Drift och underhåll, markförlagd kabel Normalt fordrar inte en markkabel något större underhåll. Det kan bli aktuellt att röja bort vegetation som med tiden blir grov för att förhindra att rötter växer ner i kabelschaktet. I de fall när kabelförläggningen skett i anslutning till en större väg kan denna röjning ibland sammanfalla med behov av röjning för att hålla sidorna av vägen fria, bland annat för att tillgodose trafiksäkerhetsaspekter. Om fel inträffar på kabel kan det behöva grävas upp för reparation eller utbyte. Vid sådana tillfällen uppstår en temporär påverkan i form av buller, påverkan på vegetation samt eventuellt påverkan på trafiksituationen. Sida 24 (43)

26 Berörda intressen och konsekvensbedömning Information om förekommande natur-, vatten- och kulturmiljöintressen med mera inom området har inhämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetets digitala kartdatabaser. En viktig källa till information om olika intressen är också samrådsprocessen. Informationen har hanterats i ett geografiskt informationssystem (ArcGIS). Ljungby kommun har bidragit med information om planerad utbyggnad av bebyggelse och infrastruktur. De konsekvenser som projektet får på respektive intresseområde beskrivs under respektive avsnitt nedan. Riksintressen Det riksintresseområde som finns och berörs i området kring den planerade kraftledningen är riksintresse kommunikation, det finns även ett område för riksintresse kulturmiljövård men avståndet till området är cirka 2 kilometer. Beskrivning De riksintressen som identifierats i närområdet för sträckningarna är riksintresse för kulturmiljö och riksintresse kommunikation (väg), se Figur 12. Riksintresseområdet för kulturmiljö ligger drygt 2 kilometer från huvudalternativet. Riksintresse kommunikation (befintlig väg) passerar däremot rakt genom området längs med väg 25/E4 och huvudalternativet. Sida 25 (43)

27 Figur 12: Kartan visar de två närmaste riksintressen som finns i närheten av området. Riksintresse kommunikation (befintlig väg) markerat i mörkblått och riksintresse kulturmiljövård (rött område). Riksintressebeskrivningen för kulturmiljövård är enligt följande: En av länets tätaste och mest omfattande fornlämningsmiljöer med osedvanligt många järnåldersgravfält som har en tydlig koppling till de äldsta byarna samt med länets största skeppssättning. Riksintresse kommunikation som berör väg E4 och väg 25 är utpekade som intressen enligt följande beskrivningar: Väg E4 ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägarna som ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. Väg E4 sträcker sig genom Sida 26 (43)

28 hela Sverige, från Helsingborg till Haparanda, och är en viktig väg för långväga transporter. Väg 25 ingår i det nationella stamvägnätet som riksdagen fastställt. Vägarna i det nationella stamvägnätet är av särskild nationell betydelse. Väg 25 är en viktig tvärförbindelse mellan vägarna E6, E4 och E22 i södra Sverige. Konsekvensbedömning Riksintresseområdet för kulturmiljö ligger på så stort avstånd att ingen direkt påverkan bedöms komma att ske. Enda möjliga påverkan skulle kunna vara visuell med luftledning i norra delen av sträckningen. Dock är avståndet så stort att det anses som mycket osannolikt att visuell påverkan kan uppfattas som störande för riksintresset. Sträckningen passerar över och under riksintresse kommunikation. Planeringen av ombyggnationen av ledningen påverkar riksintresseområdet och hänsyn tas under planering och byggnation för att minska påverkan på intresset. Orsaken till ombyggnationen/flytten av kraftledningen är att vägen ska byggas om och ledningen kommer i konflikt med vägområdet. Vid passage över vägen gäller särskilda föreskrifter både för luftledning och markförlagd kabel. Huvudalternativet är tänkt som markkabel upp till station Ljungby NV och luftledning därifrån till slutpunkten. Huvudalternativet kommer därmed att passera under riksintresset i sydvästra delen av stadsdelen Stensberg och över riksintresset vid trafikplats 80, Ljungby Norra. Påverkan på riksintresse kommunikation bedöms som låg, speciellt med tanke på att byggnationen av kraftledningen är nödvändig då väg E4 ska byggas om. Riksintresse kommunikation orsakar flytt/ombyggnation av kraftledningen. Landskapsbild Med landskapsbild menas oftast den visuella upplevelsen av omgivningen/landskapet från olika punkter i omgivningen. Beskrivning Största delen av området består av skogsmark i anslutning till väg E4, industriområde samt bostadsområden. Inom närområdet finns inga områden med landskapsbildskydd. Konsekvensbedömning Byggnation av luftledning kan komma att påverka närområdets landskapsbild då stolpar och ledningar kommer att vara synliga. Den visuella påverkan av en luftledning är störst där landskapet är öppet. Huvudalternativet för etableringen är tänkt som markförlagd kabel upp till befintlig station Ljungby NV och därifrån luftburen ledning. Inverkan i landskapet blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen. Landskapsbilden i området idag är redan påverkad av den befintliga ledningen och det är sannolikt att ledningen inte längre uppfattas som ett främmande inslag i miljö för de som bor eller frekvent rör sig i området. För tillfälliga besökare kan dock en luftledning fortfarande uppfattas som ett främmande inslag. En flytt av ledningen skulle inte öka på landskapsbildspåverkan utan bara ändra från var i landskapet ledningen blir synlig. För den första delen i sträckningen, mellan station Ljungby V och station Ljungby NV, är huvudalternativet att ersätta dagens luftledning med markförlagd kabel. I denna del kan alltså projektet innebära en minskad visuell påverkan jämfört med dagens situation, nollalternativet. Sida 27 (43)

29 Markanvändning, bebyggelse och planer Markanvändningen i ett område avgörs ofta av områdets planer. Kommunala planer och program är styrdokument som är antagna av kommunfullmäktige. Planerna och programmen beskriver vad kommunen ska uppnå inom ett specifikt område. Områden i och i närheten av tätorter är oftast planlagda medan områden utanför tätorterna ofta inte är planlagda. I vissa områden där detaljplan saknas kan områdesbestämmelser istället finnas. Områdesbestämmelser används inom begränsade områden i stället för detaljplan. Avsikten med områdesbestämmelser är att säkerställa syften i översiktsplanen eller att tillgodose riksintressen. Beskrivning Sträckningsalternativen berör mark i både bostads- och industriområde samt skogsmark. Väg E4 passerar genom området. Detaljplaner Ledningsalternativen ligger inom eller i nära anslutning till flera detaljplanerade industriområden längs med E4 och i kraftledningens sydligaste del, vilka alla är planlagda som industrimark industritrafikområden. Detaljplanerna för Karlsro samt NV industriområde berörs inte direkt. Huvudalternativet vid den södra etappen går genom detaljplanerna Del av från 1974 och Kvarteret Pannan m.m. från All den planlagda marken som berörs är planlagda som industrimark. Inom planen för Pannan är området planlagt för luftledning, vilket således kan leda till behov av en planändring om huvudalternativet för den södra delen skall bli verklighet, då denna del planeras som markförlagd kabel. Diskussion med kommunen pågår med anledning av detta. Framtida planering/översiktsplan (ÖP) I kommunens översiktsplan från 2016 uppges att kommunen utreder förutsättningarna för framtida bebyggelseområden kring Ljungby, vilka visas i Figur 13 nedan. I sitt samrådsyttrande påpekar kommunen att ledningen bör förläggas så nära befintlig infrastruktur och bebyggelseområden som möjligt. Sida 28 (43)

