Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda

Transkript

1 VÄGPLAN Väg 56, X-Länsgräns - Hedesunda Gävle kommun, Gävleborgs län PM Gestaltningsprogram Ärendenummer: TRV 2014/12687

2 Trafikverket Postadress: Box 417, Gävle E-post: Telefon: Dokumenttitel: Vägplan. Väg 56 X-Länsgräns Hedesunda. PM Gestaltningsprogram Författare: WSP Sverige AB Dokumentdatum: Kontaktperson: Ragnhild Brändeskär 2

3 Innehåll 1. INLEDNING Syfte och mål Vägen dess linjeföring i landskapet Anslutningar och korsningspunkter Utblickar Slänter och diken Terrängmodulering 9 2. ELEMENT I VÄGRUMMET Plantering/växtlighet Bro Bullerskydd Vägmärken Räcken Rast- och informationsplatser Busshållplatser Viltstängsel KONSEKVENSER AV GESTALTNINGSPROGRAMMET 12 3

4 4

5 1. Inledning 1.1. Syfte och mål Syftet med gestaltningsprogrammet är att ge riktlinjer och ambitioner för utformningen av helheten och ingående detaljer längs den aktuella vägsträckan Vägen dess linjeföring i landskapet Utgångspunkten i arbetet med vägens breddning till mötesfri landsväg har varit att göra så litet ingrepp som möjligt samt fortsatt anpassa vägen till det omgivande landskapet. Själva breddningen sker på den västra sidan, vilket valts efter att hänsyn har tagits till det befintliga landskapets topografi och karaktär. Norr om korsningen med väg 516 vid Smedsäng är vägens linjeföring i landskapet mjuk, kurvorna är långa och svagt böljande med god överblickbarhet. Söder om Smedsäng består vägen främst av två långa raksträckor, varav den södra även är en så kallad reservlandningsbana för militära flygplan. Den norra raksträckan (figur 1) har ett krön mellan Smedsäng och Nyvallen som begränsar sikten. Figur 1. Smal väg genom skogen mellan Nyvallen och Smedsäng Genom breddningen ökar vägrummet, vilket blir tydligast för dagens smala sträcka från Smedsäng söder ut till flygrakan. Mitträcke sätts upp längs hela sträckan, förutom vid korsningarna. Detta medför att vägen blir ännu tydligare i landskapet. 5

6 1.3. Anslutningar och korsningspunkter Längs den aktuella sträckan finns flera korsningspunkter. Det är viktigt att dessa får en genomarbetad utformning i syfte att öka trafiksäkerheten. Utformningen ska ge god överblickbarhet utan att vara ett dominerande inslag i landskapet. Vid Smedsäng finns behov av passage för oskyddade trafikanter. En separat gång- och cykelväg föreslås på den östra sidan, mellan korsningarna med Smedsängsvägen och väg 516/Kvarndammsvägen. Passager med refug (så kallad mitt-ö) bör anläggas på båda sidor om Ålboån, och ny bro för gång- och cykelvägen anläggs över ån. I samrådshandlingen finns två alternativa placeringar av bron: antingen intill nuvarande vägbro eller en bro som följer den gamla vägsträckningen, något längre österut med anslutning till väg 516 öster om bostadsgården vid korsningen, se figur 2. Vägen kommer inte att breddas över Ålboån. De smalare körfälten, avsaknaden av mitträcke, de nya refugerna för passager (med kompletterande belysning), sidoräcken mot gång- och cykelväg samt ny gång- och cykelbro bedöms sammantaget signalera en trafikmiljö med lägre hastighet. Det är viktigt att alla dessa ingående delar samverkar ur gestaltningssynpunkt. Figur 2. Vägförslaget vid Smedsäng och passagen av Ålboån 1.4. Utblickar Vägen omfamnas till större delen av skogslandskap och det finns få utblickar längs sträckan. I de norra delarna finns fina utblickar där vägen passerar genom jordbrukslandskapet vid Norra Brunn, se figur 3. Området kring korsningen vid BoJepps (väg 509) präglas av större uppställningsytor för lastbilar och närhet till småindustribyggnader. Kring Smedsäng finns bostadshus nära och vissa öppningar kring Ålboån. Vid Nyvallen finns en gårdsmiljö och ett smalt stråk av öppen odlingsmark. Strax söder om Nyvallen anas en mindre odlingsmark på den östra sidan genom skogen. Vid korsningen med väg 272 (utanför Gysinge) finns en informationsplats och här öppnar sig landskapet mot Dalälven i söder. 6

