Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm

Transkript

1 VÄGPLAN - GRANSKNINGSHANDLING Väg 193, gång- och cykelväg Madängsholm-Tidaholm Tidaholms kommun, Västra Götalands län PM Gestaltning , Projektnummer:

2 Trafikverket Trafikverket, Box 110, Skövde E-post: Telefon: Dokumenttitel: PM Gestaltning, Väg 193 Gång- och cykelväg Tidaholm-Madängsholm, Tidaholms kommun Författare: Katrine Hermansson, Norconsult AB Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/ Version: 1 Kontaktperson: Marie Söderlid, projektledare

3 Förord Trafikverket Region Väst planerar för utbyggnad av en gång- och cykelväg längs väg 193 mellan Madängsholm och Tidaholm, cirka 2,5 km lång. Projektet är en del av de åtgärder längs stråket Tidaholm-Falköping-Vårgårda-Göteborg, som redovisas i den regionala infrastrukturplanen för Västra Götalands län. Gång- och cykelvägen planeras att dras längs östra sidan av väg 193 från den gamla banvallen i höjd med Madängsholm fram till Bälteberga vid Tidaholms södra entré. Detta PM innehåller en landskapsanalys för berört område samt gestaltningsaspekter för projektet. Gestaltningen berör bland annat gång- och cykelvägens inpassning i landskapet samt utseende och karaktär för de olika tilläggen som planeras.

4

5 Innehåll Landskapsanalys sid 6 Sammanfattning...sid 6 Delområde 1. Madängsholm-Baltak... sid 6 Delområde 2. Baltak...sid 7 Delområde 3. Baltak-Tidaholm...sid 8 Delområde 4. Bälteberga...sid 8 Bedömning...sid 9 Gestaltningsprinciper sid 9 Område 1 och 3...sid 9 Område 2...sid 9 Område 4... sid 9

6 Landskapsanalys Sammanfattning Väg 193 mellan Madängsholm och Tidaholm går genom ett småskaligt och något böljande jordbukslandskap med Tidans fåra som ett markant inslag i landskapsbilden. Åkermarken är genombruten av mindre skogspartier och steniga hagmarker. Ett tydligt inslag är också ett stort antal stenmurar som bitvis ger landskapet ett randigt utseende. Det finns några enstaka stora lövträd och i den bebyggda miljön även ett par trädrader nära vägen. Bebyggelsen är av lantlig karaktär med lantbruksfastigheter och villor, en del lite större där entréerna mot vägen är kantade med grindstolpar och stora träd. Viktigast för möjligheterna till rekreation och friluftsliv i området kring väg 193 bedöms vara Tidan, som är en utpekad kanotled. Bild 1. Översiktskarta med områdesindelning Delområde 1. Madängsholm-Baltak Sträckan startar i höjd med en gammal banvall som korsar vägen. På östra sidan är banvallen ombyggd till cykelbana som leder in till Madängsholm och väster om vägen fortsätter banvallen som en stig. En gård ligger i direkt anslutning till vägen, norr om denna korsning. Vidare norrut omges vägen av åkrar som sluttar ner mot vägen på västra sidan och från vägen ner mot Tidan på den östra. I väster avgränsas åkermarken av uppbruten blandskog medan det i öster är Tidans åfåra med lövträdsdominerad strandskog som är avgränsande. På några ställen skymtas vattenytan mellan träden. Strax söder om bebyggelsen i Baltak ligger det hagmark på båda sidor om vägen. På östra sidan består den av stenig mark som är glest trädbevuxen och övergår successivt till strandskog. I väster är det mer stensamlingar och dungar av buskar och träd. Dessa hagmarker inrymmer fornlämningar på båda sidor av vägen. 6

7 Bild 3. Steniga hagmarker Bild 2. Del av den gamla banvallen som har blivit gång- och cykelbana Delområde 2. Baltak Bebyggelsen vid Baltak är koncentrerad kring båda sidor om vägen. Flera trädgårdar gränsar direkt mot vägrenen, medan det bitvis är trädbevuxna grönområden och även till viss del åkermark som kantar vägen. Här finns väl synligt vatten i form av dammar för fiskodling. Det finns en ensidig björkallé mycket nära vägen längs en trädgård på östra sidan. Dessa björkar är av skiftande kondition. Till det före detta länsmansbostället på västra sidan om vägen hör en ståtlig lindallé, också den ensidig, med stora vackra lindar. Mitt i byn ligger en ödekyrkogård och en kyrkoruin som är markerad med ett stort träkors som speglar sig vackert i dammen nedanför. I höjd med denna löper också en stig där man kan ta sig ner till ån och som används som kanotstig för att bära kanoter förbi forsen och fördämningen vid fiskodlingen. Forssträckan vid Baltak är även en av de mest besökta flugfiskesträckorna i södra Sverige. Bild 4. Björkallé i Baltak Bild 6. Ödekyrkogården Bild 5. Mäktig lindallé vid gamla länsmansbostället 7

8 Delområde 3. Baltak-Tidaholm Detta område liknar till stor del område 1 men har en lite större skala. Både Tidans åfåra och den avgränsande skogen i väster ligger lite längre bort. Här är stenmurarna som avdelar åkrarna på västra sidan tydliga och löper som långa linjer över fälten. Landskapets böljning upplevs längs den i övrigt mycket raka vägen. En trädkantad grusväg leder här ner till och över Tidan. I korsningen mellan denna väg och väg 193 står en grupp flaggstänger och en skylt som välkomnar till Tidaholm som ett tydligt landmärke. Bild 7. Långa siktlinjer och randigt utseende Bild 9. Stenmurar avdelar åkrarna Bild 8. Grusvägen leder mot Tidan Delområde 4. Bälteberga Entrén in mot Tidaholm är tydlig på ett backkrön där ett villaområde breder ut sig på västra sidan. Samtidigt hänger hagmarken kvar en bit in mot samhället och här är terrängen högre än vägen på östra sidan, till skillnad från största delen av sträckan. Vid denna entré startar en gång- och cykelbana som leder in mot samhället och gatuarmaturen har ett mer stadsmässigt utseende jämfört med övriga sträckor. Bild 10. Entrén in mot Tidaholm Bild 11. Hagmarker ligger högre än vägen 8

9 Bedömning Gång- och cykelvägen planeras att dras längs östra sidan av väg 193, bland annat eftersom detta innebär mindre påverkan på befintliga träd än om den skulle placeras på den västra sidan. Dessutom ger en gång- och cykelväg på östra sidan fördelar för rekreation längs sträckan med en god access mot Tidan på ett flertal ställen. Längs största delen av sträckan (område 1 och 3) bedöms de planerade åtgärderna inte utgöra någon betydande påverkan på landskapsbilden. Längs den bebyggda miljön i område 2 samt hagmarkerna söder härom är det angeläget att gång- och cykelvägen utformas så att påverkan på de omgivande miljöerna minimeras. Den befintliga björkallén i område 2 kommer att behöva tas ner på grund av utbyggnaden vilket innebär en negativ konsekvens för landskapsbilden. Gestaltningsprinciper Längs hela sträckan ska stora ädellövträd sparas så långt som det är möjligt. Komplettering med ny växtlighet kan göras för att markera utvalda platser till exempel i anslutning till korsningar. För områdesindelning se Bild 1. Område 1 och 3 Dragningen av cykelvägen bör följa landskapet i höjdled och utformningen av slänter och mittremsa anpassas till omgivningen. Mjuka släntövergångar ska eftersträvas och en släntbeklädnad bör väljas som kan öka den biologiska mångfalden, till exempel genom sådd av ängsfrö. Slänter max 1:3 Rundade släntkrön och -fötter Område 2 Väg 193 Bild 12. Principsektion område 1 och 3 GC-väg Befintlig mark Längs den bebyggda sträckan bör cykelvägen förläggas direkt i anslutning till vägen för att minska intrång på tomter mm. Utformning av eventuella räcken, överfarter mm anpassas till den lantliga karaktär som bebyggelsen har. På ett antal ställen finns rekreativa inslag och kopplingar mot dessa ska beaktas. Slänter max 1:3 Rundade släntkrön och -fötter Bild 13. Principsektion område 2 Område 4 Väg 193 GC-väg Befintlig mark Vid entrén mot Tidaholm anpassas utformningen till den befintliga gång- och cykelvägen. Läget för skiftet till annan gatuarmatur kan ses över för att förtydliga entrén. 9

10 Trafikverket, Box 110, Skövde. Besöksadress: Trädgårdsgatan 15D Telefon: , Texttelefon: