Väg 267, Rotebroleden Delen Tpl Stäket - Tpl Rotebro Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna kommuner, Stockholms län

Transkript

1 MILJÖBESKRIVNING VÄGPLAN Väg 267, Rotebroleden Delen Tpl Stäket - Tpl Rotebro Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna kommuner, Stockholms län Granskningshandling Uppdragsnummer:

2 Dokumenttitel: Väg 267, Rotebroleden, delen Tpl Stäket - Tpl Rotebro Skapat av: Vectura Consulting AB Dokumentdatum: Dokumenttyp: Miljöbeskrivning Dokument ID: Ärendenummer: TRV 2011/59641 Uppdragsnummer: Version: 1 Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Jan-Erik Gunnestedt, projektledare, Trafikverket, tfn: Specialiststöd miljö: Annika Häger, Trafikverket Uppdragsansvarig: Ulrika Burman, Vectura Consulting AB, tfn: Teknikansvarig miljö: Elaine Hallin, Vectura Consulting AB Ansvaring miljöbeskrivning: Edit Eriksson, Vectura Consulting AB Layout: Pehr Rylander, Vectura Consulting AB Foto: Vectura Consulting AB (om inget annat anges) Tryck: Arkitektkopia Distributör: Trafikverket, Solna Strandväg 98, Solna, telefon:

3 Enköping V Ryd Strängnäs E18 Uppsala E4 Sundby Bålsta E20 Granhammar Södertälje I 1 E4 Märsta Kungsängen Stockholm Tumba Vallentuna Upplands- Väsby Täby Lidingö Västerhaninge Nynäshamn E18 Åkersberga Norrtälje Edsby Hammarby St. Väsby 268 E4 Upplands Väsby Bollstanäs Fresta E18 Stäket Stäksön Görväln Kallhäll Villastaden E Km Orienteringskarta väg 267, Rotebroleden 267 Järvafältet Säbysj. Rotebro Norrviken 265 Viby Törnskogen Häggvik 262 Edsberg

4 Innehåll 1 SAMMANFATTNING Mål och åtgärder Konsekvenser Byggtiden MILJÖBESKRIVNING I VÄGPLANEN Planerade åtgärder Markanvändning och kommunala planer Ny infrastrukturlagstiftning Miljöbeskrivning Avgränsningar för miljöbeskrivningen Om bedömning av konsekvenser Miljölagstiftningen Miljöbedömningens inflytande på projektet MILJÖKONSEKVENSER Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö Vilt Friluftsliv och framkomlighet för oskyddade trafikanter Vatten Buller Luftkvalitet Hushållning med naturresurser Byggtiden VÄRDERING OCH SAMLAD BEDÖMNING Sammanfattning av konsekvenser för relevanta aspekter...73

5 4.2 Samlad bedömning av effekter, konsekvenser och måluppfyllelse Överensstämmelse med lokala och regionala miljömål samt miljökvalitetsnormer Överensstämmelse med miljökvalitetsnormer FORTSATT ARBETE Nästa steg i planerings- och projekteringsprocessen Tillkommande prövning Miljöuppföljning REFERENSER...82 BILAGOR Bilaga 1: Miljökartor Bilaga 2: Influensområde Bilaga 3: Intrång naturreservat Bilaga 4A: Bullerkartor nuläge Bilaga 4B: Bullerkartor prognosår med åtgärder Bilaga 4C: Bullertabell Bilaga 5: Kulturmiljöobjekt

6 1 Sammanfattning 1.1 Mål och åtgärder De åtgärder som planeras sker i syfte att förbättra framkomligheten för bil- och kollektivtrafiken samt för natur och friluftsliv på och vid väg 267, Rotebroleden, samt förbättra trafiksäkerheten för alla trafikantgrupper. Planerade åtgärder för att uppnå detta är breddning av vägen till en 2+2 väg, två planskilda trafikplatser, nya passager för gående, cyklister och vilt och skapandet av ett sammanhållet stråk av gång-och cykelvägar längs hela sträckan. Utförligare beskrivning finns i vägplanen, avsnitt 3.3 Val av utformning och lokalisering. En kraftig ökning av trafikmängden på vägen bedöms uppstå oavsett om detta projekt genomförs eller ej. Ett sammanhängande gång- och cykelstråk mellan Stäket och Rotebro liksom nya gångoch cykelpassager över väg 267, Rotebroleden, förbättrar förutsättningar avsevärt för människor att enkelt röra sig längs med vägen, tvärs den och för att få tillgång till Östra Järvafältets naturreservat och andra rekreationsområden i närheten av vägen. Väg 267, Rotebroleden utgör en barriär i Järvakilens grönstruktur, även för de vilda djuren. Nya faunapassager kommer att minska denna barriäreffekt och förbättra det ekologiska sambandet inom kilen. Intrång kommer att göras i Östra Järvafältets naturreservat i samband med breddning av vägen och den nya trafikplatsen vid Mälarvägen, men det bedöms inte medföra negativa konsekvenser för reservatets värden som helhet. Landskapsbilden förändras av nya element i vägrummet, främst trafikplatserna och bullerskärmar i det öppna landskapet. Flera av projektets åtgärder innebär ingrepp i kulturmiljön, vilket resulterar i minskad historisk läsbarhet. Föroreningshalterna i vägdagvattnet bedöms öka till följd av breddning av vägen och ökad trafikmängd. Genom att anlägga väl utformade diken och sedimentationsytor bedöms projektet ändå inte medföra ändrad påverkan på de berörda grund- och ytvattenförekomsterna. Naturresurser kommer att förbrukas i form av berg- och jordmassor samband med anläggande av planerade åtgärder. De negativa effekter som framför allt följer av den ökade trafikmängden är buller och luftföroreningar. Inom projektet kommer därför bullerdämpande åtgärder att vidtas, i syfte att inga bostäder ska utsättas för bullernivåer över gällande riktlinjer, så långt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Den prognostiserade trafikökningen medför ökade utsläpp av luftföroreningar, detta sker dock i en miljö med goda ventilationsförhållanden vilket leder till stor utspädningseffekt mellan vägen och bostäderna. Projektet kommer dock innebära en viss ökning av halterna i bostadsområdena. 1.2 Konsekvenser Konsekvenserna för gående och cyklister, arbetspendlare och friluftsutövare, liksom för de vilda djuren bedöms som positiva, tack vare förbättrad framkomlighet. För friluftslivet uppstår dock negativa konsekvenser till följd av det ökade vägtrafikbuller som innebär en försämrad kvalitet på de rekreationsområden som finns nära vägen. 6 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