7 Figur 3. Det öppna landskapet mot Norra Brunn Dessa utblickar är mycket viktiga för trafikanternas upplevelse av vägen, som i övrigt är relativt monoton. Utblickarna är viktiga att beakta och om möjligt bör de förstärkas genom exempelvis gallring inom vägområdet Slänter och diken Vägens slänter bör anpassas till den omgivande karaktären i landskapet. Detta innebär flacka slänter i öppet odlingslandskap och brantare slänter i skogslandskap. En släntlutning på 1:4 är att eftersträva för att undvika att sidoräcken sätts upp och för att uppnå god anpassning till landskapet. Denna principiella utformning gäller i vägförslaget. Slänter ska avslutas med en konkav avrundning mot befintlig mark och bör inte vara v- formade. Övergången ska kännas naturlig i landskapsbilden. Slänter samt sidoområden i skogsmark ska täckas med avbaningsmassor, antingen från platsen eller av motsvarande kvalitet. Avbaningsmassor (inklusive marktäckande växtlighet) som avtäcks från skogen (eller jordbrukslandskapet) föreslås läggas upp i depå. För att återskapa en naturlig vegetation läggs avbaningsmassorna på nya slänter, det vill säga mot jordbruksmark och gräsytor används jord från åker och gräsmark och mot skogsmark används jord från skogen för att gynna återetablering. Avbaningsmassorna innehåller fröer, plantor och rotbitar som gynnar självetableringen av vegetationen. Det är därför viktigt att inte blanda massor från skogsmark med massor från jordbruksmark. Slänter ska även sprutsås med fröblandning som är anpassad efter det omgivande landskapet för att säkerställa att slänterna kläs med vegetationen och smälter in i landskapet. Detta är särskilt viktigt vid de mer öppna sträckorna (vid Norra Brunn, BoJepps/väg 509, Smedsäng/väg 516, Nyvallen samt korsningen väg 272). 7

8 Figur 4. Gård vid Nyvallen För att undvika ett hårt intryck och för att anpassa vägen till landskapet på ett naturligt sätt får slänterna inte täckas med kross eller makadam. Detta skulle skapa en alltför skarp gräns mellan väg och landskap. Propellerbladsslänter (där lutningen varieras mjukt) är att eftersträva istället för skarpa slänter vid större skärningar, vilket möjligen kan bli aktuellt norr om korsningen med väg 516, se figur 5. Figur 5. Utformning med varierande släntlutning (propellerbladslänt). Figuren är hämtad ur Trafikverkets Råd för vägars och gators utformning (Dokumentsförteckning 2015:087) Bankhöjderna blir generellt låga och de bör utformas så att vägen fortsatt upplevs som mjuk, naturlig och logiskt förankrad i landskapet. 8

9 1.6. Terrängmodulering Överskottsmassor kan användas till att skapa markmoduleringar som är anpassade till landskapet. God markmodulering innebär att vägen förankras i landskapet och att vägens dominans kan minskas. Moduleringarna ska gestaltas så att dessa smälter in i landskapsbilden, och när breddningen av vägen är klar ska man inte kunna se var överskottsmassorna placerats. 9

10 2. Element i Vägrummet 2.1. Plantering/växtlighet Längs den aktuella sträckan sker inga nyplanteringar. Istället kläs sidoområdena in av avbaningsmassor (inklusive marktäckande växtlighet) och sprutsås med glest växande gräs för att få ett grönare vägrum och för att få vägen att smälta in i landskapet. Om behov av plantering skulle uppstå får enbart inhemska samt platsspecifika arter användas Bro Vid Smedsäng passerar vägen över Ålboån. Den befintliga bron behålls, med relativt smala körfält och utan mitträcke. Det finns två alternativ (se avsnitt 1.3) till hur en ny gång- och cykelväg ska passera Ålboån. Oavsett alternativ är det viktigt att bron gestaltas på ett sådant sätt att den inte blir ett främmande inslag i landskapet (figur 5). Det är sannolikt att bron utförs som en fackverksbro av stål eller en prefabricerad träbro. Färgsättning av en stålbros fackverk och räcke ska ske med omsorg och hänsyn till omgivningen, en neutral (grå) färg kan då vara lämplig. Även de kraftiga delarna på en träbro är viktiga att färgsätta rätt, exempelvis i faluröd kulör. En träbro smälter väl in i omgivningen och är att föredra ur gestaltningssynpunkt. Figur 6. Gamla vägsträckningen över Ålboån 10

