GESTALTNINGSPROGRAM Väg E4, delen Salmis-Haparanda. Haparanda kommun, Norrbottens län. Objektnummer: ARBETSPLAN

Transkript

1 GESTALTNINGSPROGRAM Väg E4, delen Salmis-Haparanda Haparanda kommun, Norrbottens län Objektnummer: ARBETSPLAN

2 Dokumenttitel: Gestaltningsprogram - Väg E4, delen Salmis-Haparanda Utgivningsdatum: Ärendenummer: TRV 2010/715 Objektnummer: Kommun: Haparanda Län: Norrbotten Utgivare: Trafikverket Region Nord, Box 809, LULEÅ Besöksadress: Sundsbacken 2-4, telefon: Kontaktperson: Projektledare Andres Lindmark, Trafikverket, Biträdande projektledare: Maria Erlandsson, Trafikverket Uppdragsledare: Erik Maksimainen, Sweco

3 Innehåll Bakgrund... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Projektets mål... 4 Transportpolitiska mål... 4 Förutsättningar...5 Områdesavgränsningar...5 Utredningar och planer...5 Vägåtgärderna...6 Landskapsanalys...7 Gestaltning... 9 Övergripande gestaltningsprinciper...9 Slänter...9 Artrika vägkanter...10 Väganordningar...10 GC-tunnlar och Vägtunnel...11 Järnvägsbro...11 Vuonoviken Entré Haparanda Fortsatt arbete

4 Bakgrund Det här gestaltningsprogrammet är upprättat i samband med den nya arbetsplanen för väg E4, delen Salmis-Haparanda i Haparanda kommun. Regeringen har satt upp ett arkitekturpolitiskt mål, som beskrivs i proposition 1997/98:117 Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. För att leva upp till kraven är en åtgärd att upprätta ett gestaltningsprogram. Där lyftas frågor om arkitektur och formgivning fram och bidrar till en god gestaltad offentlig miljö. Vägmiljön bör utformas så att framkomlighet och trafiksäkerhet tillgodoses samtidigt som det visuella intrycket av vägen är positivt, både för trafikanterna och för betraktare vid sidan av vägen. Vägens arkitektur ska vara anpassad både till vägens funktion och till omgivande landskap. Gestaltningsfrågorna har relevans för många delar av vägprojektet vägutformning, broutformning, miljökonsekvensbeskrivning m.fl. och är aktuella i alla skeden från förstudie till drift och underhåll. Tyngdpunkten ligger i projekteringsfasen, arbetsplan och bygghandling, där den faktiska utformningen av vägen och dess sidoanläggningar sker. Syfte Syftet med gestaltningsprogramet är att analysera landskapet och gestaltningsförutsättningarna för ombyggnaden av vägen. Möjliga och relevanta åtgärder föreslås för att säkra de gestaltningskvaliteter som finns längs sträckan. Vägen ska på bästa sätt anpassas till landskapets värden, dvs natur, kultur och landskapsbild som helhet. Mål Projektets mål Väg E4 tillhör det nationella stamvägnätet och utgör pulsådern längs Norrlandskusten med förbindelser mot Norge, Finland och norra Ryssland. Väg E4 ingår även i det transeuropeiska vägnätet (TEN-vägnätet), som i sin tur ska erbjuda användarna en infrastruktur av hög kvalitet. Nätet ska även garantera användarna en hög, jämn och kontinuerlig nivå på service, komfort och säkerhet. Projektets mål är att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten på sträckan. Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Funktionsmål (tillgänglighet) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa) Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. 4

