Samrådsunderlag avseende ny markförlagd 145 kv kraftledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem i Umeå tätort, Västerbottens län

Transkript

1 Samrådsunderlag avseende ny markförlagd 145 kv kraftledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem i Umeå tätort, Västerbottens län Bakgrund och syfte Umeå Energi Elnät AB (Umeå Energi) planerar att förstärka och spänningshöja delar av elnätet inom och i anslutning till Umeå tätort i syfte att öka driftsäkerheten och för att möta det ökade överföringsbehov som finns i regionen, till följd av den expansion och exploatering som pågår i kommunen. Det befintliga elnätet inom delar av tätorten drivs idag med 45 kv, utan full redundans, vilket innebär att det vid eventuella avbrott inte går att fullt kompensera elöverföringen med matning av el från ett annat håll. Idag får man lösa eventuella avbrott med förändrad matning av el via lokalnätet (10 kv), något som inte uppfyller den driftsäkerhet som eftersträvas. Umeå Energi planerar att förstärka nätet till 145 kv och därmed även skapa en bättre driftsäkerhet med full redundans. Det innebär att ett antal nya ledningar behöver anläggas. Umeå Energi har i augusti 2016 ansökt om tillstånd för den första delen i denna spänningshöjning, mellan Designhögskolan och Umeå Universitet. Som nästa del planeras en ny ledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem (se aktuellt utredningsområde i figur 1 på nästa sida). Umeå Energi kommer att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) för den nya ledningen och vill härmed samråda kring studerade sträckningsalternativ med myndigheter och organisationer samt med fastighetsägare och övriga särskilt berörda, enligt 6 kap. 4 miljöbalken. På uppdrag av Umeå Energi handlägger Sweco tillstånds- och samrådsfrågorna i ärendet. 1 (9) 14 S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En er gui d e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm H a nn a M ar k st r ö m Fil Mag Biologi Tillståndsfrågor, MKB Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) hanna.markstrom@sweco.se

2 Figur 1. Utredningsområde för planerad ledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem. Tillståndsansökan och markupplåtelse För att få uppföra och driva en kraftledning krävs ett tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Av lagen framgår att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om koncession inlämnas till Energimarknadsinspektionen som är prövande myndighet för denna typ av ärenden. I samband med handläggningen remitteras ansökan ut till berörda parter innan myndigheten fattar sitt beslut. Ansökan innefattar förutom miljökonsekvensbeskrivning även en teknisk beskrivning, förteckning över ägare till berörda fastigheter och innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter samt karta. Ett koncessionsbeslut innebär att den sökande får tillstånd att ha en ledning i drift på angiven sträcka men det ger inte rätt att ta mark i anspråk för att bygga ledningen. Umeå Energi har ett gällande avtal med kommunen som ger rätt att anlägga ledningar på kommunal mark. Med övriga fastighetsägare kommer Umeå Energi att upprätta markupplåtelseavtal och/eller ansöka om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. 2 (9)

3 Samråd Inför upprättande av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att bifogas tillståndsansökan genomförs samråd enligt bestämmelserna i 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet syftar till att informera berörda parter om projektet samt ge möjlighet att inkomma med eventuella synpunkter. Den information som framkommer under samrådet kommer sedan att utgöra underlag till den kommande MKBn. Samrådet inleddes med ett tidigt möte med Umeå kommun i november Utifrån de utredningar av framkomlighet som genomförts tillsammans med den information som framkommit vid genomfört möte har Umeå Energi tagit fram de sträckningsalternativ som presenteras i detta underlag. Samråd genomförs nu med samtliga berörda parter, myndigheter och organisationer samt med allmänheten, i syfte att inhämta ytterligare information och synpunkter om projektet. Ett öppet samrådsmöte, dit man kan komma och ställa frågor och få information om projektet, kommer att hållas den 21 december på Universitetet i Samhällsvetarhuset sal Ub337. Mötet hålls som ett öppet hus mellan klockan En kort presentation av projektet kommer att hållas klockan Utifrån tillgänglig information inför samrådet har Umeå Energi har valt att förorda ett av de presenterade alternativen, alternativ 1. I dagsläget är dock inget beslutat och det kan därför visa sig att en annan sträckning är mer lämplig. Det kan även bli aktuellt med justeringar och ändringar av de framtagna alternativen. Utifrån samtlig inhämtad information kommer Umeå Energi sedan att utvärdera vilket alternativ som är mest lämpligt i den MKB som upprättas som en del av ansökan om tillstånd för ledningen. Teknisk utformning För kraftledningar finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. Normalt byggs regionnätsledningar med spänningar på 145 kv som luftledningar, då denna konstruktion är billigare och har fördelar ur underhållssynpunkt. Inom tätorter, där det är ont om plats, blir markförlagd kabel allt vanligare och i det aktuella fallet är det denna tekniska konstruktion som föreslås. Förläggning av ledningen kommer huvudsakligen att ske i schakt längs med befintliga vägar (se schaktskiss i figur 2 nedan). 3 (9)

4 Figur 2. Schaktskiss för planerad ledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem. Kringfyllnaden runt kablarna kommer att bestå av finare grus eller kabelsand. Varningsband kommer att placeras i återfyllnaden för att minimera risken för att kablarna skadas vid framtida grävarbeten och liknande. Ett arbetsområde kommer tillfälligt att fordras på schaktets båda sidor, dels som arbetsväg för fordon och maskiner, dels för hantering av material och schaktmassor. Där kablarna förläggs utmed befintlig gång- och cykelväg eller liknande kan denna tillfälligt användas som arbetsområde och transportväg. Arbetsområdets utbredning kommer att variera på olika delsträckor och kommer att anpassas efter förutsättningarna på specifika platser. I de fall det är möjligt kommer massorna att återanvändas och de läggs då tillfälligt upp inom arbetsområdet. I områden där det är platsbrist råder planeras uppgrävda massor att forslas bort med lastbilar. En sådan lösning minimerar arbetsområdet men ökar byggtrafiken. 4 (9)

5 Figur 3. T.v. schakt i stadsmiljö i vägbana. T.h. exempel på arbetsområde i stadsmiljö. Om sprängning blir nödvändig görs detta med konventionell utrustning efter att berget avtäckts. Sprängmassor kommer att transporteras bort och återfyllning görs med organiska massor och grus. Eventuell sprängning kommer att ske under tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar för närboende. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Vid svåra passager, som större vägar, kommer schaktfri metod att användas, t.ex. styrd borrning eller hammarborrning. Det innebär att man kan borra under marken på kortare sträckor, utan att påverka markytan. Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag, huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid svårare markförhållanden. Hammarborrning fordrar dock ett relativt stort schakt intill vägen eller det objekt som man avser borra sig under. Vid styrd borrning har man en radiosändare som skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan man styra borren enligt önskemål. På de delsträckor där schaktfri metod används, förläggs kablarna i rör för att det ska vara möjligt att byta ut kablarna utan att behöva gräva i marken vid eventuella fel. Under byggtiden kommer det att bli begränsningar i framkomligheten för trafiken i berörda områden. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. På sträckor där konflikter finns med andra ledningar kommer Umeå Energi i första hand att anpassa sig efter befintliga ledningars positioner. Ledningar som förekommer längs sträckan är andra kraftledningar, tele- och bredbandsledningar, vatten- och avloppsledningar, dagvattenledningar, samt 5 (9)

6 ledningar för fjärrvärme/-kyla. I de fall den planerade ledningen kommer att stå i konflikt med befintliga ledningar kommer de nya kablarna att förläggas på ett större djup, alternativt kommer man att flytta på de befintliga ledningarna där så är möjligt. Ovanför ledningen och några meter ut från schaktet, på vardera sidan, kommer en byggnads- och anläggningsfri zon att upprätthållas när ledningen väl är i drift, i syfte att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. Nya stationsanläggningar Vid Umeå Universitet har Umeå Energi en befintlig stationsanläggning för det existerande elnätet (40/10 kv). I samband med planerad spänningshöjning av elnätet behöver stationsanläggningen vid Universitetet byggas om för att anpassas till 145 kv. På sikt kommer sedan de delar som rör 40 kv nätet att kunna tas bort. Initialt hade Umeå Energi tänkt bygga om stationen i anslutning till nuvarande placering. I samband med tidigare genomfört samråd, för planerad ledning mellan Designhögskolan och Umeå Universitet, framkom dock önskemål om att flytta stationsanläggningen för att möjliggöra framtida byggnation av andra verksamheter intill Gösta Skoglunds väg. Umeå Energi har således fört diskussioner med kommunen, Västerbottens Läns Landsting och Akademiska hus för att utreda den mest lämpliga placeringen. Baserat på diskussionerna har en stationsplacering en bit in i området, söder om Gösta Skoglunds väg, valts. Arbete med detaljplan för stationen pågår. Liksom vid Universitetet finns idag en stationsanläggning för befintligt elnät vid Ålidhem (40/10 kv). Även här behöver stationsanläggningen byggas om för att anpassas till 145 kv. I det område där stationsanläggningen är belägen pågår detaljplaneplanering och Umeå Energi har meddelat att justering av stationsplaceringen inom aktuellt område är möjlig om det är önskvärt för planering av omgivande verksamheter. Denna planeringsprocess fortlöper parallellt med aktuellt samråd men då det endast är fråga om en mindre justering av stationsplaceringen är det inte något som påverkar samrådet för ledningen. Alternativa sträckningar Umeå Energi har studerat flertalet alternativa sträckningar mellan anslutningspunkterna vid Umeå Universitet och Ålidhem. Två alternativ har bedömts som lämpliga att genomföra och utgör de förslag som Umeå Energi samråder kring (se figur 4 nedan). För alternativ 1 har en alternativ sträckning studerats på första delsträckan ut från Universitetet (alternativ 1b) men av 6 (9)

7 driftsäkerhetsskäl har Umeå Energi valt bort detta alternativ (se ytterligare information under beskrivning av alternativ 1 nedan). Figur 4. Aktuella sträckningsalternativ för planerad ledning mellan Umeå Universitet och Ålidhem. Utifrån de synpunkter och den information som inkommer i samrådet, samt baserat på de lokala förutsättningarna i området kommer sedan en slutgiltig sträckning att väljas. Umeå Energi förordar i nuläget alternativ 1, främst då det utgör den kortaste sträckningen mellan anslutningspunkterna. Alla sträckningar är dock möjliga alternativ som är föremål för aktuellt samråd och inget är ännu beslutat. En översikt över aktuella sträckningsalternativ presenteras i figur 4 ovan samt i bilagd översiktskarta. Alternativ 1 Alternativ 1 utgår i nordlig riktning från planerad station vid Umeå Universitet. Sträckningen viker av i östlig riktning och följer längs med Gösta Skoglunds väg fram till rondellen vid Tvistevägen. Sträckningen viker av rakt söder ut och följer på östra sidan av Tvistevägen. När sträckningen når Ålidbacken fortsätter den österut och följer gång- och cykelvägen norr om Ålidbacken. Efter ca 350 m korsar sträckningen Ålidbacken och fortsätter söderut mot det område där planerad anslutningspunkt och transformatorstation kommer att uppföras. 7 (9)

8 Alternativ 1b utgår i sydöstlig riktning från planerad transformatorstation vid Umeå Universitet och följer Ho ChiMin-leden (gång- och cykelväg) i ca 220 m. Sträckningen viker sedan av österut längs med gång- och cykelvägen mot Tvistevägen, där sträckningen ansluter till alternativ 1. Detta alternativ är genomförbart men har valts bort av Umeå Energi på grund av driftsäkerhetsskäl. Det skulle innebära att man förlägger ledningen i nära anslutning till planerad ledning mellan Designhögskolan och Universitetet, vilket innebär att det finns en risk att båda ledningarna slås ut vid eventuella avgrävningar eller liknande i området. För att säkerställa att ledningarna kan användas som reserv till varandra (full redundans), så att man vid avbrott på ena ledningen kan mata el från andra hållet, är det viktigt att ledningarna är separerade från varandra. Alternativ 2 Alternativ 2 utgår i samma sträckning som alternativ 1, i nordlig riktning från planerad station vid Umeå Universitet. Sträckningen viker av i östlig riktning och följer längs med Gösta Skoglunds väg fram till rondellen vid Tvistevägen. Här fortsätter alternativ 2 österut längs Gösta Skoglunds väg. Innan Kolbäcksvägen viker sträckningen av söderut och följer längs med befintlig kraftledning söderut, korsar Ålidbacken och fortsätter söderut fram till det område där planerad anslutningspunkt och transformatorstation kommer att uppföras. Miljöpåverkan Den planerade ledningen kommer att uppföras i tätortsmiljö där förekomsten av natur- och kulturmiljövärden är begränsad. Samtliga studerade alternativ är huvudsakligen förlagda intill befintlig infrastruktur, framförallt vägar. I samband med förläggning av ledningen kommer det att uppstå tillfällig påverkan i form av begränsad framkomlighet, byggtrafik och buller. Dessa störningar är övergående och arbetena kommer att utföras så att endast kortare sträckor påverkas samtidigt. Alternativ 1 är kortare än alternativ 2 vilket är fördelaktigt ur intrångs- och störningssynpunkt samt ur ett ekonomiskt perspektiv. Alternativ 1 passerar inte några vattendrag medan alternativ 2 passerar Kolbäcken på två platser. Ett ytterligare argument för att alternativ 1 är merlämpligt är att Umeå Energi i förlängningen planerar ytterligare en ledning norrut från Ålidhem. Att förlägga den aktuella ledningen enligt alternativ 2 skulle då begränsa alternativen vid planering för nästa etapp, eftersom man av driftsäkerhetsskäl inte vill förlägga ledningarna i samma sträckning. 8 (9)

9 Den planerade ledningen kommer att alstra elektromagnetiska fält. Fälten från markförlagda ledningar är normalt förhöjda precis ovanför kablarna men avtar snabbt med avståndet till ledningen. Beräkningar av förväntade magnetfält kommer att genomföras och presenteras i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att upprättas. Eftersom ledningen huvudsakligen kommer att förläggas i och intill vägar samt annan infrastruktur och bebyggelse ovanför ledningarna inte kommer att förekomma, bedöms den nya ledningen inte medföra någon risk för människors hälsa. Kontakt Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta Hanna Markström på Sweco, på telefon eller via e-post hanna.markstrom@sweco.se. Vi ber er att inkomma med eventuella synpunkter på projektet senast den 13 januari Skriftliga synpunkter kan skickas via e-post till ovanstående e-postadress eller skickas per post skickas till: Sweco Energuide AB, att. Hanna Markström, Box 34044, Stockholm. 9 (9)