7 Projektets konsekvenser för naturmiljön blir både positiva (förbättrat ekologiskt samband) och negativa (intrång i naturreservatet). Konsekvenserna för yt- och grundvatten bedöms som oförändrade. De skyddsåtgärder som kommer vidtas med avseende på buller kommer ge positiva konsekvenser för många närboendes boendemiljö. Risken för bestående skador på mark, vatten, brunnar, byggnader och andra anläggningar bedöms, med erfarenhet från Trafikverkets tidigare genomförda entreprenader, som mycket liten. Sammantaget bedöms projektets byggskede innebära tillfällig och övergående negativ påverkan på människors hälsa och miljön. En negativ konsekvens bedöms uppkomma gällande luftföroreningar främst till följd av den prognostiserade trafikökningen. Projektets konsekvenser för kulturmiljön och landskapsbilden bedöms bli måttligt negativa. 1.3 Byggtiden Under byggtiden kan det uppstå temporära störningar på grund av sprängnings- och krossningsarbeten, transporter av material, damning, föroreningar på kringliggande vägar, buller från arbetsmaskiner m.m. Det finns även risk för skador på enskild egendom, fornlämningar samt mark och vattendrag. Några små markintrång görs i naturområden. Temporära störningar kommer att vara ofrånkomliga, men minimeras genom krav på entreprenörens miljöarbete. Skyddsåtgärder och restriktioner för byggtiden kommer att tas fram i samråd med berörda kommuners miljökontor. Inför byggskedet ska en riskanalys genomföras som omfattar identifiering av miljörisker i byggskedet. Allmän aktsamhet ska iakttas i byggskedet. Åtgärder vidtas vid behov för att minimera störningar för närboende. Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 7

8 2 Miljöbeskrivning i vägplanen 2.1 Planerade åtgärder Vägplanen omfattar väg 267, Rotebroleden, mellan trafikplats Stäket (E18) och trafikplats Rotebro (E4) samt en del av Mälarvägen. Vägplanen innebär en breddning av väg 267, Rotebroleden, till 2+2 väg, planskilda trafikplatser vid Mälarvägen samt vid planerat verksamhetsområde i Järfälla kommun, justering av befintliga korsningar samt passager för gående, cyklister och vilt och skapandet av ett sammanhållet stråk av gång-och cykelvägar längs hela sträckan. Planerade åtgärder beskrivs i vägplanen, avsnitt 3.3 Val av utformning och lokalisering. Väg 267, Rotebroleden, är en viktig tvärförbindelse mellan E4 och E18 och är idag en av länets mest belastade 13-metersvägar och har för låg kapacitet i förhållande till trafikmängden. Väg 267, Rotebroleden, går igenom tre kommuner; Järfälla, Upplands Väsby och Sollentuna kommun. 2.2 Markanvändning och kommunala planer Till stor del är marken kring vägen kommunal. Markanvändningen och landskapstypen varierar längs sträckan. Längst i väster omges vägen av skog och verksamheterna är idag begränsade. Längre österut blir landskapet mer öppet och vägen omges av såväl ängs- och hagmark som bostadsområden och golfbanor. Rotebroleden skär genom Järvakilen som är ett av Stockholms viktiga grönstråk. Området utnyttjas för rekreation och friluftsliv med tillgång till bland annat stigar, grillplatser, badplatser och sammanhängande grönområden. Det är också ett viktigt område för såväl fauna som flora. De kommunala exploateringsplaner som berör projektet är ett detaljplaneprogram för ett område inom Järfälla kommun, öster om trafikplats Stäket, fördjupad översiktsplan Vällsta som håller på att arbetas fram inom Upplands Väsby kommun, samt ett detaljplaneprogram för området vid Kappetorp i Sollentuna kommun, se Figur Svartinge Uddnäs Motorbana Söderby Rotebro Stäket 267 Båtsmanstorp Överby Katrinedal Boda Villastaden Kommunala planer Ansökt bygglov gocartbana Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Lantmäteriet, dnr /2667 E18 St. Viby m Figur Kommunala planer 8 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