30 Figur 13: Utbredningsområden för framtida bebyggelse i Ljungby kommuns översiktsplan. Källa Översiktsplan för Ljungby kommun En VA-överföringsledning är planerad att byggas ut mellan Ljungby och sjön Bolmen cirka 1 mil västerut. Denna ledning är tänkt att förläggas väster om E4, troligen parallellt med vägen. Konsekvensbedömning Totala bedömningen för kraftledningen är att markanvändningen för området inte kommer att påverkas då största delen av ledningen passerar genom områden längs med väg E4. Framtida planering av bostäder och industri kommer ledningen inte att ge någon större påverkan på, främst för att den yta som ledningen upptar är mycket begränsad (maximal ledningsgata blir dryga 30 meter) och i de industriområden som är befintliga finns redan ledningen inräknad. Kommunens önskemål om att placera ledningen så nära befintlig infrastruktur och bebyggelse som möjligt anses också tillgodosett vilket minimerar påverkan på framtida möjligheter till bebyggelse. Sida 29 (43)

31 Naturmiljö Enligt miljöbalken ska områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som står i strid mot dessa intressen. De naturintressen som beskrivs i denna MKB är de som ligger inom drygt 100 meter från ledningssträckningen, övriga intressen redovisas på översiktskartan men bedöms ej kunna bli påverkade av etableringen och beskrivs därmed ej mer ingående. Alla identifierade värden finns listade i Bilaga 4. Beskrivning De naturvärden som identifierats i området redovisas i Figur 14 samt i Bilaga 5. Figur 14: Kartan visar naturintressen som identifierats. I höjd med viadukten Bolmstadsvägen/Ringvägen ligger en äng på cirka 0,8 ha som är Ängs- och betesmarksinventerad (beteckning 1A4-OJE enligt Lst). Sida 30 (43)

32 Vid station Ljungby NV ligger ett våtmarksinventerat område kallat Ängarna 2 km NV Ljungby. Huvudalternativet går igenom utkanten av detta område. Området är klassat -Vissa naturvärden. Längst upp i norr finns ytterligare ett Ängs- och betesmarkinventerat område vid Eka (386-CAU) som hamnar inom närområdet för ledningen. Enligt objektbeskrivningen: Finaste floradelen ohävdad. Mycket slyuppslag. Ingen fagning. Största delen risdominerad. Hydrologi Inga vattendrag passerar vid huvudalternativet, en vattenförrättning har identifierats norr om utbredningsområdet vid Eka (Eka-Ljungby) men hamnar ej inom beröringsområdet. Det våtområde som identifierats vid station Ljungby NV beskrivs ovan. En överföringsledning för V/A planeras från sjön Bolmen vars sträckning ännu inte är känd i detalj. Ett vattenskyddsområde (Ljungby-Trotteslöv) är under upprättande norr om den planerade ombyggnationen av kraftledningen. Förorenade områden Förorenade områden har efter samrådet identifierats via EBH databasen. De förorenade områden som ligger i anslutning till den planerade sträckningen har identifierats och redovisas nedan, se Figur 15 och 16. Endast områden i direkt närhet till kraftledningen redovisas. Sida 31 (43)

33 Figur 15: Kartan visar de potentiella förorenade områden som identifierats i sträckningens närhet, områdena har hämtats från länsstyrelsens databas. Sida 32 (43)

34 Figur 16: Kartorna visar de identifierade förorenade områden. Vänstra kartan är en inzoomning av södra delen av kraftledningen och den högra är en inzoomning av de identifierade objekten i norra delen. Identifierade förorenade områden: Stålfors Hjulet ej riskklassat PMU reparation och smide liten risk Z-Teknik AB liten risk Stena Gotthard återvinning AB liten risk Ljungby Maskin AB måttlig risk Samhall måttlig risk Bilprovningen ej riskklassat Electrolux Laundry System måttlig risk Statoil / Ljungby Fjärrtransport ej riskklassat Enertech AB måttlig risk Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till identifierade naturintressen med högre miljövärde. Med huvudalternativet undviks helt ängsmarken vid Bolmstadsvägen/Ringvägen, tidigare alternativ 1 hade berört kanten av det. Huvudalternativet kommer att beröra ett våtmarksinventerat område kallat Ängarna 2 km NV Ljungby. Länsstyrelsen i Kronobergs län skriver i sitt samrådsyttrande att platsen består av utbyggt industriområde och att det sannolikt inte finns några högre naturvärden på platsen. Påverkan bedöms därför som liten. Längst upp i norr finns det ängs- och betesmarksinventerade området vid Eka. Huvudalternativet kommer att passera på norra sidan av avfarten från väg E4, mest troligt i dagens sträckning. Det innebär att objektet inte kommer att påverkas alls. Sida 33 (43)

35 Hydrologi Ett vattenskyddsområde (Ljungby-Trotteslöv) är under upprättande norr om den planerade ombyggnationen av kraftledningen. Gränsdragningen för området är idag inte känd men Ljungby kommun har indikerat att norra delen av huvudalternativet kan komma att beröras. Påverkan på vattenskyddsområdet förväntas i sådana fall bli mycket liten eftersom denna del av ledningen är luftburen och förväntas ligga i utkanten av området. Förorenade områden Efter identifiering av de enskilda objekten för förorenade områden inom 100 meter från huvudalternativet bedöms ingen påverkan ske. Vid det schaktarbete som behöver göras i den södra delen av sträckningen där förorenade markområden ligger förhållandevis nära ledningens planerade sträckning kommer extra vaksamhet att iakttagas. Finns det misstanke om att schaktmassor innehåller föroreningar kommer kommunens miljöhandläggare att kontaktas. Kulturmiljö Enligt miljöbalken ska områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som står i strid mot dessa intressen. De kulturmiljöer som beskrivs i denna MKB är de som ligger inom drygt 100 meter från ledningssträckningen, övriga intressen redovisas på översiktskartan men bedöms ej kunna bli påverkade av etableringen och beskrivs därmed ej mer ingående. Alla identifierade värden finns listade i Bilaga 4. Beskrivning De kulturvärden som identifierats i området redovisas i Figur 17. Sida 34 (43)

36 Figur 17: Kartan visar de kulturintressen som identifierats. De områden av kulturintresse som identifierats inom drygt 100 meter från de tänkta alternativen är som följer från söder till norr., gravfält, delundersökt, skadat., gravfält, 55*40 meter består av tio högar. Väster om E4 i höjd med Annelund fanns under samrådet ett kulturintresseområde kallat. Området hade den antikvariska bedömningen fornlämning, fossil åker och byggnation inom området skulle kräva tillstånd enligt Kulturmiljölagen. Sida 35 (43)

37 Sträckningsalternativ 3 passerade genom detta område. Det området har under samrådsprocessen avlägsnats och är inte längre klassat som fornlämning vilket således inte heller utlöser någon tillståndsplikt enligt Kulturmiljölagen., fossil åker, röjningsområde bestående av minst 100 stycken rösen, två områden delade av Bredevadsvägen. gravar, skadade vid stormen Gudrun men återställda efteråt. Konsekvensbedömning Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar genom att sträckning och stolpplaceringar anpassas så att fornminnen kan undvikas. Ingrepp i fornlämningarna ska undvikas men om förhållandena är sådana att detta inte kan ske, kan Länsstyrelsen sannolikt medge tillstånd till ingrepp i lämningarna. gravfält, kommer tack vare sitt avstånd till ledningen helt att kunna undvikas vid en etablering., gravfält, kommer helt att kunna undvikas då ledningen planeras på västra sidan om E4an. västra sidan om E4an. fossil åker, kommer helt att kunna undvikas då ledningen planeras på, gravar, skadade vid stormen Gudrun men återställda efteråt. Huvudalterntivet för sträckningen inom detta delområde följer mest troligt dagens sträckning av ledningen och passerar på motsatt sida av avfartsvägen i förhållande till lämningarna. Således kan dessa helt undvikas. Friluftsliv Naturvårdsverket verkar för att förutsättningarna för friluftslivet bevaras och utvecklas. Det finns som exempel utpekade riksintresseområden för friluftslivets bevarande. Även områden som inte är utpekade specifikt för friluftsliv kan användas för friluftsliv så som vandringsleder, bärplockning med mera. Beskrivning Inga områden för friluftsliv är identifierade. Ledningsgatan kommer bitvis att passera inom områden med skog men det är längs med väg E4 och det är inte troligt att ledningsgatan kommer att nyttjas för friluftsliv. Konsekvensbedömning Eftersom inga områden för friluftsliv har identifierats finns inga konsekvenser för friluftslivet. Infrastruktur Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Beskrivning Den infrastruktur som finns i området är främst vägnätet bestående av de större vägarna E4 och 25 samt mindre lokala vägar som passerar genom området. Sida 36 (43)

38 Ungefär parallellt med E4 på dess västra sida är en föreslagen sträckning för höghastighetsjärnväg inlagd. Om det blir aktuellt med järnväg förbi Ljungby placeras troligtvis en station i området Näs. Med en station i det området uppstår behov av en trafikplats där Bolmstadsvägen går över väg E4. Detaljerna i planerna för höghastighetstågbanan är ännu inte fastställda och ledningen kommer i så stor utsträckning som möjligt att anpassas inför en eventuell ny trafikplats. En eventuell ombyggnad inkluderar av- och påfarter och ombyggnation av cirkulationsplatsen väster om väg E4 (Bolmstadsvägen/Ringvägen). Konsekvensbedömning Byggnationen kan komma att påverka trafiken på de vägar som kabeln skall förläggas under och som luftledningen anläggas över. I driftskedet påverkas trafiken enbart vid eventuella reparationer. Konsekvenserna för ledningen bedöms som ringa i sitt sammanhang speciellt om bedömningen inkluderar de störningar som kan förväntas uppstå under den ombyggnad av E4an som planeras Om det blir aktuellt med höghastighetsjärnväg förbi Ljungby med en station i området uppstår behov av en ny trafikplats. I så stor utsträckning som möjligt kommer ledningen att anpassas inför en eventuell ny trafikplats i enlighet med den information som finns tillgänglig inför ombyggnationen. Noterbart är att Sydvästlänken också kan komma att behöva anpassas i förhållande till en ny trafikplats och ett samlat ingrepp vid ett sådant scenario också kan vara ett lämpligt alternativ. Boendemiljö, hälsa och säkerhet Boendemiljön kan främst påverkas av kraftledningar vad det gäller landskapsbild, ljud och elektriska- och magnetiska fält. Beskrivning av ljudeffekter och buller Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som koronaaktiviteten är förhöjd. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett sprakande ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart. Under byggskedet kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som störande av närboende. Konsekvensbedömning Eftersom det buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat, bedöms påverkan på boendemiljön bli liten. För ledningar med aktuell spänningsnivå blir ljudeffekterna från koronaurladdningar mycket ringa. Elektriska och magnetiska fält Kring kraftledningar alstras elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. De elektromagnetiska fälten uppkommer vid generering, överföring samt distribution av el och påverkas av fasledarnas inbördes avstånd, strömmen i ledarna och avståndet till ledarna. Fälten Sida 37 (43)

39 finns överallt i vår miljö, kring kraftledningar, transformatorer och elapparater såsom hårtorkar, dammsugare med mera. Det elektriska fältet mäts normalt i kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fältet beror på spänningen i ledningen och faslinornas avstånd till marken, fältet minskar med avståndet. Vegetation och byggnader runt en kraftledning avskärmar det elektriska fältet vilket innebär att kraftledningar inte skapar några höga elektriska fält inomhus. Magnetiska fält mäts i mikrotesla (µt). Hur starkt det magnetiska fältet är beror på faslinornas placering och avståndet mellan dessa. Det magnetiska fältet alstras av strömmen i kraftledningen, varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Storleken på strömmen i ledning står i direkt relation till magnetfältet. Till skillnad från elektriska fält så avskärmas magnetfält inte av väggar och tak. Detta leder till att magnetfälten inne i hus nära kraftledningar ofta kan vara högre än vad som normalt förekommer i bostäder. Styrkan är dock i de flesta fall liten i förhållande till de andra magnetfält som man utsätts för i vardagen. Trots många års forskning vet man fortfarande inte exakt hur magnetfält påverkar människor och djur. Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska myndigheter men mindre än 0,2 µt som årsmedelvärde är att betrakta som normala för en boendemiljö. Årsmedelvärden över 2 µt kan anses vara kraftigt förhöjda. Magnetfält från aktuell ledning Beräkning av de magnetfält som alstras av kraftledningarna har gjorts. Beräkning har gjorts för följande tre alternativ. Figur 18 visar beräknat magnetfält för 50 kv luftledningen från transformatorstationen Ljungby NV och norrut. Figur 19 visar beräknat magnetfält för en parallellgående 50 kv luftledning och 50 kv markkabel på sträckan intill transformatorstationen Ljungby NV. Figur 20 visar beräknat magnetfält för 50 kv markkabel från transformatorstationen Ljungby NV och söderut till Ljungby V. Diagrammen visar beräknat magnetfält som funktion av avstånd i sidled från ledningens centrum. Magnetfälten har beräknats utifrån en årsmedellast på 485 A i respektive ledning och redovisas på 1 meters höjd ovanför markytan. Diagrammens x- axel avser avstånd i sidled från centrum av ledningarna. Skalan på y-axeln är logaritmisk och avser beräknat magnetfält (i µt). Sida 38 (43)

40 Figur 18. Beräknat magnetfält för en 50 kv luftledning på sträckan Ljungby NV och norrut. Figur 19. Beräknat magnetfält för en 50 kv luftledning samt 50 kv markkabel på sträckan intill Ljungby NV transformatorstation. Sida 39 (43)

41 Figur 20. Beräknat magnetfält för en 50 kv markkabel på sträckan Ljungby NV och söderut. Konsekvensbedömning För att utgå ifrån normala magnetfält vid en boendemiljö, 0,2 µt vid bostäder, ges att markkabelalternativet bör förläggas ca 6 meter från ett bostadshus för att bibehålla normala magnetfältsnivåer. För luftledning är motsvarande avstånd ca 30 meter. Den del av sträckningen som där markkabel och luftledning löper parallellt innebär också ett avstånd på ca 30 meter. I det aktuella projektet innebär detta inte något problem då närmaste bostad för kabelsträckningen är drygt 30 meter ifrån och motsvarande avstånd för luftledningssträcknigen är knappt 160 meter. För den delen av sträckningen där markkabel och luftledning löper parallellt är avståndet till närmaste bostad ca 270 meter. Ledningen bedöms därmed inte leda till några förhöjda nivåer vid bostäder. Det finns heller inga skolor eller förskolor på sådana avstånd från huvudalternativet att de påverkas. Sida 40 (43)

42 Samlad bedömning En ombyggnation av ledningen är nödvändig för att undvika konflikt med ombyggnationen av väg E4 som är utpekad som ett riksintresse för kommunikation. Det finns mycket få intressen som påverkas av det föreslagna huvudalternativet. Det valda huvudalternativet för den södra delen, från stationen Ljungby V upp till stationen Ljungby NV är planerad som markkabel. Från stationen Ljungby NV till norra slutpunkten bedöms ett tekniskt utförande som luftledning vara det alternativ som ger minst påverkan. Tabellen nedan summerar förväntad påverkan för berörda intressena enligt kapitel 5 ovan. Översiktskarta för huvudalternativet återfinns i Bilaga 1. Sida 41 (43)

43