5 Förutsättningar Områdesavgränsningar Aktuell sträcka är ca 7 km lång, 9 meter bred och ligger längst i norr på E4, se figur 1. Sträckan är från västra infarten till Salmis fram till cirkulationsplatsen vid Björka handelsområde i Haparanda. Skyltad hastigheten är idag 90 km/tim förutom vid Salmis norra där skyltad hastighet är 70 km/tim. Vägen projekteras för referenshastighet 110 km/tim. Flödet på vägen är cirka 4500 fordon/dygn (2010). Utredningar och planer Vägverket har upprättat en förstudie för vägen under år Under 2001 togs också en arbetsplan fram för ombyggnad till mötesfri väg. Arbetsplanen var mer omfattande än nuvarande förslag med t ex nya trafikplatser och ny bro över järnvägen. Den har efter det omarbetats till att likna arbetsplanens nuvarande förslag. Ett gestaltningsprogram för infarterna till Haparanda på vägarna E4 och 99 har tagits fram under Detta program har nyttjats som inspiration till delen närmast Haparanda. En översiktsplan för Haparanda kommun antogs av kommunfullmäktige Vägsträckan ligger inom fördjupningarna av översiktsplanen för Haparanda centralort och Vuono-Salmis gjordes en utredning över var det lämpligen skulle finnas GC-portar längst sträckan, vilket resulterade i en justering av arbetsplanen. Salmis Figur 1: Projektets utbredningsområde HAPARANDA 5

6 Vägåtgärderna Väg E4 har mellan Salmis och Haparanda ett antal allmänna och enskilda väganslutningar, vilket gör vägen otillfredsställande ur trafiksäkerhets- och framkomlighetssynpunkt. Separering av olika trafikantgrupper saknas på större delar av vägsträckan. Projektet innebär ombyggnad av väg E4 i befintligt läge till mötesfri väg. Delar av sträckan bibehåller den befintliga vägbredden och får endast ett körfält i vardera riktningen. För att ge möjlighet till omkörning breddas vissa sträckor till 2+1 eller 2+2 körfält. Vägen breddas då till 14 respektive 18,5 meter. Tre nya portar ska byggas längs sträckan. 2 GC-portar varav en norr om Salmis och en Vid Vuono. Den tredje porten är en kombinerad väg och GC-port som ska byggas mellan Vuono och Leppikari där det finns en småbåtshamn. Portarna ska också fungera för skoteråkning. Vägen kommer att få fyra s. k. C-korsningar två åt vardera håll. C- korsningarna har separata körfält för vänstersvängande trafik. Korsningarna placeras två och två men med en förskjutning mellan dem, se figur 2. Vid dessa anpassas de anslutande vägarna till korsningarna. Några ersättningsvägar föreslås längs väg E4 för att tillgodose tillgänglighet till angränsande markområden. Ett antal anslutningar till väg E4 kommer att stängas för att öka trafiksäkerheten. Där kan trafiken i stället nyttja andra befintliga vägar eller de föreslagna ersättningsvägarna för att komma ut på väg E4. Vägens sidoområden kommer att trafiksäkras. Detta innebär att branta slänter görs flackare och att oeftergivliga föremål (träd, trumändar mm) inom säkerhetszonen, 10 m från vägkant, tas bort. Om dessa åtgärder inte är lämpliga kan de ersättas av sidoräcke. Var olika åtgärder ska göras är ännu inte bestämt. Viltstängsel sätts upp längs vägen. Figur 2: Två C-korsningar i förskjutning 6

7 Landskapsanalys Landskapsanalysen är gjord som en enkel sekvensanalys, se figur 3. Sekvensanalysen är gjord från väst till öst. Sträckan börjar med halvöppen mark med bebyggelse vid infarten till Salmis. I sträckans västligaste del finns ett småskaligt landskap med delar av bebyggelsen i Salmis, små odlade marker och dungar av träd. Söderut finns en igenväxande havsvik. Därefter kommer en lång sträcka som domineras av barrskog med lövinslag. Längs den här sträckan går vägen delvis i skärning. Mot slutet av sträckan med barrskog kommer ett litet andhål med öppen mark. Barrskogen dominans upphör vid passage över Vuonoviken. Där passerar E4 på bank över den innersta delen av viken. Vatten finns på båda sidor och söderut öppnar sig en vidsträckt vy över strandängarna och havet. Efter passagen över går landskapet till blandskog med små öppna marker och viss bebyggelse. I västra delen av blandskogssträckan går vägen i skärning, i östra blir lövinslaget större och marken är flack. Ungefär mitt på lövskogssträckan passerar vägen en före Blandskog Vuono Lövskog Externhandel Järnvägsbro Öppen mark Vuonoviken Före detta havsvik Öppen mark Halvöppet Salmis Barrskog Vattenrum Landmärke Barrskog Blandskog Lövskog Figur 3: Sekvensanalys 7

