Skellefteåprojektet-det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå 24/0 23/0 22/0 23/0 22/0 21/0. Fällbäcken 21/0 20/0 20/0 19/0. Solbacken 21/0 20/0

Transkript

1 PM Geoteknik Skellefteåprojektet-det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå Skellefteå kommun, Västerbottens län Objektnummer: /0 E4 23/0 22/0 23/0 22/0 21/0 21/0 Fällbäcken 20/0 tämningsgården 95 Falkträsket Skellefteå Vitberget BEFINTLIG STRÄCKN ING 15/0 14/0 Torsgatan Änget N. Tjärn Tjärn 13/0 16/0 ÖSTRA LEDEN 12/0 13/0 19/0 17/0 20/0 18/0 Byberget 14/0 Solbacken 21/0 19/0 Skellefteälven TUVAN 15/0 Roret Risberget Åvikskärret 11/0 12/0 19/0 20/0 19/0 18/0 13/0 16/0 Svidjan 18/0 18/0 17/0 17/0 14/0 17/0 17/0 Franksberget 16/0 15/0 Ryssbrännberget 16/0 16/0 15/0 N. Bergsbyn Bergängesberget S. Tuvan Furunäs /0 S. Bergsbyn 10/0 15/0 12/0 14/0 14/0 13/0 12/0 11/0 13/0 Stackgrönnan 12/0 11/0 11/0 10/0 10/0 9/0 N. Innervik S. Innervik 8/0 9/0 9/0 Vikmoren 8/0 GUNSEN 10/0 Innerviks- 8/0 fjär

2 Vectura 2 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Förord Föreliggande PM redovisar utförd vägutredning för Skellefteåprojektet ur geoteknisk syvinkel. Den geotekniska utredningens syfte har varit att ge en översiktlig beskrivning av geotekniska förhållanden och möjliga åtgärder i studerade korridorer samt att utgöra underlag vid val av slutgiltig korridor. Medverkande Vägutredning Skellefteåprojektet PM Geoteknik (PM Geo) Organisation: Beställare Projektansvarig Utredningsledare Bitr. utredningsledare Teknikansvarig Trafikverket Kristina Björling-Francki Kristina Björling-Francki Jenny Widmark Gunnar Zweifel Konsult Uppdragsledare Bitr. uppdragsledare Ansvarig författare PM Geoteknik Författare Berg Vectura Consulting AB Camilla Dahlström Katarina Jonsson Martin Sundvall Märit Berglind

3 Vectura 3 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING UPPDRAG OCH SYFTE OMFATTNING GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Underlagsmaterial Fältundersökningar Beräkningsanvisningar och beräkningsprogram GEOTEKNISK ÖVERSIKT GEORÅDSKARTA Bra mark Medelgod mark Dålig mark HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN BERG Områdets geologi Strukturgeologi Byggbarhet Användbarhet MILJÖTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR BESKRIVNING AV KORRIDORER KORRIDOR ÖSTRA LEDEN Geoteknisk översikt Geotekniska åtgärder för väganläggning KORRIDOR TUVAN Geoteknisk översikt Geotekniska åtgärder för väganläggning KORRIDOR GUNSEN Geoteknisk översikt Geotekniska åtgärder för väganläggning KORRIDOR BEFINTLIGT LÄGE Geoteknisk översikt Geotekniska åtgärder för väganläggning KOMPLETTERANDE LÄNK SUNDGRUNDSLEDEN Geoteknisk översikt Geotekniska åtgärder för väganläggning KOMPLETTERANDE LÄNK NY FÖRBINDELSE MELLAN TORSGATAN OCH E4 NORR SÖDRA LEDEN... 38

4 Vectura 4 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 4 BERÄKNINGAR STABILITETSBERÄKNINGAR Resultat Slutsatser SÄTTNINGSBERÄKNINGAR Resultat Slutsatser JÄMFÖRELSER MELLAN KORRIDORER FORTSATTA UNDERSÖKNINGAR Bilagor: Rapport Geoteknik (RGeo), daterad PM Berg, daterad Georådskarta Okulär jordartskartering i fält, Östra leden Okulär jordartskartering i fält, Sundgrundsleden Okulär jordartskartering i fält, Södra leden Stabilitetsberäkningar Sättningsberäkningar Bilaga 1 (1 sida) Bilaga 2 (12 sid) Bilaga 3 (1 sid) Bilaga 4 (8 sid) Bilaga 5 (3 sid) Bilaga 6 (3 sid) Bilaga 7 (21 sid) Bilaga 8 (7 sid)

5 Vectura 5 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Trafikverket har Vectura Consulting AB utfört vägutredning Skellefteåprojektet. Uppdraget syftar till att identifiera olika tänkbara åtgärder för att minska problemen på E4 genom Skellefteå, jämföra dem mot varandra och utgöra beslutsunderlag för Trafikverekts beslut om val av åtgärd. Utredningen tar upp åtgärder för att minska och omfördela resandet, effektivisera nuvarande vägnät och olika om- och nybyggnadsåtgärder. Den geotekniska utredningen ska ge en översiktlig beskrivning av geotekniska förhållanden som kan påverka byggbarheten och användbarheten av jord och bergmaterial. På så vis utgör denna utredning ett underlag för val av korridor inom utredningsområdet. Utvalda delar från beskrivningen av de bergtekniska förhållandena har inarbetats i denna PM Geoteknik och beskrivningen i sin helhet bifogas, bilaga Omfattning Projektet omfattar studier av olika korridorer som framkommit ur förstudien samt tidigare bortsorterade alternativ. Till dessa alternativ hör: Korridor Östra leden Korridor Tuvan Korridor Gunsen Korridor befintligt läge Förbättrad Sundgrundsled Ny förbindelse mellan Torsgatan och E4 norr Södra leden De olika korridorerna har utretts avseende geotekniska grundläggningsförutsättningar med identifiering av tänkbara, kostnadsdrivande anläggningsdelar. Huvudkorridorerna utgörs av de fyra först nämnda korridorerna ovan (utskrivna i kursiv stil) samt nollalternativet. Övriga korridorsalternativ föreligger enbart som kompletterande länkar. Detaljeringsgraden på de geotekniska beskrivningarna av huvudkorridorerna är därav betydligt mer utförlig än för kompletterande länkar. För Sundgrundsleden, Södra leden samt förbindelsen mellan Torsgatan och E4 i norr håller beskrivningarna en mer generell karaktär och hänvisar mycket till okulärbesiktningar.

6 Vectura Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 6 (43) Figur 1. Översikt över några korridoralternativ från förstudien. Sundgrundsleden samt Södra Leden är ej med på kartan. 1.3 Geotekniska undersökningar Underlagsmaterial Underlaget till utredningen grundar sig på inventering och sammanställning av tidigare utförda geotekniska undersökningar tillgängliga hos Trafikverke et, så som: - Banverkets utredning av Norrbotniabanan (2009), - undersökningar för väg 372 (utförd av WSP), - stabilitetsutredning - strandpromenad mot Skellefte älv (utförd av KM Geokonsult AB, 1993), - diverse äldre undersökningar i centrala Skellefteå (utförd av Bjurströms geotekniska byrå, 1972), - utredning i Hedensbyn (utförd av Svenska Riksbyggen, 1965), - utredning av upplag vid älven i Hedensbyn (utförd av OWAB, 1982) samt

7 Vectura 7 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet - geoteknisk undersökning för utbyggnad av Skellefteåkrafts huvudkontor i Skellefteå (utförd av Tyréns, 2007) Underlaget består även av den kvartärgeologiska kartan för Skellefteå (Sveriges geologiska undersökning SGU Dnr:301829/2004) som använts i planeringsstadiet vid utförda fältundersökningar samt för bedömningar av geotekniska förhållanden när undersökningar saknats. Inom vissa korridorsalternativ har även en okulär jordartskartering utförts. Underlaget till georådskartan har relativt hög kvalitet för korridor Östra leden då geotekniska markundersökningar utförts. Vid Norra Tjärn, Änget och passagen av Skellefteälven vid Södra Hedensbyn är grundläggningsförhållandena relativt välkända. För övriga korridorer ligger den kvartärgeologiska kartan samt okulärbesiktningar i fält till stor del som grund för geotekniska bedömningar. Alla områden med finkorniga sediment har därför klassats som dålig mark, finkorniga sediment med okänt djup Fältundersökningar De geotekniska fältundersökningarna har utförts under våren, maj-juni Undersökningarna har fokuserats till områden där grundläggningsförhållandena bedömts vara dåliga ur byggnadsteknisk synvinkel, såsom områden med troliga finkorniga sediment, myrar och liknande. Även tänkbara brolägen över Skellefteå älv har undersökts. Dessa områden identifieras som kostnadsdrivande anläggningsdelar då det generellt erfordras grundförstärkningsåtgärder för att nå upp till tillfredsställande säkerhet mot ras och skred samt godtagbara sättningar i undergrunden. De geotekniska undersökningarna, metoder och dess omfattning beskrivs i Rapport geoteknik (RGeo), daterad som bifogas i bilaga Beräkningsanvisningar och beräkningsprogram Beräkningar har utförts enligt TK Geo (BVS VV Publ 2009:46) med nedanstående projektanpassat tillägg avseende stabilitet. Säkerhetsklass 2 (SK2) och Geoteknisk kategori 2 (GK2) gäller, dvs. Fc 1,5 är dimensionerande säkerhetsfaktorer då stabilitetsberäkningarna är utförda med karaktäristiska värden. Stabilitetsberäkningar har utförts i beräkningsprogrammet GeoStudio 2004, Slope/W Version Sättningsberäkningar har utförts i beräkningsprogrammet GS Settlement.

8 Vectura 8 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 2 Geoteknisk översikt En allmän och förenklad tolkning av den geotekniska informationen har sammanställts i en så kallad georådskarta som beskriver de olika korridorsalternativen. Kartan ger råd till projektören angående geologiska och geotekniska möjligheter och begränsningar samt hur förekommande schaktmassor kan användas och är avsedd att användas som stöd vid val av vägars plan- och profillägen samt vid bedömning av anläggningskostnader. Mer detaljerad information om respektive korridor, ur ett geotekniskt perspektiv, behandlas i kapitel 3 Beskrivning av korridorer 2.1 Georådskarta Kartan är en geoteknisk inriktad jordartskarta. För att förenkla tolkningen av den geotekniska informationen har även kartan givits en generaliserad redovisningsform där geotekniska markgrupper klassificeras, främst ur bärighetssynpunkt, med indelning i tre olika klasser (där flera jordarter kan ingå i samma klass): - Bra mark - Medelgod mark - Dålig mark Till kartan hör även denna beskrivningsdel där andra faktorer av betydelse beskrivs. Dessa kan t ex vara besvärliga topografiska förhållanden eller befintlig bebyggelse och anläggningsmiljöer känsliga för omgivningspåverkan. Rekommendationer angående grundförstärkningar i följande textdel mm är starkt förenklade och generaliserade Bra mark Områden med berg i dagen, grovkorniga sediment som grus och sand samt grövre moräner kan klassificeras som bra mark. I de olika korridorsalternativen förekommer bra mark ställvis, främst vid bergspartier där grovkorniga moräner (ibland svallade) och berg i dagen kan återfinnas. Inom dessa områden krävs inga grundförstärkningar och eventuella schaktmassor och lössprängt berg kan återanvändas i blivande vägkonstruktion där icke tjälfarligt material krävs samt som jordfyllning i vägbankar och slänter. Dock bör beaktas att de svallade moränerna är begränsade i djup och vid större schaktdjup kan siltigare moräner påträffas. Eftersom blivande terrass består av icke tjälfarligt material behöver ny överbyggnad endast dimensioneras med avseende på trafiklast.

9 Vectura 9 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Medelgod mark Till kategorin medelgod mark hör moränjordar med tjälfarlighetsklass 2-4 samt även grunda, lösa till medelfasta sediment med en mäktighet på max 3 m. Moränen är gynnsam att bygga på då den har god bärighet. Dock bedöms moränerna i utredningsområdet vara av siltig karaktär med tjälfarlighetsklass 2-4 vilket medför att schaktmassorna kan vara otjänliga som bankfyllning inom gällande tjäldjup. Svallade moräner förekommer ofta längs med sydsluttningar i höglänt terräng under högsta kustlinjen där de första 1-2 m kan klassificeras som sandig morän eller grusig morän och tillhör då tjälfarlighetsklass 1-2. Sådana moränjordar faller snarare över mot Bra mark. På delar med grunda sediment räcker det troligtvis med tidig utläggning av ny vägbank och liggtider på ca 0,5-1 år. Eventuellt kan urgrävning till fast mark vara ett alternativ om sedimentens djup är grunda och sulfidjord förekommer i begränsad utsträckning. Överbyggnad dimensioneras även med hänsyn till tjäle då jordarna tillhör tjälfarlighetsklass Dålig mark Denna kategori av mark består huvudsakligen av finkorniga lösa sedimentjordar såsom lera och silt. I låglänta delar som utgörs av ängsmark är ofta jorden sulfidhaltig från 1-3 m under markytan. Även organiska jordarter så som torv och gyttja klassas som dålig mark. Bärigheten i dessa jordar är ofta dålig och områden med dålig mark är således ogynnsamma att bygga i. Möjligheten att bygga höga bankar eller djupa skärningar är därför begränsade och kan leda till omfattande grundförstärkningar på grund av problem med sättningar, bärighet och stabilitet. På områden med finkorniga sediment med okänt djup kan förbelastning komma att krävas med liggtider på 1-2 år, eventuellt i kombination med andra förstärkningsåtgärder som vertikaldränering. Om kortare byggtider eftersträvas kan förbelastning ersättas eller kombineras med lastkompensation i form av material med låg densitet t ex lättklinker. Ett annat alternativ är urgrävning. Denna metod rekommenderas ej vid förekomst av sulfidjord vilken kräver särskild behandling och eventuell förvaring på deponi. Vid brolägen intill älven kommer pålning av brostöden att bli aktuell. Vid anslutningarna till bron kan bankar bli höga och undergrunden måste då förstärkas med exempelvis bankpålning, lätt bankfyllning och partiell urgrävning av lösa sediment till fastare mark. Troligtvis utförs dessa i en kombination av varandra. Ett alternativ till höga bankar är att landbro anläggs på längre sträcka.

10 Vectura 10 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Överbyggnad dimensioneras även med hänsyn till tjäle då jordarna tillhör tjälfarlighetsklass 3-4. I denna marktyp finns också risk för spridning av markvibrationer som kan uppfattas som störande för intilliggande byggnader m.m. Nedanstående tabell är en sammanställning av fördelningen mellan olika geotekniska markgrupper på respektive utredd korridor. Tabell 2.1 Fördelning av markförhållanden på respektive korridor. Östra leden Tuvan Gunsen Sträcka ca m ca m ca m Bra mark 40 % 29 % (33 % *) 23 % Medelgod mark 38 % 26 % (33 % *) 37 % Dålig Mark 22 % 45 % (33 % *) 40 % Befintligt läge Förbättrad Ny förbindelse mellan Sundgrundsled Torsgatan och E4 norr Sträcka ca m ca m ca m Bra mark 0 % 30 % 45 % Medelgod mark 20 % 60 % 30 % Dålig Mark 80 % 10 % 25 % * ett västligare alternativ på södra sidan om älven i korridoren för Tuvan 2.2 Hydrogeologiska förhållanden Nedan följer en generell beskrivning av hydrogeologiska förhållanden, mer detaljerad beskrivning följer i den löpande texten för respektive delsträcka där sådan information inhämtats. I områden med finkorniga sediment och på myrar och kärr vilka vanligtvis är förekommande i låglänt terräng eller lokala svackor i terrängen ligger grundvattennivån ytligt. Bedömd grundvattennivå på dessa områden är 0-1 m under markytan. Mätningar i grundvattenrör indikerar att artesiskt grundvatten förekommer lokalt på områden med låglänt terräng (Norra Tjärn samt Änget). Grundvattennivån har i dessa lägen mätts från 0-0,3 över markytan. I områden där morän förekommer ligger grundvattenytan normalt djupare, ungefär 2-4 m under markytan men kan i närheten till lokala myrar, diken och vattendrag stå så högt som 0,5 under markytan. Grundvattennivåerna varierar normal under en årscykel med de högsta nivåerna efter snösmältningen (maj-juni) och vid kraftig nederbörd under höstmånaderna. Uppmätta och bedömda grundvattennivåer anges under kapitel 3 Beskrivning av korridorer. Vid skärningar som går djupare än rådande grundvattennivåer kommer en avsänkning av grundvattnet att ske vilket kan föranleda exempelvis sättningar i

11 Vectura 11 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet närliggande byggnader och anläggningar. I sulfidjordar startar även den oxideringsprocess som beskrivs i kapitel 2.3 Miljötekniska förutsättningar. Grundvattenhöjningar kan orsakas av stora tillkommande laster i form av höga bankar som pressar samman jordlagren i undergrunden och gör den mindre permeabel. Detta kan leda till försumpning av mark. 2.3 Berg De berggrundsgeologiska förhållandena har bedömts översiktligt för de olika korridorsalternativen utifrån påverkan på byggbarhet samt användbarhet av bergmaterialet. Denna beskrivningsdel utgör utvalda delar ur PM Berg som bifogas i sin helhet i bilaga 2. I fält karterades dominerande sprickriktningar och eventuella storskaliga strukturer med en geologkompass i närliggande partier med berg i dagen. Bergprov togs från de karterade lokalerna. Vid tidpunkten då fältkarteringarna utfördes låg fokus på Östra leden, Södra leden och Torsgatans förlängning med E4 norr. Utredningskorridorerna Tuvan, Gunsen och Sundgrundsleden har inte karterats i fält. Dessa utredningskorridorer beskrivs till stor del utifrån berggrundskartan. Ett prov på borrkax från utförd geoteknisk undersökning på Byberget har skickats på analys till Envix Norr AB. Syftet med analysen var att utreda bergets kvalité och byggbarhet vid en eventuell bergsskärning. Resultatet redovisas som en bilaga till Rapport Geoteknik (RGeo) Områdets geologi Huvudbergarterna i de norra delarna av utredningsområdet och ett parti centralt i utredningsområdet är leriga till sandiga havssediment, som hårdnat till gråvackor och lerskiffrar, och de är delvis metamorf omvandlade till metagråvacka och metaagrillit. I de södra delarna av utredningsområdet dominerar metagranit till metagranodiorit. I kontaktzonen mellan graniten och omgivande bergarter är berget delvis smält eller kraftigt metamorf omvandlat. Intrusioner av Skelleftegranit finns på flera platser men främst en stor intrusion i metagråvackan i nordväst (Vitberget). Förutom granit och gråvacka finns ett stråk av olika vulkaniska bergarter i gråvackan (metatuffiter och metaamfiboliter), som sträcker sig i öst-västlig riktning lite norr om Skellefteälven och igenom den norra delen av staden. Inom dessa stråk finns förekomster av kalksten.

12 Vectura 12 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Strukturgeologi Området har ett tektoniskt mönster som uppkommit genom att berggrunden deformerats i flera faser under påverkan av tryck i olika riktningar. De äldre bergarterna är veckade i såväl liten som stor skala. Skjuvrörelser har särskilt ägt rum i grafitförande bergartshorisonter och i mer kompetenta bergarter som graniter förekommer smala plastiska skjuvzoner med myloniter. Deformationszoner finns i nordsydlig och östvästlig riktning öster och väster om utredningsområdet Byggbarhet I metagraniten och den yngre Skellefteågraniten bedöms förstärknings- och tätningsinsatserna bli av normal omfattning utom vid eventuella större sprick- och krosszoner där omfattande förstärknings- och tätningsinsatser kan förväntas. De karterade sprickriktningarna visar på att hänsyn till kilbildning i metagraniten kommer att behöva tas. I metagråvackan bedöms förstärknings- och tätningsinsatserna bli större än normalt på grund av de grafit- och magnetkisförande skifferhorisonterna samt den omvandling som skett i anslutning till granitintrusioner. I tuffiten bedöms förstärknings- och tätningsinsatserna bli omfattande då den är kraftigt omvandlad. Vid passage av kontaktzoner mellan bergarterna bedöms tätnings- och förstärkningsinsatserna bli större än normalt Användbarhet Vid vägbyggen behövs stora mängder av bergmaterial för fyllning av bankar, förstärkningslager, bärlager och som erosionsskydd. Därför har bergmaterialets användbarhet i väglinjen stor betydelse för hushållningen med naturresurser. Metagråvackan kan troligtvis endast användas till fyllning av bankar. Den yngre graniten och även delar av metagraniten bör kunna användas till förstärkningslager och material till bärlager och erosionsskydd bör finnas. Tuffiterna kan användas som återfyllningsmaterial vid urgrävningar och liknande samt men bör inte användas högre upp i vägkonstruktionen. 2.4 Miljötekniska förutsättningar Sulfidjord eller sulfidhaltig jord förekommer i de djupare delarna av sedimentlagren och överlagras normalt av 1-3 m skiktad lera och silt. Sulfidjord är en svaveljärnhaltig jord med egenskapen att den vid kontakt med atmosfäriskt syre oxiderar varvid svavelsyra bildas. En försurningsprocess startar och orsakar även urlakning av metaller. För sulfidjord gäller att bestämning av försurningspotential och behovet av särskilda åtgärder vid uppschaktning ska bestämmas. Detta kan

13 Vectura 13 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet utföras dels med lakningsförsök dels genom analys av förhållandet mellan järn och svavel i jorden. För att eliminera problem med sulfidjordens försurande påverkan vid uppschaktning bör man så långt som möjligt undvika att jorden under grundvattenytan uppschaktas. Uppschaktning och friläggning av sulfidjord kräver åtgärder för att förhindra miljöpåverkan. Vidare kan anläggandet av exempelvis väg i skärning eller en vägportal förorsaka oxidering av sulfidjorden då grundvattenytan avsänks. Andra potentiella områden där andra miljöföroreningar kan förekomma är där utredda alternativ passerar befintlig järnväg, landsväg eller industriområden. Exempelvis kommer avfallsanläggningen vid Solbacken att passeras vid korridoralternativ Tuvan och Gunsen. Vid en dragning genom eller över denna kan miljögeotekniska aspekter komma på fråga. Inga miljöanalyser har utförts i detta skede men det är rimligt att anta att förorenade massor kan förekomma i området.

14 Vectura 14 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 3 Beskrivning av korridorer Nedan beskrivna geotekniska förhållanden grundar sig i första hand på utförda undersökningar. Där undersökningar saknas har jordartkartor legat till grund för bedömning av förhållanden. Korridoralternativ Södra leden är bortplockat till samrådshandlingen och redovisas här enbart kortfattat med grund av utförd okulär jordartsklassificering Korridorerna beskrivs utifrån preliminära väglinjer som enbart redovisar möjlig dragning av vägen. Dessa väglinjer kommer att optimeras och preciseras i senare skede, arbetsplan. Följande beskrivningar tar läsaren med från syd till norr i respektive korridor. 3.1 Korridor Östra Leden Geoteknisk översikt Som komplement till nedanstående beskrivning av delsträckor inom korridoren kan tabell 3.1 användas för en beskrivning av markförhållandena i tabellform. Därtill kan georådskartan, bilaga 3 användas samt sammanställning från utförd okulär jordartsbedömning i fält, se bilaga 4. Tabell 3.1 Indelning av markförhållanden på Östra leden. Sträcka Meter Marktyp Jordart Djup 14/000-14/ medelgod-bra Morän - 14/350-14/ medelgod-dålig silt, lera, lerig silt 2-3m OBS! Sulfidjordar 14/400-14/ dålig siltig lera ca 4-7m OBS! Sulfidjordar 14/950-15/ medelgod-dålig silt, lera, lerig silt 2-3m OBS! Sulfidjordar 15/000-15/ medelgod-bra Morän (siltig) - 15/300-15/ medelgod-dålig silt, morän 2-3m 15/350-15/ dålig siltig lera 5-10m OBS! Sulfidjordar 15/750-15/ medelgod-dålig silt, morän 2-3m 15/800-16/ medelgod-bra Morän ovan berg - (bra berg) 16/150-16/ medelgod silt, lerig silt 2-3m 16/250-16/ medelgod-bra Morän, siltig (berg ej ytligt) -

15 Vectura 15 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Sträcka Meter Marktyp Jordart Djup 16/500-16/ dålig siltig lera 5-10m OBS! Sulfidjordar 16/900-17/ medelgod-bra morän, silt 2-3m 17/520-17/ medelgod silt, lerig silt ca 2m 17/580-18/ medelgod-bra Morän, varierande, - siltig? 18/900-18/ medelgod-bra Morän - berg ca 2,5m ner 18/950-20/ medelgod-bra Morän (sandig, siltig?) - 20/000-21/ medelgod-bra Morän (sandig, siltig?) - Summa: 7100 Km 14/000 (Norra Tjärn) Km 15/800 (Änget) Delsträckan börjar i läge för befintlig E4 på fastmark (morän) innan korridoren viker av från befintlig E4 mot öst vid Norra Tjärn. Från fastmarken faller marken undan och övergår till dåliga markförhållanden fram till Byberget frånsett en kortare sträcka på m vid korsning av Nålvägen (ca km 15/000) där en moränås (medelgod mark) skjuter ut över den dåliga marken från öst. Marken utgörs på sträckan i huvudsak av finkorniga siltiga och leriga isälvssediment med mäktigheter på ca 3-10 m. Sedimenten är ofta sulfidhaltiga (sulfidlera) från ca 2-3m djup. Den siltiga leran har en skjuvhållfasthet på ca kpa. På delsträckan bedöms grundvattenytan generellt ligga i nivå med markytan eller strax under denna, bortsett från moränpassagen där grundvattenytan bedöms återfinnas ca 2-3 m under markytan. På ängsområdet vid Norra Tjärn har indikationer på förekomst av artesiskt vatten observerats. Vid en mätning konstaterades en grundvattenyta ca 0,3 m över befintlig markyta i ett grundvattenrör. Km 15/800 (Änget) Km 16/500 (Väg 829) Sträckan börjar vid övergången från ängsmarken i Änget med grunda sedimentjordar av silt och lerig silt, djup till fastmark ca 2-3. Fastmarkspartiet som utgörs av Byberget passeras sedermera ned mot väg 829 i Södra Hedensbyn. Delsträckan domineras av medelgoda och ställvis bra markförhållanden. På Byberget består marken av en siltig morän. Moränen är bitvis svallad och blockig i ytan med mäktighet på ca 2-6 ovan berg. I början av sträckan ligger berget grundast, ca 2-3 m under markytan första 100 metrarna. Därefter ökar avståndet till berget och vid fotbollsplanen (ca km 16/200) ligger bergnivån ca 6-7m under befintlig markyta.

16 Vectura 16 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet I korridorens sydöstra delar stiger marken relativt brant och berg i dagen har noterats uppe på Byberget. Resultatet av utförd georadar visar även på avtagande moränmäktighet ju längre sydost i korridoren man kommer. I korridorens nordvästra delar samt på en kortare sträcka vid tidigare nämnd fotbollsplan återfinns sedimentjordar vilka bedöms vara relativt grunda. Marken består av silt och lerig silt med lös till medelfast relativ fasthet. Sedimentens mäktighet är ca 3 m och marken bedöms som medelgod. Vid en linjeförning mer åt sydost i korridoren kan sedimentjordarna undvikas men medför troligen ett större ingrepp i Byberget i form av skärningshöjder och eventuella bergarbeten. Berganalys utförd på borrkax från Byberget visar dock på god kvalité och att berget går att använda högt upp i vägkonstruktionen vilket kan ha en stor fördel för kostnaderna i projektet vid tillräckligt stora mängder. Inga grundvattenmätningar har utförts på sträckan. Grundvattenytan bedöms ligga ca 2-4 m under markytan i områden med morän. Troligtvis med kraftiga tillflöden på grund av topografin vid Byberget. På sträckan med sediment vid fotbollsplanen bedöms grundvattnet ligga 0-0,5 m under markytan och eventuellt kan även artesiskt grundvatten förekomma. Km 16/500 (Väg 829) Km 16/900 (Väg 372) Strax innan väg 829 passeras övergår marken från fastmark och morän till dålig mark bestående av lösa finkorniga isälvssediment. Undersökningar för passage av Väg 829 visar på sediment med mäktighet på 4-5 m som ökar i djup ner mot älven. Sedimenten består av silt, siltig lera och sulfidhaltig lera och överlagrar morän. På sträckan från väg 829 ner till Skellefteälvens södra strand råder dåliga markförhållanden. Jorden domineras av finkorniga sediment med mäktighet på 7-10 m med skjuvhållfasthet kpa ovan mäktiga lager av morän. Undersökningar utförda på sträckan visar att sedimenten överst består av silt och sand och från 1-3 m djup blir sedimenten finkornigare och består av siltig lera, lera och sulfidlera. Lagret med sulfidlera bedöms till ca 4 m tjockt. Underlagen samt undersökningar uppströms visar på att Skellefteälvens fåra är eroderad ned genom finkorniga sedimentjordar och botten bedöms bestå av grövre sediment som sand och grus samt även morän. Vattendjupet i älven bedöms till ca 4 á 6. Älvfåran är från ca km 16/725 till 16/825. På norra sidan om älven råder först dåliga markförhållanden som relativt fort (ca 75 m norr om älvstranden, ca km 16/900) övergår till medelgoda- och bra markförhållanden. Närmast älven består marken av lösa sediment så som lera, siltig lera och lerig silt med skjuvhållfasthet kpa och mäktighet på ca 3-5 m. Marken reser sig relativt brant upp mot Väg 372 och undersökningar utförda ca 75 m norr om älvstranden visar att marken består av siltig sand och sand ovan morän.

17 Vectura 17 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Grundvattenytan har uppmätts ligga ca 4 m under markytan i de finkorniga sedimenten norr om älven. På södra sidan har grundvattennivån uppmäts ca 2 m under befintlig markyta. Dessa nivåer bedöms i stor utsträckning korrelera med vattenståndet i Skellefte älv. Km 16/900 (Väg 372) Km 21/100 (Solbacken) Norr om väg 372 ansluter korridoren till befintlig väg, östra leden. På sträckan råder uteslutande medelgoda- till bra markförhållanden. Marken utgörs i huvudsak av siltig morän som ställvis överlagras av sand och grus. På en kortare sträcka vid korsningen Östra leden/torsgatan förekommer sedimentjordar av silt och lerig silt med mycket fast relativ fasthet. Sedimenten är dock grunda med mäktighet på 1-3 m och bedöms således som medelgod mark. Undersökningar på ca km 18/900 (vid Höjdgatan), för en eventuell planskild korsning strax söder om anslutningen till befintlig väg E4 visar på ca 3 m friktionsjord, grusig sand och morän ovan berg. Grundvattenytan bedöms ligga 1-4 m under befintlig markyta i områden med morän. Inom sedimentområden bedöms grundvattenytan ligga 0,5-2 m under markytan Geotekniska åtgärder för väganläggning Nedanstående text beskriver geotekniska förstärkningsåtgärder inom respektive delsträcka. Åtgärder för befintliga och nya anläggningar beskrivs med grundläggningsförslag. Km 14/000 (Norra Tjärn) Km 15/800 (Änget) Vid en eventuell trafikplats finns risken att berg påträffas vid schakter för påfartsramper i moränpartiet, beläget från 14/000 till 14/300. Sprängning kan därför bli aktuellt. Grundläggning av vägport för planskild korsning under E4 kommer troligtvis att göras på dåliga markförhållanden (ca 14/400) där även bankhöjden kan bli upp mot 6 på lösa sedimentjordar. Vägporten kan troligtvis grundläggas på packad fyllning efter urgrävning av lösa sediment till fast mark om placeringen skjuts så långt åt söder som möjligt. Annars kan pålgrundläggning bli aktuellt. Grundförstärkningsåtgärder för banken kommer att erfordras från 14/350 till 15/000, troligen genom bankpålning med spetsburna betongpålar eller träpålning kombinerad med lättfyllning. Vid mindre mäktighet på sedimentjordarna kan förbelastning i kombination med vertikaldränering vara en alternativ grundläggningsmetod. Sista halvan av delsträckan blir banken ca 1-3 hög och förbelastning med liggtid på 1-2 år kan troligtvis räcka som förstärkningsmetod. Vid ca 15/000 passerar väglinjen en lokalväg Nålvägen. Om lokalvägen skall fortsatt existera bör en sänkning eller en höjning av befintlig väg göras så att passage ordnas

18 Vectura 18 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet med vägport under ny E4 eller vägbro över densamma. Grundläggningen av denna bedöms kunna utföras på packad fyllning efter urgrävning av lösa sediment till fast mark. Vid vägport under E4 blir grundvattenavsänkningar troligtvis aktuella i området och vid schakt i sediment finns risk för sulfidjordar. Om alternativet med vägbro utförs blir det relativt höga bankar på dålig mark (sedimentjordar av silt, lera) ut på åkrarna nordväst om passagen. Från ca 15/000 till 15/300 bedöms inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras. Moränen bedöms till siltig och vägen bör dimensioneras mot tjäle. Från ca 15/300 till 15/800 går vägen på 1-2 hög bank över lösa sedimentjordar. Grundförstärkningsåtgärder kommer troligen att erfordras på sträckan. Exempelvis genom förbelastning kombinerat med vertikaldränering där sedimentdjupen är stora. Km 15/800 (Änget) Km 16/500 (Väg 829) Vägen går på skrå längs med Bybergets fot. Skärningar i moränen kan bli aktuella och erosionsskydd av slänter bedöms erfordras där moränen är av siltig karaktär. Eventuellt kan berg påträffas vid schakter, speciellt troligt från ca 15/850 till 15/950. Berget bedöms hålla god kvalité och kan troligen användas inom vägkonstruktionens samtliga delar. Om linjevalet skjuts mer åt sydost i korridoren kommer skärningen att bli djupare och det är troligt att mer berg kan tas ut. Ett lokalt område med lösa sedimentjordar förekommer mellan ca 16/150 till 16/250. Sedimenten är dock grunda och grundförstärkningarnas omfattning bedöms inte vara stora. Om jorden inte innehåller sulfidjordar och sedimentdjupet är ringa kan urgrävning och återfyllning med sprängsten vara en lämplig förstärkningsmetod. En annan metod kan vara förbelastning. Från ca 16/250 till 16/450 skär vägen genom en siltig morän. Erosionsskydd av slänter kan komma att erfordras. Km 16/500 (Väg 829) Km 16/900 (Väg 372) Korsningen av väg 829 vid ca 16/600 utförs antingen genom en vägport under ny E4 eller genom anläggandet av längre landbro för passage av Skellefteälv. Det södra brostödet kan troligen grundläggas på packad fyllning efter urgrävning av lösa sediment till fast mark. Ett tunt lager med sulfidhaltig lera förekommer dock. Grundläggningssituationen för det norra stödet är okänt, dock tilltar sedimentens mäktighet i riktning mot Skellefte älv och pålgrundläggning med spetsburna betongpålar till 5-10 s djup kan komma att erfordras. För att kunna anordna tillräcklig höjd vid underfarten av väg 829 under E4 kommer vägen troligen att måsta sänkas något vilket kan generera en lokal grundvattenavsänkning.

19 Vectura 19 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Vidare önskar Skellefteå kommun en trafikplats att ansluta väg 829 med E4, men det ingår inte i projektet. Placering och utformning av denna bör ur geoteknisk synvinkel göras med hänsyn till att söka fastmark i sydost. Ramper som skall ansluta till bro eller bank för E4 blir höga och om dessa dras ut på åkermarken i nordväst blir geotekniska förstärkningsåtgärder troligen nödvändiga för att erhålla tillfredställande stabilitet och minska sättningar. Exempelvis lättfyllning, överlaster och bankpålning eller kombinationer av olika. Markens beskaffenheter ute på åkermarken i nordväst har dock inte undersökts i denna utredning. Anslutande bank i syd till bron över Skellefteälven kommer att bli hög och grundförstärkningsåtgärder kommer att erfordras. Bankpålning med spetsburna betongpålar eller träpålning kan bli aktuell i kombination med lättfyllning i banken. Där sedimentdjupen är ringa och sulfidjordar inte existerar kan urgrävning och återfyllning av sprängsten vara en lämplig förstärkningsmetod. För landstöden på bron mellan 16/600 och 16/725 samt 16/825 till 16/900 bedöms grundläggning på spetsburna pålar erfordras. Pållängder bedöms till Eventuella stöd i älven 16/725 till 16/825 bedöms kunna utföras på packad fyllning eller naturlig mark efter urschaktning av eventuella lösa bottensediment. Gjutning skall ske i torrhet inom spontlåda, eventuell tätkaka kan bli aktuell för att undvika bottenupptryckning. Km 16/900 (Väg 372) Km 21/100 (Solbacken) På delsträckan ansluter ny E4 till befintlig Östra leden. Markförhållandena är generell bra till medelgoda på sträckan (morän och sedimentjordar med grunda djup) och grundförstärkningsåtgärder är enbart koncentrerade till ett fåtal kortare sträckor längs sträckan. En cirkulationsplats placeras eventuellt i korsningen av väg 372 (ca 17/050). Troligen behövs förbelastning med liggtider på ca 1 år i rondellens östra delar där jungfruliga sedimentjordar återfinns. Inga undersökningar har utförts men närliggande undersökningspunkter från annan utredning indikerar att sedimentdjupen är grundare än 3. Vid korsningen av Torsgatan (17/500 till 17/600) återfinns sediment med ringa mäktighet och marken är medelgod. Om en rondell anläggs kan det bli aktuellt med överlaster på jungfrulig jord för att ta ut sättningar. Vid eventuell anläggning av större trafikplats med vägport föreslås grundläggningen av portens stöd ske på packad fyllning efter urgrävning av sediment till fast mark. Ingen sulfidjord har påträffats vid undersökningar. Vid grundläggning av vägport blir grundvattenavsänkning aktuell och sättningar i närliggande byggnader kan uppstå. Alternativt anläggs vägbro över ny E4 och då kan grundförstärkningsåtgärder för tillfartsbankarna bli aktuella. Partiell urgrävning, lättfyllning och förbelastning kan

20 Vectura 20 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet bli aktuellt, troligtvis i kombination med varandra. Grundläggning av vägbro kan även den ske på packad fyllning. För trafikplats vid anslutningen till befintlig E4 i norr gäller goda grundläggningsförhållanden och några förstärkningsåtgärder är troligen inte nödvändiga. Eventuellt kan berg påträffas vid djupa schakter under 3 under befintlig markyta.

21 Vectura 21 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 3.2 Korridor Tuvan Geoteknisk översikt Som komplement till nedanstående beskrivning av delsträckor inom korridoren kan tabell 3.2 användas för en beskrivning av markförhållandena i tabellform. Inga geotekniska undersökningar är utförda i detta korridorsalternativ och geotekniska bedömningar grundas uteslutande på jordartskarta samt erfarenhetsmässiga antaganden med stöd av utförda undersökningar i korridor Östra Leden. Därtill kan georådskartan, bilaga 3, användas. Tabell 3.2 Indelning av markförhållanden på Tuvan (östligt alternativ). Sträcka Meter Marktyp Jordart Djup 8/715-8/ dålig silt, siltig lera 5-10m (?) sulfidlera (?) 8/780-9/ medelgod-bra Morän, - berg i dagen 9/250-9/ dålig silt, siltig lera 5-10m (?) sulfidlera (?) 9/625-9/ dålig silt, siltig lera ca 5m (?) sulfidlera (?) 9/900-10/ medelgod-bra Morän, berg i dagen - 10/275-12/ dålig silt, siltig lera 5-10m (?) sulfidlera (?) 12/100-12/ dålig dy, gyttja, lera >10m (?) (sulfidjord?) 12/300-12/ dålig siltig lera, sulfidlera (?) 5-10m (?) 12/400-12/ medelgod-bra morän (troligen siltig?) - 12/500-12/ dålig siltig lera, sulfidlera (?) 5-10m (?) 12/950-13/ medelgod-bra morän (troligen siltig?) - 13/725-14/ dålig silt, lerig silt, siltig lera 5-15m (?) (sulfidjord?) 14/620-14/ medelgod-bra morän (troligen siltig?) - 14/680-14/ medelgoddålig silt, lerig silt, lera ca 5m (?) 14/800-15/ medelgod-bra morän (siltig?) - 15/100-15/ medelgod-bra berg i dagen, morän - 15/400-15/ medelgod-bra morän (siltig?) -

22 Vectura 22 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Sträcka Meter Marktyp Jordart Djup 15/525-15/ dålig silt, lerig silt, siltig lera 5-10m (?) (sulfidjord?) 15/825-15/ medelgoddålig silt, lerig silt ca 5m (?) 15/900-16/ medelgod-bra Morän - (siltig? - då medel) 16/200-16/ bra Morän, berg - 16/500-17/ medelgoddålig Silt, lerig silt ca 5m (?) 17/400-18/ medelgod-bra Sand/grus ev grov morän - 18/600-19/ medelgod-bra Morän (kan vara siltig?) Även bra mtrl sand/grus? 19/400-20/ medelgod-bra Grus/sand enl jordartskarta. Ev silt? 20/300-21/ medelgod-bra Morän (ev. siltig - då medelgod) Summa: /715 (Södra Innervik) 12/100 (Åvikskärret) Befintlig väg går på skrå längs med en moränås med ställvis berg i dagen från ca km 8/750. Korridorsalternativet viker av från befintlig E4 ungefär vid Södra Innervik (ca km 9/000) och går ut över åkermark bestående av sedimentjordar. Troligtvis består marken av lös silt, lera och sand ner till 5-15 s djup och därunder fastare friktionsjord eller morän. De lösa sedimentjordarna bedöms ha en skjuvhållfasthet kpa. Vid övergången mellan partier med morän och berg bedöms de lösa jorddjupen avta. Vid ca km 9/900 reser sig marken ungefär och väglinjen går över/genom en moränhöjd med ställvis berg i dagen. Höjden sträcker sig fram till ca km 10/275 där återigen åkermark med lösa sedimentjordar tar vid. Lera och silt och även inslag av sand bedöms marken bestå av ner till fastare morän på ungefär 5-10 s djup. Bedömd skjuvhållfasthet i lösa sedimentjordar kpa. Vid ca 10/600 korsar troligen vägen tvärs genom en drumlin (landformation av moränavlagring som skapats subglacialt under en glaciär). Drumlinen är inte så bred i sin omfattning (ca ) och på båda sidor om den består marken av sedimentjordar. På sträckan bedöms sulfidhaltiga jordar som sulfidlera (svartmocka) förekomma från ca 2 s djup och nedåt.

23 Vectura 23 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 12/100 (Åvikskärret) 12/300 (Rotet) Efter passage av befintlig väg 824 (gamla E4) faller marken undan ner mot Åvikskärret (fågelskyddsområde) som till synes utgörs av en gammal havsvik. Området är av kärr-/sumpmarkskaraktär där marken överst troligtvis består av torv eller gyttja och därunder lösa sedimentjordar. Sulfidhaltig jord antas förekomma från ca 2 s djup. Djup ner till fast mark är okänt med antas vara Översta jordlagren bedöms som mycket lös till lös med skjuvhållfasthet kpa. Mot djupet bedöms skjuvhållfastheten öka något. 12/300 (Rotet) 13/700 (Tuvan) Marken höjer sig från svackan vid Åvikskärret och består mestadels av lös sedimentjord med okänt djup. Djupet till fastmark bedöms dock vara Vid ca km 12/500 skjuter ett mindre moränparti in från väst i korridoren och djupen till fast mark bedöms lokalt vara grundare, maximalt 5 i partier närmast moränen. De lösa sedimentjordarna består troligtvis av silt, siltig lera och lera med inslag av sulfid. Skjuvhållfastheten bedöms till kpa. Vid 13/000 övergår marken till morän och skogsbevuxet landskap, marken reser sig också ungefär från tidigare ängsmark. Moränen är troligtvis av sandig, siltig karaktär. 13/700 (Tuvan) 14/800 (Risberget) När vägen närmar sig byn Tuvan och älven (som passeras vid ca km 14/000) övergår marken från att ha bestått av skogsbeklädd moränterräng till öppna åkermarker igen med isälvssediment så som finsand/silt och trolig lera med inslag av sulfid. Djupen till fast botten vid eventuell grundläggning av bro över älven är ej fastställda men bedöms till ungefär Vid ca 13/700 faller markytan från nivåer ca +15 till +2 vid älvfåran och marken övergår till åkermark. Älvfåran (km 13/950 till 14/150) bedöms vara eroderad genom sedimentjordarna och botten består troligen av fastare, grövre friktionsjord eller morän. På norra sidan om älvfåran reser sig marken från ca 14/150, nivån ca +2, relativt brant upp mot nivån ca +25 vid 14/800. Däremellan består marken av isälvssediment som silt och finsand och troligen lager av lera. Vägsträckningen passerar precis väster om Nyåkersberget och Rönnlundsberget, troligen är sedimentens mäktighet ner till fast mark något mindre i närheten av dessa höjder, något djup har dock inte fastställts men bedöms ligga på 5-15 på sträckan. De lösa sedimenten bedöms ha skjuvhållfasthet på kpa på sträckan. 14/800 (Risberget) 17/400 Marken övergår till en morän innan den reser sig ytterligare (vid ca km 15/000), upp mot ca +55 när utredd väglinje passerar Risberget. Marken består här av tunna lager av morän (delvis svallad) ovan berg.

24 Vectura 24 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Vid ca 15/600 har berget passerats och marken övergår från morän till sediment av lera och silt ungefär innan marken återigen består av skogsbeklädd morän vid ca 15/700. Sedimentjordarnas mäktighet har inte undersökts på denna sträcka men bedöms vara relativt grunda, ungefär 5. Franksberget passeras vid ca km 16/300 och marken reser sig vid passagen genom berget. Berg i dagen finns och troligtvis är moräntäcket relativt tunt. Ytterligare ett kortare parti med sedimentjordar av silt och lera förekommer mellan ca 16/600 och 17/400 med troliga djup ner till fastmark på ungefär Leran bedöms vara lös till halvfast med en skjuvhållfasthet på kpa på denna sträcka. 17/400 21/075 (Norr om Solbacken) Från ca 17/400 och upp mot 18/450 består marken mestadels av barrskogsbevuxen morän och sandhedar. Några mindre områden med torv och blötmark kan förekomma men huvudsakligen råder fastmarksgeoteknik på sträckan. Vid ca 18/500 reser sig marken ett 15- till 20-tal och vägen skär genom en moränås. Öster om väglinjen finns berg i dagen och kalt berg det föreligger risk för att skärningen delvis blir genom berg. Från 19/100 och mot anslutningen till befintlig E4 (norr om Skellefteå) faller marken undan ca och tänkta väglinjen går med låg bank till mindre skärningar. Marken består fram till befintlig E4 av sand och morän (delvis svallad). Vid ca km 19/000 passeras en kommunal avfallsanläggning vilken föranleder antaganden om miljöfarliga föroreningar inom delsträckan. En miljögeoteknisk undersökning bör utföras i senare skede för att kartlägga eventuella föroreningar Geotekniska åtgärder för väganläggning 8/715 (Södra Innervik) 12/100 (Åvikskärret) Höga bankar 5-7 kan förväntas där befintlig E4 gås ifrån och korridoren svänger ut över ängsmark i norr. Geotekniska grundförstärkningsåtgärder bedöms erfordras från ca 9/225 till 9/625. Troligtvis räcker förbelastning med liggtider på 1-2 år (eventuellt i kombination med vertikaldränering) men där banken är som högst kan andra åtgärder så som bankpålning bli aktuellt. Från 9/625 går föreslagen väglinje i skärning för att anpassas till passage av planerad Norrbottniabana vid ca km 10/450. Initialt krävs schakt i lösa sediment och förstärkningar av schaktslänter kan bli aktuella genom jordspikning eller utflackning av slänter. Vid ca 9/750 övergår marken till morän för att sedan övergå till berg och en ca lång tunnel är aktuell. Vid ca km 10/300 återkommer lösa sedimentjordar och liknande förhållanden antas fram till delsträckans slut. På denna sträcka bör bankhöjden hållas längst möjlig och grundförstärkningsåtgärder som kan bli aktuella är överlaster. På sträckan

25 Vectura 25 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet passeras några mindre lokalvägar samt även väg 824 (gamla E4an). Det föreslås att de mindre lokalvägarna dras ihop med väg 824 så att korsning av föreslagen väglinje sker planskilt ungefär i läge för befintlig väg 824. Beroende på geotekniska förhållandena kan en lösning med vägport under eller vägbro över väglinjen vara aktuell. Vid anläggande av vägport under finns risk för schakter i sulfidjord vilka kräver speciella åtgärder (läs mer i kapitel 2.4). Vidare kommer en grundvattensänkning i området att ske vilket kan orsaka oxidering av sulfidhaltiga jordar samt sättningar i närliggande byggnader. Däremot kan grundläggning av vägportens stöd eventuellt utföras med platta på mark om sedimentens mäktighet vid läget är mindre än 7. Om vägbro över väglinjen anordnas kommer ingen hantering av sulfidjordar att krävas. Däremot kommer brostöden troligast behöva pålgrundläggas. Därtill kommer grundförstärkningsåtgärder krävas för tillfartsbankarna till bron (kombination mellan bankpålning närmast brostöden och överlaster). 12/100 (Åvikskärret) 12/300 (Rotet) Grundförstärkningsåtgärder i relativt stor omfattning bedöms erfordras på hela sträckan. Vägen bör utföras med minsta möjliga bankhöjd för att minimera belastningen på den jungfruliga jorden. Osäkerheten i de geotekniska förhållandena vid Åvikskärret gör att allt från överlaster med vertikaldränering till kalk- cementpelare kan vara aktuellt på sträckan. Ett alternativ för mindre störning av fågelliv där landbro dras över kärret medför att brostöden troligtvis måste grundläggas på spetsburna betongpålar. 12/300 (Rotet) 13/725 (Tuvan) Från ca 12/300 till 12/400 och 12/500 fram till 12/950 kan grundförstärkningsåtgärder bli aktuella. Troligtvis räcker det med överlaster med liggtider på ca 1-2 år. Banken hålls lägst möjlig över områden med lösa sedimentjordar. På övriga sträckor består marken av morän som troligtvis är siltig. Erosionsskydd av schaktslänter kan bli nödvändigt och vägen kommer på stora delar av sträckan att måsta dimensioneras mot tjäle. Inga större vägar eller anläggningar förekommer på sträckan. Någon mindre skogsväg kan komma att korsas i områden med morän. Antingen anordnas passage med vägbro över föreslagen väglinje eller så samordnas passagen till väg 829 (Bockholmsvägen). 13/725 (Tuvan) 14/800 (Risberget) Delsträckan börjar med passage av väg 829 vid ca km 13/750. Befintlig väg 829 går troligtvis på fastmark och passagen bör anordnas med vägbro över nya E4. Inga problem med vare sig grundläggning av bron samt tillfartsbankar bedöms föreligga.

26 Vectura 26 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Direkt efter väg 829 faller marken undan ned mot älven och höga anslutningsbankar mot bro över Skellefteälven blir aktuella (5-8 ). Dessa bankar erfordrar grundförstärkningsåtgärder i relativt stor omfattning. Bankpålning med spetsburna betongpålar eller träpålning kan bli aktuell i kombination med lättfyllning i banken. Där sedimentdjupen är ringa och sulfidjordar inte existerar kan urgrävning och återfyllning av sprängsten vara en lämplig förstärkningsmetod. Alternativt anläggs längre landbro för att undvika höga bankar på lösa sedimentjordar. Grundläggning av brons landstöd ( båda sidor om älven) bedöms utföras på spetsburna betongpålar (10-20 långa). Eventuella stöd i älven (ca km 13/950 till 14/150) bedöms kunna utföras på packad fyllning eller naturlig mark efter urschaktning av eventuella lösa bottensediment. Gjutning skall ske i torrhet inom spontlåda, eventuell tätkaka kan bli aktuell för att undvika bottenupptryckning. Även på norra älvstranden bli anslutningsbankar till bron relativt höga (mer än 5 ) och troligtvis krävs bankpålning som förstärkningsåtgärd. Ett alternativ även här är att anlägga längre landbro. Vid ca km 14/350 korsar väg 372 korridoren och en trafikplats eller cirkulationsplats kommer att anläggas i detta läge. Grundförstärkningsåtgärder för dessa trafiklösningar kommer troligtvis innebära överlaster på jungfrulig jord med liggtider på 1-2 år. Eventuellt kan även utskiftning av lösa jordar bli aktuellt. På sträckan från km 14/300 och upp mot slutet av delsträckan (vid Risberget) kommer överlaster troligen att erfordras som förstärkning av den jungfruliga jorden. Bankarhöjd på 2-3 är troligt på lösa sedimentjordar. Eventuellt kan även utskiftning av lösa jordar bli aktuellt på sträckor med låga djup till fast mark (förutsatt att sulfidjordar inte förekommer). 14/800 (Risberget) 17/400 Vägen går på fastmark (morän) och passerar ett högre bergsparti. Den föreslagna väglinjen passerar Risberget med vägens överyta ca 15 under bergets högsta punkt. Här kommer en djup skärning alternativt tunnel bli aktuellt på en sträcka av ca 300. När Risberget passerats går korridoren över en svacka med dåliga markförhållanden. Föreslagen vägprofil har tagit höjd för passage av två industrispår (järnväg) samt Torsgatan. Bro anläggs på sträckan 15/525 till 15/825 och grundläggning av brostöden förutsätts göras genom pålning med spetsburna betongpålar. Eventuellt kan det första stödet på södra sidan grundläggas med platta på mark på morän. Anslutande bank på norra sidan bedöms förstärkas med bankpålning på en sträcka av Från 15/900 till 16/500 går väglinjen på ett fastmarksparti och passerar även Franksberget. Skärningen genom Franksberget är i storleksordningen 8-10 djup och ca 300 lång.

27 Vectura 27 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet På sista delen av sträckan 16/500 fram till 17/400 är marken medelgod till dålig. Större delen av sträckan kan behöva grundförstärkning med överlaster. Eventuellt kan utskiftning av lösa jordar vara ett alternativ om jorddjupen är måttliga och inga sulfidjordar förekommer. 17/400 21/075 (Norr om Solbacken) Inga större geotekniska grundförstärkningar erfordras på sträckan. Vissa lokala myrområden kan förekomma på sträckan. I dessa fall förslås urgrävning av torv och lös jord med återfyllning av sprängsten som förstärkningsåtgärd. Vid ca 18/500 går föreslagen väglinje genom en moränås. Öster om väglinjen finns berg i dagen och kalt berg det föreligger risk för att skärningen delvis blir genom berg. Skärningsslänter kan även behöva erosionsskyddas. Vid ca km 19/000 passeras en kommunal avfallsanläggning. Speciella miljögeotekniska åtgärder så som sanering kan komma at krävas vid passage av denna. En miljögeoteknisk undersökning bör utföras i senare skede för att kartlägga eventuella föroreningar. Trafikplats vid anslutning till befintlig E4 görs där markförhållandena är goda och inga förstärkningsåtgärder bedöms vara nödvändiga.

28 Vectura 28 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 3.3 Korridor Gunsen Geoteknisk översikt Som komplement till nedanstående beskrivning av delsträckor inom korridoren kan tabell 3.3 användas för en beskrivning av markförhållandena i tabellform. Inga geotekniska undersökningar är utförda i detta korridorsalternativ och geotekniska bedömningar grundas uteslutande på jordartskarta samt erfarenhetsmässiga antaganden med stöd av utförda undersökningar i korridor Östra Leden. Därtill kan georådskartan, bilaga 3, användas. Tabell 3.3 Indelning av markförhållanden på Gunsen. Sträcka Meter Marktyp Jordart Djup 6/050-7/ medelgod-bra Morän (tunt lager) - berg i dagen 7/650-7/ dålig silt, siltig lera 0-10m(?) sulfidlera (?) 7/800-7/ medelgod-bra morän (siltig?) - 7/950-8/ dålig silt, siltig lera 5-10m (?) sulfidlera (?) 8/700-9/ medelgod-bra morän (siltig?) - berg vid djup skärning 9/600-12/ dålig silt, siltig lera 5-15m (?) sulfidlera (?) 12/900-13/ medelgod-bra morän (siltig?) - 13/150-13/ medelgod silt? Finsand? ca 2-5m (?) 13/550-13/ medelgod-bra morän (troligen siltig?), - ev berg 13/800-14/ dålig torv, mulljord ca 2-5m (?) (myrmark), silt (?) 14/300-15/ medelgod-bra morän (troligen siltig?) - 15/750-16/ medelgod-bra morän med ytligt berg - 16/250-16/ medelgod-dålig silt, lerig silt, ca 5m (?) lera 16/700-16/ bra morän och - berg i dagen 16/950-17/ medelgod-bra morän (siltig?) - 17/500-18/ bra sand/grus ev grov - morän 18/000-18/ medelgod-bra morän (siltig?) -

29 Vectura 29 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Sträcka Meter Marktyp Jordart Djup 18/850-19/ dålig fyllningar för soptipp?? 19/200-19/ medelgod-bra sand/grus ev grov - morän 19/850-21/ medelgod-bra Morän (siltig?) /050 (Hamptjärnmyran) 8/700 (Vikmoren) Korridoren viker av från befintlig E4 ungefär vid Haptjärnmyran och går över ett höjdparti betående av morän med tunt täcke ovan berg och ställvis berg i dagen. Den föreslagna väglinjen går ungefär 5-15 under markytan. Till följd av detta är bergschakter i stor omfattning troliga fram till ca 7/650. När korridoren lämnar höjdpartiet (km 7/650) går den ut över ängsmark vid Södra Innerviksfjärden (naturreservat). Marken övergår till lösa sediment troligtvis bestående av silt, siltig lera och lera vilken förekommer fram till delsträckans slut där en moränås höjer sig upp i landskapet. Sulfidlera förekommer troligtvis på sträckan från ca 2 s djup. Sedimentens mäktighet bedöms till 3-10 och skjuvhållfasthet antas kpa. Ett kortare parti med morän, troligtvis siltig morän återfinns från ca km 7/800 till 7/950. I de östliga delarna av korridoren skjuter Södra Innerviksfjärden in och marken består troligtvis överst av torv eller gyttja med underliggande silt, siltig lera eller lera. Marken har ej undersökts men antas vara mycket lös till lös i övre lagren med en ökande fasthet mot djupet. Skjuvhållfastheten kpa antas för jordens övre lager. 8/700 (Vikmoren) 9/600 I korridoren höjer sig Vikmoren kraftigt upp ca 25 över omkringliggande låglänta terräng. Marken består av morän, delvis svallad i övre lagren. Den övre delen tros vara relativt grov sandig morän. Troligtvis är moränen av siltig karaktär mot djupet. Den föreslagna väglinjen skär djupt i moränen och berg kan antagligen förekomma på djup 5-10 under markytan. Inga undersökningar har dock utförts. 9/600 12/900 (Bergsängesberget) När höjden (Vikmoren) passerats breder låglänt ängsmark ut sig mot Skellefteälven. Även norr om älven är marken låglänt fram till ca km 12/100 då marken sakta höjer sig.

30 Vectura 30 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet På sträckan består marken av lösa sediment (silt, siltig lera och lera) med mäktighet på Troligtvis återfinns även sulfidhaltig jord (sulfidlera) från ca 2 s djup. Skjuvhållfastheten bedöms till kpa i siltiga leran och leran. Närmast älvpassagen från ca km 10/400 till 11/500 består marken överst av sand eller finsand. Denna jord har troligen något bättre bärighet men underlagras antagligen av lösa sedimentjordar. Djupen till fast botten vid eventuell grundläggning av bro över älven är ej fastställda men bedöms till ungefär Älvfåran (km 10/750 till 10/950) bedöms vara eroderad genom sedimentjordarna och botten består troligen av fastare, grövre friktionsjord eller morän. Från ca km 12/000 och fram till slutet av delsträckan 12/900 återfinns enligt jordartskartan lera, Den är troligtvis halvfast till lös med skjuvhållfasthet kpa. Lerans djup bedöms till ca Åt öster i korridoren återfinns Bergsängsberget med morän och berg i dagen vid ca 12/ /900 (Bergsängesberget) 16/200 (Ryssbrännberget) På sträckan råder mestadels av bra till medelgoda markförhållanden med morän och vissa lokala myrområden. Föreslagen väglinje går först på skrå längs med Bergsängsbergets fot (berg i dagen) och sedan vidare över morän. Vid ca km 13/800 till 14/300 återfinns svacka i terrängen med ett större myrparti där marken troligen består av torv med okänt djup. Sannolikt grundare än 5. Därefter höjer sig marken igen och övergår till morän. Moränen antas vara siltig. Vid Ryssbrännberget, ca km 16/000, återfinns ett gammalt bergtag/stenbrott vilken föreslagen väglinje skär genom ca 5-8 djupt. 16/200 (Ryssbrännberget) 17/500 Efter att Ryssbrännberget passerats faller marken undan snabbt ner mot en lokal svacka ca 16/250 till 16/700. Bodbäcken passeras vid 16/400 och marken består av lösa sediment som silt, lerig silt eller siltig lera. Sedimenten är troligen ej djupa, ca 5. På resterande del av sträckan består marken av morän och ställvis berg i dagen. 17/500 21/050 (Norr om Solbacken) Från ca 17/500 och upp mot 18/450 består marken mestadels av barrskogsbevuxen morän och sandhedar. Några mindre områden med torv och blötmark kan förekomma men huvudsakligen råder fastmarksgeoteknik på sträckan. Från ca km 18/500 sammanfaller föreslagna väglinje med linje för Tuvan och vidare beskrivning hänvisas till denna.

31 Vectura 31 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Geotekniska åtgärder för väganläggning 6/050 (Hamptjärnmyran) 8/700 (Vikmoren) I början av sträckan, där korridoren går på fastmark, finns anledning att anta berg ovan föreslagen profil. Vid behov av berg inom väglinjen finns möjlighet att ta ut relativt stora mängder ur denna skärning, ca m3 antas. Bergets kvalité är okänt och bör utredas i senare skede, likväl som moränens mäktighet. Om profilhöjden hålls ned i fastmarkspartiet kan bankhöjderna utöver de låglänta ängsmarkerna hållas nere. Detta till trots antas grundförstärkningsåtgärder erfordras på sträckor med lösa sediment. Troligtvis kan överlaster med liggtider på 1-2 år räcka för att ta ut sättningar (eventuellt i kombination med vertikaldränering vid stora mäktigheter på sedimenten). En annan tänkbar förstärkningsåtgärd är utskiftning av lösa jordar till fast mark, förutsatt att jorddjupen inte är för stora samt att jorden inte innehåller sulfid. Vid ca km 7/900 korsar korridoren befintlig väg 824 (gamla E4an). Det finns goda möjligheter att anordna passagen planfritt genom en vägbro över ny E4 då passagen kan utföras där marken består av morän. Tillfartsbankarna till bron kan därmed byggas utan geotekniska grundförstärkningar erfordras samt brostöden kan troligtvis grundläggas på naturlig mark eller packad fyllning. Närliggande mindre lokalvägar bör samordnas och dras om så att passage av ny E4 görs till samma ställe, vid ca 7/900. 8/700 (Vikmoren) 9/600 Inga geotekniska förstärkningsåtgärder antas erfordras på sträckan. Vid skärningar kan moränen vara erosionskänslig och erosionsskydd kan komma att fordras i skärningsslänter. Vid skärningar kan även berg komma att påträffas ovan föreslagen profil. Bergets kvalité bör undersökas i senare skede för eventuell användning inom väglinjen. I korridoren höjer sig Vikmoren kraftigt upp ca 25 över omkringliggande låglänta terräng. 9/600 12/900 (Bergsängesberget) På sträckan antas omfattande grundförstärkningsåtgärder erfordras. Från början av sträckan ca km 9/600 till 10/300 kan bankhöjderna hållas nere och troligtvis är överlaster med vertikaldränering tillräcklig som förstärkning av sedimentjordarna. Vid km 10/300 ökar dock bankhöjden till följd av älvpassagen och den segelfria höjd som bron över Skellefteälv kräver. Byggnationen saknar dessutom höjdstöd i terrängen och tillfartsbankarna blir därav upp mot 8 höga. Enligt jordartskartan skall vissa delar av denna sträcka bestå av sandigare sediment överst

32 Vectura 32 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet men det finns anledning att anta att finare och lösare sediment som silt och lera underlagrar denna sand. Tillfartsbankarna till bron kommer således att kräva en kombination av grundförstärkningar så som lättfyllning, överlaster och troligen bankpålning där banken blir som högst mot brons ändstöd. För att klara höjden över befintlig järnväg vid km 11/750 krävs bro även där och banken mellan denna bro och älvpassagen blir även den hög (ca 5-8 ). Grundförstärkning med bankpålning kommer att erfordras i anslutningarna till bron. Eventuellt kan delar av mellanliggande bank förstärkas med överlaster, vertikaldränering och lättfyllning i banken. Brostöden som placeras på land kommer troligtvis att behöva pålgrundläggas med spetsburna betongpålar. Djup ner till stopp för slagning av pålar antas till Brostöd som hamnar i vatten (Skellefteälven från km 10/750 till 10/950) kan sannolikt grundläggas på packad fyllning eller naturlig mark efter urschaktning av eventuella lösa bottensediment. Gjutning skall ske i torrhet inom spontlåda, eventuell tätkaka kan bli aktuell för att undvika bottenupptryckning. En alternativ lösning till bro med tillfartsbankar är att längre landbro anläggs från ca km 10/300 till 12/200. Det finns ett antal mindre lokalvägar som korsar korridoren. Förslagsvis dras dessa samman och planeras till tänkt trafikplats där väg 372 korsar korridoren vid ca km 12/150. Väg 372 föreslås passera över väglinjen med vägbro och tillfartsbankar samt ramper måste förstärkas. En kombination av bankpålning, överlaster och lättfyllning är trolig. För brostöden erfordras pålgrundläggning med spetsburna pålar till ca s djup. Norrbottniabanans dragning korsar även korridoren vid ca km 12/275. Föreslagen väglinje passerar under även denna anläggning. Från km ca 12/300 och fram till slutet av delsträckan bör bankhöjden hållas lägst möjlig och troligtvis räcker det med tidig 12/900 (Bergsängesberget) 16/200 (Ryssbrännberget) På områden med morän erfordras inga geotekniska förstärkningsåtgärder. Vid behov av material i linjen finns möjlighet att förskjuta föreslagen väglinje åt öst och i skärning på skrå längs med Bergsängsberget. Bergkvalitén är dock okänd men kan troligtvis användas som bankfyllning och frostisoleringslager. Från ca km 13/800 till 14/300 krävs grundförstärkningsåtgärder då korridoren passerar ett stort myrområde. Fullständig utskiftning av torv eller partiell urgrävning av torv kombinerat med bankpålning (träpålar) föreslås som förstärkningsmetod.

33 Vectura 33 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Från 14/300 till slutet av sträckan vid Ryssbrännberget erfordras minimala grundförstärkningar. Eventuella lokala myrar och blötmarker grävs ur till fastmark och återfylls. Vid Ryssbrännberget finns en gammal bergtäkt (osäker om den är i drift) och bergmaterial från eventuell skärning kan ge bra med byggnadsmaterial. 16/200 (Ryssbrännberget) 17/500 Mellan 16/200 och 16/700 bör bankhöjden hållas lägst möjlig. Grundförstärkning genom överlaster (eventuellt i kombination med vertikaldränering beroende på sedimentens mäktighet) kan erfordras på sträckan. Ett mindre vattendrag passeras även vid 16/400 (Bodbäcken) vilken kan behöva kulverteras genom vägtrumma eller mindre bro om flödet är tillräckligt stort. Vid eventuell bro kommer bron att måsta pålgrundläggas på spetsburna betongpålar till ca 10 s djup. På övriga delar av sträckan erfordras inga geotekniska förstärkningsåtgärder. Berg i dagen har noterats vid ca 16/900 så schakt/sprängning för skärningar bedöms trolig. Överskottsmassor från bergskärningar bedöms vara användbara i vägkonstruktionen. 17/500 21/050 (Norr om Solbacken) På sträckan råder fastmark och inga grundförstärkningsåtgärder erfordras. Första delen av sträckan fram till ca 18/000 har marken goda byggnadstekniska egenskaper (sand och grus). Övriga delar består av morän som troligtvis är siltig vilket kan medföra behov av erosionsskydd i schaktslänter vid skärningar på slutet av sträckan. Ett antal mindre vägar korsar korridoren vid Solbacken (ca km 19/500). Stöd finns i terrängen att anordna en eller flera planskilda korsningar med vägbro över föreslagen väglinje. Trafikplats för anslutning till befintlig E4 är placerad där bra markförhållanden råder och inga grundförstärkningar bedöms vara aktuella.

34 Vectura 34 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 3.4 Korridor befintligt läge Korridorsalternativet innebär en uppgradering av befintlig väg E4 genom Skellefteå. Det är i detta skede oklart var korridoren börjar och slutar. För den föreslagna nedsänkningen av befintlig väg under mark genom staden har en profil tagits fram som i detta skede fungerar som avgränsingspunkt söder och norr om staden. Motsvarande ca km 16/300 till 17/600. Dock kan tänkas att vissa åtgärder och trafiklösningar kommer att erfordras både söder och norr om dessa avgränsningspunkter Geoteknisk översikt Bedömningar av geotekniska förhållanden grundar sig på jordartskartan samt existerande undersökningar i området, främst kring Skelleftekrafts utbyggnad av kontorskomplex vid ca km 17/200. Någon indelning i delsträckor har ej utförts då sträckan är kort och kan beskrivas i sin helhel. Sträckan börjar vid befintlig cirkulationsplats söder om staden (ca km 16/300) där Anderstorpsleden möter Centrumleden. Där består marken av älvsediment som silt och finsand. Skikt av lera kan även förekomma. Djupet ner till fastmark är okänt men antas vara ca 5. Närmare Skellefteälv antas sedimentens mäktighet öka ner mot Älvfåran (från ca 16/680 till 16/825) är eroderad och botten på älven antas utgöras av grövre friktionsjord som grus, sand eller morän. Norr om älven består marken enligt jordartskartan av siltiga sediment. Djup till fastmark antas den samma som på södra älvstranden, dvs Marken reser sig dock upp norr om älven och sedimentens mäktighet avtar. Vid ca km 17/250 (Skelleftekrafts huvudkontor) har Tyréns utfört geotekniska undersökningar vilka visar på fyllningsmassor överst som underlagras av silt och lerig silt ovan morän som återfinns på maximalt cirka 3-5 s djup. Mot slutet av sträckan antas sedimenten avta ytterligare innan marken övergår till morän. Därtill kan georådskartan, figur 3.4, studeras för vidare beskrivningar av markförhållanden Geotekniska åtgärder för väganläggning På södra sidan av älven kan tänkas att någon lösning med trafikplats eller cirkulationsplats måste anordnas för anslutning mot Anderstorpsleden och Skråmträskvägen. I samband med detta kommer påfartsramper och eventuell utvidgning av befintlig cirkulationsplats att leda till byggnation på jungfrulig mark. Utfyllningarna antas bli relativt låga och lämplig jordförstärkningsmetod på denna

35 Vectura 35 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet sträcka är överlaster med liggtid på ca 1 år. Eventuellt kombinerat med vertikaldränering. Om en trafikplats byggs med planskild korsning av E4 kommer vägbron troligen att behöva pålgrundläggas på spetsbärande betongpålar. Uppskattade pållängder är Anslutande bankar kan komma att förstärkas med bankpålning, betongpålar närmast brostöden och längre ut från stöden träpålar. Ett alternativ med vägport under befintlig E4 föreslås inte då det skulle innebära stora schaktmängder i dålig mark (eventuellt innehållande sulfidjord) och en grundvattensänkning skulle även inträffa vilket kan komma att påverka omkringliggande byggnaders grundläggning. Befintlig bro över Skellefteälv nyttjas och några geotekniska åtgärder är således ej aktuella för passagen. I föreslaget linjealternativ sänks befintlig E4 genom centrum ned under marken från ca km 16/950 till 17/350. En sådan lösning utförs förslagsvis med cut and cover tunnel, vilken medför schakter i de lösa sedimenten till ca 3-6 s djup. Då utrymmet är begränsat med närhet till hus och andra anläggningar samt att jordens egenskaper omöjliggör branta, vertikala schakter måste en sådan lösning spontas eller byggas upp med slitsmur eller liknande. Problematiken med grundvatten och porttryck i jorden måste även tas hänsyn till. Exempelvis kan höga portryck resultera i bottenupptryckning, bottenuppluckring och göra jorden flytbenägen. Själva tunnellösningen kan även medföra en permanent grundvattensänkning vilken kan påverka befintliga byggnaders och anläggningars grundläggningar, vilket måste utredas vidare i nästa skede. Vid anslutningen till befintlig E4 i norr bedöms geotekniska förstärkningsåtgärder ej erfordras.

36 Vectura 36 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 3.5 Kompletterande länk Sundgrundsleden Korridorsalternativet verkar som en kompletterande länk till tidigare korridorer och har inte givits samma djupa analys avseende geotekniska förhållanden. Beskrivningen av geotekniska förhållanden har därför arbetats in under geotekniska åtgärder för väganläggning på respektive delsträcka. Sundgrundsleden är en befintlig väg som knyter samman Ursviken, Skelleftehamn och de östra delarna av Skellefteå med E4an. Enbart upprustningsåtgärder är aktuella på denna sträcka vilket innebär mindre korrigeringar i plan och profil. Eventuellt kan breddning av befintlig väg komma att ske på sträckor där så krävs Geoteknisk översikt Inga geotekniska undersökningar är utförda i detta korridorsalternativ och geotekniska bedömningar grundas uteslutande på utförd okulär jordartsklassificering, jordartskartan samt erfarenhetsmässiga antaganden. Generellt kan sägas att goda geotekniska förutsättningar råder på sträckan. Enligt sammanställningen i tabell 2.1 råder dåliga markförhållanden enbart på ca 10 % av sträckan. Övriga sträckor består av berg i dagen, grova och siltiga moräner. Därtill kan georådskartan bilaga 3 användas samt sammanställning från utförd okulär jordartsbedömning i fält, se bilaga 5. Identifierade sträckor med dålig mark redovisas i tabell 3.5 nedan. Tabell 3.5 Sträckor med dålig mark på Sundgrundsleden. Sträcka Meter Marktyp Jordart Djup 2/150-2/ dålig-medelgod Torv, siltig lera < 5m (myrmark) 2/400-2/ dålig silt, siltig lera 0-10m(?) sulfidlera (?) 2/650-2/ dålig silt, siltig lera 0-10m (?) sulfidlera (?) 3/650-3/ dålig-medelgod silt 0-5m (?) 6/100-6/ Dålig-medelgod torv, siltig lera (myrmark) 650 < 5m (?)

37 Vectura 37 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Geotekniska åtgärder för väganläggning Berg i dagen förekommer på sträckor, företrädes vis vid km 3/000, 4/100, 4/800 samt 6/600. Om kurvrätningar (planjusteringar) planeras på dessa sträckor medför detta schakt och sprängning i berg. De sträckor som identifierats i tabell 3.4 ovan beskrivs något mer utförligt i följande text. 2/150 2/250 Befintlig väg korsar ett mindre myrparti. Marken antas överst bestå av torv, och därunder följer troligtvis en lerig silt eller silt (en djupare än 5 ). Djup till fast mark antas inte djupare än 5. Vid breddning av väg eller annan väglösning där byggnation sker på jungfrulig mark föreslås fullständig utskiftning av torv till fast mark. Vid större djup föreslås alternativ förstärkningsmetod med träpålning. 2/400 2/500 Väglinjen passerar här en svacka i terrängen och en mindre bäck. Marken antas bestå av lösa sediment (lera) med okänt djup. Befintlig väg går på hög bank över området med okänd grundläggning. Vägen har dock god standard och någon åtgärd på vägen är ej trolig på aktuell sträcka. Vid eventuell breddning av väg kan grundförstärkning av jungfrulig jord erfordras. Utskiftning av lösa jordar till fastmark med återfyllning av sprängsten föreslås om lerans mäktighet inte är för stor. 2/650 2/750 Markförhållandena är de samma som tidigare sträcka. Även här är vägen relativt nybyggd och har bra standard. Breddning av vägen eller planjusteringar är därför ej troligt. 3/650 3/750 Befintlig väg är dragen precis i kanten av ett område med lösa sedimentjordar (åt väst). Marken antas bestå av silt och lerig silt med okänt djup. Troligtvis är sedimenten inte djupa. Om vägen skall breddas föreslås breddningen ske åt höger (öster) där marken består av morän. Vid breddning ut på åkermarken kan överlast vara en lämplig förstärkningsmetod.

38 Vectura 38 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 6/100 6/350 Befintlig väg passerar i ytterkanten av ett mindre kärr eller blötmark. Marken är bevuxen av vass och antas överst bestå av gyttja eller torv. Därunder troligtvis siltig lera. Djup till fast mark är okänt (troligtvis ej djupare än 5 ). Vid eventuell breddning av vägen kommer geotekniska grundförstärkningsåtgärder vara nödvändiga. Förslagsvis genomförs partiell urgrävning (organsiska jordar) med träpålning och lastfördelande lager. Grundläggningen av befintlig väg bör dock utredas. 3.6 Kompletterande länk ny förbindelse mellan Torsgatan och E4 norr Korridorsalternativet verkar som en kompletterande länk till tidigare korridorer och har en näst intill identisk sträckning som Tuvan från Torsgatan vid ca km 15/600 och norrut mot Solbacken. Därför hänvisas läsaren till att läsa om geotekniska förutsättningar och åtgärder för väganläggning under kapitel och (ca km 15/600 till 21/075) 3.7 Södra leden Korridorsalternativet har tidigt i vägutredningen valts bort och någon högre detaljgrad har inte lagts på detta alternativ. De geotekniska bedömningar som utförts är studier av kvartärgeologiska kartor samt en okulär jordartsbedömning i fält. Protokoll från fältarbetet samt kartmaterial med inarbetade kommentarer bifogas denna PM Geoteknik, se bilaga 6.

39 Vectura 39 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 4 Beräkningar I kapitlet beskrivs utförda beräkningar avseende stabilitetsberäkningar i brottgränstillstånd (säkerhet mot skred och ras) samt sättningsberäkningar i bruksgränstillstånd. Beräkningarna är i detta skede relativt grova vilket medför att vissa antaganden och förenklingar har gjorts. Dessa antaganden baseras på resultat från utförda fältundersökningar (avseende jordens egenskaper) samt föreslagna profiler. Därför har beräkningar utförts på en bank, på plan jungfrulig jord där skjuvhållfastheten satts till 20, 30 och 40 kpa. Bankhöjden har varierats från som högst 8, 5 och 3. Sedimentjordarnas mäktighet (jorddjup) till fast mark har även varierats mellan 6, 8 och 10. Vidare är beräkningar anpassade till korridorsalternativ Östra leden men verkar även som underlag för övriga korridorsalternativ. 4.1 Stabilitetsberäkningar Jordens skjuvhållfasthet har antagits ligga i intervallet kpa för nedanstående beräkningar. Vingsonderingar visar på skjuvhållfasthet på över 20 kpa men fallkonsförsök från rutinundersökning har givit värden under 20 kpa. Därför får 20 kpa verka som ett värsta fall scenario i detta skede. Lokalt kan dock ännu lägre skjuvhållfasthet återfinnas inom de olika korridorerna Resultat Nedanstående tabeller (tabell 4.1, 4.2 och 4.3) visar resultaten från utförda stabilitetsberäkningar med varierad bankhöjd, djup till fast mark och skjuvhållfasthet. I de fall beräkningarna givit resultat över regelverkets (TK Geo) ställda krav för beräkning på värsta scenario (djupast jorddjup och högst bank) har de mer gynnsamma fallen ej utvärderats. Stabilitetsberäkningarna biläggs i sin helhet under bilaga 7, numrerade från a till u enligt tabellerna nedan. Tabell 4.1 Stabilitetsberäkningar för antagen skjuvhållfasthet 20 kpa. Bankhöjd (bilaga nr inom parentes) τ fu = 20 kpa 3 m 5 m 8 m F 6 m c = 1,49 (7a) F c = 1,11 (7d) F c = 0,91 (7g) Jorddjup 8 m 10 m F c = 1,46 (7b) F c = 1,05 (7e) F c = 0,82 (7h) F c = 1,45 (7c) F c = 1,02 (7f) F c = 0,76 (7i)

40 Vectura 40 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Tabell 4.2 Stabilitetsberäkningar för antagen skjuvhållfasthet 30 kpa. Bankhöjd (bilaga nr inom parentes) τfu= 30 kpa 3 m 5 m 8 m F 6 m c = - F c = 1,59 (7k) F c = 1,25 (7n) Jorddjup 8 m F c = - F c = 1,53 (7l) F c = 1,16 (7o) 10 m F c = 2,14 (7j) F c = 1,50 (7m) F c = 1,10 (7p) Tabell 4.3 Stabilitetsberäkningar för antagen skjuvhållfasthet 40 kpa. Bankhöjd (bilaga nr inom parentes) τfu= 40 kpa 3 m 5 m 8 m F 6 m c = - F c = - F c = 1,58 (7s) Jorddjup 8 m F c = - F c = - F c = 1,48 (7t) 10 m F c = 2,83 (7q) F c = 1,96 (7r) F c = 1,43 (7u) Ovanstående beräkningar gäller enbart för oförstärkt mark. Vidare har enbart cirkulärcylindriska glidytor utvärderats och med odränerad analys. Långa plana glidytor där terrängen faller undan ner mot Skellefteälven bör utredas i senare skede då överslagsberäkning givit ej tillfredställande säkerhetsfaktor Slutsatser Vid skjuvhållfasthet på 20 kpa kan troligen tryckbankar räcka för att få tillfredställande säkerhet mot ras och skred på 3 hög bank eller lägre. Vid mycket hög bank (5-8 ), exempelvis vid anslutning till bro över Skellefteälven, måste troligtvis banken förstärkas med bankpålning eller liknande. Några beräkningar på detta har inte utförts i detta skede men tryckbank har konstaterats ej tillräcklig. Vid skjuvhållfasthet på 30 kpa konstateras tillfredställande säkerhet mot ras och skred för bankar upp till 5 höga. Vid mycket hög bank (ca 8 ), exempelvis vid anslutning till bro över Skellefteälven, måste dock banken förstärkas med bankpålning eller liknande. Några beräkningar på detta har inte utförts i detta skede men tryckbank har konstaterats ej tillräcklig. Vid skjuvhållfasthet på ca 40 kpa konstateras tillfredställande säkerhet mot ras och skred för bankar upp till 5 höga (troligen även upp mot 6-7 ). För de mycket höga bankarna vid passagen av Skellefteälven bedöms säkerheten mot ras och skred vara ej tillfredställande. Här konstateras dock att enklare

41 Vectura 41 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet förstärkningsåtgärd som mindre tryckbank skulle kunna vara ett alternativ för att uppnå säkerhetsfaktor Fc 1, Sättningsberäkningar För att förenkla beräkningsmodellen har djupet till fast mark hållits konstant i dessa beräkningar, 6. Jordparametrar är tagna av CRS-försök utfört på provtagen kolv i borrpunkt nr 7 samt även punkt 2 (se RGeo). Vid sättningsberäkningar har fyra olika bankhöjder studerats 1, 2, 3 och 5 hög bank. Då extremfallet med 8 hög bank inte bedömts rimligt att anlägga utan förstärkningsåtgärder har ingen sättningsberäkning utförts för detta fall Resultat Nedanstående tabell 4.4 visar resultaten från utförd sättningsberäkning med varierad bankhöjd. Sättningsberäkningarna biläggs i sin helhet med valda parametrar under bilaga 8. Tabell 4.4 Beräknad 100-årssättning för antagen jordprofil med olika vald bankhöjd. Bankhöjd Jorddjup 1m 2m 3m 5m 6 m ca 0,1 m ca 0,45 m ca 0,6 m ca 0,9 m Slutsatser Indata till beräkningen baseras på två försök vilka visar på skillnader i resultat. Punkterna 2 och 7 ligger långt ifrån varandra och variationer i resultatet mellan dessa är rimligt. Redan vid en bankhöjd på 2 är tillskottsspänningen från banken högre än σ c och relativt stora sättningar utbildas.

42 Vectura 42 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 5 Jämförelser mellan korridorer I kapitlet görs en jämförelse av de olika korridorerna och kompletterande länkarna baserat på de geotekniska förutsättningarna. Där omfattningen av geotekniska grundförstärkningarna och andra kostnadsdrivande delar tas upp. Tabell 5.1 Fördelning av grundförstärkningsåtgärder på respektive korridor. Korridor Ej omfattande grundförstärkning Omfattande grundförstärkning Tunnel/djup skärning Östra leden, m m (56%) m (24%) m Tuvan, m m (26%) m (45%) 950 m 750 m Tuvan (väst), m m (33%) m (33%) 600 m 750 m Gunsen, m m (39%) m (37%) 350 m m Befintligt läge, m 300 m (23%) m (77%) 400 m * - Förbättrad Sundgrundsled, m m (30%) 650 m (10%) - - Ny förbindelse Torsg med E4, m m (30%) m (25%) 300 m 300 m * Avser sträcka med cut and cover tunnel genom Skellefteå stad. Bro

43 Vectura 43 (43) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 6 Fortsatta undersökningar För den korridor som väljs inför kommande utredningsskede måste kompletterande geotekniska undersökningar utföras. Väglinjen bör undersökas med c/c 100 mellan punkter i fastmarksområden och c/c 40 mellan punkter i lösmarksområden. Där bör även tvärsektioner tas. Vid övergångar mellan lösmarksoch fastmarksområden föreslås tätare c/c avstånd på 20 mellan punkterna. Fastmarksområden Där väglinjen går i skärning i fastmarksområden kontrolleras bergfritt djup med slagsondering och eventuellt jord- och bergsondering. Jordprovtagning utförs och grundvattennivåer kontrolleras i vattenståndsrör. Där berg påträffas bör Jord- och bergssonderingar förtätas till c/c 40 mellan punkterna och kompletteras med seismiska undersökningar. Lösmarksområden och myrar De finkorniga sedimentens mäktighet, skjuvhållfasthet och deformationsegenskaper bestäms med provtagning och sondering. Torvdjup i myrar bestäms med sticksondering Broar I brolägen utförs provtagning och sondering för att kunna bestämma grundläggningssätt och grundläggningsnivåer för respektive brostöd.

44 Bilaga 1 Rapport Geoteknik (R Geo)

45 1 (6) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet VÄGUTREDNING SKELLEFTEÅPROJEKTET PAPPORT GEOTEKNIK (OBS! Enbart fält- och laboratorieundersökningar)

46 Vectura 2 (6) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Förord Föreliggande rapport geoteknik (Rgeo) behandlar utförda geotekniska undersökningar för vägutredning Skellefteåprojektet. Den geotekniska utredningens syfte har varit att ge en översiktlig beskrivning av geotekniska förhållanden och möjliga åtgärder i studerade korridorer samt att utgöra underlag vid val av slutgiltig korridor. Medverkande Vägutredning Skellefteåprojektet Rapport Geoteknik (R Geo) Organisation: Beställare Projektansvarig Utredningsledare Bitr. utredningsledare Teknikansvarig Trafikverket Kristina Björling-Francki Kristina Björling-Francki Jenny Widmark Gunnar Zweifel Konsult Uppdragsledare Bitr. uppdragsledare Ansvarig författare R Geo Vectura Consulting AB Camilla Dahlström Katarina Jonsson Martin Sundvall

47 Vectura 3 (6) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAG SYFTE GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR NU UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR AVVÄGNING/INMÄTNING UTVÄRDERINGAR REDOVISNING BILAGOR... 6

48 Vectura 4 (6) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 1 Uppdrag Ny förbifart av väg E4 planeras i Skellefteå och ett antal alternativ från förstudien har utretts vidare i denna vägutredning. På uppdrag av Trafikverket har Vectura Consulting AB utfört geotekniska undersökningar för utredningsalternativ Östra leden som utgör en möjlig korridor i vägutredningen. 2 Syfte Undersökningen syftar till att utreda ny förbifart av E4 i Skellefteå. Den geotekniska utredningen ska ge en översiktlig beskrivning av de geotekniska förhållandena och utgöra underlag för val av korridor inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns även berg i dagen på ett flertal ställen vilket gör att bergförhållandena utgör en viktig del i vägutredningen. Beskrivning av bergtekniska förhållanden har därför inarbetats i denna Rgeo. 3 Geotekniska undersökningar 3.1 Nu utförda undersökningar De geotekniska fältundersökningarna har utförts med borrbandvagn under våren, maj-juni 2010 och omfattade följande: viktsondering (maskinell) i 17 punkter, hejarsondering i 5 punkter, Jb-2 sondering i 6 punkter, slagsondering i 9 punkter, vingsondering i 3 punkter, CPT-sondering i 6 punkter, skruvprovtagning i 23 punkter, kolvprovtagning i 4 punkter samt öppet grundvattenrör i 5 punkter. Ansvarig fältgeotekniker har varit Kenth Albertsson Vectura Consulting AB med hantlangare Hans Edlund, HOKE AB. Vid fältundersökningarna har borrbandvagn av typen Geomachine 75 (GM 75) använts. Undersökning av moränmäktighet ovan berg med georadar har utförts i väglinjen samt i tre sektioner på Byberget. Georadarundersökningen har utförts av Malå GeoScience AB under juni Fältundersökningarna har utförts enligt krav för geotekniskt fältarbete enligt Svenska Geotekniska Föreningens (SGF;s) rekommendationer.

49 Vectura 5 (6) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 3.2 Tidigare undersökningar Tidigare undersökningar i området finns. Banverkets utredning av Norrbotniabanan (2009), arbetsplan för väg 372 (WSP, 2008), utredning av upplag vid älven i Hedensbyn (OWAB, 1982) samt utredning i Hedensbyn (Svenska Riksbyggen, 1965). Tidigare undersökningar har arbetats in i utredningen men redovisas ej i ritningsmaterial. 4 Laboratorieundersökningar Upptagna jordprover har analyserats i ackrediterat geotekniskt laboratorium, MRM Konsult i Luleå. På störda prover har dels rutinundersökning utförts samt tvättsiktning på friktionsmaterial för bedömning av tjälfarlighetsklass, materialgrupp m.m. På de ostörda kolvproverna gjordes rutinanalys (dvs. bestämning av skjuvhållfasthet, sensitivitet, vattenkvot och konflytgräns) samt CRS-försök. Ett prov på borrkax har även analyserats av Envix AB med syftet att bestämma bergkvaliten utifrån petrografisk analys m.m, se bilaga 4. 5 Avvägning/inmätning Utsättning av borrpunkter har utförts med handhållen GPS av handläggande geotekniker. Inmätning av borrhål har sedan utförts av Metria i höjdsystem RH70 och plansystem SWEREF Utvärderingar Utvärderingar, beräkningar m.m. redovisas separat i PM Geoteknik. 7 Redovisning Utförda undersökningar samt eventuella tidigare utförda och inarbetade undersökningar redovisas på planritningar, längdsektioner och tvärsektioner på geotekniska ritningar och bifogas denna rapport, se nedan. Ritningarna är upprättade av Jeanette Wikström, Vectura i Lycksele.

50 Vectura Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 6 (6) 8 Bilagor Jordartsbedömning, laboratorium (MRM Konsult) CRS-analys, laboratorium (MRMM Konsult) CPT-utvärdering (Borrhål 3, 7, 22, 24, 27 och 28) Bergartsanalys (ENVIX Norr AB) Georadarmätning, Malå GeoScience AB Bilaga 1 ( 11 sid) Bilaga 2 ( 15 sid) Bilaga 3 (30 sid) Bilaga 4 (7 sid) Bilaga 5 (73 sid) Planritningar Längdsektioner Tvärsektioner Rit.nr: 003G (5 st) Rit.nr: 003G (4 st) Rit.nr: 003G (5 st) Luleå Martin Sundvall, Geotekniker Vectura Consulting AB

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77 CPT-test performed according to EN ISO Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level 0.02 m 0.02 m 4.32 m 0.50 m Reference Level at reference Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Coordinats Equipment Cone nr Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Tip resistance q t (MPa) Friction f t (kpa) Porepressure u, u o, u (kpa) Friction ratio R ft (%) Porepressure para B q Inclination (degrees) U 1.0 U o 1.5 U U o 2.0 U Depth (m) 2.5 U o 3.0 U 3.5 U o U 4.0 U U o C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT1.CPW

78 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Level at reference Ground water level Start depth 0.50 m 0.02 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.02 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Undrained shear strength fu (kpa) Friction angle ( o ) Relative density I D (%) Modulus (MPa) Si Med x + x o 0.5 v L NCSi () x + xo 1.0 Cl L NC NCSi () x + x o () + x o 1.5 Si v L () () + x o + xo x o + Swedish empiricism Lunne, over consolidated Lunne, normally consolidated Depth (m) Cl Sa L vl v L NC NCSi () x x x + x o + x o 3.0 Si L () () x x + x o + x o () x + x o 3.5 Cl vl NC Sa L x x x+ o 4.0 Si v D () x x + x o x C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT1.CPW

79 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Ground water level Grundvattenyta Start depth 0.50 m 0.02 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.02 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Si Classification Med Effective vertical stress (kpa) Undrained shear strength fu (kpa) v L () NCSi Cl L NC 1.0 NCSi () () 1.5 Si v L () () 2.0 Cl L NC Depth (m) 2.5 Sa vl v L NCSi () () Si L 3.0 () () 3.5 Cl vl NC Sa L 4.0 Si () v D C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT1.CPW

80 C P T - test Project Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level Reference Level at reference Calibration data Cone Date Areafactorr a Areafactor b Scale factors 0.02 m 0.02 m 4.32 m 0.50 m Site Designation Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Operator Equipment x Porepressure measurement Cero values, kpa Internal friction O c Internal friction O f Cross talk c 1 Cross talk c 2 Porepressure Friction Tip resistance Range Code Range Code Range Code 0.0 kpa 0.0 kpa Date Before After Diff Correction Porepressure Friction Tip resistance SKELLEFTEÅ E4 BH Porepressure Friction Tip resistance (none) (none) (none) Estimated sounding class Use scale factors Porepressure observations Boundaries Classification Depth (m) 0.50 Porepressure (kpa) 0.00 Depth (m) Depth (m) From To Density (ton/m 3 ) Liquid limit Soil 1.80 Si Med Notes C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT1.CPW

81 C P T - test Project Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Page 1 av 1 Depth (m) From To Classification t/m 3 w L fu kpa o vo ' vo ' c kpa kpa kpa OCR I D E M OC M NC % MPa MPa MPa Si Med Si Med Si v L Cl L Cl L Cl L Si L Si v L Si v L Si v L Cl L Cl vl Sa v L Si L Si L Si L Si L Cl vl Cl L Sa L Si L Si v D NCSi NC NCSi NC NCSi NC NC (( )) ((109.5)) ((34.8)) (28.7) (21.5) (21.2) ((88.2)) ((64.7)) ((68.2)) ((41.8)) (22.8) (15.2) ((81.1)) ((75.3)) ((72.1)) ((95.7)) (17.3) (27.1) ((88.5)) ((708.2)) (45.9) (36.1) (37.6) 36.8 (35.6) (35.0) (34.6) (35.5) 37.8 (34.5) (44.5) C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT1.CPW

82 CPT-test performed according to EN ISO Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level 0.02 m 0.02 m 6.54 m 0.00 m Reference Level at reference Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Coordinats Equipment Cone nr Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Tip resistance q t (MPa) Friction f t (kpa) Porepressure u, u o, u (kpa) Friction ratio R ft (%) Porepressure para B q Inclination (degrees) U U o 2.0 U 2.5 U o 3.0 Depth (m) U o U 4.5 U 5.0 U o 5.5 U CPT

83 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Level at reference Ground water level Start depth 0.00 m 0.02 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.02 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Cl M NC Undrained shear strength fu (kpa) Friction angle ( o ) Relative density I D (%) Modulus (MPa) Si v L () x + xo 0.5 L NC vl NCSi 2.0 Cl 2.5 L NC x o + Swedish empiricism Lunne, over consolidated Lunne, normally consolidated 3.0 vl Depth (m) () () () x x + x o + x o + x o () + x o 4.5 Si D ( x + x o + x o 5.0 x x + x o + x o () x + x o 5.5 Cl vl NC NCSi () + xo 6.0 Sa Si L () x x x + x o x+ o Sa D x x CPT

84 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Ground water level Grundvattenyta Start depth 0.00 m 0.02 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.02 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Cl M NC Effective vertical stress (kpa) Undrained shear strength fu (kpa) Si v L () 0.5 L NC vl NCSi 2.0 Cl 2.5 L NC 3.0 vl Depth (m) () () () () 4.5 Si D () () () 5.0 () () 5.5 Cl vl NC NCSi () 6.0 Sa L Si () Sa D CPT

85 C P T - test Project Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level Reference Level at reference Calibration data Cone Date Areafactorr a Areafactor b Scale factors 0.02 m 0.02 m 6.54 m 0.00 m Site Designation Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Operator Equipment x Porepressure measurement Cero values, kpa Internal friction O c Internal friction O f Cross talk c 1 Cross talk c 2 Porepressure Friction Tip resistance Range Code Range Code Range Code 0.0 kpa 0.0 kpa Date Before After Diff Correction Porepressure Friction Tip resistance SKELLEFTEÅ E4 BH Porepressure Friction Tip resistance (none) (none) (none) Estimated sounding class Use scale factors Porepressure observations Boundaries Classification Depth (m) 0.00 Porepressure (kpa) 0.00 Depth (m) Depth (m) From To Density (ton/m 3 ) Liquid limit Soil Cl H NC Si D Notes CPT1

86 C P T - test Project Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Page 1 av 1 Depth (m) From To Classification t/m 3 w L fu kpa o vo ' vo ' c kpa kpa kpa OCR I D E M OC M NC % MPa MPa MPa Cl M Cl M Si v L Cl L Cl L Cl vl Cl vl Cl vl Cl vl Cl vl Cl vl Cl vl Cl vl Cl L Cl vl Cl vl Cl vl Cl vl Si D Si D Si D Si D Si D Si D Si D Si D Si D Si D Cl vl Cl L Sa L Si L Sa D NC NC NC NC NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NC NC NC NC NC NC NC NC NC NCSi ( ) (36.9) ((51.1)) (28.1) (23.3) (16.6) (18.3) (16.5) (16.5) (19.1) (19.4) (19.7) (19.7) (20.5) (19.4) (17.4) (17.1) (17.5) ((94.9)) ((63.8)) ((104.5)) ((103.6)) ((118.6)) ((138.1)) ((134.7)) ((147.7)) ((109.6)) ((53.6)) (19.5) (35.1) ((101.4)) (45.7) (36.7) (34.9) (36.6) (36.3) (36.4) (35.2) 37.9 (34.1) CPT1

87 CPT-test performed according to EN ISO Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level 0.02 m 0.02 m 3.76 m 1.80 m Reference Level at reference Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Coordinats Equipment Cone nr Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Tip resistance q t (MPa) Friction f t (kpa) Porepressure u, u o, u (kpa) Friction ratio R ft (%) Porepressure para B q Inclination (degrees) U U o 1.0 U 1.5 U o Depth (m) 2.0 U o U 2.5 U 3.0 U o U 3.5 CPT

88 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Level at reference Ground water level Start depth 1.80 m 0.02 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.02 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Undrained shear strength fu (kpa) Friction angle ( o ) Relative density I D (%) Modulus (MPa) Med () x + xo L () x + xo 0.5 Si () x + xo v L () x + xo 1.0 L 1.5 Cl vl NC x o + Swedish empiricism Lunne, over consolidated Lunne, normally consolidated NCSi Depth (m) 2.0 Si v L () + xo Cl L NC 2.5 Sa v L x x + xo Cl L NCSi 3.0 Si v L L () + xo + x o Cl M NC Si L + xo 3.5 Cl EH NCSi Sa D x x + x o CPT

89 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Ground water level Grundvattenyta Start depth 1.80 m 0.02 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.02 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Med Effective vertical stress (kpa) Undrained shear strength fu (kpa) () 0.5 Si L v L () () () 1.0 L 1.5 Cl vl NC NCSi Depth (m) 2.0 Si v L () Cl L NC 2.5 Sa v L Cl L NCSi 3.0 Si v L L () () Cl M NC Si L () 3.5 Cl EH NCSi Sa D CPT

90 C P T - test Project Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level Reference Level at reference Calibration data Cone Date Areafactorr a Areafactor b Scale factors 0.02 m 0.02 m 3.76 m 1.80 m Site Designation Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Operator Equipment x Porepressure measurement Cero values, kpa Internal friction O c Internal friction O f Cross talk c 1 Cross talk c 2 Porepressure Friction Tip resistance Range Code Range Code Range Code 0.0 kpa 0.0 kpa Date Before After Diff Correction Porepressure Friction Tip resistance SKELLEFTEÅ E4 BH Porepressure Friction Tip resistance (none) (none) (none) Estimated sounding class Use scale factors Porepressure observations Boundaries Classification Depth (m) 1.80 Porepressure (kpa) 0.00 Depth (m) Depth (m) From To Density (ton/m 3 ) Liquid limit Soil 1.80 Si Med Notes CPT4

91 C P T - test Project Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Page 1 av 1 Depth (m) From To Classification t/m 3 w L fu kpa o vo ' vo ' c kpa kpa kpa OCR I D E M OC M NC % MPa MPa MPa Si Med Si Med Si L Si v L Si v L Cl L Cl vl Cl vl Cl vl Cl vl Si v L Cl L Cl L Sa v L Cl L Si v L Si L Cl M Si L Cl EH Sa D NC NC NC NC NCSi NC NC NCSi NC NCSi (( )) ((62.9)) ((77.6)) ((64.6)) ((40.9)) (21.3) (19.4) (18.3) (15.7) (13.4) ((60.3)) (30.0) (20.5) (25.7) ((54.3)) ((162.2)) (47.1) ((107.6)) (519.4) (45.1) (38.5) (37.1) (34.4) CPT4

92 CPT-test performed according to EN ISO Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level 0.80 m 0.80 m 7.44 m 2.00 m Reference Level at reference Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Coordinats Equipment Cone nr Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Tip resistance q t (MPa) Friction f t (kpa) Porepressure u, u o, u (kpa) Friction ratio R ft (%) Porepressure para B q Inclination (degrees) U o U U 3.5 U o Depth (m) U 5.0 U o 5.5 U 6.0 U o 6.5 U 7.0 C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT24.cpw

93 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Level at reference Ground water level Start depth 2.00 m 0.80 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.80 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Undrained shear strength fu (kpa) Friction angle ( o ) Relative density I D (%) Modulus (MPa) Si Med 1.0 Sa x x x+ o 1.5 Cl L NC 2.0 Si v L () () x + xo + xo 2.5 Cl L M NCSi Si L v L () + xo x o + Swedish empiricism Lunne, over consolidated Lunne, normally consolidated Depth (m) Cl L NCSi M Sa Med x x x+ o Cl Si M L Med NCSi x x+ o + x o v D x + x o C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT24.cpw

94 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Ground water level Grundvattenyta Start depth 2.00 m 0.80 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.80 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Effective vertical stress (kpa) Undrained shear strength fu (kpa) Si Med 1.0 Sa 1.5 Cl L NC 2.0 Si v L () () L 2.5 Cl M NCSi 3.0 L Si v L () 3.5 Depth (m) Cl L NCSi M Sa Med 6.5 Cl M L NCSi 7.0 Si Med v D C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT24.cpw

95 C P T - test Project Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level Reference Level at reference Calibration data Cone Date Areafactorr a Areafactor b Scale factors 0.80 m 0.80 m 7.44 m 2.00 m Site Designation Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Operator Equipment x Porepressure measurement Cero values, kpa Internal friction O c Internal friction O f Cross talk c 1 Cross talk c 2 Porepressure Friction Tip resistance Range Code Range Code Range Code 0.0 kpa 0.0 kpa Date Before After Diff Correction Porepressure Friction Tip resistance SKELLEFTEÅ E4 BH Porepressure Friction Tip resistance (none) (none) (none) Estimated sounding class Use scale factors Porepressure observations Boundaries Classification Depth (m) 2.00 Porepressure (kpa) 0.00 Depth (m) Depth (m) From To Density (ton/m 3 ) Liquid limit Soil Si Med Sa Med Cl M NC Notes C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT24.cpw

96 C P T - test Project Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Page 1 av 1 Depth (m) From To Classification t/m 3 w L fu kpa o vo ' vo ' c kpa kpa kpa OCR I D E M OC M NC % MPa MPa MPa Si Med Sa Med Sa Med Cl L Cl L Cl L Cl L Si v L Si v L Cl L Cl M Cl M Cl L Cl L Si v L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl M Cl M Sa Med Cl M Cl L Si L Si Med Si v D NC NC NC NC NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi (( )) (62.4) (38.4) (45.2) (39.6) ((43.1)) ((45.5)) (35.1) (41.9) (46.0) (36.6) (36.4) ((50.9)) (37.2) (34.6) (34.6) (33.7) (34.3) (34.6) (34.3) (33.9) (34.4) (34.2) (35.1) (37.2) (40.9) (44.4) (47.5) (37.7) ((166.5)) ((179.9)) ((1076.5)) 38.1 (29.5) 36.9 (33.5) (38.7) C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT24.cpw

97 CPT-test performed according to EN ISO Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level 0.60 m 0.60 m 3.90 m 3.50 m Reference Level at reference Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Coordinats Equipment Cone nr Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Tip resistance q t (MPa) Friction f t (kpa) Porepressure u, u o, u (kpa) Friction ratio R ft (%) Porepressure para B q Inclination (degrees) U o U 1.5 U Depth (m) U o U o U U 3.0 U o U 3.5 U o CPT

98 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Level at reference Ground water level Start depth 3.50 m 0.60 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.60 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Undrained shear strength fu (kpa) Friction angle ( o ) Relative density I D (%) Modulus (MPa) Med 0.5 Si () + xo 1.0 L () x + xo 1.5 Cl NCSi x o + Swedish empiricism Lunne, over consolidated Lunne, normally consolidated Depth (m) 2.0 Si vl L v L NC () + xo 2.5 Cl Sa H Med NCSi x x x + o v L () + xo Si Med x x+ o 3.0 L NC Cl 3.5 H NCSi Si D x x + o Cl EH NCSi CPT

99 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Ground water level Grundvattenyta Start depth 3.50 m 0.60 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 0.60 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Effective vertical stress (kpa) Undrained shear strength fu (kpa) Med 0.5 Si () () 1.0 L 1.5 Cl NCSi vl Depth (m) 2.0 Si L v L NC () Cl H NCSi 2.5 Sa Med v L () Si Med 3.0 L NC Cl 3.5 H NCSi Si D Cl EH NCSi CPT

100 C P T - test Project Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level Reference Level at reference Calibration data Cone Date Areafactorr a Areafactor b Scale factors 0.60 m 0.60 m 3.90 m 3.50 m Site Designation Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Operator Equipment x Porepressure measurement Cero values, kpa Internal friction O c Internal friction O f Cross talk c 1 Cross talk c 2 Porepressure Friction Tip resistance Range Code Range Code Range Code 0.0 kpa 0.0 kpa Date Before After Diff Correction Porepressure Friction Tip resistance SKELLEFTEÅ E4 BH Porepressure Friction Tip resistance (none) (none) (none) Estimated sounding class Use scale factors Porepressure observations Boundaries Classification Depth (m) 3.50 Porepressure (kpa) 0.00 Depth (m) Depth (m) From To Density (ton/m 3 ) Liquid limit Soil Si Med Si L Si Med Notes CPT5

101 C P T - test Project Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Page 1 av 1 Depth (m) From To Classification t/m 3 w L fu kpa o vo ' vo ' c kpa kpa kpa OCR I D E M OC M NC % MPa MPa MPa Si Med Si L Si L Si L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl vl Cl L Si v L Cl H Sa Med Si v L Si Med Cl L Cl L Cl H Si D Cl EH NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi NC NCSi NC NCSi NCSi NCSi (( )) (( )) ((49.1)) ((35.4)) (25.6) (28.3) (21.5) (22.3) (15.4) (20.7) ((54.6)) (76.0) ((54.8)) ((298.3)) (25.2) (39.3) (82.8) ((687.3)) (1226.5) (33.3) 37.7 (36.9) (38.4) CPT5

102 CPT-test performed according to EN ISO Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level 1.00 m 1.00 m 3.88 m 3.50 m Reference Level at reference Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Coordinats Equipment Cone nr Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Tip resistance q t (MPa) Friction f t (kpa) Porepressure u, u o, u (kpa) Friction ratio R ft (%) Porepressure para B q Inclination (degrees) U o U Depth (m) U o U U U o 3.0 U 3.5 U o U U o C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT28.cpw

103 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Level at reference Ground water level Start depth 3.50 m 1.00 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 1.00 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Undrained shear strength fu (kpa) Friction angle ( o ) Relative density I D (%) Modulus (MPa) D Si 1.0 () + xo v L () + xo 1.5 NCSi x o + Swedish empiricism Lunne, over consolidated Lunne, normally consolidated L Depth (m) 2.0 Cl M NC 2.5 H NCSi L 3.0 Si D x + o Cl NCSi L 3.5 Si + x o Med x+ o C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT28.cpw

104 CPT test evaluated accorrding to SGI Information 15 rev Reference Ground water level Grundvattenyta Start depth 3.50 m 1.00 m Predrilling depth Predrilled material Equipment Geometry 1.00 m Normal Evaluator Evaluation date Project Project nr Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Classification Effective vertical stress (kpa) Undrained shear strength fu (kpa) D Si 1.0 v L () () 1.5 L NCSi Depth (m) 2.0 Cl M NC 2.5 H NCSi L 3.0 Si D Cl NCSi L 3.5 Si Med C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT28.cpw

105 C P T - test Project Predrilling depth Start depth Stop depth Ground water level Reference Level at reference Calibration data Cone Date Areafactorr a Areafactor b Scale factors 1.00 m 1.00 m 3.88 m 3.50 m Site Designation Predrilled material Geometry Normal Fluid in filter Operator Equipment x Porepressure measurement Cero values, kpa Internal friction O c Internal friction O f Cross talk c 1 Cross talk c 2 Porepressure Friction Tip resistance Range Code Range Code Range Code 0.0 kpa 0.0 kpa Date Before After Diff Correction Porepressure Friction Tip resistance SKELLEFTEÅ E4 BH Porepressure Friction Tip resistance (none) (none) (none) Estimated sounding class Use scale factors Porepressure observations Boundaries Classification Depth (m) 3.50 Porepressure (kpa) 0.00 Depth (m) Depth (m) From To Density (ton/m 3 ) Liquid limit Soil 1.80 Si D Notes C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT28.cpw

106 C P T - test Project Depth (m) From To Classification Si D Si v L Si v L Cl L Cl L Cl L Cl L Cl M Cl H Cl L Si D Cl L Cl L Si L Si Med NCSi NCSi NCSi NC NCSi NCSi NCSi NCSi NCSi t/m w L fu kpa (( )) ((40.3)) ((36.4)) (26.9) (28.5) (35.4) (22.7) (67.1) (148.5) (31.5) ((379.7)) (35.9) (27.3) ((134.0)) ((192.0)) Site Designation Date SKELLEFTEÅ E4 BH Page 1 av 1 vo ' vo ' c OCR I D E M OC M NC o kpa kpa kpa % MPa MPa MPa C:\Users\martin.sundvall\Desktop\CPT28.cpw

107 RAPPORT Vectura Martin Sundvall Box Luleå BEDÖMNING AV BERGMATERIALKVALITET I VÄGLINJEN MED HJÄLP AV BORRKAXANALYS SKELLEFTEÅ, ANDERSTORP, E4, BORRHÅL NR 18 Envix Nord AB Telefon: Fax: Kylgränd 6B Mobil: E-post: karel.miskovsky@envix.se Umeå

108 INNEHÅLL 1 INLEDNING METODIK RESULTAT Kartstudier Petrografisk analys av grovfraktion Beräkning av andel fri glimmer i finfraktion UTVÄRDERING... 4 REFERENSER... 5 ii

109 1 INLEDNING På uppdrag av Vectura i Umeå, handläggare Martin Sundvall, genomförde Envix Nord AB analys av ett borrkaxprov i syfte att göra bedömning av bergkvaliteten i en eventuell vägskärning i samband med omläggning av väg E4 i Skellefteå. Provet analyserades med avseende på ingående bergartstyper och andel fri glimmer i finfraktion. Undersökningen resulterade i bedömning av materialets mekaniska egenskaper och användningsområden. 2 METODIK Inledningsvis studerades det aktuella området med hjälp av berggrundskartor. Vid Envix laboratorium siktades en grov- respektive en finfraktion (> 4 mm och 0,125-0,25 mm) fram ur kaxprovet. Petrografisk analys av grovfraktionen utfördes genom polarisationsmikroskopi. För beräkning av finfraktionens andel fri glimmer tillämpades tunnslip för kornräkning i polarisationsmikroskop. Preliminär bedömning av de aktuella bergmaterialens mekaniska egenskaper är baserad på Expertsystem för bedömning av bergmaterialens mekaniska egenskaper utvecklad vid Luleå tekniska universitet (LTU). 3 RESULTAT 3.1 KARTSTUDIER Från berggrundskartan SGU Serie Ai nr 68, 1:50 000, blad 22K Skellefteå NO framgår det att den planerade vägdragningen vid Anderstorp-Skellefteå till största del ligger inom ett område där berggrunden domineras av till gnejser omvandlade granitoida bergarter (ortognejser). I dessa bergarter förekommer <50 m breda gångar av massiva bergarter såsom apliter, graniter och pegmatiter. 3.2 PETROGRAFISK ANALYS AV GROVFRAKTION Resultat av grovfraktionens (> 4 mm) petrografiska analys visade att de undersökta materialen huvudsakligen består av grå till mörkgrå, gnejsig, medelkornig (ca 1 mm), jämnkornig ortognejs med fältspat (plagioklas), kvarts, amfibol och glimmer (biotit) som huvudmineral och en grårödaktig gnejsig, medelkornig (1-5 mm), ojämnkornig granit (ortognejs) med fältspat, kvarts och glimmer (biotit) som huvudmineral. Det undersökta provet indikerade även förekomst av genom nedkrossning påverkad gnejs och närvaro av glimmerskiffer med ursprung i angränsande metasedimentserien. I tabellerna redovisas analysresultatet med bergarternas struktur, färg och textur respektive mineralsammansättning i detalj. Grovfraktionens mikrofoto presenteras i figur 1. 1

110 Tabell 3.1 Struktur, färg och textur PROV STRUKTUR FÄRG TEXTUR KORNSTORLEK (mm) Ortognejs (metatonalit) Ortognejs (metagranit) gnejsig grå medelkornig 1-2 gnejsig grå-rödaktig medelkornig 1-5 Glimmerskiffer folierad mörkgrå medelkornig 0,3-0,5 Tabell 3.2 Mineralsammansättning BERGART FÄLTSPAT KVARTS GLIMMER AMFIBOL NOT Ortognejs (metatonalit) Ortognejs (metagranit) ja ja ja ja ja ja ja - Glimmerskiffer ja ja ja - (muskovit, biotit) Figur 1 Mikrofoto av fraktionen >4mm 3.3 BERÄKNING AV ANDEL FRI GLIMMER I FINFRAKTION Tabell 3.3 visar resultatet från beräkning av andelen fria glimmerpartiklar i finfraktionen. I figur 2 visas mikrofoto av fraktionen 0,125-0,25 mm, underlag till beräkning av friglimmerhalten. 2

111 Tabell 3.3 Andel fri glimmer i finfraktion PROV FRAKTION (mm) GLIMMERHALT (%) c 0,125-0,250 13,9 Figur 2 Mikroskopisk bild av fraktionen 0,125 0,25 för beräkning av andel fri glimmer 3

112 4 UTVÄRDERING De undersökta bergmaterialen domineras av grå till mörkgrå, gnejsig, medelkornig, jämnkornig ortognejs (meta-tonalit) och grå till rödaktig, gnejsig medelkornig, ojämnkornig ortognejs (meta-granit). Båda bergarter anses vara kvalificerade för användning som förstärkningslager och bärlager i obunden överbyggnad till belagda vägar. Bergrunden av denna typ brukar vara homogen och ge ballastprodukter av konstant kvalitet. Eventuella inslag av pegmatiter och apliter kan påverka kvaliteten negativt respektive positivt. Förekomst av större volym av aplit skulle möjliggöra tillverkning av beläggningsballast. En första värdering av de mekaniska egenskaperna tyder på ett kulkvarnsvärde (motstånd mot nötning av dubbdäck) motsvarande kategorier A N Kraven som ställs på förstärknings- och bärlagrets nötningsegenskaper i VVTBT 09 är att micro-devalvärdet inte får överstiga 20 och om lagret inte trafikeras får M DE inte överstiga 25. Det undersökta bergmaterialet uppskattas motsvara kategori M DE 20-15, d.v.s. bör uppfylla de nötningskrav som ställs både förstärknings- och bärlager. Kraven gäller vid kontroll på färdigt lager. Beträffande Los Angeles-talet (motstånd mot fragmentering) uppskattas provningsresultat motsvara kategorin LA för bärlager, d.v.s. LA 40 som är krav på bärlager till belagda vägar. Andelen av fri glimmer i fraktionen 0,125-0,25 mm är låg (13,9%) och kommer inte vara ett problem vid framställning av bärlager. Närvaro av tryckrörelse påverkade (nedkrossade) bergartsfragment i kaxprovet indikerar en eventuell förekomst av krosszoner som vid samkrossning kan påverka ballastkvaliteten negativt. Detta tillsammans med på kartan noterade gångar av pegmatit/aplit/granit ger anledning till fältbesiktning efter avtäckning. Alternativt föreslåss att genomföra mer detaljerad jordbergsondering efter den projekterade vägsträckningen. Envix Nord AB Karel Miskovsky 4

113 REFERENSER Miškovský, K. (2004). Enrichment of fine mica originating from rock aggregate production and its influence on the mechanical properties of bituminous mixtures, Journal of Materials Engineering and Performance, vol. 13, no. 5, October 2004, pp Vägverket (2009). VVTBT Bitumenbundna lager 09 rev 1, VV Publ 2009:114, Vägverket, Borlänge, 101 pp. df Access

114 Profil 2. Profil 4. Profil 1. Profil 3.

115 0 DEPTH [METER] at v=0,09[m/ns] DISTANCE [METER] TIME [ns] DEPTH [METER] DAT_0001_A1.RD DISTANCE [METER] DEPTH [METER] 20 20

116 DAT_0001_A1.RD3 DISTANCE [METER] TIME [ns] DEPTH [METER] at v=0,09[m/ns] DISTANCE [METER] DEPTH [METER] DEPTH [METER] 20 20

117 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2060,195 20, , ,5 2060,585 20, , ,5 2060,78 20, , ,5 2060,975 20, , ,5 2061,17 20, , ,5 2061,365 20, , ,5 2061,56 20, , ,5 2061,755 20, , ,5 2061,95 20, , ,5 2062,145 20, , ,4 2062,34 20, , ,4 2062,535 20, , ,4 2062,73 20, , ,4 2062,925 20, , ,4 2063,12 20,994 64, ,4 2063,315 20,994 64, ,4 2063,51 20,994 64, ,3 2063,705 20,994 64, ,3 2063,9 20,994 64, ,3 2064,095 20,994 64, ,3 2064,29 20,994 64, ,3 2064,485 20,994 64, ,3 2064,68 20,994 64, ,3 2064,875 20,994 64, ,3 2065,07 20, , ,3 2065,265 20, , ,3 2065,46 20, , ,3 2065,655 20, , ,3 2065,85 20, , ,3 2066,045 20, , ,3 2066,24 20, ,7389 2,3 2066,435 20, ,7389 2,3 2066,63 20, ,7389 2,3 2066,825 20, ,7389 2,3 2067,02 20, ,7389 2,3 2067,215 20, ,7389 2,3 2067,41 20, ,7389 2,3 2067,605 20, ,7389 2,4 2067,8 20, ,7389 2,4 2067,995 20, ,7389 2,4 2068,19 20, , ,4 2068,385 20, , ,4 2068,58 20, , ,4 2068,775 20, , ,4 2068,97 20, , ,4 2069,165 20, , ,5 2069,36 20, , ,5

118 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2069,555 20, , ,5 2069,75 20, , ,5 2069,945 20, , ,5 2070,14 20, , ,5 2070,335 20, , ,5 2070,53 20, , ,6 2070,725 20, , ,6 2070,92 20, , ,6 2071,115 20, , ,7 2071,31 20, , ,7 2071,505 20, , ,8 2071,7 20, , ,8 2071,895 20, , ,9 2072,09 20, , ,9 2072,285 20, , ,9 2072,48 20, , ,9 2072,675 20, , ,9 2072,87 20, , ,0 2073,065 20, , ,0 2073,26 20, , ,1 2073,455 20, , ,1 2073,65 20, , ,1 2073,845 20, , ,1 2074,04 20, , ,1 2074,235 20, , ,2 2074,43 20, , ,2 2074,625 20, , ,2 2074,82 20, , ,3 2075,015 20, , ,3 2075,21 20, , ,3 2075,405 20, , ,3 2075,6 20, , ,3 2075,795 20, , ,4 2075,99 20, , ,4 2076,185 20, , ,5 2076,38 20, , ,6 2076,575 20, , ,6 2076,77 20, , ,6 2076,965 20, , ,6 2077,16 20, , ,7 2077,355 20, , ,8 2077,55 20, , ,9 2077,745 20, , ,9 2077,94 20, , ,0 2078,135 20, , ,0 2078,33 20, , ,0 2078,525 20, , ,0

119 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2078,72 20, , ,2 2078,915 20, , ,2 2079,11 20, , ,2 2079,305 20, , ,2 2079,5 20, , ,3 2079,695 20, , ,3 2079,89 20, , ,3 2080,085 20, , ,3 2080,28 20, , ,3 2080,475 20, , ,3 2080,67 20, , ,3 2080,865 20, , ,4 2081,06 20, , ,4 2081,255 20, , ,4 2081,45 20, , ,4 2081,645 20, , ,4 2081,84 20, , ,4 2082,035 20, , ,4 2082,23 20, , ,4 2082,425 20, , ,4 2082,62 20, , ,4 2082,815 20, , ,4 2083,01 20, , ,4 2083,205 20, , ,4 2083,4 20, , ,4 2083,595 20, , ,5 2083,79 20, , ,5 2083,985 20, , ,5 2084,18 20, , ,5 2084,375 20, , ,5 2084,57 20, , ,5 2084,765 20, , ,5 2084,96 20, , ,5 2085,155 20, , ,5 2085,35 20, , ,5 2085,545 20, , ,5 2085,74 20, , ,5 2085,935 20, , ,5 2086,13 20, , ,5 2086,325 20, , ,5 2086,52 20, , ,5 2086,715 20, , ,5 2086,91 20, , ,5 2087,105 20, , ,5 2087,3 20, , ,5 2087,495 20, , ,5 2087,69 20, , ,5