9 2.3 Ny infrastrukturlagstiftning Den 1 januari 2013 trädde en ny infrastrukturlagstiftning i kraft. Syftet med den nya planläggningsprocessen är en mer sammanhållen process, som avslutas med en vägplan, i stället för den tidigare processen i flera steg. En god dialog med länsstyrelse, kommuner och allmänhet ska upprätthållas genom samråd som tidigare, för att på så sätt skapa öppenhet kring planläggningsprocessen. Samråd regleras i väglagen och syftet är som tidigare att inhämta stöd och förankra miljöbedömningens innehåll och utformning, förankra bedömningar om sträckningar, utformningar, effekter och konsekvenser, skyddsåtgärder, projektmål, etc. Alla samråd ska dokumenteras i en samrådsredogörelse som också visar hur inkomna synpunkter har beaktats och miljöfrågorna ska särskilt belysas och bemötas. Eftersom detta projekt av länsstyrelsen har bedömts inte innebära risk för betydande miljöpåverkan betyder det att det inte krävs någon miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken kap 6. Hantering av miljöaspekter samt beskrivningen av miljöanpassningen i projektet sker istället inom ramen för planläggningsprocessen. Vägplanen ska innehålla underlag med uppgifter om projektets förutsägbara påverkan på människor hälsa och miljön. Planen ska kungöras, bland annat för allmänheten, innan länsstyrelsen avger sitt yttrande. Därefter kan vägplanen fastställas. Miljöprövningen görs i samband med att vägplanen fastställs. Försiktighetsmått och skyddsåtgärder ska hanteras genom hela projektet och bli genomförda i byggskedet. Försiktighetsmått och skyddsåtgärder ska redovisas i miljöbeskrivningen. 2.4 Miljöbeskrivning I miljöbeskrivningen redovisas de uppgifter som krävs för att bedöma projektets huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållning med mark och vatten samt andra resurser. Den ska fokusera på sådant som är av vikt i det aktuella projektet, väsentliga effekter och miljökonsekvenser. Det innebär att beskrivning av aspekter, där konsekvenser är av liten eller obetydlig betydelse, behandlas översiktligt eller utelämnas. Avgränsningarna av vad som är viktigt att fokusera på baseras på vad som framkommit vid samråd med länsstyrelsen och övriga myndigheter samt intressenter och berörda i området. 2.5 Avgränsningar för miljöbeskrivningen Avgränsning i sak vad som behandlas i miljöbeskrivningen. Miljöbeskrivningen fokuserar på de konsekvenser som bedöms som väsentliga vilka kan uppstå till följd av projektet under anläggningsskedet samt driftskedet. Följande påverkansområden bedöms som viktiga att beskriva i miljöbeskrivningen: Landskapsbild Kulturmiljö Naturmiljö, direkt påverkan på områden/objekt med värdefull natur/ arter Ekologisk påverkan, påverkan på vilt med avseende på vägen som barriär Rekreation och friluftsliv med avseende på vägen som barriär och bullerstörningar Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 9

10 Vatten, risk för påverkan på yt- och grundvatten Boendemiljö för närboende med avseende på bullerstörningar Luft, luftföroreningar ur ett lokalt hälsoperspektiv och ur klimatsynpunkt Hushållning med naturresurser med avseende på masshantering, materialanvändning och minimerade transporter under byggtiden Byggtidens miljöaspekter En redogörelse för de effekter och konsekvenser som uppkommer finns i kapitel 3. Trafikprognosen utgår ifrån förstudiens prognos, som grundas på pågående och framtida exploateringar och samhällsutveckling i regionen. I prognosen har hänsyn tagits till att E18 är ombyggd vid Hjulsta- Kista trafikplats Kalhäll och att förbifart Stockholm är klar. Till den har lagts trafik från nytt verksamhetsområde i Järfälla kommun och från Kappetorp i Sollentuna kommun. Ombyggnaden av vägen behövs för att klara både dagens trafik och den högre trafikintensiteten enligt trafikprognosen. Det är alltså inte åtgärderna som vidtas inom ramen för detta projekt som leder till en ökad trafikmängd utan det är den pågående och framtida samhällsutvecklingen i regionen som är orsak till trafikökningen. Trafiken bedöms öka i enlighet med prognosen oavsett om projektet genomförs eller ej. Trafikökningen medför dock miljökonsekvenser som är viktiga att ta med i miljöbedömningen för att få en helhetsuppfattning om framtidsutvecklingen, främst med avseende på utsläpp av luftföroreningar och buller, i närheten av väg 267, Rotebroleden. Miljöaspekten aktivt jord- och skogsbruk kommer inte att behandlas i miljöbeskrivningen då projekterade åtgärder längs Rotebroleden endast kommer att medföra mycket små förändringar för jord- och skogsbruket. Det saknas idag möjligheter att passera Rotebroleden med jord- och skogsbruksmaskiner och motsvarande förhållanden kommer att råda även efter att projektets genomförande. Hushållning med mark och vatten regleras Miljöbalkens tredje kapitel. I 4 framgår att jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Väg 267, Rotebroleden, är av riksintresse för kommunikationer och de åtgärder som planeras kommer att innebära relativt små intrång i jord- och skogsbruksmark Geografisk avgränsning Geografiskt omfattar projektet väg 267, Rotebroleden, mellan trafikplats Stäket och trafikplats Rotebro samt väg 850, Mälarvägen, från väg 267, Rotebroleden, till 150 meter norr om korsningen Söderbyvägen/ Kappetorpsvägen. Totalt är Rotebroleden 6 km lång. Vägen är belägen inom Järfälla (1,6 km), Upplands Väsby (0,7 km) och Sollentuna kommun (3,7 km). Ombyggnad av en befintlig väg påverkar främst det område som direkt berörs av byggnationen, dvs. vägområdet. Miljöbeskrivningen behandlar därmed främst den mark som är i direkt anslutning till vägen samt den mark som behövs för sidovägar, trafikplatser etc. 10 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

11 Järfälla kommun har tagit fram ett detaljplaneprogram 1 för att planlägga ett ca 35 ha stort område som breder ut sig på båda sidor om Rotebroleden, öster om trafikplats Stäket. Inom detta område finns en registrerad nyckelbiotop precis norr om vägen. Då nyckelbiotopen ligger inom ett område som Järfälla kommun avser planlägga som verksamhetsområde behandlas den inte närmare i denna utredning Influensområde ett större område för vissa typer av påverkan Influensområdet är det område som påverkas av ett projekt. För de flesta miljöaspekter så motsvarar influensområdet den geografiska avgränsningen. För vissa miljöaspekter är dock influensområdet större än det framtida vägområdet. Som exempel kan nämnas barriäreffekten som en väg utgör för viltet eller att vattenk valiteten kan påverkas på ett avstånd längre från vägen. Influensområdet framgår av bilaga 2 och beskrivs för separat för varje miljöaspekt i kapitel 3. Projektet bedöms inte ha sådana systemeffekter, utöver effekter på befintlig väg 267, Rotebroleden, och på anslutande vägar, att betydande indirekta effekter i regionen uppkommer som behöver beskrivas Tidsmässig avgränsning Tidsmässig avgränsas beskrivningen av projektets effekter till prognosåret Då bedöms projektets effekter ha börjat uppträda och stabiliseras. Det är också till det år som trafikprognosen sträcker sig till. I ett längre perspektiv blir osäkerheterna för stora för att slutsatser ska kunna dras gällande projektets effekter. 2.6 Om bedömning av konsekvenser Effekt konsekvens Miljöeffekt är förändrad miljökvalitet i något avseende och uttrycks neutralt. Följden av den förändrade miljökvaliteten för något intresse kallas miljökonsekvens och uttrycks som en värdering. Utifrån en möjlig utveckling utan föreslaget projekt, beskrivs de förbättringar och försämringar, som projektet kan förutses innebära. Där det är möjligt föreslås särskilda åtgärder som ska förebygga, begränsa och/eller kompensera negativa miljökonsekvenser. De inarbetade skyddsåtgärderna speglar den miljöanpassning i projektet som PÅVERKAN Väg- och trafiksäkerhetsåtgärder Genererar olika slags påverkan genom intrång, utsläpp, barriärer m.m EFFEKT Det medför förändringar och effekter i närområdet men eventuellt också i ett större område. KONSEKVENS Effekterna får olika slags följdverkningar som värderas och medför bedömda konsekvenser för till exempel hälsa, natur- och kulturvärden, hushållning med naturresurser m.m. Figur Påverkan - effekt - konsekvens Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 11

12 är beslutad. De åtgärder som definieras som inarbetade utgörs endast av åtgärder som har projekterats in i vägplanen. Redovisningen av miljökonsekvenser i miljöbeskrivningen utgår därmed från dessa. Förenklad förklaring av sambandet mellan påverkan, effekt och konsekvens finns i Figur Bedömningsgrunder och värderingsmetodik Analysen av projektets konsekvenser utgår från ett antal antagna bedömningsgrunder och oftast handlar det om att kombinera olika typer av underlag för att kunna värdera projektets konsekvenser. Bedömningsgrunder för de enskilda aspekterna redovisas i kapitel 3 och utgörs av relevanta bestämmelser, expertkunskap och konkretiserade miljömål. Hur effekten uppfattas av de människor som berörs har för vissa av aspekterna varit en relevant bedömningsgrund. Vid bedömning av påverkan och konsekvenser har såväl ingreppets omfattning som det berörda objektets värde vägts in. Ett stort ingrepp i ett område med lågt skyddsvärde kan sålunda bedömas som liten påverkan. Ett litet ingrepp i ett värdefullt objekt/område kan med samma resonemang innebära stor påverkan, se Tabell I konsekvensbeskrivningen används följande begreppsförklaringar när det gäller hur stor en negativ respektive positiv konsekvens är. Symbolen +, 0 eller - används i den samlade bedömningen tillsammans med en motiverande och förklarande text. Värdering (symbol) Bedömningsgrund för värdering Stor negativ konsekvens (- - -) Måttlig negativ konsekvens (- -) Liten negativ konsekvens (-) Likvärdigt med nollalternativet (0) Liten positiv konsekvens (+) Värdet försvinner, påverkar många, stor konflikt med aktuellt miljöintresse. Värdet minskar, skador uppstår, människor som inte tidigare belastats av aktuell olägenhet drabbas, konflikt med intresse. Värdet påverkas negativt, ej obetydligt men behöver inte innebära skada. Värdet ändras inte eller i mindre och obetydlig grad. Värdet förstärks något. Måttlig positiv konsekvens (+ +) Värdet förstärks genom att tidigare skador åtgärdas. Miljöupprustning. Stor positiv konsekvens (+ + +) Nya värden tillförs. Tabell Begreppsförklaringar för hur stor en negativ respektive positiv konsekvens är 12 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

13 2.6.3 Nollalternativ För att bedöma de konsekvenser som uppstår till följd av projektet görs i konsekvensbedömningen en jämförelse mot ett nollalternativ. Syftet är att få med framtida miljöförändringar som kommer att ske även om planerat projekt inte genomförs 2. I detta projekt utgör nollalternativet målåret 2035 med den prognosticerade trafikökningen (Se vägplanbeskrivningen avsnitt 2.2.1) samt den tänkta exploateringen enligt figur genomförd. I kapitel 3 redogörs i faktarutan för respektive miljöaspekt för innebörden av nollalternativet för den specifika aspekten Osäkerheter Vid bedömningar av effekter och konsekvenser som kan ske i framtiden finns alltid olika grad av osäkerhet. Osäkerheterna beskrivs i faktaruta för respektive påverkansområde i kapitel Miljölagstiftningen Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens andra kapitel beskriver krav på hänsyn som ska tas när ett projekt påverkar omgivningen. Nedan redovisas en kort bedömning av hur relevanta hänsynsregler tillämpas i projektet: Bevisbörderegeln (2 kap 1 ) Genom att det i planen ingår en miljöbeskrivning som visar att verksamheten kan bedrivas i enlighet med hänsynsreglerna har kravet tillgodosetts. Kunskapskravet (2 kap 2 ) Utöver den befintliga kunskap som inhämtats från länsstyrelsen, kommunen, skogsstyrelsen m.fl. har ny kunskap framkommit vid fältinventeringar och samråd. Försiktighetsprincipen (2 kap 3 ) I planens miljöbeskrivning redovisas de åtgärder som föreslås för att förhindra eller minska miljökonsekvenserna av projektet. Bästa möjliga teknik (2 kap 3 ) Trafiklösningarna har utformats för bästa trafikekonomi och samtidigt med så litet markintrång som möjligt i skyddsvärda miljöer. Produktvalsprincipen och hushållningsprincipen (2 kap 4 och 5 ) Produktvalsprincipen säkerställs inför byggskedet genom Trafikverkets styrande riktlinjer. Hushållningsprincipen säkerställs genom att vägdragningen läggs i en ändamålsenlig linje. Råvaruhanteringen optimeras inför byggskedet genom bland annat en masshanteringsplan. Lokaliseringsprincipen (2 kap 6 ) Vägen är befintlig, varför det inte finns några alternativa lokaliseringsförslag. Bedömning har gjorts vid val av breddningssida, lokalisering av passager över och under vägen samt placering och utformning av trafikplatser. Skälighetsavvägning (2 kap 7 ) Miljöbeskrivningen i planen redovisar den miljöpåverkan som uppkommer med anledning av projektet. Prövningen av planen kan sägas vara en skälighetsavvägning. Avhjälpandeskyldighet (2 kap 8 ) I planens beskrivning redovisas förslag för att avhjälpa och motverka att skada och olägenhet uppkommer. Om skador eller olägenheter till följd av vägprojektet ändå uppstår, ansvarar Trafikverket för att avhjälpa eller ersätta dessa i enlighet med gällande lagstiftning. Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 13

14 2.7.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer regleras i miljöbalkens 5 kap. Avsikten med miljökvalitetsnormerna är att fastlägga en högsta tillåtna föroreningseller störningsnivå som människor eller miljön kan belastas med. Fastställda miljökvalitetsnormer som är relevanta i projektet finns i dagsläget för upprätthållande av luftkvalitet, vattenkvalitet och omgivningsbuller. Hur projektet förhåller sig till dessa redogörs för i kapitel 3. Miljökvalitetsnormer för luft Luftkvalitetsförordningen (2010:477) 3 anger de miljökvalitetsnormer som gäller för luftkvalitet utomhus och omfattar maximala tillåtna värden för skadliga ämnen och partiklar. Höga trafikflöden kan även i öppna landskap leda till att normerna för kväveoxid och partiklar (PM10) överskrids, se Tabell Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten EU:s s.k. vattendirektiv har förts in i svensk lag. Vattendirektivet innebär att kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för yt- och grundvattenförekomster har formulerats. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenkvalitet gäller för de vatten som utpekas som så kallade vattenförekomster. Normerna beskriver den lägsta godtagbara miljökvaliteten - vanligtvis beskrivet som god ekologisk status respektive god kemisk status - som ska uppnås i sjöar och vattendrag. Normerna beslutades 2009 av Vattendelegationen och ska helst uppnås redan Undantag - längre tidsfrist och/eller lägre kvalitetskrav - kan göras för sjöar och vattendrag där det är omöjligt att med rimliga insatser nå kraven. Senast år 2027 ska dock de kvalitetskrav som satts vara uppnådda. Ingen av de vattendrag som Rotebroleden passerar är definierade som ytvattenförekomst i detta sammanhang. För sådana mindre sjöar, åar och bäckar gäller att vattenkvaliteten inte får försämras jämfört med idag.för grundvattenförekomster finns motsvarande system med miljökvalitetsnormer. Grundvatten magasinet vid Rotebro trafikplats utgör en sådan vattenförekomst i Stockholmsåsen. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller I förordningen (2004:675) om omgivningsbuller regleras en skyldighet att kartera omgivningsbuller, samt upprätta och fastställa åtgärdsprogram med mål att omgivningsbuller inte ska medföra skadliga effekter på människors hälsa. Trafikverket är enligt 4 skyldigt att göra detta för vägar med mer än tre miljoner fordon per år. Detta motsvarar drygt fordon per dygn och miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller gäller därmed för väg 267, Rotebroleden Riksintressen och Natura 2000-områden Väg 267, Rotebroleden, är klassad som riksintresse för kommunikation. Riksintresset innebär att de mark- och vattenområden som berörs av utpekat vägnät ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten av eller utnyttjandet av väganläggningen. Skyddet avser god transportkvalitet, tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö 4. Ämne Riktvärde ( g/m 3 luft) Typ Bedömning Bensen 5 Årsmedelvärde får ej överskridas Kolmonoxid (CO) 0,01 8-timmarsmedelvärde får ej överskridas Kvävedioxid (NO 2 ) 40 Årsmedelvärde får ej överskridas Partiklar (PM 10 ) 40 Årsmedelvärde får ej överskridas Tabell Miljökvalitetsnormer 14 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

15 Några andra riksintressen som står i konflikt med v äg 267, Rotebroleden, finns inte. Inget Natura 2000-område berörs Hushållning med naturresurser Hushållning med mark och vatten regleras i miljöbalkens tredje kapitel. Mark och vatten ska användas för det ändamål som de är bäst lämpade för och långsiktigt god hushållning ska främjas. I detta projekt bedöms främst följande bestämmelser vara av betydelse: 3 : Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En redogörelse för hur detta tillgodoses återfinns i huvudsak i kapitel 3.3 och : Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. En redogörelse för hur detta tillgodoses återfinns i huvudsak i kapitel Miljöbedömningens inflytande på projektet I projektet har miljöfrågorna påverkat utformning och lokalisering inom delar av den föreslagna vägsträckningen. I flera fall har olika intresseområden vägts mot varandra. Under det inledande arbetet har värdefulla områden identifierats, och i största mån undvikits, när placering av t.ex. vägportar, broar samt gång- och cykelvägar har bestämts. Miljöfrågorna i processen har påverkat projektet bland annat genom att: Miljöaspekter som är viktiga att ta med i de kommande skeendena har identifierats. Åtgärderna längs vägen har i möjligaste mån anpassats för att undvika/ minska intrång i värdefulla naturoch kulturmiljöer samt för att bevara värdefulla kriterier för en tilltalande landskapsbild. Bullerskyddande åtgärder har föreslagits där så bedömt som lämpligt enligt den samhällsekonomiska nyttoutredningen. Passager för att öka tillgängligheten till olika målpunkter för rekreation och friluftsliv har föreslagits och inarbetas i vägplanen. Passager för vilt har föreslagits och inarbetas i vägplanen. Sammanhållet stråk av gång- och cykelvägar har arbetats fram. Placering av gång- och cykelväg har anpassats för att inte skära av viltstråken vid viltpassagerna. Skyddsåtgärder för omhändertagande av förorenat dagvatten har föreslagits för att säkerställa att en god vattenkvalitet i Edssjön och Mälaren-Görveln samt berörda vattendrag bibehålls. Föreslagna skyddsåtgärder beskrivs under respektive rubrik i kapitel 3 Miljökonsekvenser. Åtgärderna är inarbetade i planen och framgår av plankartan samt kommer att vidarebearbetas för att utgöra underlag för den tekniska beskrivning som tas fram i nästa skede. Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 15

16 3 Miljökonsekvenser I detta kapitel redovisas förutsättningar, inarbetade anpassningar och skyddsåtgärder samt konsekvenser av genomförda åtgärder för de miljöaspekter som bedömts vara väsentliga för projektet. Varje avsnitt inleds med en informationsruta där generella förutsättningar, underlagsmaterial, bedömningsgrunder, influensområde, osäkerheter samt nollalternativet beskrivs. I löptexten som sedan följer redovisas projektspecifika förutsättningar, inarbetade anpassningar och skyddsåtgärder samt projektets konsekvenser. Figur Trumma vid väg Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

17 3.1 Landskapsbild Förutsättningar Trots närheten till Stockholm och bebyggelse i Stockholms norra förorter upplevs väg 267, Rotebroleden, som en landsväg omgiven av skog och hagmark. Vägen får sin karaktär av omgivningen. Från trafikplats Stäket till Mälarvägen domineras landskapet av skog. Vägen omges på den här sträckan av barrskog och utblickarna är få och korta. Från Mälarvägen och vidare österut blir landskapet mer varierat. Skogsområden bryts upp av öppna ytor och från vägen har man utblickar över öppna landskapsrum. I de skogsdominerade områdena i väster finns några mindre industriverksamheter men också enstaka bostadshus. Bebyggelsen är knappt synlig från vägen. Längs Söderbyvägen, väster om Mälarvägen, förekommer viss villabebyggelse. I övrigt är bostadsbebyggelsen koncentrerad till Gillberga vid FAKTARUTA FÖRUTSÄTTNING Med landskapsbild avses den visuella upplevelsen av landskapet med dess beståndsdelar och uppbyggnad. Enligt Europarådets landskapskonvention är landskap Ett område sådant det uppfattas av människor vars karaktär är resultatet av påverkan och samspel mellan naturliga och/ eller mänskliga faktorer. En ny- eller ombyggnad av väg kan medföra att landskapet fragmenteras och samband försvinner i form av att byar splittras, äldre vägar skärs av och visuella samband kan försvinna på grund av höga vägbankar. Karaktären kan förändras om en ny väg bryter områdets skala eller egenart. Ny väg kan också innebära förändrad markanvändning eller igenväxning som kan ge förändrad landskapsbild. Förändringens betydelse avgörs av i vilken utsträckning värden berörs, i hur stor del förändringen kan upplevas, hur många människor eller verksamheter som kommer att beröras och vad förändringen kommer att betyda för dem. UNDERLAGSMATERIAL Som underlag för bedömningen finns gällande planer, tidigare upprättad förstudie, historiskt kartmaterial, arkeologiska utredningar, naturvårdsprogram, genomförd landskapsanalys m.m. BEDÖMNINGSGRUNDER Bedömningen av påverkan på landskapsbilden utgår i stort från de ambitioner som ges utryck för i de kommunala översiktsplanerna och i pågående planutredningar. Bedömningarna sker med utgångspunkt i hur vägen kommer att uppfattas i sin omgivning vid prognosåret 2035, och med den då aktuella markanvändningen.. Bedömningen grundar sig på platsbesök och bedömarens professionella erfarenheter och kunskap. INFLUENSOMRÅDE Influensområdet utgörs av det område som upplevs från vägen samt det område inom vilket man visuellt upplever väganläggningen. OSÄKERHETER De bedömningar som skett är i vissa delar subjektiva och grundar sig på och bedömarens erfarenheter och kunskap. Upplevelsen av landskapsbilden är individuell. NOLLALTERNATIV Nollalternativet, att projektet inte genomförs (se vidare avsnitt 2.6.3), innebär att ingen ytterligare mark tas i anspråk för väganläggningen och den nya gång- och cykelvägen. Ingen påverkan sker därmed på landskapsbilden kring vägen. Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 17

18 trafikplats Rotebro. Här finns villabebyggelse och flerbostadshus. Området är delvis skyddat av en vall. Väg 267, Rotebroleden, utgör en kraftig barriär i landskapet som delar upp Järvafältet i en norra och en södra del. Oskyddade trafikanter har svårt att korsa vägen. Barriäreffekten förstärks av att det finns en mittbarriär av betong längs hela sträckan, se Figur För bilisterna har barriären störst påverkan i det småbrutna, halvöppna landskapet där den begränsar möjligheten för trafikanter att se och uppleva omgivningen. Barriären påverkar också dem som befinner sig i vägens närområde och karaktären av det omgivande Järvafältet. Barriären skapar en gräns som gör att man inte uppfattar landskapets fortsättning på andra sidan (se Figur 3.1.2) och förstärker känslan av att vägen inte går att korsa. Då denna typ av betongbarriär ofta syns i samband med vägbyggen ger den också en känsla av att vara en tillfällig lösning. Förutsättningar, landskapsanalys och gestaltningsprinciper beskrivs mer utförligt i Översiktligt gestaltningsprogram, Väg 267, Rotebroleden. Figur Mittbarriär av betong Figur Landskapet på bägge sidor om mittbarriären 18 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

19 3.1.2 Mål och åtgärdsstrategi När vägen byggs om ska den fortfarande få sin karaktär från omgivningen och som resenär ska man få en känsla för landskapet man färdas genom. Det kan ske genom att man på sträckan genom skogen bevarar träd i så stor utsträckning som möjligt och i det öppnare landskapet bevarar och förstärker utblickar. Ett gestaltningsprogram har upprättats vars syfte är att värna om vägens arkitektoniska värde och skapa en väg som inte bara är funktionell utan också medvetet utformad. Ett uttalat projektmål är att minska vägens barriäreffekt. För att möjliggöra för säker passage för oskyddade trafikanter över vägen föreslås gång- och cykelbroar. För att minska den visuella barriären som vägen utgör föreslås mittbarriären av betong ersättas med ett genomsiktligt räcke. Mål och åtgärder för boendemiljö, se kapitel 3.7 buller Inarbetade anpassningar och åtgärder De åtgärder som vidtas inom ramen för projektet framgår av vägplanen, avsnitt 3.3 Val av utformning och lokalisering. Där vägen går genom skog bevaras träd i den mån det är möjligt. Remsan mellan gångoch cykelväg och bilväg görs tillräckligt bred längs stora delar av sträckan för att kunna bevara de redan befintliga träden och övriga restytor gestaltas med befintlig växlighet som sparas alternativt med kompletterande plantering av samma karaktär. Genom de öppnare landskapspartierna bevaras utblickar. Placering av till exempel skyltar görs på ett medvetet sätt och nyplantering av höga växter som döljer utblickar undviks. Betongbarriären byts ut och ersätts med ett räcke längs cirka en fjärdedel av sträckan. Bytet sker längs östra delen av väg 267, Rotebroleden, genom det öppna landskapet där betongsbarriärens negativa påverkan är störst. Där det inte går att undvika avverkning av befintlig vegetation används avbaningsmassor och eventuell kompletterande återplantering av vegetation. För att minska den negativa visuella påverkan av höga bullerskärmar i det öppna landskapet vid Söderby (efter trafikplats Mälarvägen), föreslås att skärmarna kompletteras med vall eller slänt mot skärm för att ge utrymme för planteringsytor. Förslagsvis planteras klätterväxter och grupper av buskar på vallen i anslutning till skärmen. Skärmen placeras så långt bort från vägen som möjligt. För bästa anpassning till landskapet bedöms vallar och skärm vara att föredra framför endast skärm även om den totala höjden för bulleråtgärderna kan öka för att nå upp till kraven. Skärm intill vägen kan skapa en negativ korridorskänsla för trafikanterna och medföra en mer utsatt miljö för växtetablering. Avstånd mellan skärm och väg kan också bidra till att vägräcken kan undvikas vilket är positivt för landskapsbilden. Eftersom bebyggelsen ligger en bit bort har de visuella åtgärderna störst påverkan på trafikantupplevelsen. Där vallar planeras i skog vid Katrinedal krävs förmodligen omfattande återplantering av vegetation eftersom vallar kräver större ytor än skärmar och mindre befintlig vegetation kan bevaras. De bullerskyddsåtgärder som görs i form av vall och skärm illustreras i Figur I kapitel beskrivs åtgärderna närmare. Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 19

20 Figur Illustration av bullerskyddsåtgärd vid Rotebro/Gillberga, från väg 267 Rotebroleden mot öster Figur Illustration av bullerskyddsåtgärd vid Rotebro/Gillberga, från väg 267 Rotebroleden mot väster 20 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

21 Figur Illustration av bullerskyddsåtgärd vid Söderby, från väg 267 Rotebroleden mot väster Figur Illustration av bullerskyddsåtgärd vid Mälarvägen, från Mälarvägen mot norr Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 21

22 3.1.4 Effekter och konsekvenser Då vägen åtgärdas i befintlig sträckning och markintrången är begränsade blir påverkan på landskapsbilden liten. Störst förändring av landskapsbilden sker vid de nya trafikplatserna. Båda trafikplatserna blir inslag i landskapsbilden som kommer att synas på håll med sina ramper på höga vägbankar. Skog kommer att behöva avverkas vid trafikplatsen vid verksamhetsområdet. Trafikplatsen vid Mälarvägen har stöd i terrängen norr om väg 267, Rotebroleden, vid den befintliga bensinmacken som ligger på en liten bergsklack. Söder om vägen kommer trafikplatsen att ligga i skärning. Även här kommer skog att behöva avverkas. Avverkning av vegetation mellan gång- och cykelväg och bilväg kan medföra ett storskaligare vägrum på flera platser och öka känslan av att vägen är en barriär. Bullerskydd i form av plank i det öppna landskapet väster om trafikplats Mälarvägen kommer att påverka trafikantupplevelsen negativt eftersom utblickar mot det omgivande landskapet skyms. Bullervallar istället för bullerskärm i skogspartier väster om trafikplats Mälarvägen och söder om väg 267, kan medföra att mer vegetation behöver avverkas, vilket ökar vägrummets skala. Landskapsbilden påverkas även genom att skalan på vägen ändras i och med breddningen, den nya cykelvägen och avverkning av vegetation i samband med det Sammanfattande bedömning Sammantaget bedöms projektet innebära en liten negativ konsekvens för landskapsbilden beroende på de nya trafikplatserna, som kommer synas på avstånd, samt nya bullervallar och bullerplank. (Värdet påverkas negativt och i inte obetydlig grad. Skada behöver inte uppstå). 22 Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan

23 Figur Vy mot väster från Gillberga Rotebroleden - Miljöbeskrivning till vägplan 23