8 detta Salmishavsvik där går vägen på låg bank genom gles fuktig björkskog. Söderut finns utblick över öppen våtmark. Österut framgår den gamla vägsträckningen mot Haparanda. Vid byn Vuono öppnar landskapet upp sig. Byn är ett exempel på en för E4-trafikanten viktig öppning i det flacka skogslandskapet. Öppna fält, dungar av björk och andra lövträd dominerar norr om vägen, medan barrskogen breder ut sig söder om densamma. Kraftledningen gör att vägrummet blir bredare än vanligt. Vid Haparandas infart ser man en trädbevuxen vall åt söder och öppen mark mot norr. På den öppna marken finns flertalet externhandelsbyggnader och bakom dem skymtas jordbruksmark. Sträckan slutar sedan vid första rondellen in mot Haparanda stad. Efter byn kommer sluten vegetation som består av lövskog med inslag av barrträd. Det märks att vägen går på nordliga breddgrader då vegetationen till största del består av björk med fjällkaraktär. Ett landmärke längst sträckan är bron över järnvägen. Mot slutet av sträckan börjar man se tecken på att man närmar sig ett större samhälle. I fjärran syns rök från värmeverket i Torneå och man skymtar några större industribyggnader. 8

9 Gestaltning Övergripande gestaltningsprinciper Vägmiljön bör utformas så att framkomlighet och trafiksäkerhet tillgodoses samtidigt som det visuella intrycket av vägen är positivt, både för trafikanterna och för betraktare vid sidan av vägen. Vägens arkitektur ska vara anpassad både till vägens funktion och till omgivande landskap. Vid ombyggnad av en befintlig väg, som det är frågan om i detta fall, kan inte vägens linjeföring eller placering i landskapet påverkas. Vägens trafiktekniska standard med två, tre eller fyra körfält påverkar upplevelsen av vägen. Förslaget innebär att breddning delvis sker inom känsliga landskapsavsnitt och utformningen måste uppmärksammas i kommande projektering. Ersättningsvägar, som delvis går i ny sträckning och delvis följer befintliga småvägar, är i en mindre skala. Här kan estetiska hänsyn tas på ett annat sätt när vägens linjeföring arbetas fram. I båda fallen spelar detaljutformning i sidoområdet och även val av och utformning av väganordningar som belysning stor roll för hur vägen upplevs. Utformningen av vägmiljön ska syfta till att skapa en säker vägmiljö som är lätt att orientera sig i och att resan längs vägen skall bli varierad och upplevelserik. Slänter Vägsträckan går till största del genom skogsmark och landsbygdsmiljö och någon högre grad av estetisk bearbetning behövs därför inte. Vägslänterna som påverkas av åtgärder ska utformas för att en god anpassning till omgivande landskap ska möjliggöras. Alla slänter ska ha väl avrundad släntkrön och släntbotten, se figur 4. Alla ytterslänter täcks med avbaningsmassor. Vid brist på avbaningsmassor kan jord från terrass användas under avbaningsmassorna. Figur 4: Typsektion 9