11 2.3. Bullerskydd Enligt de bullerberäkningar som utförts kan anläggande av skydd längs vägen bli aktuellt vid två fastigheter, dels vid Nyvallen och dels vid Smedsäng. Om lägre hastighet beslutas vid Smedsäng blir bullerskydd längs vägen troligen inte aktuellt här. I båda fallen bör en eventuell skärm utföras som rödmålat träplank, eventuellt kombinerat med en lägre vall. Skärmens höjd bör inte överstiga 2,5 meter. Bullerskydd ska utformas med omtanke. Form, material och detaljutformning ska väljas i syfte att uppnå ett gott samspel med det omgivande landskapet. Bullerskärm ska anpassas till terrängen. Trappning av skärmen ska detaljstuderas i elevation för att skapa god gestaltning. Det är viktigt att skärmen inte blir ett dominerande och oroligt inslag i landskapsbilden. Bullerskärm ska konstrueras med beständiga material som åldras på ett naturligt sätt. Kulörer som väljs ska vara av en naturlig nyans och kopplas till det omgivande landskapet. Utformningen på bullerskärm ska vara neutral. Den sida av bullerskärmen som vänder sig mot vägen ska utformas med hänsyn till vad som hinner uppfattas vid den aktuella hastigheten som trafikanterna färdas i. Den andra sidan, som vänder sig bort från vägen, ska utformas med hänsyn till den gående/iakttagande människans rytm. Denna sida kan vara mer omsorgsfullt detaljerad för att förhöja de estetiska värdena Vägmärken Vägmärken styrs av lagstiftning och kan påverkas ytterst lite när det gäller utformning, placering och omfattning. Vägmärken ska, om möjligt, inte placeras så att de stör utblickar från vägen Räcken Längs hela den aktuella sträckan sätts mitträcken upp, förutom vid korsningspunkterna och vid bron över Ålboån. Där lutningarna på slänterna är för branta eller där vägbanken blir för hög sätts sidoräcken upp. Räcke krävs även för avgränsning mot gång- och cykelbana vid Smedsäng Rast- och informationsplatser Rastplatsen vid BoJepps, i anslutning till den restaurang som brann ner under december 2014, kommer att avvecklas. Markområdet kommer att återgå till fastighetsägare, efter att vägrätt dragits in. Avfarten kommer att tas bort och ersättas med vägdike. Övrig förändring av nuvarande rastplats beslutas i senare skede. Informationsplats finns vid korsningen mot Gysinge (väg 272). I denna vägplan ingår ingen förändring av informationsplatsen Busshållplatser Busshållplatserna vid Nyvallen får nya lägen och utformas i enlighet med Trafikverkets och X-Trafiks standard. Hållplatserna blir så kallade fickor, med kantsten mot yta för resenärer. Eventuellt förses hållplatsen i riktning mot Hedesunda och Gävle (östra sidan) med väderskydd, enligt X-Trafiks standard. 11

12 2.8. Viltstängsel Enligt den faunapassageplan som tagits fram är det inte aktuellt med viltstängsel längs sträckan. Återkommande röjningar av sly i vägens närområde verkar för att förbättra trafikantupplevelsen. 3. Konsekvenser av gestaltningsprogrammet De visuella konsekvenserna kan bedömas ur ett trafikantperspektiv (hur trafikanterna upplever vägen och landskapet) eller åskådarperspektiv (hur en betraktare utifrån ser på vägen). Syftet med breddningen av vägen är att göra så litet ingrepp som möjligt i landskapet och samtidigt höja trafiksäkerheten för både skyddade och oskyddade trafikanter. Breddningen av vägen medför mycket liten påverkan på landskapsbilden som helhet för åskådarperspektivet. Få människor bor och verkar i vägens omedelbara närhet, och förändringen bedöms som sammantaget som liten. Förändringarna blir störst vid Smedsäng och Nyvallen, och bedöms till viss del som positiva. Breddningen bedöms ha en liten påverkan på trafikantperspektivet under förutsättning att slutligt genomförande sker i samspel med det omgivande landskapet. Under och direkt efter byggtiden kommer de estetiska värdena att påverkas som mest. Men med tiden kommer vegetationen kring vägen att etablera sig och vägen kommer då att bli mindre dominant i landskapet och på sikt smälta in väl. 12

13

14 Trafikverket Box 417, Gävle. Besöksadress: Norra Kungsgatan 1, Gävle Telefon: , Texttelefon: