4 Arkitektonisk utformning

Transkript

1 4 Arkitektonisk utformning När Rotebroleden byggs om är målsättningen att skapa en vägmiljö som är trygg och framkomlig för alla. Hänsyn ska tas till såväl trafikanter som rör sig längs med vägen som till dem som ska korsa vägen. Vägen ska anpassas till omgivningen och underordnas landskapet, snarare än tvärtom, genom att landskapets förutsättningar tas tillvara och utnyttjas vid gestaltningen av vägen. 4.1 Övergripande gestaltningsidéer Vägupplevelsen ska präglas av det omgivande landskapet och hur det förändras. Genom att bevara och förstärka de utblickar som finns i det småbrutna landskapet samt bevara träd längs den skogsdominerade sträckan får vägen sin karaktär från omgivningen. Då sträckan inte är så lång finns ingen anledning att sträva efter ytterligare variation än den som omgivningen erbjuder. Belysning, konstbyggnader och annan utrustning ges en enhetlig form som hjälper till att hålla samman sträckan. Passager över vägen ska utformas på ett tryggt, tydligt och tilltalande sätt. Det ska vara säkert att korsa vägen, det ska vara lätt att hitta till passagerna och inte råda någon tvekan om att det är här man ska gå. Passagerna ska också både passa in i landskapet och kännas inbjudande att använda. Omgivande landskap ger vägen karaktär Ett enhetligt formspråk håller samman vägsträckan Trygga, tydliga och tilltalande korsningspunkter 4.2 Vägens gestaltning Vägsektion Utgångspunkten är att vägen utförs med två körfält i varje riktning med en avsklijare emellan. Mälarvägen är en brytpunkt mellan de olika karaktärssträckorna och på grund av den tillkommande trafikplatsen en lämplig brytpunkt för förändring av vägens och vägområdets gestaltning Slänter Längs hela sträckan ska slänterna täckas med avbaningsmassor från platsen för att snabbt återanpassas till omgivningen. Genom skogen görs vägområdet smalare genom att innerslänterna får en brant lutning, max 1:2. Genom det småbrutna landskapet görs vägområdet bredare och öppnare genom att slänterna blir så flacka som möjligt, lutningen ska vara maximalt 1:4. Detta för att bättre anpassas till omgivningen. Vägen breddas enkelsidigt vilket innebär att bara den ena sidan av vägens sidoområde kommer att bearbetas. Från Stäket till Överby föreslås breddning mot söder och från Överby till Rotebro föreslås breddning på den norra sidan. Det är trots det viktigt att vägen upplevs som en sammanhållen och harmonisk enhet där vägens båda sidoområde har en utformning som samspelar. Ny bergskärning ska utföras på samma sätt som befintlig skärning på motsatt sida av vägen Mittremsa och barriär Genom det småbrutna landskapet från Rotebro till Överby, där den negativa påverkan av betongbarriären är som störst, ska den bytas ut. Dock är Mälarvägen, som är gränsen mellan karaktärssträckorna skog och öppet en ännu lämpligare brytpunkt att byta från betongbarriär till ett genomsikt- Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 15

2 ligt räcke. I och med den nya trafikplatsen bedöms ett byte där inte bli så påtagligt som om bytet sker längs en vanlig vägsträcka. På grund av ekonomiska och praktiska skäl samt av hänsyn till driftspersonalen finns önskemål om att behålla mittbarriären av betong. 4.3 Trafikplatser och planskilda korsningar Broar över Rotebroleden ska ha ett gemensamt formspråk med ett ljust, lätt och öppet uttryck genom slimmade konstruktioner. Slänter under broarna liksom sidoslänter stensätts och en tydlig avgränsning skapas mot det anslutande gräset. Passager under Rotebroleden som upplevs var och en för sig kan vara mer individuellt utformade. Även för dessa gäller att de ska vara ljusa, öppna och inbjudande Mälarvägen För att minimera intrånget i de öppna ytorna väster och öster om Mälarvägen ska trafikplatsen ta stöd i skogsterrängen söder om Rotebroleden och på kullen väster om Mälarvägen. I så stor utsträckning som möjligt ska tallar kring bensinmacken och i restytor bevaras och skyddas under byggtiden. De höga bankar som blir nödvändiga för trafikplatsen ska gestaltas med växtlighet som ansluter till omgivningen. Bankarna kommer att bryta siktlinjer i landskapet men också bilda en avskärmning mellan vägen och naturreservatet söder därom Verksamhetsområdet Trafikplatsen vid Järfälla kommuns planerade verksamhetsområde kommer att ligga i skogen och trafikförsörja det nya verksamhetsområdet samt go-cartbanan. Ramperna som leder upp till trafikplatsen kommer att ligga på höga bankar. Dessa gestaltas befintligt berg 5:1 1:2 Vägsektion vid bergsprängning. Höger sida i bild breddas. 1:4 1:4 1:2 Vägsektion genom det småbrutna landskapet. Höger sida i bild breddas. 16 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram

3 med låg gräs-, ört och buskvegetation som ansluter till det omgivande skogslandskapet. Vegetation ska sparas i så stor utsträckning som möjligt för att bevara skogskaraktären och för att snabbt få en grönskande miljö kring trafikplatsen Överby - vägport Passagen vid Överby kommer att göras som en vägport som ska fungera som passage för storvilt samt för biltrafik på enskild väg. Då porten ska fungera för vilt ska den ej belysas. Det är därför extra viktigt med en ljus färgsättning och att porten är öppen och bred för att maximera ljusinsläpp från omgivningen. Skogsområdet vid tpl Verksamhetsområdet Tpl Stäket och tpl Rotebro I denna arbetsplan görs kapacitetsutredningar för trafikplatserna Stäket och Rotebro. De kommer så småningom att hanteras i separata arbetsplaner varför de inte beskrivs vidare i detta gestaltningsprogram. 4.4 Gång- och cykelstråket Längs hela sträckan ska det finnas ett gångoch cykelstråk separerat från Rotebroleden. Det ska också med jämna mellanrum finnas möjlighet att på ett säkert sätt korsa vägen. Liksom vägen får gång- och cykelstråket sin karaktär från omgivande landskap. Öster om Mälarvägen, längs karaktärssträcka skog, sparas träd mellan bilvägen och den nya gång- och cykelbanan i den mån det är möjligt. Trädridån bildar en avskärmning mot Tallar som bör sparas vid tpl Mälarvägen. Detalj på bro med rundad brovinge och välvt tak. Sidoslänten är stensatt. Exempel på en öppen bro där man skymtar landskapets fortsättning på andra sidan bron. Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 17

4 biltrafiken för dem som går eller cyklar. I de öppnare landskapspartierna gräsbesås ytan mellan väg och gång- och cykelstråk. Gång- och cykelstråket kommer delvis att byggas nytt, delvis gå på befintlig gång- och cykelväg och delvis gå på befintlig lokalväg för bil. Detta innebär att förutsättningarna kommer att skifta längs sträckan. Stråket ska ändå upplevas som en helhet med ett gemensamt formspråk. En sammanhållande faktor är belysningen som ska vara den samma längs hela sträckan. Se vidare Belysning Gång- och cykelbroar I dagsläget finns två gång- och cykelbroar som kommer att bevaras och anslutas till det nya gång- och cykelstråket när Rotebroleden byggs om. Dessa broar kompletteras med ytterligare tre stycken passager över vägen för gående och cyklister. Två av dessa kommer att utföras som separata broar över Rotebroleden. Den tredje passagen planeras i trafikplatsen vid det nya verksamhetsområdet, där den kommer att ligga i anslutning till bilvägen. För att de nya broarna ska smälta in i landskapet ska de placeras med stöd i terrängen. Trappor och långa ramper undviks och broarna utförs i ett spann över vägen. Räckena på de nya gång- och cykelbroarna ska ges ett utseende som samspelar med befintliga broars räcken med snedställda stag. Samtliga gång- och cykelbroar, nya och befintliga, ges en gemensam färgsättning. 4.5 Viltpassager En viltutredning har genomförts för att hitta lämpliga lägen för viltpassager. Två typer är aktuella längs sträckan, för storvilt respektive småvilt. Storviltspassager kan utföras som broar över eller portar under vägen och passager för småvilt kommer att utföras med vägtrummor under vägen i anslutning till vattendrag. Befintlig gångoch cykelbro vid stallet. Exempel på gång-och cykelbro i trä som skulle passa längs Rotebroleden. Bilden är från 18 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram

5 4.5.1 Storvilt Passager för storvilt dimensioneras för älg och ska vara minst 20 meter breda. Passagerna ska skärmas av mot ljud och ljus från Rotebroleden och förses med ett naturligt marktäcke som ansluter till den omgivande naturen. Sprängsten och grovt grus ska täckas med jord och vegetationen i anslutning till passagen ska på ett naturligt sätt leda djuren dit. Det är viktigt att anslutning till omgivande mark sker i rätt nivå så att djuren ser landskapet på andra sidan. Viltbro - Katrinedal Vid Katrinedal, i den västra delen av sträckan, planeras en viltbro. Bron placeras vid en bergskärning för att få naturligt stöd i terrängen. Den ska vara bevuxen med gräs, örter och mindre buskar. Skärmarna ska utformas funktionellt och likna de bullerplank som föreslås längs sträckan. (se vidare kapitel 4.7). Mot Rotebroleden planteras en växtridå som ger trafikanten en känsla av att naturen fortsätter över vägen. Ytorna under bron, bropelare och brovingar utformas lika övriga broar över Rotebroleden. Exempel, viltbro - naturen fortsätter över vägen. Foto: Mats Lindqvist, Trafikverket Port - Överby Storviltspassagen vid Överby utformas som en port där även trafik på lokalvägen ska kunna passera. Porten ska vara så ljus som möjligt Småvilt Småviltspassager anläggs i anslutning till vattendrag under vägen, antingen i torrtrummor bredvid befintlig vattentrumma eller i en trumma som rymmer både vattendraget och en strandpassage. Underlaget ska utgöras av naturligt material, i första hand avbaningsmassor från omgivningen. I anslutning till passagen planteras, eller sparas, vegetation som leder djuren till mynningen. 4.6 Vegetation I första hand sparas befintlig vegetation för att behålla den karaktär som finns i omgivningen idag och för att snabbt ge ett grönskande vägområde. Platser där det kan vara aktuellt med nyplantering är: Vid viltpassagerna Mellan ny gång- och cykelväg och Rotebroleden Vid trafikplatserna Vid viltpassager och som avskärmning mellan bilvägen och gång- och cykelstråket sker plantering med arter som förekommer i närområdet. Planteringen ska ansluta till befintlig vegetation och upplevas som en del av landskapet. Den syftar till att återställa naturen snarare än att tillföra något nytt. Vid de nya trafikplatserna är syftet med planteringen istället att skapa en trevlig miljö kring de tillkommande byggnadsverken. Plantering med andra arter än de naturligt Sektion, bro för storvilt. Skärmar och buskage skärmar av vägen. Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 19

6 förekommande är möjligt förutsatt att växterna är lättskötta och klarar sig i den utsatta vägmiljön. 4.7 Bullerskydd Väster om Mälarvägen ska bullerskyddsåtgärder i första hand utföras som vallar. Dessa täcks med avbaningsmassor från platsen för att smälta in i omgivningen. Den sida som är vänd mot bostäder och vallens kortändar kan planteras med lägre buskar och träd för att ansluta till det omgivande landskapet. Öster om Mälarvägen där bebyggelsen ligger närmare vägen ska bullerskydd i första hand utföras som plank av trä med stående panel. Dessa målas i ljust grå kulör. För att skapa variation ges planket en utsmyckning av liggande träribbor. Vall och plank kan också kombineras för att uppnå önskad bullersänkning. I dessa fall gäller samma riktlinjer som nämnts ovan Befintlig vall - Rotebro Den befintliga vallen vid bostadområdet vid Rotebro kan behöva förstärkas för att uppnå tillräcklig bullerdämpning. Detta ska i första hand ske med plank enligt ovan. En alternativ lösning är att använda en bullerdämpande gabionmur. Längs gabionen planteras klätterväxter för att få den att grönska. Befintlig växtlighet på vallen ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Föreslagna åtgärder längs Rotebroleden från projektets skisskede. Lägen för åtgärder är låsta men exakt utformning kan komma att förändras. Motorbana Ryan Björkhagen Söderby Nyboda Trafikplats verksamhetsområdet Hemmingstorp Johannes- Listonhill fred Adolfsberg Katrinedal Karlsborg Evelund Klubbacken Linddalen Trafikplats Mälarvägen Stäket Kuppavreten Strökärr TECKENFÖRKLARING Ny enskild väg - preliminär sträckning Ny statlig väg - preliminär sträckning Ny kommunal väg - preliminär sträckning Ny statlig gång- och cykelväg - preliminär sträckning Befintligt kommunal gång- och cykelväg GC-bro/port befintlig Ny GC-bro/port - preliminär placering Ny vägbro - preliminär placering Storviltspassage - preliminär placering 20 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram Småviltspassage - preliminär placering

7 Bullerplank av trä med stående panel och ljusgrå färgsättning. På den befintliga bullervallen vid bostadsområde i Rotebro finns en stig. Växtligheten på vallen bör sparas.. Gillbo Rotebro Båtsmans- torp Vägport Överby Överby Tomtebacken Almsäter Nyhem Gillberga Skola Boda Mulltorp Kojtet Gillbergs Lillskogen Skillinge Golfbana Skillinge gamla tomt Skola Kullahagen Gröndal Lantmäteriet, dnr / ,5 1Km Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 21

8 4.8 Belysning Rotebroleden Hela Rotebroleden kommer att belysas och samma typ av stolpe och armatur ska användas längs hela sträckan. Placeringen varierar beroende på om mittavskiljaren är en betongbarriär eller ett räcke. På den sträcka där räcke används placeras belysning mitt emot varandra på ömse sidor om vägen. På sträckan med betongbarriär placeras belysningen i den. För att behålla rytmen längs vägen ska avståndet mellan stolparna vara det samma oavsett om stolparna står i vägmitt eller i vägkant Gång- och cykelstråket Belysning längs gång- och cykelstråket utförs med en och samma typ av armatur och stolpe. Armaturen ska vara lik den som används på bilvägen medan stolpen ska vara en mer småskalig Broar På broarna ska belsyning placeras i räcket för att undvika höga uppstickande stolpar. 4.9 Övrigt Vägutrustning Samma typ av räcke ska användas både som sidoräcke och som mitträcke på den sträcka där betongbarriären byts. För övrig utrustning längs vägen, som till exempel skyltar och portaler, ska ska samma typ användas längs hela sträckan samt placering ske med en medvetenhet om omgivningen. Utblickar får inte döljas Markmodellering Eventuella överskottsmassor ska i första hand användas till bullervallar. Lämpliga platser för markmodellering studeras om det blir aktuellt. Enkel och stilren vägbelsyning som skulle kunna användas längs Rotebroleden. Stolpe ESV Z2 från varmförzinkning AB. Bild från 22 Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram

9 5 Fortsatt arbete 5.1 Bygghandling Då arbetet kommer att utföras som en totalentreprenad ska detta gestaltningsprogram omvandlas till Rapport landskap och OTB. Rapport landskap kommer att innehålla en nulägesbeskrivning av landskapet samt en landskapsanalys medan OTB redovisar hur vägen ska utformas. 5.2 Trafikplatserna Stäket och Rotebro De två trafikplatserna vid Rotebro och Stäket kommer att utföras som egna entreprenader och inte ingå i den bygghandling som tas fram för vägen. Trafikplatserna utgör start och slutpunkt på leden, den ena i det småbrutna landskapet, den andra i det skogsdominerade landskapet. De ska binda samman leden samtidigt som de ska vara orienteringsmärken längs E4 respektive E18. Referenser Detaljplaneprogram för verksamhetsområde vid Rotebroleden, Järfälla kommun, Detaljplaneprogram för Kappetorp mm, Sollentuna kommun, Samrådshandling , Fördjupad översiktsplan Vällsta, Samrådshandling, 27 april - 2 juli 2012 Upplands Väsby kommun Förstudie Väg 267 TPL Stäket-TPL Rotebro, Vägverket Region Stockholm Tilläggs-PM, Förstudie väg 267, Trafikverket Effektiv utformning av ekodukter och faunabroar, Trafikverket rapport 2011:159 VGU Natur- och kulturmiljö - förslag på krav, Trafikverket publikation 2011:111 Trafikplats Rotebro är redan idag välgestaltad och utgör ett orienteringsmärke längs E4 norr om Stockholm. Utformningen av denna får inte förändras utan att samråd först sker med berörd kommun. Trafikplats Stäket ska ges en starkare karaktär så att även den blir ett orienteringsmärke längs vägen. Trafikplats Rotebro är gestaltad med vackra stenmurar som ska bevaras. Rotebroleden, översiktligt gestaltningsprogram 23

10 Trafikverket, Sundbyberg. Besöksadress: Solna Strandväg 98, Solna. Telefon :