Samrådsunderlag angående ny markförlagd 145 kv kraftledning mellan Designhögskolan och Umeå Universitet i Umeå tätort, Västerbottens län

Transkript

1 Samrådsunderlag angående ny markförlagd 145 kv kraftledning mellan Designhögskolan och Umeå Universitet i Umeå tätort, Västerbottens län Bakgrund och syfte Umeå Energi (UE) planerar att förstärka och spänningshöja delar av elnätet inom och i anslutning till Umeå tätort i syfte att öka driftsäkerheten och för att möta det ökade överföringsbehov som finns i regionen, till följd av den expansion och exploatering som pågår i kommunen. Det befintliga elnätet inom delar av tätorten drivs idag med 45 kv, utan full redundans vilket innebär att det vid eventuella avbrott inte går att fullt kompensera elöverföringen med matning av el från ett annat håll. Idag får man lösa eventuella avbrott med förändrad matning av el via lokalnätet (10 kv), något som inte uppfyller den driftsäkerhet som eftersträvas. UE planerar att förstärka nätet till 145 kv och därmed även skapa en bättre driftsäkerhet med full redundans. Det innebär att ett antal nya ledningar behöver anläggas. Som en första del i detta planerar UE att anlägga en ny markförlagd 145 kv ledning mellan Designhögskolan och Umeå Universitet (se figur 1 nedan). Figur 1. Utredningsområde för planerad ledning mellan Designhögskolan och Universitetet. UE kommer att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) för den nya ledningen och vill härmed samråda kring studerade sträckningsalternativ med myndigheter och organisationer samt med fastighetsägare och övriga särskilt berörda, enligt 6 kap. 4 miljöbalken. På uppdrag av UE handlägger Sweco tillstånds- och samrådsfrågorna i ärendet. 1 (8) 14 S w e co Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) S we c o En er gui d e A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm H a nn a M ar k st r ö m Fil Mag Biologi Tillståndsfrågor, MKB Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) hanna.markstrom@sweco.se

2 Tillståndsansökan och markupplåtelse För att få uppföra och driva en kraftledning krävs ett tillstånd, nätkoncession för linje, enligt ellagen (1997:857). Av lagen framgår att ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. miljöbalken (1998:808). Ansökan om koncession inlämnas till Energimarknadsinspektionen som är prövande myndighet för denna typ av ärenden. I samband med handläggningen remitteras ansökan ut till berörda parter innan myndigheten fattar sitt beslut. Ansökan innefattar förutom miljökonsekvensbeskrivning även en teknisk beskrivning, förteckning över ägare till berörda fastigheter och innehavare av särskild rätt till berörda fastigheter samt karta. Ett koncessionsbeslut innebär att UE får tillstånd att ha en ledning i drift på angiven sträcka men det ger inte rätt att ta mark i anspråk för att bygga ledningen. UE har ett gällande avtal med kommunen som ger rätt att anlägga ledningar på kommunal mark. Med övriga fastighetsägare kommer UE att upprätta markupplåtelseavtal och/eller ansöka om ledningsrätt hos lantmäterimyndigheten. Samråd Inför upprättande av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att bifogas tillståndsansökan genomförs samråd enligt bestämmelserna i 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet syftar till att informera berörda parter om projektet samt möjlighet att inkomma med eventuella synpunkter. Den information som framkommer under samrådet kommer sedan att utgöra underlag till den kommande MKBn. Samrådet inleddes med tidiga möten med Umeå kommun, Västerbottens läns landsting och Akademiska hus i januari Dessa tre parter är stora verksamhetsutövare i det område som berörs av den nya ledningen. Utifrån de utredningar av framkomlighet som genomförts tillsammans med den information som framkommit vid genomförda möten har UE tagit fram de sträckningsalternativ som presenteras i detta underlag. Samråd genomförs nu med samtliga berörda parter, myndigheter och organisationer samt med allmänheten, i syfte att inhämta ytterligare information och synpunkter om projektet. Ett öppet samrådsmöte, dit man kan komma och ställa frågor och få information om projektet, kommer att hållas den 14 mars på Universitetet i Samhällsvetarhuset sal Ub333 (från parkeringen bredvid Samhällsvetarhuset/Lindell hallen går ni förbi biblioteket, en trappa upp och sedan längs korridoren till lokalen). Mötet hålls som ett öppet hus mellan klockan En kort presentation av projektet kommer att hållas klockan UE har valt att förorda ett av de presenterade alternativen utifrån den information som varit tillgänglig inför samrådet (alternativ 3). I dagsläget är dock inget beslutat och det kan därför visa sig att en annan sträckning är mer lämplig. Det kan även bli aktuellt med justeringar och ändringar av de framtagna alternativen. Utifrån samtlig inhämtad information kommer UE sedan att utvärdera vilket alternativ som är mest lämpligt i den MKB som upprättas som en del av ansökan om tillstånd. 2 (8)

3 Teknisk utformning För kraftledningar finns de tekniska konstruktionerna luftledning och markförlagd kabel. Normalt byggs regionnätsledningar med spänningar på 145 kv som luftledningar, då denna konstruktion är billigare och har fördelar ur underhållssynpunkt. Inom tätorter, där det är ont om plats, blir markförlagd kabel allt vanligare och i det aktuella fallet är det denna tekniska konstruktion som föreslås. Förläggning av ledningen kommer huvudsakligen att ske i schakt längs med befintliga vägar (se schaktskiss i figur 2 nedan). Figur 2. Schaktskiss för planerad ledning mellan Designhögskolan och Universitetet. Kringfyllnaden runt kablarna kommer att bestå av finare grus (kabelsand). Varningsband kommer att placeras i återfyllnaden för att minimera risken för att kablarna skadas vid framtida grävarbeten och liknande. Ett arbetsområde kommer att fordras på schaktets båda sidor, dels som tillfällig arbetsväg för fordon och maskiner, dels för hantering av material och schaktmassor. Där kablarna förläggs utmed befintlig gång- och cykelväg eller liknande kan denna tillfälligt användas som arbetsområde och transportväg. Arbetsområdets utbredning kommer att variera på olika delsträckor och kommer att anpassas efter förutsättningarna på specifika platser. I de fall det är möjligt kommer massorna att återanvändas och de läggs då tillfälligt upp inom arbetsområdet. I områden där det är platsbrist planeras uppgrävda massor att forslas bort med lastbilar. En sådan lösning minimerar arbetsområdet men ökar byggtrafiken. 3 (8)

4 Figur 3. T.v. schakt i stadsmiljö i vägbana. T.h. exempel på arbetsområde i stadsmiljö. Om sprängning blir nödvändig görs detta med konventionell utrustning efter att berget avtäckts. Sprängmassor kommer att transporteras bort och återfyllning görs med organiska massor och grus. Eventuell sprängning kommer att ske under tillåtna tider på dygnet för att minimera störningar för närboende. Återanvändning av vegetationsskiktet kommer att utgöra grunden för återställningen av grönytor. Vid svåra passager som större vägar och järnvägar kommer schaktfri metod att användas, t.ex. styrd borrning eller hammarborrning. Det innebär att man kan borra under marken på kortare sträckor, utan att påverka markytan. Styrd borrning fodrar markförhållanden utan för mycket sten och hårt underlag, huvudsakligen lera och sand, medan hammarborrning kan användas även vid svårare markförhållanden. Hammarborrning fordrar dock ett relativt stort schakt intill vägen eller det objekt som man avser borra sig under. Vid styrd borrning har man en radiosändare som skickar signaler till en mottagare ovanför markytan. På så vis kan man styra borren enligt önskemål. På dessa sträckor förläggs kablarna i rör för att det ska vara möjligt att byta ut kablarna utan att gräva i marken vid eventuella fel. Under byggtiden kommer det att bli begränsningar i framkomligheten för trafiken i berörda områden. Kabelförläggningen kan komma att innebära att sektioner av ett körfält på trafikerade gator tas i anspråk under byggtiden. Vid schaktning i vägar (och belagda gång- och cykelvägar) måste asfalt tas bort, men befintligt ytskikt kommer att återställas till ursprungligt skick så snart som möjligt efter att kabelschaktet fyllts igen. På sträckor där konflikter finns med andra ledningar kommer UE i första hand att anpassa sig efter befintliga ledningars positioner. Ledningar som förekommer längs sträckan är andra kraftledningar, tele- och bredbandsledningar, vatten- och avloppsledningar, dagvattenledningar, samt ledningar för fjärrvärme/-kyla. I de fall den planerade ledningen kommer att stå i konflikt med befintliga ledningar kommer de nya kablarna att förläggas på ett större djup, alternativt kommer man att flytta på de befintliga ledningarna där så är möjligt. Ovanför ledningen och några meter ut från schaktet, på vardera sidan, kommer en byggnadsoch anläggningsfri zon att upprätthållas när ledningen väl är i drift, i syfte att skydda kablarna och hålla dem tillgängliga för reparation. 4 (8)

5 Nya elanläggningar För att kunna ansluta den planerade ledningen till befintliga elanläggningar vid Universitetet och för att kunna transformera från 145 kv spänning till 10 kv, för vidare distribution av el i området, krävs att en ny stationsbyggnad uppförs intill befintliga byggnader. Befintligt 10 kv ställverk kommer att bibehållas och byggas ihop med den nya stationsbyggnaden som planeras att uppföras väster om befintliga stationsbyggnader. Den nya anläggningen blir en inomhusanläggning vars utseende kan anpassas till den omgivande miljön. Utredning pågår kring möjligheterna att även att inhysa Akademiska Hus fördelningsstation i den nya stationsbyggnaden, vilket på sikt medför att Akademiska Hus kan rasera sin nuvarande stationsbyggnad och frigöra marken så att den kan användas för andra ändamål. Befintliga stationsbyggnader kopplade till 45 kv ledningarna kommer också att kunna raseras när UE har spänningshöjt nätet enligt plan, troligen om ca 5 år. Alternativa sträckningar Umeå Energi har inledningsvis studerat flertalet alternativa sträckningar mellan anslutningspunkterna vid Designhögskolan och Umeå Universitet. Tre av dessa alternativ har bedömts som lämpliga och presenteras i detta underlag. Utifrån de synpunkter och den information som inkommer i samrådet, samt baserat på ytterligare studier av sträckningarna kommer sedan en slutgiltig sträckning att väljas. UE förordar i nuläget alternativ 3, som korsar Blå vägen (E12) och järnvägen (Botniabanan) söder om järnvägsstationen. Anledningen till att denna sträckning förordas är att den bedöms utgöra minst påverkan på eventuella kommande planer, även om samtliga alternativ bedöms kunna genomföras utan att stå i konflikt med gällande detaljplaner och översiktsplanen. Alla sträckningar är dock fortfarande möjliga alternativ och inget är ännu beslutat. En översikt över aktuella sträckningsalternativ presenteras i figur 4 nedan och i bilagd översiktskarta. 5 (8)

6 Figur 4. Aktuella sträckningsalternativ för planerad ledning mellan Designhögskolan och Universitetet. Alternativ 1 (svart) Alternativ 1 utgår från befintlig transformatorstation vid Designhögskolan och följer längs med Östra Strandgatan i nordöstlig riktning. Sträckningen korsar Storgatan och följer längs med Järnvägsgatan innan korsning med Östermalmsgatan, järnvägen och Blå vägen. Sträckningen sneddar över en grönyta i anslutning till Fridhemsgymnasiet och följer Fridhemsvägen en kort sträcka. Sträckningen korsar över till andra sidan vägen och sneddar över ytterligare en grönyta norr om Fridhemsvägen och viker sedan av i sydlig riktning när alternativet når Axtorpvägen. Sträckningen följer denna väg söderut och korsar över ett grönområde söder om Skidspåret, korsar Strömbergs väg och fortsätter söderut längs med Universitetsvägen. Sträckningen korsar Köksvägen och följer sedan längs med denna väg rakt österut och sedan rakt söderut. Sträckningen rundar rondellen mellan sjukhuset och Universitetet och följer Gösta Skoglunds väg rakt österut fram till transformatorstationen vid Universitetet. Alternativ 2 (blå) Alternativ 2 utgår från befintlig transformatorstation vid Designhögskolan och följer längs med Umeälven i sydöstlig riktning. Sträckningen korsar genom Öbackaparken och viker sedan av i nordöstlig riktning och följer längs Ankargränd. Sträckningen korsar Storgatan och fortsätter längs med Östermalmsgatan i nordvästlig riktning. Norr om Katolska kyrkan viker sträckningen av österut, korsar järnvägen och Blå vägen, följer sedan längs med Strömbergs väg, norr om 6 (8)

7 Hamrinsberget. Alternativet ansluter i samma sträckning som alternativ 1 och följer detta fram till transformatorstationen vid Universitetet. Alternativ 3 (röd) Alternativ 3 utgår från befintlig transformatorstation vid Designhögskolan och följer i samma sträckning som alternativ 2 fram till Storgatan. Vid Storgatan viker sträckningen av i sydlig riktning och följer längs med Storgatan tills denna tar slut. Alternativet viker av rakt österut, korsar järnvägen och Blå vägen, varefter det viker av i sydöstlig riktning och följer längs med befintlig gång- och cykelväg fram till Tallvägen. Sträckningen viker av i östlig riktning och passerar norr om Ålidhemskyrkan, korsar Köksvägen och Studentvägen och ansluter till Professorsvägen. Efter knappt 200 m viker sträckningen av något norrut och ansluter till gångoch cykelvägen, den så kallade, Ho Chi Min-leden och viker då av i nordlig riktning. Alternativet korsar Ålidbacken och föreslås sedan följa längs med Ho Chi Min-leden upp till transformatorstationen vid Universitetet. Miljöpåverkan Den planerade ledningen kommer att uppföras i tätortsmiljö där förekomsten av natur- och kulturmiljövärden är begränsad. Samtliga studerade alternativ är huvudsakligen förlagda intill befintlig infrastruktur, framförallt vägar. I samband med förläggning av ledningen kommer det att uppstå tillfällig påverkan i form av begränsad framkomlighet, byggtrafik och buller. Dessa störningar är övergående och arbetena kommer att utföras så att endast kortare sträckor påverkas samtidigt. Alternativ 2 och 3 följer initialt längs med älven, genom Öbackaparken. På denna sträcka finns det förberedd kanalisation som det är möjligt att använda sig av vilket innebär att man endast behöver schakta vid vissa punkter längs sträckan, något som i hög grad begränsar påverkan till följd av förläggningsarbeten. I övrigt är det kortare delsträckor som passerar över natur- /gräsområden eller parkmark. Utgångspunkten vid Designhögskolan återfinns i utkanten av ett område utpekat som riksintresse för kulturmiljövård för Umeå centrum (se figur 5 nedan). Samtliga sträckningar berör området men kommer inte att påverka områdets karaktär eller de värden som avses bevaras eftersom ledningen markförläggs. 7 (8)

8 Figur 5. Alternativa sträckningar i anslutning till område som utpekas som riksintresse för kulturmiljövård för Umeå centrum. Den planerade ledningen kommer att alstra elektromagnetiska fält. Fälten från markförlagda ledningar är normalt förhöjda precis ovanför kablarna men avtar snabbt med avståndet till ledningen. Beräkningar av förväntade magnetfält kommer att genomföras och presenteras i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att upprättas. Eftersom ledningen huvudsakligen kommer att förläggas i och intill vägar samt annan infrastruktur och bebyggelse ovanför ledningarna inte kommer att förekomma, bedöms den nya ledningen inte medföra någon risk för människors hälsa. Kontakt Har ni några frågor är ni välkomna att kontakta Hanna Markström på Sweco, på telefon eller via e-post hanna.markstrom@sweco.se. Vi ber er att inkomma med eventuella synpunkter på projektet senast den 29 mars Skriftliga synpunkter kan skickas via e-post till ovanstående e-postadress eller skickas per post skickas till: Sweco Energuide AB, att. Hanna Markström, Box 34044, Stockholm. 8 (8)