120 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2087,885 20, , ,5 2088,08 20, , ,5 2088,275 20, , ,5 2088,47 20, , ,4 2088,665 20, , ,4 2088,86 20, , ,4 2089,055 20, , ,4 2089,25 20, ,739 4,4 2089,445 20, ,739 4,4 2089,64 20, ,739 4,4 2089,835 20, ,739 4,4 2090,03 20, ,739 4,4 2090,225 20, ,739 4,4 2090,42 20, ,739 4,4 2090,615 20, ,739 4,4 2090,81 20, ,739 4,3 2091,005 20, ,739 4,3 2091,2 20, ,739 4,3 2091,395 20, , ,3 2091,59 20, , ,3 2091,785 20, , ,3 2091,98 20, , ,2 2092,175 20, , ,2 2092,37 20, , ,2 2092,565 20, , ,2 2092,76 20, , ,2 2092,955 20, , ,1 2093,15 20, , ,1 2093,345 20, , ,0 2093,54 20, , ,0 2093,735 20, , ,0 2093,93 20, , ,0 2094,125 20, , ,0 2094,32 20, , ,0 2094,515 20, , ,0 2094,71 20, , ,0 2094,905 20, , ,9 2095,1 20, , ,9 2095,295 20, , ,9 2095,49 20, , ,9 2095,685 20, , ,9 2095,88 20, , ,9 2096,075 20, , ,9 2096,27 20, , ,9 2096,465 20, , ,8 2096,66 20, , ,8 2096,855 20, , ,8

121 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2097,05 20, , ,8 2097,245 20, , ,8 2097,44 20, , ,7 2097,635 20, , ,7 2097,83 20, , ,7 2098,025 20, , ,7 2098,22 20, , ,7 2098,415 20, , ,7 2098,61 20, , ,7 2098,805 20, , , , , ,7 2099,195 20, , ,7 2099,39 20, , ,7 2099,585 20, , ,7 2099,78 20, , ,7 2099,975 20, , ,7 2100,17 20, , ,7 2100,365 20, , ,7 2100,56 20, , ,7 2100,755 20, , ,7 2100,95 20, , ,7 2101,145 20, , ,7 2101,34 20, , ,7 2101,535 20, , ,7 2101,73 20, , ,7 2101,925 20, , ,7 2102,12 20, ,7391 3,7 2102,315 20, ,7391 3,7 2102,51 20, ,7391 3,7 2102,705 20, ,7391 3,7 2102,9 20, ,7391 3,7 2103,095 20, ,7391 3,7 2103,29 20, ,7391 3,7 2103,485 20, ,7391 3,7 2103,68 20, , ,7 2103,875 20, , ,7 2104,07 20, , ,7 2104,265 20, , ,7 2104,46 20, , ,7 2104,655 20, , ,7 2104,85 20, , ,7 2105,045 20, , ,7 2105,24 20, , ,7 2105,435 20, , ,6 2105,63 20, , ,6 2105,825 20, , ,6 2106,02 20, , ,6

122 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2106,215 20, , ,6 2106,41 20, , ,6 2106,605 20, , ,6 2106,8 20, , ,6 2106,995 20, , ,5 2107,19 20, , ,5 2107,385 20, , ,5 2107,58 20, , ,5 2107,775 20, , ,5 2107,97 20, , ,4 2108,165 20, , ,4 2108,36 20, , ,4 2108,555 20, , ,4 2108,75 20, , ,4 2108,945 20, , ,4 2109,14 20, , ,3 2109,335 20, , ,3 2109,53 20, , ,3 2109,725 20, , ,3 2109,92 20, , ,3 2110,115 20, , ,3 2110,31 20, , ,3 2110,505 20, , ,3 2110,7 20, , ,3 2110,895 20, , ,3 2111,09 20, , ,3 2111,285 20, , ,3 2111,48 20, , ,3 2111,675 20, , ,3 2111,87 20, , ,3 2112,065 20, , ,3 2112,26 20, , ,3 2112,455 20, , ,3 2112,65 20, , ,3 2112,845 20, , ,3 2113,04 20, , ,3 2113,235 20, , ,3 2113,43 20, , ,3 2113,625 20, , ,3 2113,82 20, , ,4 2114,015 20, , ,4 2114,21 20, , ,4 2114,405 20, , ,4 2114,6 20, , ,4 2114,795 20, , ,4 2114,99 20, , ,4 2115,185 20, , ,4

123 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2115,38 20, , ,4 2115,575 20, , ,5 2115,77 20, , ,6 2115,965 20, , ,6 2116,16 20, , ,6 2116,355 20, , ,6 2116,55 20, , ,6 2116,745 20, , ,6 2116,94 20, , ,6 2117,135 20, , ,6 2117,33 20, , ,6 2117,525 20, , ,6 2117,72 20, , ,6 2117,915 20, ,7392 3,6 2118,11 20, ,7392 3,6 2118,305 20, ,7392 3,6 2118,5 20, ,7392 3,6 2118,695 20, ,7392 3,7 2118,89 20, ,7392 3,7 2119,085 20, ,7392 3,7 2119,28 20, ,7392 3,7 2119,475 20, ,7392 3,7 2119,67 20, ,7392 3,7 2119,865 20, ,7392 3,7 2120,06 20, ,7392 3,7 2120,255 20, ,7392 3,7 2120,45 20, ,7392 3,7 2120,645 20, ,7392 3,7 2120,84 20, ,7392 3,7 2121,035 20, , ,7 2121,23 20, , ,7 2121,425 20, , ,7 2121,62 20, , ,7 2121,815 20, , ,7 2122,01 20, , ,7 2122,205 20, , ,7 2122,4 20, , ,7 2122,595 20, , ,7 2122,79 20, , ,8 2122,985 20, , ,8 2123,18 20, , ,8 2123,375 20, , ,8 2123,57 20, , ,8 2123,765 20, , ,8 2123,96 20, , ,8 2124,155 20, , ,8 2124,35 20, , ,7

124 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2124,545 20, , ,7 2124,74 20, , ,7 2124,935 20, , ,7 2125,13 20, , ,7 2125,325 20, , ,7 2125,52 20, , ,7 2125,715 20, , ,7 2125,91 20, , ,7 2126,105 20,995 64, ,7 2126,3 20,995 64, ,7 2126,495 20,995 64, ,7 2126,69 20,995 64, ,7 2126,885 20,995 64, ,7 2127,08 20,995 64, ,7 2127,275 20, , ,8 2127,47 20, , ,8 2127,665 20, , ,8 2127,86 20, , ,8 2128,055 20, , ,8 2128,25 20, , ,8 2128,445 20, , ,9 2128,64 20, , ,9 2128,835 20, , ,9 2129,03 20, , ,0 2129,225 20, , ,0 2129,42 20, , ,0 2129,615 20, , ,0 2129,81 20, , ,0 2130,005 20, , ,0 2130,2 20, , ,0 2130,395 20, , ,1 2130,59 20, , ,1 2130,785 20, , ,1 2130,98 20, , ,1 2131,175 20, , ,1 2131,37 20, , ,1 2131,565 20, , ,1 2131,76 20, , ,1 2131,955 20, , ,1 2132,15 20, , ,1 2132,345 20, , ,1 2132,54 20, , ,1 2132,735 20, , ,1 2132,93 20, , ,1 2133,125 20, , ,1 2133,32 20, , ,1 2133,515 20, , ,1

125 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2133,71 20, , ,1 2133,905 20, ,7393 4,1 2134,1 20, ,7393 4,1 2134,295 20, ,7393 4,1 2134,49 20, ,7393 4,1 2134,685 20, ,7393 4,1 2134,88 20, ,7393 4,1 2135,075 20, ,7393 4,1 2135,27 20, ,7393 4,1 2135,465 20, ,7393 4,1 2135,66 20, , ,1 2135,855 20, , ,1 2136,05 20, , ,1 2136,245 20, , ,1 2136,44 20, , ,1 2136,635 20, , ,1 2136,83 20, , ,1 2137,025 20, , ,1 2137,22 20, , ,1 2137,415 20, , ,1 2137,61 20, , ,1 2137,805 20, , , , , ,1 2138,195 20, , ,2 2138,39 20, , ,2 2138,585 20, , ,2 2138,78 20, , ,2 2138,975 20, , ,3 2139,17 20, , ,3 2139,365 20, , ,3 2139,56 20, , ,3 2139,755 20, , ,3 2139,95 20, , ,3 2140,145 20, , ,3 2140,34 20, , ,3 2140,535 20, , ,3 2140,73 20, , ,3 2140,925 20, , ,3 2141,12 20, , ,3 2141,315 20, , ,3 2141,51 20, , ,3 2141,705 20, , ,3 2141,9 20, , ,3 2142,095 20, , ,3 2142,29 20, , ,3 2142,485 20, , ,3 2142,68 20, , ,3

126 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2142,875 20, , ,3 2143,07 20, , ,3 2143,265 20, , ,4 2143,46 20, , ,4 2143,655 20, , ,4 2143,85 20, , ,4 2144,045 20, , ,4 2144,24 20, , ,4 2144,435 20, , ,4 2144,63 20, , ,4 2144,825 20, , ,4 2145,02 20, , ,4 2145,215 20, , ,4 2145,41 20, , ,4 2145,605 20, , ,5 2145,8 20, , ,5 2145,995 20, , ,5 2146,19 20, , ,5 2146,385 20, , ,5 2146,58 20, , ,5 2146,775 20, , ,5 2146,97 20, , ,5 2147,165 20, , ,5 2147,36 20, , ,5 2147,555 20, , ,5 2147,75 20, , ,5 2147,945 20, , ,5 2148,14 20, , ,5 2148,335 20, , ,5 2148,53 20, , ,5 2148,725 20, , ,6 2148,92 20, , ,6 2149,115 20, , ,6 2149,31 20, , ,6 2149,505 20, , ,6 2149,7 20, , ,6 2149,895 20, , ,6 2150,09 20, , ,6 2150,285 20, , ,7 2150,48 20, , ,7 2150,675 20, , ,7 2150,87 20, , ,7 2151,065 20, , ,7 2151,26 20, , ,7 2151,455 20, , ,7 2151,65 20, , ,7 2151,845 20, , ,7

127 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2152,04 20, , ,7 2152,235 20, , ,7 2152,43 20, , ,7 2152,625 20, , ,7 2152,82 20, , ,7 2153,015 20, , ,7 2153,21 20, , ,7 2153,405 20, , ,7 2153,6 20, , ,7 2153,795 20, , ,7 2153,99 20, , ,7 2154,185 20, , ,7 2154,38 20, , ,7 2154,575 20, , ,7 2154,77 20, , ,7 2154,965 20, , ,7 2155,16 20, , ,7 2155,355 20, , ,7 2155,55 20, , ,8 2155,745 20, , ,8 2155,94 20, , ,8 2156,135 20, ,7394 4,8 2156,33 20, ,7394 4,8 2156,525 20, ,7394 4,8 2156,72 20, ,7394 4,8 2156,915 20, ,7394 4,8 2157,11 20, ,7394 4,8 2157,305 20, ,7394 4,8 2157,5 20, ,7394 4,8 2157,695 20, ,7394 4,8 2157,89 20, ,7394 4,8 2158,085 20, ,7394 4,8 2158,28 20, ,7394 4,8 2158,475 20, ,7394 4,8 2158,67 20, ,7394 4,8 2158,865 20, ,7394 4,9 2159,06 20, ,7394 4,9 2159,255 20, ,7394 4,9 2159,45 20, ,7394 4,9 2159,645 20, ,7394 4,9 2159,84 20, ,7394 4,9 2160,035 20, ,7394 5,0 2160,23 20, ,7394 5,0 2160,425 20, ,7394 5,0 2160,62 20, ,7394 5,0 2160,815 20, ,7394 5,0 2161,01 20, ,7394 5,0

128 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2161,205 20, , ,0 2161,4 20, , ,0 2161,595 20, , ,0 2161,79 20, , ,0 2161,985 20, , ,0 2162,18 20, , ,0 2162,375 20, , ,0 2162,57 20, , ,0 2162,765 20, , ,0 2162,96 20, , ,0 2163,155 20, , ,0 2163,35 20, , ,0 2163,545 20, , ,0 2163,74 20, , ,0 2163,935 20, , ,0 2164,13 20, , ,0 2164,325 20, , ,0 2164,52 20, , ,0 2164,715 20, , ,1 2164,91 20, , ,1 2165,105 20, , ,1 2165,3 20, , ,1 2165,495 20, , ,1 2165,69 20, , ,1 2165,885 20, , ,1 2166,08 20, , ,1 2166,275 20, , ,1 2166,47 20, , ,1 2166,665 20, , ,1 2166,86 20, , ,1 2167,055 20, , ,1 2167,25 20, , ,1 2167,445 20, , ,1 2167,64 20, , ,1 2167,835 20, , ,1 2168,03 20, , ,1 2168,225 20, , ,1 2168,42 20, , ,2 2168,615 20, , ,2 2168,81 20, , ,2 2169,005 20, , ,2 2169,2 20, , ,2 2169,395 20, , ,2 2169,59 20, , ,2 2169,785 20, , ,2 2169,98 20, , ,2 2170,175 20, , ,3

129 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2170,37 20, , ,3 2170,565 20, , ,3 2170,76 20, , ,3 2170,955 20, , ,3 2171,15 20, , ,3 2171,345 20, , ,3 2171,54 20, , ,3 2171,735 20, , ,3 2171,93 20, , ,3 2172,125 20, , ,3 2172,32 20, , ,3 2172,515 20, , ,3 2172,71 20, , ,3 2172,905 20, , ,3 2173,1 20, , ,3 2173,295 20, , ,3 2173,49 20, , ,3 2173,685 20, , ,3 2173,88 20, , ,3 2174,075 20, , ,3 2174,27 20, , ,3 2174,465 20, , ,3 2174,66 20, , ,3 2174,855 20, , ,3 2175,05 20, , ,3 2175,245 20, , ,3 2175,44 20, , ,3 2175,635 20, , ,3 2175,83 20, , ,3 2176,025 20, , ,3 2176,22 20, , ,3 2176,415 20, , ,2 2176,61 20, , ,2 2176,805 20, ,7395 5, , , ,2 2177,195 20, , ,2 2177,39 20, , ,2 2177,585 20, , ,1 2177,78 20, , ,1 2177,975 20, , ,1 2178,17 20, , ,1 2178,365 20, , ,1 2178,56 20, , ,1 2178,755 20, , ,1 2178,95 20, , ,1 2179,145 20, , ,1 2179,34 20, , ,1

130 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2179,535 20, , ,1 2179,73 20, , ,1 2179,925 20, , ,1 2180,12 20, , ,1 2180,315 20, , ,0 2180,51 20, , ,0 2180,705 20, , ,0 2180,9 20, , ,0 2181,095 20, , ,0 2181,29 20, , ,0 2181,485 20, , ,0 2181,68 20, , ,0 2181,875 20, , ,0 2182,07 20, , ,0 2182,265 20, , ,0 2182,46 20, , ,0 2182,655 20, , ,9 2182,85 20, , ,9 2183,045 20, , ,9 2183,24 20, , ,9 2183,435 20, , ,9 2183,63 20, , ,9 2183,825 20, , ,8 2184,02 20, , ,8 2184,215 20, , ,8 2184,41 20, , ,8 2184,605 20, , ,8 2184,8 20, ,7395 4,8 2184,995 20, ,7395 4,8 2185,19 20, ,7395 4,8 2185,385 20, ,7395 4,8 2185,58 20, ,7395 4,7 2185,775 20, ,7395 4,7 2185,97 20, ,7395 4,7 2186,165 20, ,7395 4,7 2186,36 20, ,7395 4,7 2186,555 20, ,7395 4,7 2186,75 20, ,7395 4,7 2186,945 20, ,7395 4,7 2187,14 20, , ,7 2187,335 20, , ,7 2187,53 20, , ,7 2187,725 20, , ,7 2187,92 20, , ,7 2188,115 20, , ,7 2188,31 20, , ,7 2188,505 20, , ,7

131 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2188,7 20, , ,7 2188,895 20, , ,7 2189,09 20, , ,7 2189,285 20, , ,7 2189,48 20, , ,7 2189,675 20, , ,7 2189,87 20, , ,7 2190,065 20,996 64, ,7 2190,26 20,996 64, ,7 2190,455 20,996 64, ,7 2190,65 20,996 64, ,7 2190,845 20, , ,7 2191,04 20, , ,7 2191,235 20, , ,7 2191,43 20, , ,7 2191,625 20, , ,7 2191,82 20, , ,7 2192,015 20, , ,7 2192,21 20, , ,7 2192,405 20, , ,7 2192,6 20, , ,7 2192,795 20, , ,7 2192,99 20, , ,7 2193,185 20, , ,7 2193,38 20, , ,7 2193,575 20, , ,7 2193,77 20, , ,7 2193,965 20, , ,7 2194,16 20, , ,7 2194,355 20, , ,7 2194,55 20, , ,7 2194,745 20, , ,7 2194,94 20, , ,7 2195,135 20, , ,7 2195,33 20, , ,7 2195,525 20, , ,7 2195,72 20, , ,7 2195,915 20, , ,7 2196,11 20, , ,7 2196,305 20, , ,7 2196,5 20, , ,7 2196,695 20, , ,7 2196,89 20, , ,7 2197,085 20, ,7396 4,7 2197,28 20, ,7396 4,7 2197,475 20, , ,7 2197,67 20, , ,7

132 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2197,865 20, , ,7 2198,06 20, , ,7 2198,255 20, , ,7 2198,45 20, , ,7 2198,645 20, , ,7 2198,84 20, , ,7 2199,035 20, , ,7 2199,23 20, , ,7 2199,425 20, , ,7 2199,62 20, , ,7 2199,815 20, , ,7 2200,01 20, , ,7 2200,205 20, , ,7 2200,4 20, , ,8 2200,595 20, , ,8 2200,79 20, , ,8 2200,985 20, , ,8 2201,18 20, , ,8 2201,375 20, , ,9 2201,57 20, , ,9 2201,765 20, , ,0 2201,96 20, , ,0 2202,155 20, , ,0 2202,35 20, , ,0 2202,545 20, , ,0 2202,74 20, , ,1 2202,935 20, , ,1 2203,13 20, , ,1 2203,325 20, , ,1 2203,52 20, , ,1 2203,715 20, , ,1 2203,91 20, , ,1 2204,105 20, , ,1 2204,3 20, , ,1 2204,495 20, , ,1 2204,69 20, , ,2 2204,885 20, , ,2 2205,08 20, , ,2 2205,275 20, , ,2 2205,47 20, , ,2 2205,665 20, , ,2 2205,86 20, , ,2 2206,055 20, , ,2 2206,25 20, , ,2 2206,445 20, , ,2 2206,64 20, , ,2 2206,835 20, , ,2

133 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2207,03 20, , ,2 2207,225 20, , ,2 2207,42 20, , ,2 2207,615 20, , ,2 2207,81 20, , ,2 2208,005 20, , ,2 2208,2 20, , ,2 2208,395 20, , ,2 2208,59 20, , ,2 2208,785 20, , ,2 2208,98 20, , ,2 2209,175 20, , ,2 2209,37 20, , ,2 2209,565 20, , ,2 2209,76 20, , ,2 2209,955 20, , ,2 2210,15 20, , ,2 2210,345 20, , ,3 2210,54 20, , ,3 2210,735 20, , ,3 2210,93 20, , ,3 2211,125 20, , ,3 2211,32 20, , ,3 2211,515 20, , ,3 2211,71 20, , ,3 2211,905 20, , ,3 2212,1 20, , ,3 2212,295 20, , ,3 2212,49 20, , ,3 2212,685 20, , ,3 2212,88 20, , ,3 2213,075 20, , ,3 2213,27 20, , ,4 2213,465 20, , ,4 2213,66 20, , ,4 2213,855 20, , ,4 2214,05 20, , ,4 2214,245 20, , ,4 2214,44 20, , ,4 2214,635 20, , ,4 2214,83 20, , ,4 2215,025 20, , ,5 2215,22 20, , ,5 2215,415 20, , ,5 2215,61 20, , ,5 2215,805 20, , , , , ,5

134 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2216,195 20, , ,6 2216,39 20, , ,6 2216,585 20, , ,6 2216,78 20, , ,6 2216,975 20, , ,6 2217,17 20, , ,6 2217,365 20, , ,6 2217,56 20, , ,6 2217,755 20, , ,6 2217,95 20, , ,7 2218,145 20, , ,7 2218,34 20, , ,7 2218,535 20, , ,7 2218,73 20, , ,7 2218,925 20, , ,7 2219,12 20, , ,7 2219,315 20, , ,7 2219,51 20, , ,7 2219,705 20, , ,8 2219,9 20, , ,8 2220,095 20, , ,8 2220,29 20, , ,8 2220,485 20, , ,8 2220,68 20, , ,8 2220,875 20, , ,8 2221,07 20, , ,8 2221,265 20, , ,8 2221,46 20, , ,8 2221,655 20, , ,8 2221,85 20, , ,8 2222,045 20, , ,8 2222,24 20, , ,8 2222,435 20, , ,8 2222,63 20, , ,8 2222,825 20, , ,8 2223,02 20, , ,8 2223,215 20, , ,8 2223,41 20, , ,8 2223,605 20, , ,8 2223,8 20, , ,8 2223,995 20, , ,8 2224,19 20, , ,8 2224,385 20, , ,8 2224,58 20, ,7397 5,8 2224,775 20, ,7397 5,9 2224,97 20, ,7397 5,9 2225,165 20, ,7397 6,0

135 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2225,36 20, ,7397 6,0 2225,555 20, ,7397 6,0 2225,75 20, ,7397 6,0 2225,945 20, ,7397 6,0 2226,14 20, , ,0 2226,335 20, , ,0 2226,53 20, , ,0 2226,725 20, , ,0 2226,92 20, , ,0 2227,115 20, , ,0 2227,31 20, , ,0 2227,505 20, , ,0 2227,7 20, , ,0 2227,895 20, , ,0 2228,09 20, , ,0 2228,285 20, , ,0 2228,48 20, , ,0 2228,675 20, , ,0 2228,87 20, , ,0 2229,065 20, , ,0 2229,26 20, , ,0 2229,455 20, , ,0 2229,65 20, , ,0 2229,845 20, , ,0 2230,04 20, , ,0 2230,235 20, , ,0 2230,43 20, , ,0 2230,625 20, , ,0 2230,82 20, , ,0 2231,015 20, , ,0 2231,21 20, , ,0 2231,405 20, , ,0 2231,6 20, , ,0 2231,795 20, , ,9 2231,99 20, , ,9 2232,185 20, , ,9 2232,38 20, , ,9 2232,575 20, , ,9 2232,77 20, , ,9 2232,965 20, , ,9 2233,16 20, , ,9 2233,355 20, , ,9 2233,55 20, , ,9 2233,745 20, , ,9 2233,94 20, , ,9 2234,135 20, , ,9 2234,33 20, , ,9

136 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2234,525 20, , ,9 2234,72 20, , ,9 2234,915 20, , ,9 2235,11 20, , ,9 2235,305 20, , ,9 2235,5 20, , ,9 2235,695 20, , ,9 2235,89 20, , ,9 2236,085 20, , ,9 2236,28 20, , ,9 2236,475 20, , ,9 2236,67 20, , ,9 2236,865 20, , ,9 2237,06 20, , ,0 2237,255 20, , ,0 2237,45 20, , ,0 2237,645 20, , ,0 2237,84 20, , ,1 2238,035 20, , ,1 2238,23 20, , ,1 2238,425 20, , ,1 2238,62 20, , ,1 2238,815 20, , ,2 2239,01 20, ,7398 6,2 2239,205 20, ,7398 6,2 2239,4 20, ,7398 6,2 2239,595 20, ,7398 6,2 2239,79 20, ,7398 6,3 2239,985 20, ,7398 6,3 2240,18 20, , ,3 2240,375 20, , ,4 2240,57 20, , ,4 2240,765 20, , ,4 2240,96 20, , ,5 2241,155 20, , ,5 2241,35 20, , ,5 2241,545 20, , ,6 2241,74 20, , ,6 2241,935 20, , ,6 2242,13 20, , ,6 2242,325 20, , ,6 2242,52 20, , ,6 2242,715 20, , ,6 2242,91 20, , ,6 2243,105 20, , ,6 2243,3 20, , ,6 2243,495 20, , ,6

137 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2243,69 20, , ,6 2243,885 20, , ,6 2244,08 20, , ,6 2244,275 20, , ,6 2244,47 20, , ,7 2244,665 20, , ,7 2244,86 20, , ,7 2245,055 20, , ,7 2245,25 20, , ,7 2245,445 20, , ,7 2245,64 20, , ,7 2245,835 20, , ,7 2246,03 20, , ,7 2246,225 20, , ,7 2246,42 20, , ,7 2246,615 20, , ,8 2246,81 20, , ,8 2247,005 20, , ,8 2247,2 20, , ,8 2247,395 20, , ,8 2247,59 20, , ,8 2247,785 20, , ,8 2247,98 20, , ,8 2248,175 20, , ,8 2248,37 20, , ,8 2248,565 20, , ,8 2248,76 20, , ,8 2248,955 20, , ,8 2249,15 20, , ,9 2249,345 20, , ,9 2249,54 20, , ,9 2249,735 20, , ,9 2249,93 20, , ,9 2250,125 20, , ,9 2250,32 20, , ,9 2250,515 20, , ,9 2250,71 20, , ,9 2250,905 20, , ,9 2251,1 20, , ,9 2251,295 20, , ,9 2251,49 20, , ,9 2251,685 20, , ,8 2251,88 20, , ,8 2252,075 20, , ,8 2252,27 20, , ,8 2252,465 20, , ,8 2252,66 20, , ,8

138 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2252,855 20, , ,8 2253,05 20, , ,8 2253,245 20, , ,8 2253,44 20, , ,8 2253,635 20, , ,8 2253,83 20, , ,8 2254,025 20, , ,8 2254,22 20, , ,8 2254,415 20, , ,8 2254,61 20, , ,8 2254,805 20, , , , , ,8 2255,195 20, , ,8 2255,39 20, , ,8 2255,585 20, , ,8 2255,78 20, , ,8 2255,975 20, , ,7 2256,17 20, , ,7 2256,365 20, , ,7 2256,56 20, , ,7 2256,755 20, , ,6 2256,95 20, , ,6 2257,145 20, , ,6 2257,34 20, , ,6 2257,535 20, , ,6 2257,73 20, , ,6 2257,925 20, , ,5 2258,12 20, , ,5 2258,315 20, , ,5 2258,51 20, , ,5 2258,705 20, , ,5 2258,9 20, , ,5 2259,095 20, , ,5 2259,29 20, ,7399 6,5 2259,485 20, ,7399 6,5 2259,68 20, ,7399 6,5 2259,875 20, ,7399 6,5 2260,07 20, , ,5 2260,265 20, , ,4 2260,46 20, , ,4 2260,655 20, , ,4 2260,85 20, , ,4 2261,045 20, , ,4 2261,24 20, , ,4 2261,435 20, , ,4 2261,63 20, , ,4 2261,825 20, , ,4

139 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2262,02 20, , ,4 2262,215 20, , ,4 2262,41 20, , ,4 2262,605 20, , ,4 2262,8 20, , ,4 2262,995 20, , ,4 2263,19 20, , ,3 2263,385 20, , ,3 2263,58 20, , ,3 2263,775 20, , ,3 2263,97 20, , ,3 2264,165 20, , ,3 2264,36 20, , ,3 2264,555 20, , ,3 2264,75 20, , ,3 2264,945 20, , ,3 2265,14 20, , ,3 2265,335 20, , ,3 2265,53 20, , ,3 2265,725 20, , ,3 2265,92 20, , ,3 2266,115 20, , ,3 2266,31 20, , ,3 2266,505 20, , ,3 2266,7 20, , ,3 2266,895 20, , ,3 2267,09 20, , ,3 2267,285 20, , ,3 2267,48 20, , ,3 2267,675 20, , ,4 2267,87 20, , ,4 2268,065 20, , ,4 2268,26 20, , ,4 2268,455 20, , ,4 2268,65 20, , ,4 2268,845 20, , ,4 2269,04 20, , ,5 2269,235 20, , ,5 2269,43 20, , ,5 2269,625 20, ,74 6,5 2269,82 20, ,74 6,5 2270,015 20, ,74 6,6 2270,21 20, , ,6 2270,405 20, , ,6 2270,6 20, , ,6 2270,795 20, , ,6 2270,99 20, , ,6

140 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2271,185 20, , ,6 2271,38 20, , ,7 2271,575 20, , ,7 2272,16 20, ,74 6,7 2272,355 20, ,74 6,7 2272,55 20, , ,8 2272,745 20, , ,8 2272,94 20, , ,8 2273,135 20, , ,8 2273,33 20, , ,8 2273,525 20, , ,8 2273,72 20, , ,8 2273,915 20, , ,8 2274,11 20, , ,8 2274,305 20, , ,8 2274,5 20, , ,8 2274,695 20, , ,9 2274,89 20, , ,9 2275,085 20, , ,9 2275,28 20, , ,9 2275,475 20, , ,9 2275,67 20, , ,9 2275,865 20, , ,9 2276,06 20, , ,9 2276,255 20, , ,9 2276,45 20, , ,9 2276,645 20, , ,9 2276,84 20, , ,9 2277,035 20, , ,9 2277,23 20, , ,9 2277,425 20, , ,0 2277,62 20, , ,0 2277,815 20, , ,0 2278,01 20, , ,0 2278,205 20, , ,0 2278,4 20, , ,0 2278,595 20, , ,0 2278,79 20, , ,0 2278,985 20, , ,0 2279,18 20, , ,0 2279,375 20, , ,0 2279,57 20, , ,0 2279,765 20, , ,0 2279,96 20, , ,0 2280,155 20, , ,0 2280,35 20, , ,0 2280,545 20, , ,0

141 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2280,74 20, , ,0 2280,935 20, , ,0 2281,13 20, , ,0 2281,325 20, , ,0 2281,52 20, , ,0 2281,715 20, , ,0 2281,91 20, , ,0 2282,105 20, , ,0 2282,3 20, , ,0 2282,495 20, , ,0 2282,69 20, , ,0 2282,885 20, , ,0 2283,08 20, , ,0 2283,275 20, , ,0 2283,47 20, , ,0 2283,665 20, , ,0 2283,86 20, , ,0 2284,055 20, , ,0 2284,25 20, , ,0 2284,445 20, , ,0 2284,64 20, , ,0 2284,835 20, , ,0 2285,03 20, , ,0 2285,225 20, , ,0 2285,42 20, , ,0 2285,615 20, , ,0 2285,81 20, , ,9 2286,005 20, , ,9 2286,2 20, , ,9 2286,395 20, , ,9 2286,59 20, , ,9 2286,785 20, , ,9 2286,98 20, , ,9 2287,175 20, , ,9 2287,37 20, , ,9 2287,565 20, , ,9 2287,76 20, , ,9 2287,955 20, , ,8 2288,15 20, , ,8 2288,345 20, , ,8 2288,54 20, , ,8 2288,735 20, , ,8 2288,93 20, , ,8 2289,125 20, , ,8 2289,32 20, , ,8 2289,515 20, , ,8 2289,71 20, , ,8

142 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2289,905 20, , ,8 2290,1 20, , ,8 2290,295 20, , ,8 2290,49 20, , ,8 2290,685 20, , ,8 2290,88 20, , ,8 2291,075 20, , ,8 2291,27 20, , ,8 2291,465 20, , ,8 2291,66 20, , ,8 2291,855 20, , ,8 2292,05 20, , ,8 2292,245 20, , ,8 2292,44 20, , ,7 2292,635 20, , ,7 2292,83 20, ,7401 6,7 2293,025 20, ,7401 6,7 2293,22 20, ,7401 6,7 2293,415 20, ,7401 6,7 2293,61 20, ,7401 6,7 2293,805 20, ,7401 6, , ,7401 6,7 2294,195 20, , ,7 2294,39 20, , ,7 2294,585 20, , ,7 2294,78 20, , ,7 2294,975 20, , ,7 2295,17 20, , ,6 2295,365 20, , ,6 2295,56 20, , ,6 2295,755 20, , ,6 2295,95 20, , ,6 2296,145 20, , ,6 2296,34 20, , ,6 2296,535 20, , ,6 2296,73 20, , ,6 2296,925 20, , ,5 2297,12 20, , ,5 2297,315 20, , ,5 2297,51 20, , ,5 2297,705 20, , ,5 2297,9 20, , ,5 2298,095 20, , ,5 2298,29 20, , ,5 2298,485 20, , ,5 2298,68 20, , ,4 2298,875 20, , ,4

143 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2299,07 20, , ,4 2299,265 20, , ,4 2299,46 20, , ,4 2299,655 20, , ,4 2299,85 20, , ,4 2300,045 20, , ,4 2300,24 20, , ,4 2300,435 20, , ,4 2300,63 20, , ,3 2300,825 20, , ,3 2301,02 20, , ,3 2301,215 20, , ,3 2301,41 20, , ,3 2301,605 20, , ,3 2301,8 20, , ,3 2301,995 20, , ,3 2302,19 20, , ,3 2302,385 20, , ,3 2302,58 20, , ,3 2302,775 20, , ,3 2302,97 20, , ,3 2303,165 20, , ,2 2303,36 20, , ,2 2303,555 20,998 64, ,2 2303,75 20,998 64, ,2 2303,945 20,998 64, ,2 2304,14 20, , ,2 2304,335 20, , ,2 2304,53 20, ,7402 6,2 2304,725 20, ,7402 6,2 2304,92 20, ,7402 6,2 2305,115 20, ,7402 6,2 2305,31 20, ,7402 6,2 2305,505 20, ,7402 6,2 2305,7 20, ,7402 6,2 2305,895 20, ,7402 6,2 2306,09 20, ,7402 6,2 2306,285 20, ,7402 6,2 2306,48 20, , ,2 2306,675 20, , ,2 2306,87 20, , ,2 2307,065 20, , ,2 2307,26 20, , ,2 2307,455 20, , ,1 2307,65 20, , ,1 2307,845 20, , ,1 2308,04 20, , ,1

144 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2308,235 20, , ,1 2308,43 20, , ,1 2308,625 20, , ,1 2308,82 20, , ,1 2309,015 20, , ,1 2309,21 20, , ,1 2309,405 20, , ,1 2309,6 20, , ,1 2309,795 20, , ,1 2309,99 20, , ,1 2310,185 20, , ,1 2310,38 20, , ,1 2310,575 20, , ,1 2310,77 20, , ,1 2310,965 20, , ,1 2311,16 20, , ,1 2311,355 20, , ,1 2311,55 20, , ,1 2311,745 20, , ,1 2311,94 20, , ,2 2312,135 20, , ,2 2312,33 20, , ,2 2312,525 20, , ,2 2312,72 20, , ,2 2312,915 20, , ,2 2313,11 20, , ,2 2313,305 20, , ,2 2313,5 20, , ,2 2313,695 20, , ,2 2313,89 20, , ,2 2314,085 20, , ,2 2314,28 20, , ,2 2314,475 20, , ,2 2314,67 20, , ,2 2314,865 20, , ,2 2315,06 20, , ,2 2315,255 20, , ,2 2315,45 20, , ,2 2315,645 20, , ,2 2315,84 20, , ,2 2316,035 20, , ,2 2316,23 20, , ,2 2316,425 20, , ,2 2316,62 20, , ,2 2316,815 20, , ,2 2317,01 20, , ,2 2317,205 20, , ,2

145 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2317,4 20, , ,2 2317,595 20, , ,2 2317,79 20, , ,2 2317,985 20, , ,2 2318,18 20, , ,2 2318,375 20, , ,2 2318,57 20, , ,2 2318,765 20, , ,2 2318,96 20, , ,2 2319,155 20, ,7402 6,3 2319,35 20, ,7402 6,3 2319,545 20, ,7402 6,3 2319,74 20, ,7402 6,3 2319,935 20, ,7402 6,3 2320,13 20, ,7402 6,3 2320,325 20, ,7402 6,3 2320,52 20, ,7402 6,3 2320,715 20, ,7402 6,3 2320,91 20, ,7402 6,3 2321,105 20, ,7402 6,3 2321,3 20, ,7402 6,3 2321,495 20, ,7402 6,3 2321,69 20, ,7402 6,3 2321,885 20, ,7402 6,3 2322,08 20, ,7402 6,3 2322,275 20, ,7402 6,3 2322,47 20, ,7402 6,4 2322,665 20, ,7402 6,4 2322,86 20, ,7402 6,4 2323,055 20, ,7402 6,4 2323,25 20, ,7402 6,4 2323,445 20, ,7402 6,4 2323,64 20, ,7402 6,4 2323,835 20, ,7402 6,4 2324,03 20, ,7402 6,4 2324,225 20, ,7402 6,4 2324,42 20, ,7402 6,4 2324,615 20, ,7402 6,4 2324,81 20, , ,4 2325,005 20, , ,4 2325,2 20, , ,4 2325,395 20, , ,4 2325,59 20, , ,4 2325,785 20, , ,4 2325,98 20, , ,3 2326,175 20, , ,3 2326,37 20, , ,3

146 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2326,565 20, , ,3 2326,76 20, , ,3 2326,955 20, , ,3 2327,15 20, , ,3 2327,345 20, , ,3 2327,54 20, , ,3 2327,735 20, , ,3 2327,93 20, , ,3 2328,125 20, , ,3 2328,32 20, , ,3 2328,515 20, , ,3 2328,71 20, , ,3 2328,905 20, , ,3 2329,1 20, , ,3 2329,295 20, , ,3 2329,49 20, , ,3 2329,685 20, , ,3 2329,88 20, , ,3 2330,075 20, , ,3 2330,27 20, , ,3 2330,465 20, , ,3 2330,66 20, , ,3 2330,855 20, , ,3 2331,05 20, , ,3 2331,245 20, , ,3 2331,44 20, , ,3 2331,635 20, , ,3 2331,83 20, , ,3 2332,025 20, , ,3 2332,22 20, , ,3 2332,415 20, , ,3 2332,61 20, , ,3 2332,805 20, , , , , ,3 2333,195 20, , ,3 2333,39 20, , ,3 2333,585 20, , ,3 2333,78 20, , ,3 2333,975 20, , ,3 2334,17 20, , ,3 2334,365 20, , ,3 2334,56 20, , ,3 2334,755 20, , ,3 2334,95 20, , ,3 2335,145 20, , ,4 2335,34 20, , ,4 2335,535 20, , ,4

147 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2335,73 20, , ,4 2335,925 20, , ,4 2336,12 20, , ,4 2336,315 20, , ,5 2336,51 20, , ,5 2336,705 20, , ,5 2336,9 20, , ,5 2337,095 20, , ,5 2337,68 20, , ,5 2337,875 20, , ,5 2338,07 20, , ,5 2338,265 20, , ,5 2338,46 20, , ,5 2338,655 20, , ,5 2338,85 20, , ,5 2339,045 20, , ,5 2339,24 20, , ,5 2339,435 20, , ,5 2339,63 20, , ,5 2339,825 20, , ,5 2340,02 20, , ,5 2340,215 20, , ,5 2340,41 20, , ,5 2340,605 20, , ,5 2340,8 20, , ,5 2340,995 20, , ,5 2341,19 20, , ,5 2341,385 20, , ,5 2341,58 20, , ,5 2341,775 20, , ,5 2341,97 20, , ,5 2342,165 20, , ,5 2342,36 20, , ,5 2342,555 20, , ,5 2342,75 20, , ,5 2342,945 20, , ,5 2343,14 20, , ,5 2343,335 20, , ,5 2343,53 20, , ,5 2343,725 20, , ,5 2343,92 20, , ,5 2344,115 20, , ,5 2344,31 20, , ,5 2344,505 20, , ,5 2344,7 20, , ,5 2344,895 20, , ,5 2345,09 20, ,7403 6,5

148 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2345,285 20, ,7403 6,5 2345,48 20, ,7403 6,5 2345,675 20, ,7403 6,5 2345,87 20, ,7403 6,4 2346,065 20, , ,4 2346,26 20, , ,4 2346,455 20, , ,4 2346,65 20, , ,4 2346,845 20, , ,4 2347,04 20, , ,4 2347,235 20, , ,4 2347,43 20, , ,4 2347,625 20, , ,4 2347,82 20, , ,4 2348,015 20, , ,4 2348,21 20, , ,4 2348,405 20, , ,4 2348,6 20, , ,4 2348,795 20, , ,4 2348,99 20, , ,4 2349,185 20, , ,4 2349,38 20, , ,4 2349,575 20, , ,4 2349,77 20, , ,4 2349,965 20, , ,4 2350,16 20, , ,4 2350,355 20, , ,4 2350,55 20, , ,4 2350,745 20, , ,4 2350,94 20, , ,4 2351,135 20, , ,4 2351,33 20, , ,3 2351,525 20, , ,3 2351,72 20, , ,3 2351,915 20, , ,3 2352,11 20, , ,3 2352,305 20, , ,3 2352,5 20, , ,3 2352,695 20, , ,3 2352,89 20, , ,3 2353,085 20, , ,3 2353,28 20, , ,3 2353,475 20, , ,3 2353,67 20, , ,3 2353,865 20, , ,3 2354,06 20, , ,3 2354,255 20, , ,2

149 Profil 1 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 2354,45 20, , ,2 2354,645 20, , ,2 2354,84 20, , ,2 2355,035 20, , ,2 2355,23 20, , ,2 2355,425 20, , ,2 2355,62 20, , ,2 2355,815 20, , ,1 2356,01 20, , ,1 2356,205 20, , ,1 2356,4 20, , ,1 2356,595 20, , ,1 2356,79 20, , ,1 2356,985 20, , ,0 2357,18 20, , ,0 2357,375 20, , ,0 2357,57 20, , ,0 2357,765 20, , ,9 2357,96 20, , ,9 2358,155 20, , ,9 2358,35 20, , ,8 2358,545 20, , ,8 2358,74 20, , ,8 2358,935 20, , ,8 2359,13 20, , ,7 2359,325 20, , ,7 2359,52 20, , ,7 2359,715 20, , ,7 2359,91 20, , ,7 2360,105 20, , ,6 2360,3 20, , ,6 2360,495 20, , ,6 2360,69 20, , ,6 2360,885 20, , ,6

150 0 DEPTH [METER] at v=0,09[m/ns] DAT_0002_A1.RD3 DISTANCE [METER] TIME [ns] DEPTH [METER] 0 DISTANCE [METER] DEPTH [METER] 20 20

151 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 0,571 20, , ,8 0,761 20, , ,8 0,951 20, , ,8 1,142 20, , ,8 1,332 20, , ,8 1,522 20, , ,8 1,713 20, , ,8 1,903 20, , ,8 2,093 20, , ,8 2,283 20, , ,8 2,474 20, , ,8 2,664 20, , ,8 2,854 20, , ,8 3,044 20, , ,8 3,235 20, , ,8 3,425 20, , ,8 3,615 20, , ,8 3,806 20, , ,8 3,996 20, , ,8 4,186 20, , ,8 4,376 20, , ,8 4,567 20, , ,8 4,757 20, , ,8 4,947 20, , ,8 5,138 20, , ,8 5,328 20, , ,8 5,518 20, , ,8 5,708 20, , ,8 5,899 20, , ,8 6,089 20, , ,8 6,279 20, , ,8 6,47 20, , ,8 6,66 20, , ,8 6,85 20, , ,8 7,04 20, , ,8 7,231 20, , ,8 7,421 20, , ,8 7,611 20, , ,8 7,801 20, , ,8 7,992 20, , ,8 8,182 20, , ,8 8,372 20, , ,7 8,563 20, , ,7 8,753 20, , ,7 8,943 20, , ,7 9,133 20, , ,7 9,324 20, , ,7

152 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 9,514 20, , ,7 9,704 20, , ,6 9,895 20, , ,6 10,085 20, , ,6 10,275 20, , ,6 10,465 20, , ,6 10,656 20, , ,6 10,846 20, , ,6 11,036 20, , ,6 11,227 20, , ,5 11,417 20, , ,5 11,607 20, , ,5 11,797 20, , ,4 11,988 20, , ,4 12,178 20, , ,4 12,368 20, , ,4 12,558 20, , ,4 12,749 20, , ,4 12,939 20, , ,4 13,129 20, , ,4 13,32 20, , ,4 13,51 20, , ,3 13,7 20, , ,3 13,89 20, , ,3 14,081 20, , ,3 14,271 20, , ,3 14,461 20, , ,3 14,652 20, , ,3 14,842 20, , ,3 15,032 20, , ,3 15,222 20, , ,3 15,413 20, , ,3 15,603 20, , ,3 15,793 20, , ,4 15,984 20, , ,4 16,174 20, , ,4 16,364 20, , ,4 16,554 20, , ,4 16,745 20, , ,4 16,935 20, , ,4 17,125 20, , ,4 17,315 20, , ,4 17,506 20, , ,4 17,696 20, , ,4 17,886 20, , ,4 18,077 20, , ,4 18,267 20, , ,4

153 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 18,457 20, , ,4 18,647 20, , ,5 18,838 20, , ,5 19,028 20, , ,5 19,218 20, , ,5 19,409 20, , ,5 19,599 20, , ,5 19,789 20, , ,5 19,979 20, , ,5 20,17 20, ,74 7,5 20,36 20, ,74 7,5 20,55 20, ,74 7,5 20,741 20, ,74 7,5 20,931 20, ,74 7,5 21,121 20, ,74 7,5 21,311 20, ,74 7,5 21,502 20, ,74 7,5 21,692 20, ,74 7,5 21,882 20, , ,5 22,072 20, , ,5 22,263 20, , ,5 22,453 20, , ,5 22,643 20, , ,4 22,834 20, , ,4 23,024 20, , ,4 23,214 20, , ,4 23,404 20, , ,4 23,595 20, , ,4 23,785 20, , ,3 23,975 20, , ,3 24,166 20, , ,3 24,356 20, , ,3 24,546 20, , ,2 24,736 20, , ,2 24,927 20, , ,2 25,117 20, , ,2 25,307 20, , ,2 25,498 20, , ,2 25,688 20, , ,2 25,878 20, , ,2 26,068 20, , ,1 26,259 20, , ,1 26,449 20, , ,1 26,639 20, , ,1 26,829 20, , ,1 27,02 20, , ,1 27,21 20, , ,1

154 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 27,4 20, , ,1 27,591 20, , ,1 27,781 20, , ,1 27,971 20, , ,1 28,161 20, , ,1 28,352 20, , ,1 28,542 20, , ,1 28,732 20, , ,2 28,923 20, , ,2 29,113 20, , ,2 29,303 20, , ,2 29,493 20, , ,2 29,684 20, , ,2 29,874 20, , ,2 30,064 20, , ,2 30,255 20, , ,2 30,445 20, , ,2 30,635 20, , ,2 30,825 20, ,7399 7,2 31,016 20, , ,3 31,206 20, , ,3 31,396 20, , ,3 31,586 20, , ,3 31,777 20, , ,3 31,967 20, , ,3 32,157 20, , ,3 32,348 20, , ,3 32,538 20, , ,3 32,728 20, , ,3 32,918 20, , ,3 33,109 20, , ,3 33,299 20, , ,3 33,489 20, , ,3 33,68 20, , ,3 33,87 20,997 64, ,3 34,06 20,997 64, ,2 34,25 20,997 64, ,2 34,441 20, , ,2 34,631 20, , ,2 34,821 20, , ,2 35,012 20, , ,2 35,202 20, , ,2 35,392 20, , ,2 35,582 20, , ,2 35,773 20, ,7398 7,2 35,963 20, ,7398 7,2 36,153 20, , ,1

155 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 36,343 20, ,7398 7,1 36,534 20, ,7398 7,1 36,724 20, ,7398 7,1 36,914 20, ,7398 7,1 37,105 20, , ,1 37,295 20, , ,0 37,485 20, , ,0 37,675 20, , ,9 37,866 20, , ,9 38,056 20, , ,8 38,246 20, , ,8 38,437 20, , ,7 38,627 20, , ,7 38,817 20, , ,6 39,007 20, , ,6 39,198 20, , ,6 39,388 20, , ,5 39,578 20, , ,5 39,769 20, , ,4 39,959 20, , ,4 40,149 20, , ,4 40,339 20, , ,5 40,53 20, , ,5 40,72 20, , ,5 40,91 20, , ,6 41,1 20, , ,6 41,291 20, , ,7 41,481 20, , ,7 41,671 20, , ,7 41,862 20, , ,7 42,052 20, , ,8 42,242 20, , ,8 42,432 20, , ,8 42,623 20, , ,8 42,813 20, , ,8 43,003 20, , ,8 43,194 20, , ,8 43,384 20, , ,8 43,574 20, , ,8 43,764 20, , ,8 43,955 20, , ,8 44,145 20, , ,8 44,335 20, , ,8 44,526 20, , ,8 44,716 20, , ,8 44,906 20, , ,8 45,096 20, , ,8

156 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 45,287 20, , ,8 45,477 20, , ,8 45,667 20, , ,7 45,857 20, , ,7 46,048 20, , ,7 46,238 20, , ,7 46,428 20, , ,7 46,619 20, , ,6 46,809 20, , ,6 46,999 20, , ,6 47,189 20, , ,5 47,38 20, , ,5 47,57 20, , ,5 47,76 20, , ,4 47,951 20, , ,4 48,141 20, , ,4 48,331 20, , ,4 48,521 20, , ,4 48,712 20, , ,4 48,902 20, , ,4 49,092 20, , ,4 49,283 20, , ,4 49,473 20, , ,5 49,663 20, , ,5 49,853 20, , ,5 50,044 20, , ,5 50,234 20, , ,5 50,424 20, ,7397 6,5 50,614 20, ,7397 6,5 50,805 20, ,7397 6,5 50,995 20, ,7397 6,5 51,185 20, , ,5 51,376 20, , ,5 51,566 20, , ,5 51,756 20, , ,5 51,946 20, , ,5 52,137 20, , ,5 52,327 20, , ,5 52,517 20, , ,5 52,708 20, , ,5 52,898 20, , ,5 53,088 20, , ,5 53,278 20, , ,5 53,469 20, , ,5 53,659 20, , ,4 53,849 20, , ,4 54,04 20, , ,4

157 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 54,23 20, , ,4 54,42 20, , ,4 54,61 20, , ,3 54,801 20, , ,3 54,991 20, , ,3 55,181 20, , ,3 55,371 20, , ,3 55,562 20, , ,3 55,752 20, , ,3 55,942 20, , ,3 56,133 20, , ,3 56,323 20, , ,3 56,513 20, , ,3 56,703 20, , ,3 56,894 20, , ,3 57,084 20, , ,3 57,274 20, , ,3 57,465 20, , ,3 57,655 20, , ,2 57,845 20, , ,2 58,035 20, , ,2 58,226 20, , ,2 58,416 20, , ,2 58,606 20, , ,2 58,797 20, , ,2 58,987 20, , ,1 59,177 20, , ,1 59,367 20, , ,1 59,558 20, , ,0 59,748 20, , ,0 59,938 20, , ,0 60,128 20, , ,9 60,319 20, , ,8 60,509 20, , ,8 60,699 20, , ,8 60,89 20, , ,8 61,08 20, , ,7 61,27 20, , ,7 61,46 20, , ,6 61,651 20, , ,6 61,841 20, , ,5 62,031 20, , ,5 62,222 20, , ,5 62,412 20, , ,5 62,602 20, , ,5 62,792 20, , ,5 62,983 20, , ,5

158 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 63,173 20, , ,5 63,363 20, , ,5 63,554 20, , ,5 63,744 20, , ,5 63,934 20, , ,5 64,124 20, , ,5 64,315 20, , ,5 64,505 20, , ,5 64,695 20, , ,5 64,885 20, , ,5 65,076 20, , ,5 65,266 20, , ,5 65,456 20, , ,5 65,647 20, , ,4 65,837 20, , ,3 66,027 20, ,7396 5,2 66,217 20, ,7396 5,2 66,408 20, ,7396 5,2 66,598 20, ,7396 5,1 66,788 20, ,7396 5,0 66,979 20, ,7396 5,0 67,169 20, ,7396 5,0 67,359 20, ,7396 4,9 67,549 20, ,7396 4,9 67,74 20, ,7396 4,8 67,93 20, ,7396 4,8 68,12 20, ,7396 4,8 68,311 20, ,7396 4,8 68,501 20, ,7396 4,8 68,691 20, ,7396 4,8 68,881 20, ,7396 4,8 69,072 20, , ,8 69,262 20, , ,8 69,452 20, , ,8 69,642 20, , ,7 69,833 20, , ,7 70,023 20, , ,7 70,213 20, , ,7 70,404 20, , ,7 70,594 20, , ,6 70,784 20, , ,5 70,974 20, , ,5 71,165 20, , ,5 71,355 20, , ,4 71,545 20, , ,4 71,736 20, , ,3 71,926 20, , ,3

159 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 72,116 20, , ,3 72,306 20, , ,2 72,497 20, , ,2 72,687 20, , ,2 72,877 20, , ,1 73,068 20, , ,1 73,258 20, , ,1 73,448 20, , ,0 73,638 20, , ,0 73,829 20, , ,9 74,019 20, , ,9 74,209 20, , ,9 74,399 20, , ,9 74,59 20, , ,8 74,78 20, , ,8 74,97 20, , ,8 75,161 20, , ,8 75,351 20, , ,8 75,541 20, , ,8 75,731 20, , ,7 75,922 20, , ,7 76,112 20, , ,7 76,302 20, , ,6 76,493 20, , ,6 76,683 20, , ,5 76,873 20, , ,5 77,063 20, , ,4 77,254 20, , ,4 77,444 20, , ,4 77,634 20, , ,3 77,825 20, , ,3 78,015 20, , ,3 78,205 20, , ,3 78,395 20, , ,2 78,586 20, , ,2 78,776 20, , ,2 78,966 20, , ,2 79,156 20, , ,1 79,347 20, , ,1 79,537 20, , ,1 79,727 20, , ,0 79,918 20, , ,0 80,108 20, , ,0 80,298 20, , ,8 80,488 20, , ,8 80,679 20, , ,7 80,869 20, , ,7

160 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 81,059 20, , ,7 81,25 20, , ,7 81,44 20, , ,7 81,63 20, , ,6 81,82 20, , ,6 82,011 20, , ,6 82,201 20, , ,6 82,391 20, , ,6 82,582 20, , ,5 82,772 20, , ,5 82,962 20, , ,5 83,152 20, , ,5 83,343 20, , ,5 83,533 20, , ,5 83,723 20, , ,5 83,913 20, , ,5 84,104 20, , ,5 84,294 20, , ,4 84,484 20, , ,4 84,675 20, , ,4 84,865 20, , ,4 85,055 20, , ,4 85,245 20, ,7395 2,4 85,436 20, ,7395 2,3 85,626 20, ,7395 2,3 85,816 20, ,7395 2,3 86,007 20, ,7395 2,3 86,197 20, ,7395 2,2 86,387 20, ,7395 2,2 86,577 20, ,7395 2,1 86,768 20, ,7395 2,1 86,958 20, ,7395 2,1 87,148 20, ,7395 2,1 87,339 20, ,7395 2,1 87,529 20, ,7395 2,0 87,719 20, ,7395 1,9 87,909 20, ,7395 1,9 88,1 20, , ,9 88,29 20, , ,9 88,48 20, , ,9 88,67 20, , ,9 88,861 20, , ,9 89,051 20, , ,8 89,241 20, , ,8 89,432 20, , ,8 89,622 20, , ,8 89,812 20, , ,8

161 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 90,002 20, , ,8 90,193 20, , ,8 90,383 20, , ,8 90,573 20, , ,8 90,764 20, , ,8 90,954 20, , ,8 91,144 20, , ,8 91,334 20, , ,8 91,525 20, , ,9 91,715 20, , ,9 91,905 20, , ,9 92,096 20, , ,9 92,286 20, , ,9 92,476 20, , ,9 92,666 20, , ,9 92,857 20, , ,9 93,047 20, , ,0 93,237 20, , ,0 93,427 20, , ,0 93,618 20, , ,0 93,808 20, , ,0 93,998 20, , ,0 94,189 20, , ,0 94,379 20, , ,0 94,569 20, , ,0 94,759 20, , ,1 94,95 20, , ,1 95,14 20, , ,1 95,33 20, , ,1 95,521 20, , ,1 95,711 20, , ,1 95,901 20, , ,1 96,091 20, , ,1 96,282 20, , ,1 96,472 20, , ,1 96,662 20, , ,2 96,853 20, , ,2 97,043 20, , ,2 97,233 20, , ,2 97,423 20, , ,2 97,614 20, , ,2 97,804 20, , ,2 97,994 20, , ,3 98,184 20, , ,3 98,375 20, , ,3 98,565 20, , ,3 98,755 20, , ,3

162 Profil 2 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 98,946 20, , ,3 99,136 20, , ,4 99,326 20, , ,4 99,516 20, , ,4 99,707 20, , ,4 99,897 20, , ,4

163 0 DEPTH [METER] at v=0,09[m/ns] DAT_0003_A1.RD3 DISTANCE [METER] TIME [ns] DEPTH [METER] 0 DISTANCE [METER] DEPTH [METER] 20 20

164 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 0,405 20, , ,9 0,608 20, , ,9 0,81 20, , ,9 1,013 20, , ,9 1,215 20, , ,9 1,418 20, , ,9 1,62 20, , ,9 1,822 20, , ,9 2,025 20, , ,9 2,227 20, , ,9 2,43 20, , ,9 2,632 20, , ,9 2,835 20, , ,9 3,037 20, , ,9 3,24 20, , ,0 3,443 20, , ,0 3,645 20, , ,0 3,848 20, , ,0 4,05 20, , ,0 4,253 20, , ,0 4,455 20, , ,0 4,657 20, , ,1 4,86 20, , ,1 5,063 20, , ,1 5,265 20, , ,1 5,468 20, , ,2 5,67 20, , ,2 5,872 20, , ,2 6,075 20, , ,2 6,278 20, , ,2 6,48 20, , ,2 6,682 20, , ,3 6,885 20, , ,4 7,088 20, , ,4 7,29 20, , ,4 7,492 20, , ,5 7,695 20, , ,6 7,898 20, , ,6 8,1 20, , ,7 8,302 20, , ,8 8,505 20, , ,8 8,708 20, , ,8 8,91 20, , ,8 9,113 20, , ,8 9,315 20, , ,8 9,517 20, , ,9

165 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 9,72 20, , ,9 9,922 20, , ,9 10,125 20, , ,9 10,328 20, , ,9 10,53 20, , ,9 10,733 20, , ,9 10,935 20, , ,9 11,137 20, , ,9 11,34 20, , ,9 11,543 20, , ,9 11,745 20, , ,9 11,948 20, , ,9 12,15 20, , ,9 12,352 20, , ,9 12,555 20, , ,9 12,757 20, , ,8 12,96 20, ,7389 2,8 13,163 20, ,7389 2,8 13,365 20, ,7389 2,8 13,568 20, ,7389 2,8 13,77 20, ,7389 2,8 13,972 20, ,7389 2,8 14,175 20, , ,8 14,377 20, , ,8 14,58 20, , ,8 14,783 20, , ,8 14,985 20, , ,8 15,188 20, , ,8 15,39 20, , ,8 15,592 20, , ,8 15,795 20, , ,8 15,998 20, , ,8 16,2 20, , ,8 16,403 20, , ,8 16,605 20, , ,8 16,808 20, , ,8 17,01 20, , ,8 17,212 20, , ,8 17,415 20, , ,8 17,618 20, , ,8 17,82 20, , ,9 18,023 20, , ,9 18,225 20, , ,9 18,427 20, , ,0 18,63 20, , ,0 18,833 20, , ,0

166 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 19,035 20, , ,0 19,237 20, , ,0 19,44 20, , ,0 19,642 20, , ,0 19,845 20, , ,0 20,048 20, , ,1 20,25 20, , ,1 20,452 20, , ,1 20,655 20, , ,2 20,858 20, , ,2 21,06 20, , ,2 21,263 20, , ,2 21,465 20, , ,3 21,667 20, , ,3 21,87 20, , ,3 22,073 20, , ,3 22,275 20, , ,4 22,478 20, , ,4 22,68 20, , ,4 22,882 20, , ,5 23,085 20, , ,5 23,288 20, , ,5 23,49 20, , ,5 23,692 20, , ,5 23,895 20, , ,5 24,097 20, , ,5 24,3 20, , ,4 24,503 20, , ,4 24,705 20, , ,3 24,907 20, , ,3 25,11 20, , ,3 25,313 20, , ,2 25,515 20, , ,2 25,718 20, , ,2 25,92 20, ,739 3,2 26,122 20, ,739 3,2 26,325 20, ,739 3,1 26,528 20, ,739 3,1 26,73 20, ,739 3,1 26,933 20, ,739 3,1 27,135 20, , ,1 27,337 20, , ,1 27,54 20, , ,0 27,743 20, , ,0 27,945 20, , ,0 28,148 20, , ,9

167 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 28,35 20, , ,9 28,552 20, , ,9 28,755 20, , ,9 28,958 20, , ,9 29,16 20, , ,9 29,362 20, , ,9 29,565 20, , ,9 29,767 20, , ,0 29,97 20, , ,0 30,173 20, , ,0 30,375 20, , ,0 30,577 20, , ,0 30,78 20, , ,1 30,983 20, , ,1 31,185 20, , ,1 31,388 20, , ,1 31,59 20, , ,1 31,792 20, , ,1 31,995 20, ,7391 3,1 32,197 20, ,7391 3,1 32,4 20, ,7391 3,2 32,603 20, ,7391 3,2 32,805 20, ,7391 3,3 33,007 20, ,7391 3,3 33,21 20, ,7391 3,3 33,412 20, ,7391 3,4 33,615 20, , ,4 33,818 20, , ,4 34,02 20, , ,4 34,222 20, , ,4 34,425 20, , ,4 34,627 20, , ,4 34,83 20, , ,5 35,033 20, , ,5 35,235 20, , ,5 35,438 20, , ,5 35,64 20, , ,5 35,842 20, , ,5 36,045 20, , ,6 36,248 20, , ,6 36,45 20, , ,6 36,653 20, , ,8 36,855 20, , ,8 37,057 20, , ,8 37,26 20, , ,9 37,463 20, , ,0

168 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 37,665 20, , ,0 37,868 20, , ,0 38,07 20, , ,1 38,272 20, , ,1 38,475 20, , ,1 38,678 20, , ,2 38,88 20, , ,2 39,083 20, , ,3 39,285 20, , ,3 39,487 20, , ,4 39,69 20, , ,4 39,893 20, , ,4 40,095 20, , ,4 40,298 20, , ,4 40,5 20, , ,5 40,702 20, , ,5 40,905 20, , ,5 41,108 20, , ,5 41,31 20, , ,6 41,513 20, , ,6 41,715 20, , ,6 41,917 20, , ,6 42,12 20, , ,6 42,322 20, , ,6 42,525 20, , ,6 42,728 20, , ,6 42,93 20, , ,6 43,132 20, , ,5 43,335 20, , ,5 43,537 20, , ,5 43,74 20, , ,5 43,943 20, , ,4 44,145 20, , ,4 44,347 20, , ,4 44,55 20, ,7392 4,4 44,752 20, ,7392 4,4 44,955 20, ,7392 4,4 45,158 20, ,7392 4,4 45,36 20, ,7392 4,4 45,563 20, ,7392 4,4 45,765 20, ,7392 4,4 45,967 20, ,7392 4,4 46,17 20, ,7392 4,4 46,373 20, , ,4 46,575 20, , ,5 46,778 20, , ,5

169 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 46,98 20, , ,5 47,182 20, , ,5 47,385 20, , ,6 47,588 20, , ,6 47,79 20, , ,6 47,993 20, , ,7 48,195 20, , ,7 48,397 20, , ,7 48,6 20, , ,7 48,803 20, , ,7 49,005 20, , ,7 49,208 20, , ,8 49,41 20, , ,8 49,612 20,996 64, ,8 49,815 20,996 64, ,8 50,018 20, , ,8 50,22 20, , ,8 50,423 20, , ,8 50,625 20, , ,8 50,827 20, , ,8 51,03 20, , ,8 51,233 20, , ,8 51,435 20, , ,7 51,638 20, , ,7 51,84 20, , ,7 52,042 20, , ,7 52,245 20, , ,6 52,447 20, , ,6 52,65 20, , ,6 52,853 20, , ,6 53,055 20, , ,6 53,257 20, , ,6 53,46 20, , ,5 53,662 20, , ,5 53,865 20, , ,5 54,068 20, , ,5 54,27 20, , ,5 54,472 20, , ,5 54,675 20, , ,6 54,877 20, , ,7 55,08 20, , ,7 55,283 20, , ,7 55,485 20, , ,7 55,688 20, , ,7 55,89 20, , ,7 56,092 20, , ,8

170 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 56,295 20, , ,8 56,498 20, , ,8 56,7 20, , ,8 56,903 20, , ,8 57,105 20, , ,8 57,307 20, , ,8 57,51 20, , ,8 57,713 20, , ,8 57,915 20, , ,8 58,118 20, , ,8 58,32 20, , ,8 58,522 20, , ,9 58,725 20, , ,9 58,928 20, , ,9 59,13 20, , ,9 59,333 20, , ,9 59,535 20, , ,9 59,737 20, , ,9 59,94 20, , ,9 60,143 20, , ,8 60,345 20, , ,8 60,548 20, , ,8 60,75 20, ,7393 4,8 60,952 20, ,7393 4,8 61,155 20, ,7393 4,8 61,358 20, ,7393 4,8 61,56 20, ,7393 4,8 61,763 20, ,7393 4,8 61,965 20, ,7393 4,8 62,167 20, ,7393 4,8 62,37 20, ,7393 4,7 62,572 20, ,7393 4,7 62,775 20, ,7393 4,7 62,978 20, , ,7 63,18 20, , ,7 63,382 20, , ,7 63,585 20, , ,7 63,787 20, , ,7 63,99 20, , ,7 64,192 20, , ,7 64,395 20, , ,7 64,598 20, , ,8 64,8 20, , ,8 65,003 20, , ,8 65,205 20, , ,8 65,408 20, , ,8

171 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 65,61 20, , ,8 65,813 20, , ,8 66,015 20, , ,8 66,217 20, , ,8 66,42 20, , ,8 66,622 20, , ,8 66,825 20, , ,7 67,028 20, , ,7 67,23 20, , ,7 67,433 20, , ,5 67,635 20, , ,5 67,838 20, , ,4 68,04 20, , ,4 68,243 20, , ,4 68,445 20, , ,4 68,647 20, , ,3 68,85 20, , ,3 69,052 20, , ,2 69,255 20, , ,2 69,457 20, , ,2 69,66 20, , ,2 69,863 20, , ,1 70,065 20, , ,1 70,268 20, , ,1 70,47 20, , ,1 70,673 20, , ,1 70,875 20, , ,1 71,077 20, , ,1 71,28 20, , ,1 71,482 20, , ,1 71,685 20, , ,1 71,887 20, , ,2 72,09 20, , ,2 72,293 20, , ,2 72,495 20, , ,2 72,698 20, , ,2 72,9 20, , ,2 73,103 20, , ,2 73,305 20, , ,2 73,507 20, , ,2 73,71 20, , ,2 73,912 20, , ,3 74,115 20, , ,4 74,317 20, , ,4 74,52 20, , ,4 74,723 20, , ,4

172 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 74,925 20, , ,5 75,128 20, , ,5 75,33 20, , ,5 75,533 20, , ,5 75,735 20, , ,6 75,938 20, , ,6 76,14 20, , ,6 76,342 20, , ,6 76,545 20, , ,6 76,747 20, , ,6 76,95 20, , ,6 77,153 20, , ,6 77,355 20, , ,7 77,558 20, , ,7 77,76 20, , ,7 77,963 20, , ,8 78,165 20, , ,8 78,368 20, , ,8 78,57 20, , ,8 78,772 20, , ,8 78,975 20, , ,8 79,177 20, , ,8 79,38 20, , ,8 79,582 20, , ,8 79,785 20, , ,8 79,988 20, , ,8 80,19 20, , ,8 80,393 20, , ,9 80,595 20, , ,9 80,798 20, , , , , ,9 81,202 20, ,7394 4,9 81,405 20, ,7394 4,9 81,607 20, ,7394 4,9 81,81 20, ,7394 4,9 82,012 20, ,7394 4,9 82,215 20, ,7394 4,9 82,418 20, , ,9 82,62 20, , ,9 82,823 20, , ,0 83,025 20, , ,0 83,228 20, , ,0 83,43 20, , ,0 83,632 20, , ,0 83,835 20, , ,0 84,037 20, , ,0

173 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 84,24 20, , ,0 84,442 20, , ,0 84,645 20, , ,1 84,848 20, , ,1 85,05 20, , ,1 85,253 20, , ,1 85,455 20, , ,1 85,658 20, , ,1 85,86 20, , ,2 86,063 20, , ,2 86,265 20, , ,2 86,467 20, , ,2 86,67 20, , ,2 86,872 20, , ,3 87,075 20, , ,3 87,278 20, , ,3 87,48 20, , ,3 87,683 20, , ,3 87,885 20, , ,3 88,088 20, , ,4 88,29 20, , ,4 88,493 20, , ,4 88,695 20, , ,4 88,897 20, , ,4 89,1 20, , ,4 89,302 20, , ,4 89,505 20, , ,4 89,707 20, , ,4 89,91 20, , ,4 90,113 20, , ,4 90,315 20, , ,4 90,518 20, , ,4 90,72 20, , ,4 90,923 20, , ,4 91,125 20, , ,4 91,327 20, , ,4 91,53 20, , ,5 91,732 20, , ,5 91,935 20, , ,5 92,137 20, , ,7 92,34 20, , ,7 92,543 20, , ,7 92,745 20, , ,7 92,948 20, , ,7 93,15 20, , ,7 93,353 20, , ,7

174 Profil 3 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 93,555 20, , ,7 93,757 20, , ,7 93,96 20, , ,7 94,162 20, , ,7 94,365 20, , ,8 94,567 20, , ,8 94,77 20, , ,8 94,973 20, , ,8 95,175 20, , ,9 95,378 20, , ,9 95,58 20, , ,0 95,783 20, , ,0 95,985 20, , ,0 96,188 20, , ,0 96,39 20, , ,0 96,592 20, , ,0 96,795 20, , ,0 96,997 20, , ,0 97,2 20, , ,0 97,403 20, ,7395 6,0 97,605 20, , ,0 97,808 20, , ,0 98,01 20, , ,9 98,213 20, , ,9 98,415 20, , ,9 98,618 20, , ,9 98,82 20, , ,9 99,022 20, , ,9 99,225 20, , ,0 99,427 20, , ,0 99,63 20, , ,0 99,832 20, , ,0

175 0 DEPTH [METER] at v=0,09[m/ns] DAT_0004_A1.RD3 DISTANCE [METER] TIME [ns] DEPTH [METER] 0 DISTANCE [METER] DEPTH [METER] 20 20

176 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 0,601 20, , ,3 0,802 20, , ,3 1,002 20, , ,3 1,203 20, , ,3 1,403 20, , ,3 1,604 20, , ,3 1,804 20, , ,3 2,005 20, , ,3 2,205 20, , ,3 2,406 20, , ,3 2,606 20, , ,3 2,807 20, , ,3 3,007 20, , ,3 3,208 20, , ,3 3,408 20, , ,3 3,609 20, , ,3 3,809 20, , ,3 4,01 20, , ,3 4,21 20, , ,3 4,411 20, , ,3 4,611 20, , ,3 4,812 20, , ,3 5,012 20, , ,3 5,213 20, , ,2 5,413 20, , ,2 5,614 20, , ,2 5,814 20, , ,2 6,015 20, , ,2 6,215 20, , ,2 6,416 20, , ,2 6,616 20, , ,2 6,817 20, ,7392 3,2 7,017 20, ,7392 3,2 7,218 20, ,7392 3,2 7,418 20, ,7392 3,2 7,619 20, ,7392 3,2 7,819 20, ,7392 3,1 8,02 20, ,7392 3,1 8,22 20, ,7392 3,1 8,421 20, ,7392 3,1 8,622 20, ,7392 3,1 8,822 20, , ,1 9,023 20, , ,2 9,223 20, , ,2 9,424 20, , ,2 9,624 20, , ,2 9,825 20, , ,2

177 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 10,025 20, , ,2 10,226 20, , ,3 10,426 20, ,7392 3,3 10,627 20, ,7392 3,3 10,827 20, ,7392 3,3 11,028 20, ,7392 3,3 11,228 20, ,7392 3,3 11,429 20, ,7392 3,3 11,629 20, ,7392 3,3 11,83 20, , ,3 12,03 20, , ,4 12,231 20, , ,4 12,431 20, , ,4 12,632 20, , ,4 12,832 20, , ,4 13,032 20, , ,5 13,233 20, , ,5 13,433 20, , ,5 13,634 20, , ,5 13,834 20, , ,5 14,035 20, , ,6 14,235 20, , ,6 14,436 20, , ,6 14,636 20, , ,6 14,837 20, , ,6 15,037 20, , ,6 15,238 20, , ,6 15,438 20, , ,6 15,639 20, , ,6 15,839 20, , ,6 16,04 20, , ,6 16,24 20, , ,6 16,441 20, , ,6 16,642 20, , ,6 16,842 20, , ,6 17,042 20, , ,6 17,243 20, , ,6 17,444 20, , ,6 17,644 20, , ,5 17,844 20, , ,5 18,045 20, , ,5 18,246 20, , ,5 18,446 20, , ,5 18,646 20, , ,5 18,847 20, , ,5 19,048 20, , ,5 19,248 20, , ,5

178 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 19,448 20, , ,6 19,649 20, , ,6 19,849 20, , ,6 20,05 20, , ,6 20,25 20, , ,6 20,451 20, , ,6 20,651 20, , ,6 20,852 20, , ,6 21,052 20, , ,6 21,253 20, , ,6 21,453 20, , ,6 21,654 20, , ,6 21,854 20, , ,6 22,055 20, , ,6 22,255 20, , ,6 22,456 20, , ,6 22,656 20, , ,6 22,857 20, , ,6 23,057 20, , ,6 23,258 20, , ,7 23,458 20, , ,7 23,659 20, , ,7 23,859 20, , ,7 24,06 20, , ,7 24,26 20, , ,7 24,461 20, , ,8 24,661 20, , ,8 24,862 20, , ,8 25,063 20, , ,8 25,263 20, , ,8 25,463 20, , ,7 25,664 20, , ,7 25,865 20, , ,6 26,065 20, , ,6 26,265 20, ,7391 3,6 26,466 20, ,7391 3,6 26,667 20, ,7391 3,6 26,867 20, ,7391 3,5 27,067 20, , ,5 27,268 20, , ,5 27,469 20, , ,5 27,669 20, , ,5 27,869 20, , ,5 28,07 20, , ,5 28,271 20, , ,5 28,471 20, , ,5 28,671 20, , ,5

179 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 28,872 20, , ,5 29,073 20, , ,5 29,273 20, , ,5 29,473 20, , ,4 29,674 20, , ,4 29,875 20, , ,4 30,075 20, , ,4 30,275 20, , ,4 30,476 20, , ,4 30,677 20, , ,4 30,877 20, , ,4 31,077 20, , ,4 31,278 20, , ,4 31,479 20, , ,4 31,679 20, , ,5 31,879 20, , ,5 32,08 20, , ,6 32,28 20, , ,6 32,481 20, , ,6 32,681 20, , ,6 32,882 20, , ,6 33,083 20, , ,6 33,283 20, , ,7 33,483 20, , ,7 33,684 20, , ,7 33,884 20, , ,7 34,085 20, , ,7 34,285 20, , ,7 34,486 20, , ,7 34,687 20, , ,6 34,887 20, , ,5 35,087 20, , ,4 35,288 20, , ,4 35,488 20, , ,4 35,689 20, , ,4 35,889 20, , ,4 36,09 20, , ,3 36,291 20, , ,3 36,491 20, , ,3 36,691 20, , ,3 36,892 20, , ,2 37,092 20, , ,2 37,293 20, , ,1 37,493 20, , ,1 37,694 20, , ,1 37,895 20, , ,1 38,095 20, , ,1

180 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 38,295 20, , ,1 38,496 20, , ,0 38,696 20, , ,0 38,897 20, , ,0 39,097 20, , ,0 39,298 20, , ,0 39,499 20, , ,0 39,699 20, , ,0 39,899 20, , ,0 40,1 20, , ,0 40,3 20, , ,1 40,501 20, , ,1 40,701 20, , ,1 40,902 20, , ,1 41,103 20, , ,2 41,303 20, , ,2 41,503 20, , ,2 41,704 20, , ,2 41,904 20, , ,2 42,105 20, , ,2 42,306 20, , ,2 42,506 20, , ,2 42,707 20, , ,2 42,907 20, , ,2 43,107 20, , ,3 43,308 20, , ,3 43,508 20, , ,3 43,709 20, , ,3 43,91 20, , ,3 44,11 20, ,739 3,3 44,311 20, ,739 3,3 44,511 20, ,739 3,3 44,711 20, ,739 3,3 44,912 20, ,739 3,3 45,112 20, ,739 3,3 45,313 20, ,739 3,3 45,514 20, , ,4 45,714 20, , ,5 45,914 20, , ,5 46,115 20, , ,5 46,315 20, , ,5 46,516 20, , ,5 46,716 20, , ,5 46,917 20, , ,6 47,118 20, , ,6 47,318 20, , ,6 47,518 20, , ,6

181 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 47,719 20, , ,6 47,919 20, , ,7 48,12 20, , ,7 48,32 20, , ,8 48,521 20, , ,8 48,722 20, , ,8 48,922 20, , ,8 49,122 20, , ,8 49,323 20, , ,8 49,523 20, , ,8 49,724 20, , ,9 49,924 20, , ,9 50,125 20, , ,9 50,326 20, , ,9 50,526 20, , ,9 50,726 20, , ,9 50,927 20, , ,0 51,127 20, , ,1 51,328 20, , ,1 51,528 20, , ,1 51,729 20, , ,1 51,93 20, , ,1 52,13 20, , ,1 52,33 20, , ,2 52,531 20, , ,2 52,731 20, , ,3 52,932 20, , ,3 53,132 20, , ,3 53,333 20, , ,3 53,534 20, , ,3 53,734 20, , ,3 53,934 20, , ,3 54,135 20, , ,4 54,335 20, , ,4 54,536 20, , ,4 54,736 20, , ,4 54,937 20, , ,4 55,138 20, , ,5 55,338 20, , ,5 55,538 20, , ,5 55,739 20, , ,5 55,939 20, , ,5 56,14 20, , ,5 56,34 20, , ,6 56,541 20, , ,6 56,742 20, , ,6 56,942 20, , ,6

182 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 57,142 20, , ,7 57,343 20, , ,7 57,543 20, , ,7 57,744 20, , ,7 57,944 20, , ,7 58,145 20, , ,7 58,345 20, , ,7 58,546 20, , ,7 58,746 20, , ,7 58,947 20, , ,8 59,147 20, , ,8 59,348 20, , ,8 59,549 20, , ,8 59,749 20, , ,8 59,949 20, , ,8 60,15 20, , ,8 60,35 20, , ,9 60,551 20, , ,9 60,751 20, , ,9 60,952 20, , ,9 61,153 20, , ,0 61,353 20, , ,0 61,553 20, , ,0 61,754 20, , ,0 61,954 20, , ,0 62,155 20, , ,1 62,355 20, ,7389 5,1 62,556 20, ,7389 5,1 62,757 20, ,7389 5,1 62,957 20, ,7389 5,1 63,157 20, ,7389 5,1 63,358 20, ,7389 5,1 63,558 20, ,7389 5,2 63,759 20, ,7389 5,2 63,959 20, ,7389 5,2 64,16 20, ,7389 5,2 64,36 20, ,7389 5,3 64,561 20,995 64,7389 5,3 64,761 20,995 64,7389 5,3 64,962 20,995 64,7389 5,3 65,162 20,995 64,7389 5,3 65,363 20, ,7389 5,3 65,563 20, ,7389 5,3 65,764 20, ,7389 5,3 65,965 20, ,7389 5,3 66,165 20, ,7389 5,4 66,366 20, , ,4

183 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 66,566 20, , ,4 66,767 20, , ,4 66,967 20, , ,4 67,167 20, , ,4 67,368 20, , ,4 67,568 20, , ,4 67,769 20, , ,4 67,969 20, , ,4 68,17 20, , ,4 68,37 20, , ,4 68,571 20, , ,4 68,771 20, , ,4 68,972 20, , ,4 69,173 20, , ,4 69,373 20, , ,4 69,574 20, , ,4 69,774 20, , ,4 69,975 20, , ,4 70,175 20, , ,4 70,375 20, , ,4 70,576 20, , ,4 70,776 20, , ,4 70,977 20, , ,3 71,177 20, , ,3 71,378 20, , ,3 71,578 20, , ,3 71,779 20, , ,3 71,979 20, , ,3 72,18 20, , ,3 72,381 20, , ,3 72,581 20, , ,3 72,782 20, , ,3 72,982 20, , ,2 73,182 20, , ,2 73,383 20, , ,2 73,583 20, , ,2 73,784 20, , ,2 73,984 20, , ,2 74,185 20, , ,2 74,385 20, , ,2 74,586 20, , ,2 74,786 20, , ,2 74,987 20, , ,2 75,188 20, , ,2 75,388 20, , ,2 75,589 20, , ,2 75,789 20, , ,2

184 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 75,99 20, , ,2 76,19 20, , ,2 76,39 20, , ,2 76,591 20, , ,2 76,791 20, , ,2 76,992 20, , ,2 77,192 20, , ,1 77,393 20, , ,1 77,593 20, , ,1 77,794 20, , ,1 77,994 20, , ,1 78,195 20, , ,1 78,396 20, , ,1 78,596 20, , ,1 78,797 20, , ,1 78,997 20, , ,1 79,198 20, , ,1 79,398 20, , ,1 79,598 20, , ,1 79,799 20, , ,0 79,999 20, , ,0 80,2 20, , ,0 80,4 20, , ,0 80,601 20, , ,0 80,801 20, , ,9 81,002 20, , ,9 81,202 20, , ,9 81,403 20, , ,9 81,604 20, , ,9 81,804 20, , ,9 82,005 20, , ,8 82,205 20, , ,8 82,406 20, , ,8 82,606 20, , ,8 82,806 20, , ,8 83,007 20, , ,7 83,207 20, ,7388 4,7 83,408 20, ,7388 4,7 83,608 20, ,7388 4,7 83,809 20, , ,7 84,009 20, , ,7 84,21 20, , ,7 84,41 20, , ,7 84,611 20, , ,7 84,812 20, , ,7 85,012 20, , ,7 85,213 20, , ,7

185 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 85,413 20, , ,7 85,613 20, , ,7 85,814 20, , ,7 86,014 20, , ,7 86,215 20, , ,7 86,415 20, , ,7 86,616 20, , ,7 86,816 20, , ,7 87,017 20, , ,7 87,217 20, , ,6 87,418 20, , ,6 87,618 20, , ,6 87,819 20, , ,6 88,02 20, , ,6 88,22 20, , ,6 88,421 20, , ,6 88,621 20, , ,6 88,821 20, , ,6 89,022 20, , ,6 89,222 20, , ,6 89,423 20, , ,6 89,623 20, , ,6 89,824 20, , ,6 90,024 20, , ,6 90,225 20, , ,6 90,425 20, , ,6 90,626 20, , ,6 90,826 20, , ,6 91,027 20, , ,6 91,228 20, , ,6 91,428 20, , ,6 91,629 20, , ,6 91,829 20, , ,6 92,029 20, , ,6 92,23 20, , ,6 92,43 20, , ,6 92,631 20, , ,6 92,831 20, , ,6 93,032 20, , ,6 93,232 20, , ,6 93,433 20, , ,6 93,633 20, , ,6 93,834 20, , ,6 94,035 20, , ,6 94,235 20, , ,6 94,436 20, , ,6 94,636 20, , ,6

186 Profil 4 Bilaga 5 Profil längd Long Lat Djup från mark till berg 94,837 20, , ,6 95,037 20, , ,6 95,237 20, , ,6 95,438 20, , ,6 95,638 20, , ,6 95,839 20, , ,6 96,039 20, , ,6 96,24 20, , ,6 96,44 20, , ,6 96,641 20, , ,6 96,841 20, , ,6 97,042 20, , ,6 97,243 20, , ,6 97,443 20, , ,6 97,644 20, ,7387 4,6 97,844 20, ,7387 4,6 98,044 20, ,7387 4,6 98,245 20, ,7387 4,6 98,445 20, ,7387 4,6 98,646 20, ,7387 4,6 98,846 20, ,7387 4,6 99,047 20, ,7387 4,5 99,247 20, ,7387 4,5 99,448 20, ,7387 4,5 99,648 20, , ,5 99,849 20, , ,5

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201 Bilaga 2 PM Berg

202 1 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet VÄGUTREDNING SKELLEFTEÅPROJEKTET PM BERG

203 Vectura 2 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Förord Föreliggande PM Berg redovisar utförd vägutredning för Skellefteåprojektet ur bergteknisk synvinkel. De berggrundsgeologiska förhållandena har bedömts översiktligt för de olika korridoralternativen. Syftet har varit att fastställa förhållanden som kan påverka byggbarheten samt användbarheten av bergmaterialet. Medverkande Vägutredning Skellefteåprojektet PM Berg Organisation: Beställare Projektansvarig Utredningsledare Bitr. utredningsledare Teknikansvarig Trafikverket Kristina Björling-Francki Kristina Björling-Francki Jenny Widmark Gunnar Zweifel Konsult Uppdragsledare Bitr. uppdragsledare Teknikansvarig Geo/berg Författare PM Berg Vectura Consulting AB Camilla Dahlström Katarina Jonsson Martin Sundvall Märit Berglind

204 Vectura 3 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING UPPDRAG OCH SYFTE OMFATTNING UNDERLAGSMATERIAL OMRÅDETS GEOLOGI STRUKTURGEOLOGI BERGARTER Metagråvacka/metaagrillit Granit Tuffit BYGGBARHET ANVÄNDBARHET KONSEKVENSER FÖR OLIKA KORRIDORALTERNATIV ÖSTRA LEDEN TUVAN GUNSEN SUNDGRUNDSLEDEN FORTSATT ARBETE I ARBETSPLANESKEDET Bilagor: Berggrundskarta över Skellefteå Bilaga 1 (1 sida)

205 Vectura 4 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Trafikverket har Vectura Consulting AB utfört vägutredning Skellefteåprojektet. Uppdraget syftar till att utreda ny förbifart av E4 i Skellefteå. De berggrundsgeologiska förhållandena har bedömts översiktligt för de olika korridorsalternativen. Syftet har varit att fastställa förhållanden som kan påverka byggbarheten samt användbarheten av bergmaterialet. 1.2 Omfattning En översiktlig fältkartering utfördes i november I fält karterades bergarter, dominerande sprickriktningar och eventuella storskaliga strukturer med en geologkompass i närliggande partier med berg i dagen. Bergprov togs från de karterade lokalerna. Vid tidpunkten då fältkarteringarna utfördes låg fokus på Östra leden, Södra leden och Torsgatans förlängning med E4 norr. Därför har inte de nu aktuella utredningskorridorerna Tuvan, Gunsen och Sundgrundsleden karterats i fält. Dessa utredningskorridorer beskrivs till stor del utifrån berggrundskartan. 1.3 Underlagsmaterial Underlag för arbetet har utgjorts av följande dokument/undersökningar: - Fältkartering, november 2009, - Förstudie Skellefteå Vägtransportsystemet inom Skelleftedalen, Skellefteå kommun, AC E4, Vägverket, 2007, - SGU:s berggrundskarta Skellefteå NO, serie Ai nr 68, 1998 och - SGU:s berggrundskarta Rönnskär NV, serie Ai nr 96, Områdets geologi Huvudbergarterna i de norra delarna av utredningsområdet och ett parti centralt i utredningsområdet är leriga till sandiga havssediment, som hårdnat till gråvackor och lerskiffrar, och de är delvis metamorf omvandlade till metagråvacka och metaagrillit. En berggrundskarta från SGU över området redovisas i bilaga 1. I de södra delarna av utredningsområdet dominerar metagranit till metagranodiorit. I kontaktzonen mellan graniten och omgivande bergarter är berget delvis smält eller kraftigt metamorf omvandlat. Intrusioner av Skelleftegranit finns på flera platser men främst en stor intrusion i metagråvackan i nordväst (Vitberget). Förutom granit och gråvacka finns ett stråk av olika vulkaniska bergarter i gråvackan (metatuffiter och metaamfiboliter), som sträcker sig i öst-västlig riktning lite norr

206 Vectura Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet 5 (13) om Skellefteälven och igenom den norra delen av staden. Inom dessa stråk finns förekomster av kalksten. 2.1 Strukturgeologi Området har ett tektoniskt mönster som uppkommit genom att berggrunden deformerats i flera faser under påverkan av tryck i olika riktningar. De äldre bergarternaa är veckade i såväl liten som stor skala. Skjuvrörelser har särskilt ägt rum i grafitförande bergartshorisonter och i mer kompetenta bergarter som graniter förekommer smala plastiska skjuvzoner med myloniter. Deformationszoner finns i nordsydlig och östvästlig riktning öster och väster om utredningsområdet. 2.2 Bergarter Metagråvacka/metaagrillit Gråvackan påträffas enligt berggrundskartan i stor omfattning norr och i mindre omfattning söder om Skellefteå. Närheten av granitintrusionenn i området gör att gråvackornaa är mer eller mindre alltid omvandlat till metagråvackor och längre norrut har de i större grad bevarat sin sedimentära struktur. Gråvackornaa innehöll ursprungligen tunna lager av kalksten som nu är sönderbruten och omvandlad till kalksilikat (skarn). Grafit- och magnetkisförande skifferhorisonter förekommer rikligt i metasedimentbergarterna. Figur 1. Översiktskarta med markeringar på de ställen som besöktes b under fältundersökningen.

207 Vectura 6 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Punkt 1: De delar som ligger längs E4:an i norra delen av staden nära granitintrusionen visar de tydligaste tecken av omvandling och kan klassificeras som de sämsta förhållanden inom området med hänsyn till byggskedet. Det är ett väldigt komplicerad delområde, där olika partier av granitinslag och delsmältningar varvas med mindre starkt omvandlade områden. Berggrunden är här ganska spricktät. I nordöstra delen, nära kontaktzonen med granitintrusionen, visar berget följande sprickorienteringar. Stupning Stupningsriktning Lite längre söderut verkar orienteringar har förändrats till följande. Stupning Stupningsriktning Punkt 2: Ett delområde där gråvackan påträffas något mindre omvandlat ligger nordöst om Skellefteå. Här är berget till en mindre omfattning påverkat av granitintrusionen som resulterar i en mer homogent utseende och troligen bättre förutsättningar för vägbyggnad. Berggrunden är migmatitiserad med gångar av pegmatit, aplit och granit. Huvudsprickorienteringarna i detta område var. Stupning Stupningsriktning

208 Vectura 7 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet

209 Vectura 8 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Punkt 3: Följande tre sprickorienteringar mättes på en bergskärning i den södra delen av staden i närheten av den planerade anslutningen till Östra Leden. Stupning Stupningsriktning Granit I Skellefteåregionen finns två typer av graniter. En finns norr om staden över en utsträckning av drygt 4km vid Vitberget, och en söder om staden som utvidgar ifrån Falkträsket hela vägen till kusten. Huvudskillnaden mellan båda är att den södra delen bildades tidigare och är på grund av detta oftast omvandlat till metagranit med regelbundna inslag av pegmatit och en delvis gnejsig struktur. Skelleftegraniten omkring Vitberget är däremot yngre och på grund av detta mindre påverkat av orogenesen som omvandlade berget söder om Skellefteå. Inom metagraniten valdes två delområden ut för kartering. Punkt 4: Det första ligger ungefär vid Byberget ca 1km söder om älven i den sydöstra delen av staden i närheten av den planerade nya Östra Leden. Här observerades följande sprickorienteringar. Stupning Stupningsriktning Avstånd m, undantagsvis avstånd av bara 10cm cm 2m cm - >1m >1m varierande >2m

210 Vectura 9 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Punkt 5 Det andra delområde ligger sydväst om staden och öster om Falkträsket. Här observerades sprickor med större avstånd än i den östra delen av metagraniten. Orienteringsmätningar gav följande resultat. Stupning Stupningsriktning Avstånd m cm 1m Punkt 6 Den norra granitkroppen vid Vitberget präglas av väldigt hård och relativ sprickfattig berg. Här gav orienteringsmätningarna följande resultat. Stupning Stupningsriktning Avstånd cm-2m Tuffit Tuffiten är områdets tredje bergart, fast den påträffas betydligt mindre än de andra två bergarterna. Den ligger i ett stråk i öst-västlig riktning mitt igenom staden, som har som reslutat att en väg i nord sydlig riktning alltid korsar över tuffiten någonstans. På grund av detta är den här bergarten, trots den låga mängden ändå viktig i utredningen. Punkt 7: Det enda stället där det var möjligt att undersöka tuffiten i fält ligger öster om Skellefteå. Här är det tydligt att kontaktzonen till graniten ligger alldeles i närheten. Tuffiten är kraftigt metamorf omvandlad och genomkorsat av många pegmatitgångar och granodioritiska smältor. Den enda sprickzonen som visas tydligt har följande orientering. Stupning Stupningsriktning Avstånd m

211 3 Byggbarhet Vectura 10 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet I metagraniten och den yngre Skellefteågraniten bedöms förstärknings- och tätningsinsatserna bli av normal omfattning utom vid eventuella större sprick- och krosszoner där omfattande förstärknings- och tätningsinsatser kan förväntas. De karterade sprickriktningarna visar på att hänsyn till kilbildning i metagraniten kommer att behöva tas. I metagråvackan bedöms förstärknings- och tätningsinsatserna bli större än normalt på grund av de grafit- och magnetkisförande skifferhorisonterna samt den omvandling som skett i anslutning till granitintrusioner. I tuffiten bedöms förstärknings- och tätningsinsatserna bli omfattande då den är kraftigt omvandlad. Vid passage av kontaktzoner mellan bergarterna bedöms tätnings- och förstärkningsinsatserna bli större än normalt. 4 Användbarhet Vid vägbyggen behövs stora mängder av bergmaterial för fyllning av bankar, förstärkningslager, bärlager och som erosionsskydd. Därför har bergmaterialets användbarhet i väglinjen stor betydelse för hushållningen med naturresurser. Metagråvackan kan troligtvis endast användas till fyllning av bankar. Den yngre graniten och även delar av metagraniten bör kunna användas till förstärkningslager och material till bärlager och erosionsskydd bör finnas. Tuffiterna bör inte användas. 5 Konsekvenser för olika korridoralternativ 5.1 Östra leden Östra leden har goda geologiska förutsättningar. Kontakt med berg kan främst bli aktuellt vid passagen av Byberget som passeras vid Bybergets fot och eventuellt vi Morö backe. Byberget består av metagranit med regelbundna inslag av pegmatit och delvis gnejsig i strukturen. Den har goda geologiska förutsättningar ur byggbarhetssynpunkt. Den har flera tydliga återkommande sprickgrupper som karterats på flera platser på Byberget och hänsyn till kilbildning kan behöva tas. Vid Morö backe består berggrunden främst av den yngre Skellefteågraniten, som även den har goda geologiska förutsättningar ur byggbarhetssynpunkt. Dessa båda bergarter kan troligtvis ha god användbarhet i väglinjen.

212 5.2 Tuvan Vectura 11 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Söder om Skellefteälven går utredningsalternativen i olika sträckningar men de passerar samma typ av berggrund bestående av metagranit och metagråvacka. Tuvan Öst innebär söder om Skellefteälven ett mer låglänt landskap med liten bergkontakt. Tuvan Väst innebär söder om Skellefteälven, med möjlig vägprofil, att djupa bergskärningar alternativt tunnlar passeras. Metagraniten har goda geologiska förutsättningar ur byggbarhetssynpunkt. Metagråvackan har sämre förutsättningar och förstärkningsinsatserna kan bli större än normalt. Om bergartsgränser passeras kan förstärkningsinsatserna bli större än normalt. Metagraniten som dominerar i området kan troligtvis ha god användbarhet i väglinjen. Metagråckan kan troligtvis endast användas som fyllnadsmaterial. Norr om Skellefteälven går Tuvan öst och väst i samma sträckning. Här passeras först två bergpartier (Risberget och Franksberget) där det troligtvis blir tunnlar på och sedan ett parti med djup skärning, 15-20, eller troligtvis tunnel (Öster om Degermyran). Risberget är ett höjdparti som består av metagranit. I metagraniten finns gångar av pegmatit, aplit, granit och metakvartsdiorit. Här finns omfattande partier med berg i dagen. Metagraniten har goda geologiska förutsättningar ur byggbarhetssynpunkt och den kan troligtvis ha god användbarhet i väglinjen. Franksberget är komplicerat och passerar först metagranit och sedan tvärs emot lagringen av metagråvacka, metavulkanit (mafisk), metagråvacka, tuffit och slutligen metagråvacka igen. Grafit- och magnetkisförande skifferhorisonter förekommer. Tuffiten är karterad i fält i närheten. Tuffiten var där kraftigt metamorft omvandlad och den genomkorsades av många pegmatitgångar och granodioritiska smältor. Denna sträcka innebär många kontaktzoner vid bergartsövergångarna och dessutom bergarter som är sämre ut byggbarhetssynpunkt. Omfattande förstärknings- och tätningsinsatser kan förväntas vid passagen av Franksberget och materialet kan troligtvis endast användas som fyllnadsmaterial. Öster om Degermyran består berggrunden av den yngre Skelleftegraniten som är ljust grå, till gråröd, fin till medelkornig och profyrisk. Graniten har karterats i fält vid Vitberget på västra sidan av Vitberget. Här består den av ett hållfast och sprickfattigt berg. Graniten har goda geologiska förutsättningar ur byggbarhetssynpunkt och den kan troligtvis ha god användbarhet i väglinjen. 5.3 Gunsen På den södra sidan består berggrunden av metagranit och metagråvacka och på den norra sidan passeras de lagrade skikten av matagråvacka, tuffiter och Skellefteågranit. Gunsen har samma sträckning som Tuvan på slutet vilket innebär att den djupa skärningen alternativt tunneln öster om Degermyran passeras på sträckan.

213 5.4 Sundgrundsleden Vectura 12 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Här består berggrunden enbart av metagranit med gångar av pegmatit, aplit och pegmatit. Det finns också gångar av amfibolit, ultramafit och mylonit. Flera plastiska skjuvzoner med öst-västlig och nordnordvästlig riktning finns längs sträckan. Metagraniten har generellt goda geologiska egenskaper ur byggbarhetssynpunkt men vid passagena av partierna med omfattande plastiska skjuvzoner kan en försämrad byggbarhet förväntas.

214 6 Fortsatt arbete i arbetsplaneskedet Vectura 13 (13) Datum: Vägutredning Skellefteåprojektet Förslag på kompletterande bergundersökningar i nästa projekteringsskede vid eventuella tunnlar eller omfattande bergskärningar. Geofysiska undersökning: - Seismik med syfte att bestämma bergöverytans läge längs tunnelsträckningen, verifiera indikerade svaghetszoner samt identifiera nya svaghetszoner, ge en generell kvalitet på bergmassan mellan svaghetszonerna där bergmassan kan indelas i volymer med likartad sammansättning, strukturer och egenskaper. - Resistivitet eller elektromagnetiska metoder för att identifiera eventuella leromvandlade eller vattenförande zoner. Kartering: - Kompletterande detaljerade geologiska karteringar. Borrningar (Jb-, hammar- och kärnborrning): - För att verifiera de geofysiska undersökningarna. - Undersöka och karaktärisera betydande svaghetszoner, områden med låg bergtäckning och mellanliggande bergmassa. Provpumpningar: - För att bedöma vatteninläckaget till tunneln och kunna uppskatta injekteringsbehovet. Provtagning: - Bergmaterialet bör undersökas noggrannare, med provtagning, i arbetsplanen för att kunna bestämma deras användbarhet.

215 Kartan ger en generaliserad bild av berggrundens utbredning. Observationer av bergarter och inbördes ålder har gjorts på hällar. Sammansättningen av den berggrund som är täckt av lösa jordarter har tolkats från observationer på närliggande hällar, geofysiska mätningar och, där sådana finns, från borrkärneanalyser eller grävningar. Ytor som är för små för att visa på kartan representeras som linjer. Lägesnoggrannheten är normalt bättre än 100 m för observationer. För tolkningar, exempelvis vissa bergartsgränser, kan noggrannheten vara mycket lägre. Ytterligare information finns lagrad i SGUs databas, exempelvis detaljerad information om mineraliseringar eller berggrundens mineralsammansättning, kemiska sammansättning, petrofysiska egenskaper eller naturligt förekommande radioaktiv strålning, och kan beställas från SGU. Sveriges geologiska undersökning (SGU) Huvudkontor: Box Uppsala Tel: E-post: kundservice@sgu.se 0 2,5 5 7, ,5 km Skala 1: Topografiskt underlag: Ur GSD-Översiktskartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.

216 Bilaga 3 Georådskarta

217 23/0 22/0 21/0 24/0 E4 22/0 21/0 Fällbäcken 20/0 23/0 Georådkarta BRA MARK Berg i dagen Sand och grus Lämplighet för bank, förstärknings- och bärlager samt beläggning, beror på bergkvalitén Kan användas i vägen där icke tjälfarliga material krävs och som förstärkningslager om krav på kornstorlekar uppfylls. Särskild utredning vid älven i Gunsen. Grundläggning av eventuell bro samt tillfartsbankar beror på sammansättningen Stämningsgården 95 Falkträsket Skellefteå Vitberget 372 BEFINTLIG STRÄCKN ING 15/0 14/0 Torsgatan 829 Änget N. Tjärn Tjärn 13/0 16/0 ÖSTRA LEDEN 12/0 13/0 19/0 11/0 17/0 20/0 18/0 Byberget 14/0 Solbacken Skellefteälven TUVAN 10/0 21/0 19/0 15/0 Roret Risberget Åvikskärret 11/0 12/0 10/0 9/0 19/0 20/0 18/0 13/0 19/0 16/0 Svidjan 18/0 18/0 17/0 17/0 14/0 Franksberget S. Tuvan N. Innervik S. Innervik 8/0 17/0 17/0 16/0 15/0 8/0 9/0 7/0 16/0 Ryssbrännberget 16/0 N. Bergsbyn S. Bergsbyn 10/0 Vikmoren 8/0 9/0 GUNSEN 15/0 11/0 12/0 10/0 6/0 15/0 5/0 Stackgrönnan E4 14/0 14/0 fjärden Hamptjärnsmyran Bergängesberget Furunäs /0 12/0 11/0 Ytterviks- Innerviks- 13/0 Yttervik 12/0 fjärden 11/0 6/0 5/0 Ursviken 10/0 7/0 9/0 Örviken 8/0 Skelleftehamn MEDELGOD MARK Morän Grova moräner kan om krav på kornkurvan uppfylls användas till förstärkningslager. Övriga moräner kan användas till bankfyllning. Blockhalt, flytbenägenhet och tjälfarlighet måste Svallad morän (tunt jordtäcke) dock beaktas. Om behov av bergmaterial finns är det gynsamt att göra schakter djupare vid tunt jordtäcke Grunda lösa sediment < 3 m DÅLIG MARK Organiskt material Djupa lösa sediment >3m Finkorniga sediment med okänt djup Kan användas i bank endast om vattenkvoten är mindre än 40%. Särskild utredning för dräneringsåtgärder, stabilitet, sättningar och tjälrisk krävs vid detaljprojektering. Får ej användas i överbyggnad. Får ej användas i bank eller överbyggnad Kan användas i bank endast om vattenkvoten är mindre än 40%. Särskild utredning för dräneringsåtgärder, stabilitet, sättningar och tjälrisk krävs vid detaljprojektering. Får ej användas i överbyggnad. Bodaträsket 4/0 3/0 3/0 2/0 4/ Meter

218 Bilaga 4 Okulär jordartskartering i fält, Östra leden

219

220 Protokoll, okulär jordartskartering Östra leden 0/000 Vägen ansluter i rondell till befintlig E4. Vägen går mot sektion 0/100 ut på åkermark efter att mindre grusväg svänger av mot vänster. Sedimentjordar antas. Bild 1. Bild tagen i vägens längdriktning mot 0/100 0/100 Åkermark/äng. Grusvägen (se tidigare notering) svänger av mot industriområde på vänster sida. Diverse fyllnadsmassor på vänster sida, samt väg. Slyskog växer ca m ut på v-sida. Troligen liknande jordar fram till ca 0/600 (silt, lerig silt ovan vegetationsjord). Bild 2. Bild tagen mot 0/200 Bild 3. Mot vänster sida, snett mot 0/200. 0/200 Marken faller undan något från 0/100 (ca 1-2m). 0/200 vid stort dike, ca 2m djupt, vatten rinner på. På höger sida, ca 100m ut går en kraftledning parallellt med väglinje. Sti drivs lätt ner 2m vid dike, troliga sulfidhaltiga jordar (lera, silt). Bild 4. Mot 0/300 Bild Panorama från vänster till höger (0/200 till 0/300) 0/300 Åkermark (sti ner till >1m). GW troligtvis relativt ytligt, kapillärt vatten troligt upp till markyta. Åkermarken är avdikad. Sedimentjordar som silt, siltig lera, lera troliga. Erfarenheter från jobb i närheten (läs industriområde på vänster sida) visade på resultat med sedimentjordar till ca 5-7m. Marken sluttar svagt uppåt mot 0/400 och ner mot 0/300 (och större dike). Bild 11. Tagen i riktning mot 0/000 Bild 12. Tagen i riktning mot 0/400 0/400 Liknande förhållanden som 0/300 0/500 Åkermark, sti ner ca 0,5m troligen något fastare silt. Marken är plan ut åt sidorna (H och V). Åt 0/000 sluttar marken svagt neråt. Åt 0/600 höjer sig marknivån svagt

221 uppåt. Troligen är har något mindre jorddjup, marken höjer sig vid ca 0/600 och övergår i skogsbeklädd (tall, gran) moränmark. Bild 13. Riktning mot 0/600 Bild 14. Riktning mot 0/400 Händelse: Åkermark slutar, övergår till skog (tall och gran) och morän tar vid. X= , Y= (noggrannhet 5m) 0/600 Punkten ligger ca 20m in i skogen. Lingon/blåbärsris på marken. Marken består av skogsbeklädd morän, block i ytan förekommer (medel mycket). Bild 15. Vy från mindre väg som korsar linjen, tagen mot 0/600 och vidare mot 0/000 Bild 16. Vy mot 0/700 i linjen Bild 17. Vy längs mindre väg mot vänster Bild 18. Vy längs mindre väg mot höger, hus bortom kraftledning ca 100m. 0/700 Skog (tall o gran) med ris på marken. Marken består av morän under ett lager med mulljord. Aktuell linje ligger på trolig höjdpunkt (höjdmässigt), till vänster sluttar marken undan ca 5m ner mot ängsmark(sedimentjord) ca 2-300m bort. Åt höger faller marken undan något/planmark och är av liknande morän. Kraftledningsgata dryga 50m bort (h-sida). Bortom kraftledning är liknande skogsmark som vid aktuell linje. Moränen är blockig i ytan (flertalet 0-1m3, ett fåtal >1m3) 0/800 Vid 0/800 finns spår av gammalt jordtag eller liknande. Ca 2m djup ravin. Och marken runt om är relativt kuperad. Jorden består av sa SiMn eller si SaMn. Block 0-0,5m3 förekommer flertal. Mot vänster sluttar marken undan ner mot ängsmark ca 100m ner. Lokalt vid punkten 0/800 förekommer stora björkar men inget direkt tyder på blötare mark än i övrigt lite märkligt. Om möjligt lyfta upp linjen mot höger något. För att komma mer på fastare mark och planare, ej så mycket fyllning när vägen går på skrå ingen jättestor ekonomisk/teknisk påverkan dock. Däremot kanske linjen längre fram klarar sig undan lösmark bättre om den förskjuts åt höger redan här. Bild 19. Vy mot 0/800 och vidare mot 0/700

222 Bild 20. Vy mot 0/800 och vidare mot 0/900 Bild 21. Vy mot höger, fastare mark (?) (tall o gran) Bild 22. Vy mot vänster, björkar och ängsmark längre ner. Bild 23. Morän i grustag Bild 24. Morän i grustag (nr2) 0/900 Punkten är ute på ängsmark, ca 50m ut på äng. Jorden består troligen av sediment (silt, lerig silt). GW-yta bedöms ligga relativt nära markytan, kapillärt vatten bedöms finnas och jorden är troligen vattenmättad. Om linjen knuffas upp mot höger bedöms jorddjupen vara mindre mäktig. Bild 25. Tillbaka mot 0/800 i linjen. Bild 26. Mot 1/000 i linjen. Bild 27. Mot vänster, dike och slyskog ca m ut på äng Bild 28. Mot höger, skogsmark ca 50m bort. 1/000 Mark består av ängsmark och troliga sedimentjordar. Sti utan problem ner till 2m (troligen sulfidhaltig silt och eller lera) Granskog/tall finns ca m höger om linjen. Större krondike med en del vatten (1-1,5m djupt) skär snett/tvärs linjen. Bild 29. Vy mot 0/900 Bild 30. Vy mot 1/100 Bild 31. Mot vänster ängsmark/slyskog Bild 32. Mot höger kraftledning, fastare mark? Bild 33. Mot höger, annan vinkel 1/100 Marken består av trolig sedimentjord (silt, lerig silt) och är av typen ängsmark. Åt vänster ej bättre, slyskog och diken. Åt höger finns delvis fastare mark (morän delvis).

223 Vore intressant att undersöka möjligheten att skjuta upp linjen mot kraftledningen i höger (ca >100m) för att ev. undvika stora djup med sulfidjordar. (Undersöka geo?) Bild 34. Vy mot 1/100 Bild 35. Vy mot 1/200 Bild 36. Vy mot vänster Bild 37. Vy mot vänster, snett fram mot 1/200 Bild 38. Vy mot höger, snett fram mot 1/200 med fastare mark Bild 39. Vy mot höger, snett fram mot 1/200 1/200 Samma förhållanden som vid 1/100. Bild 40. Vy mot 1/300 Bild 41. Vy mot 1/100 Bild 42. Vy mot vänster Bild 43. Vy mot höger 1/300 Punkten ligger precis i kanten till skogsmark (gran o tall) och en övergång från ängsmarken till morän. Moränen mot 1/400 är mycket blockig i ytan. Troligen är jorddjupen på åkermarken närmast 1/300 något mindre (det grundar upp). En grusväg/motionsspår går tvärs väglinjen utmed skogsmarken. Marken höjer sig relativt kraftigt upp mot 1/400. Bild 44. Vy mot 1/400 Bild 45. Vy mot vänster Bild 46. Vy mot höger Bild 47. Vy mot 1/200

224 1/400 Stenig/blockig morän (svallad). Mycket ytblock 0-1m3 och ett antal större >1m3. Marken faller kraftigt undan åt vänster och höjer sig motsvarande åt höger vägen går på skrå. Högre upp åt höger är moränen väldigt blockig och troligtvis tunt jordtäcke, eventuellt berg i dagen. Om man skjuter väglinjen sedan tidigare åt höger för att undvika lösmarksområde blir det en betydligt större skärning genom denna moränås/berg. Bör kikas på närmare med profiler och mängder m.m. Denna sektion (ca 1/400) känns som en naturlig höjdpunkt (topografiskt). Faller undan åt norr och syd. Bild 48. Vy mot 1/500 Bild 49. Vy mot vänster Bild 50. Vy mot 1/300 Bild 51. Vy mot höger 1/500 Skogsmark med tall mestadels och någon gran. Troligen morän (si SaMn?) Ytblocken bedöms i mängd till medelmycket. Marken faller undan från 1/400 mot 1/500 och fortsätter i vägens längdriktning. Bild 52. Vy mot 1/400 Bild 53. Vy mot 1/600 Bild 54. Vy mot vänster, elljusspår. Bild 55. Vy mot höger. 1/600 Skogsmark med 50/50 gran mot tall. Marken består av morän (sa/si Mn?) som är något blockig i ytan. Väglinjen går mot ängsmark/slybevuxen med div. lövträd (björk/asp?) ca 40m längre fram.

225 Händelse Övergång från granskog/tall med fastmark (morän) till lövskog/sly. Marken består överst av rel fast lagrad silt. Mot 1/700 troligen djupare sediment X= , Y= /700 Ängsmark lokalt, ca <100m lång sträcka. Troligen ej så djupa sedimentmäktigheter. Alternativ att dra upp linjen mot höger finns, moränmark av fastare slag finns ca 60m bort på höger sida (X= , Y= ). Bild 56. Vy mot 1/800 Bild 57.Vy mot 1/600 Bild 58. Vy mot vänster, fotbollsplan. Bild 59. Vy mot höger, fastmark (morän)bortom björkskog. Händelse Övergång till skogsmark/fastmark X= , Y= /800 Moränmark med fåtal block i ytan. Tall/granskog med fördelningen 20/80. På vänster sida, ca m ut finns ängsmark med förmodade sedimentjordar (si, lesi). Marken sluttar ca 3-5m ner mot ängsmark i vänster. På höger sida finns mer moränmark, liknande den i linjen. (Bild 60. Passerande närboende) Bild 61. Vy mot 1/700 Bild 62. Vy mot 1/900 Bild 63. Vy mot vänster Bild 64. Vy mot höger

226 Händelse Övergång från tall/granskog till åkermark med troliga sedimentjordar. X= , Y= /900 Punkten ligger ca 20m ut på åker. Troligen sediment (silt, lerig silt?). Åt vänster sträcker sig åkermarken ut mot ett bostadsområde ca m ut. På höger sida, ca m ut är växtligheten annorlunda med mer tall/gran och där är också fastare mark (morän) under ytliga sediment av silt. Bild 65. Vy mot 2/000 Bild 66. Vy mot 1/800 Bild Vy mot vänster, panorama Bild Vy mot höger, panorama 2/000 Samma förhållanden som vid 1/900 men på höger sida är moränåsen närmare, ca 30-40m. Moränryggen övergår dock till slyskog med sediment i höjd med 2/000 och fortsätter så ner mot älven. 2/100 Nuvarande byggarbetsplats. Troliga sedimentjordar ner mot älven, undersökning med borrbandvagn. Silt och sand överst, sedan silt/lerig silt. (sulfidjordar?). Linjen går precis mellan bebyggelse, ca 50m till flertalet hus på vänster sida. På högersida finns en större gård med ladugård ca m bort. 2/200 Mellan 2/100 och 2/200 är marken utfylld ovan naturlig jord ner mot älven. Från arbetsplatsen faller marken brant ner mot älven, ca 4-6m ner till älvnivån, ca 3-4m fyllnadsmassor. En kommunal anläggning (pumphus?) ligger nere på strandkanten vid 2/200 ca. 2/400 Marken består av sedimentjordar. Silt, lerig silt, siltig lera? Vid 2/400 har marken rest sig från älvnivån ca 5m (?) På höger sida finns hus ca 40m bort. På vänster sida finns hus ca 50m bort.

227 Bild 73. Vy mot 2/300 Bild 74. Vy mot 2/500 Bild 75. Vy mot vänster, bebyggelse. Bild 76. Vy mot vänster Bild 77. Vy mot höger, bebyggelse Bild 78. Vy mot höger Bild 79. Vy mot höger 2/500 Till vänster om tänkt väglinje består marken av sedimentjordar. Linjen ansluter till befintlig väg i korsningen. 2/600 Övergång från lösare jordar (silt, lerig silt) till ett friktionsmaterial, troligen en moränås som skär in. Tajt korridor med bebyggelse. Befintlig väg är bred, måste breddas ytterligare? 2/650 2/800 Under mulljorden som beväxer slänter består marken av trolig morän. Bef. väg går genom skärning på aktuell sträcka (se också jordartskarta). 2/800 3/000 Enligt jordartskartan sedimentjordar (silt, lerig silt, lera?) En lokal svacka med mer lövträd så troligt att ett lokalt lösmarksområde (till ringa djup dock?). En GC-väg passerar under befintlig väg genom tunnel. Undersök med geoborrning i området för jorddjup? 3/000 anslutning mot bef. E4 Befintlig väg går på moränmark med bostadsområden delvis på båda sidor om väg. Vägen går i planmark till mindre skärning. Eventuell breddning av vägen är möjlig, fastmark hela vägen upp mot E4an.

228 Bilaga 5 Okulär jordartskartering i fält, Sundgrundsleden

229

230 Protokoll, okulär jordartskartering Sundgrundsleden 0/000 : sätts vid refug(jvg). 0/000 mot norra brofästet över älv: Marken består av delvis sediment/mulljord silt. Ovan morän. Som mest ca 1m lösare jordar ovan morän. Mot bro byggs helt. Bank upp med fyllmassor. Skogen mot strand består av blandskog, mkt gran men även blandad lövskog. Bild 1(368 på kameran) från bro mot Jvg-0/000 mao. Bild 2 från. 0/000 mot bro. Bro börjar på ca 0/400. Bank från 0/150 över mindre skör troligen ej aktuellt med breddning på sträckan. Bron dimensionerar? Bank är ca 8-10m hög på skär med bra mark,(morän?) Bro slut ca 0/500 sedan hög bank igen. Vid ca 1/000 har älven korsats. Ev. sediment närmast älven (absolut närmast) från 1/000 framåt till består marken av morän. Bef. Väg går genom skärningar ca 1-2,5m höga. Vid ca 1/200 trumma(torr) mindre. Siltig jord ovan morän ca 1m tjockt. Bild 3 - från S mot Bro. Bild 4 från ca 1/200 mot S. 1/250 ca kraftledning går över, stolpe på släntkrön V-sida(ev linjerätning) 1/400 trumma btg. ø 0,6-0,8m =70% fylld. Dikning nedströms aktuellt. Vatten rinner mot V. vatten i dike. 1/500. Bild 5 : Mot N (bro) Bild 6 : Mot S (E4) Bild 7 : V Bild 8 : H Marken består av morän. Lite utblandad på V sida. Späd slyskog samt mindre tall (fel hygge) på H sida mindre tall, gammalt hygge. Breddning ok om aktuellt. 1/500 1/700 liknande hygge morän. 1/700 2/200 Moränskärning/berg. Djup skärning mest = 10-15m. Berg i dagen. Skärningsslänt erosionsskyddad. (delvis mkt grovt)<= mot toppen. Bild 9 vid ca 1/870 mot N(bro)

231 Bild 10 vid ca 1/870 mot S(E4) Bild 11 Berg (vit/grågranit?) Bild 12 Berg (rödaktig gnejs? Kältspat?) Bild 13 Vy frpn V-sida ca 1/900 mot skärn. H-sida. 2/200 2/300 Morän skärn. Avslutas mot igenväxt sjö/mosse/blötmark. 2/400 Bild 14 mot N(bro). 15 mot S(E4). 16 Vänster mot N. 17 Vänster rel rakt ut. 18 Höger mot N. 19 Höger snett ut. 20 Höger mor S. Kraftledning vid 2/400-stolpe ca 10m ut på H sida. Marken består av torv? Si/sediment/Dy/gyttja. Sti stoppa på ca 1,8m i frikt jord. Troligen ej så djupt med sediment.(insjö) verifieras med borrbandvagn. Mycket vatten i området-vassruggar. Borde inte ge så stora problem om linje just åt något håll. (H sida bättre, mindre i omfattning.) 2/500-2/800 Skogsmark (tall/gran) bef. Väg går genom mindre skärning ca1-2m hög. Ytblock förekommer ungefär medel i moränmark. 2/900 Precis syd om korsning ner mot bank över vatten. Ner mot fjärden(banken) kommer mer björkskog och längre gräs (sediment jordart?) blötare? Mulljord/ Si ovan Mn. Bild 21 Mot N(bro). Bild 22 Mot S(E4, banken). Bild 23 Ängsmark på, V-sida. Bild 24 Hus/stugor på H-sida. 3/000 3/600 Bank över fjärden, går delvis över mindre öar. Jord av morän troligen bevuxen av mindre tall och blandad lövskog. Bankens höjd över fjärden=3m, lövskog. Sticksond vid bankens början.=3/000 ute i vatten gav sediment (sa, saf, si) till= 0,3m sedan stopp i fastare morän? 3/600 => Moränlandskap lite blockigt i ytan(lite) ca 50 m S om strand går väg in i morän, skärning och skarp H-kurva. Kurvriktning? Skärn. Ca 2-3 m hög/djup. Bild 25 N (mot bank). Bild 26 S (mot E4) Om kurvrätning hus på H sida, rel. Nära väg. 3/800 => Moränskär går över i bergskärning (H) troligen ca 100m till berg på Vsida också. Bergskärn. Max höjd =4-5m Bild 27 Bergskärning (H) 3/800 om kurvrät. Räkna med bergsschakt/spräng 4/100 Skärning /berg/morän) går över till liten svacka dock morän(gran/tallskog). Trolig trumma, med diken ut från väg vid svackan ca 4/170.

232 Från 4/200=> Vägen går i uppförsbacka (svag) och går in i mindre moränskärning vid ca 4/300 på V sida (4/400) reser sig terrängen leraktigt upp mot höjd. Riktigt med block i ytan samt troligt berg i ytan/källar högre upp. Bild 28 Vid 4/400 mot N(4/300) upp mot Vänster. Bild 29 mot E4(s). på höger sida inget berg i dagen mindre block, också 4/500 trumma rinner mot H. Vid 4/ m långt(h) Ett parti, ca 100m långt(v), med mera sly än övrig skog som består av gran/tall. Sti stoppar på 2m djup i trolig morän. Marken överst hedorns bestå av lösa sediment(si/te si/sile) Bild 30 Vid 5/000 mot N en bit fram syns tidigare svacka med sediment på H och V sida. 5/000=> Morän på V sida om väg- höjer sig något. Mest tallskog, lite block i ytan. På H sida moränmark med fläckvisa åkermarker som sträcker sig in mot vägen. Åkermarken är bara avverkad mark. Liknande förh. Som annan lösare mulljord/veg till = 0,4m sedan stopp i morän. Enl. jordartskartan söker sig ett område med sediment (si/le) upp mot moränen. 5/200-5/300 På v-sida höjer sig Mk högre rel.mycket block i ytan, ev berg i dagen. Sedam fyller höjden undan igen. På h-sida, ca 50 m ut åkermark-sediment enl. jordartskartan Si/Le. 5/500 Morän båda sidor, mindre skärn förekommer. (gran/tallskog). 5/600 vägen går i v-kurva. Ganska snäv om linjerätn. Är moränen rel.blockig-höjdnivå rel. Jämninget berg. Bergskullar i dagen kan förekomma=> schakt i berg/sprängning. Ca 6/600 Trumma. 5/500=>6/100. Moränmark (skog av tall/gran) Relativt jämnt i höjd/plant. Inga större schakter om breddn/rätning. Vid 6/350. Lokal svacka. Större dike och trumma. Marken består av. Sediment till ca 2m djup. Bild 31-trumma H-sida. Bild 32-ut från trumma H-sida. Bild 33-ut åt v-sida. Bild 34- Mot Norr. Bild 35-mot E4(s). Bankhöjd 6/600. Fastmark/mk, låg skärning = 1-3m

233 Bilaga 6 Okulär jordartskartering i fält, Södra leden

234