10 Avbaningsmassor används för att de innehåller rötter och fröer från platsens naturliga flora. De massor som används ska komma från samma landskapskaraktär som där de placeras. Vilket menas att de massor som kommer från jordbruksmark ska återanvändas på slänter runt jordbruksmark och avbaningsmassor från skogsmark ska användas på skogsmark. Att täcka slänterna med fel typ av jord, leder till att en för platsen främmande vegetation uppkommer, vilket ger oönskade kontraster mot omgivningen. Ersättningsvägen detaljstuderas när läget slutligen bestäms i den kommande lantmäteriförrättningen för att eventuellt kunna förbättra landskapsanpassningen ytterligare genom anpassning till terrängen i dess detaljer (eventuella solitärträd, stora stenblock, mindre höjder/sänkor etc). Väganordningar Bullerplank Idag saknas bullerskydd längs sträckan. Bullerskydd behövs på tre ställen längst sträckan det är på första delen vid Salmis 0/100-0/160, Vid de artrika vägkanterna 3/200-3/260 och vid infarten till Haparanda 6/640-6/740. De bullerskärmar som blir längs sträckan ska vara gjorda av trä med stående panel och målade med en faluröd nyans se figur 5. Räcken De räcken som ska användas på sträckan är balkräcken. Vajerräcken hade varit att föredra för deras genomsiktlighet men de uppfyller inte vägens säkerhetskrav. Belysning Belysning kommer att finnas vid korsningar och i portarna. Belysningen utformas med hänsyn till gångtrafikens skala, stolphöjd och avstånd, ljusfärg etc. där sådan är aktuell. Busshållplatser På sträckan anläggs fyra nya bussfickor, två i vardera riktningen. Dessa bussfickor är gjorda enligt VGU. Placering av busskurer sker av Länstrafiken Norrbotten. Artrika vägkanter Artrika vägkanter finns mellan sektion 3/100 och 3/500. Vägkanten har en rik population av den rödlistade arten praktnejlika och andra hävdgynnade arter. Inom det här området ska slänterna röras så lite som möjligt men där schakt är ofrånkomlig ska den utföras enligt beskrivning i PM miljö. Figur 5: Illustration över bullerplanksutformning. 10

11 GC-tunnlar och Vägtunnel Det byggs tre portar under E4, två för endast gång och cykeltrafik och en för lättare fordonstrafik i kombination med gång- och cykeltrafik. Portarna blir 17 meter långa vilket gör att god belysning är ett måste. Slänterna i anslutning till portarna täcks med avbaningsmassor för att få en god etablering av vegetation men för att hålla portarna trygga hålls slänterna fria från slyvegetation, se figur 6. Figur 6: Sektion över GC-tunnlar Järnvägsbro Bron över järnvägen breddas till 17 m för att rymma ett fält för cykeltrafik. En sommargångväg finns längs med tågspåret, se figur 7. För att skapa en trygg passage för cyklister och gångtrafikanter är det viktigt att slänterna ner mot cykelvägen under bron hålls fria från sly och annan hög vegetation. En god belysning är också viktigt för att skapa trygghet. Figur 7: Sektion Järnvägsbro 11

12 Vuonoviken Vuonovilken är ett tydligt landmärke för sträckan och ger utblickar över Bottenviken, se figur 8. Det är viktigt att dessa utblickar behålls. Vilket innebär att vägkanterna ska slyröjas ända ner till vattnet på båda sidor om vägen, se figur 9. Sidoräcken bör om möjligt undvikas. Vid Vuonoviken sker ingen breddning av vägbanan utan ett körfält i vardera riktning behålls. Däremot breddas vägbanken från 9 m till 10 m för att rymma en grusad sommargångväg på sidan. Sommargångvägen kommer att underlätta för det rörliga friluftslivet. Inget vinterunderhåll sker på den utan användningen avser sommartid. Figur 8: Vy över Vuonoviken När breddning görs är det viktigt att naturliga stränder eftersträvas. Marktäckning på slänterna görs med tillvaratagna massor inget erosionsskydd kommer att behövas. Figur 9: Vy över E4 på bank och Vuonoviken 12

13 Entré Haparanda Längst den sträcka närmast Haparanda föreslås en trädrad på den norra sidan från sektion 6/800 till 7/040. En trädrad längst den här sträckan ger ett mer stadsmässigt intryck av vägen och signalerar att man närmar sig tätbebyggt område. Trädraden skapar också ett smalare vägrum som kan få en hastighetsdämpande inverkan. Trädraden placeras utanför cykelvägen eftersom den annars hamnar innanför säkerhetszonen. Figur 10: Planerad trädrad längs sektion 6/800-7/

14 Fortsatt arbete Efter arbetsplansarbetet kommer framtagandet av en bygghandling. Dessa gestaltningsprinciper ska då detaljstuderas och införlivas i den framtida bygghandlingen. 14

15 15

16 Trafikverket, Box 809, Luleå Telefon: , Texttelefon: