SIBBO TRAFIKSÄKERHETS- PLAN 2/2012

Transkript

1 SIBBO TRAFIKSÄKERHETS- PLAN 2/2012

2 Varför en trafiksäkerhetsplan? I trafiksäkerhetsplanen utreds trafiksäkerheten och trafikbeteendet fastställs mål för trafiksäkerheten definieras trafiksäkerhetsarbetsgruppens verksamhet och uppgifter och säkerställs kontinuiteten i trafiksäkerhetsarbetet framhävs trafiksäkerhetsarbetets betydelse och engageras beslutsfattarna i trafiksäkerhetsarbetet framhävs aspekten att använda hållbara färdmedel kartläggs ställen som är problematiska för trafiksäkerheten och utarbetas en sektorövergripande utvecklingsplan för trafiksäkerheten. 2

3 Riksväg Stamväg Regionväg Förbindelseväg under 350 fordon/dygn Trafikvolymer på landsvägarna i Sibbo 2010 De största trafikvolymerna på riksväg 7; ca fordon/dygn fordon/dygn fordon/dygn fordon/dygn fordon/dygn fordon/dygn över fordon/dygn I det lägre vägnätet återfinns de största trafikvolymerna på Jokivarsivägen (lv 1521); ca fordon/dygn På Oljevägen (lv 148); som mest fordon/dygn Nickby Söderkulla; ca fordon/dygn 3 Källa: ELY-centralens vägregister

4 Kollektivtrafiken i Sibbo I Sibbo utgörs kollektivtrafikförbindelserna i huvudsak av reguljärtrafik som sträcker sig över flera kommuner och går genom huvudtätorterna i Sibbo (Borgå/Borgby/Träskända - Nickby - Helsingfors, Borgå - Söderkulla - Helsingfors) reguljärtrafik som sträcker sig till några kommuner (Kervo - Nickby - Söderkulla, Kervo - Nickby - Sköldvik) och reguljärtrafik mellan byarna i kustregionen och huvudstaden samt mellan kustbyarna och Nickby/Söderkulla. 4

5 Källa: Statistikcentralen, olyckor som kommit till polisens kännedom 5

6 Källa: ELY-centralens olycksregister, olyckor som kommit till polisens kännedom 6

7 Olyckskoncentrationer i Sibbo olyckor 1 olycka Olycka med dödlig utgång Olycka med personskador Olycka med egendomsskador Det finns flera olyckskoncentrationer i trafiknätet i Sibbo Förbättringsåtgärder har på senare år vidtagits på en del av dessa ställen De värsta olyckskoncentrationerna förutsätter omfattande åtgärder; smärre åtgärder har föreslagits i det första skedet. Källa: ELY-centralens olycksregister, olyckor som kommit till polisens kännedom 7

8 Källa: ELY-centralens olycksregister, olyckor som kommit till polisens kännedom 8

9 Vad kostar olyckorna kommunen? Olycka med dödlig utgång i genomsnitt euro Olycka med personskada i genomsnitt euro Olycka med egendomsskada i genomsnitt euro Källa: Trafikverkets anvisning 22/2010: Tieliikenteen ajokustannusten laskenta Under de senaste fem åren har kostnaderna för trafikolyckorna i Sibbo i genomsnitt uppgått till 19,2 miljoner euro per år, av vilket kommunens andel har varit ca 3,4 miljoner per år. Exempelberäkning på skolelev som skadar sig allvarligt i en cykelolycka: (beräkningen grundar sig på faktiska kostnader i exempelkommunerna år 2004) En skolelev (10 år) skadas allvarligt i en cykelolycka (med 75 % invaliditet på grund av rörelsehinder som följd) Utgiftsmoment Lojo Mäntsälä Sjundeå - Brand- och räddningsväsendets transporttjänst Primärvårdsbesök, 4 st Specialsjukvård, 40 dagar Rehabilitering Invatransporter under skolgångstiden, 10 år (enl. nuvärde) Stöd för närståendevård på livstid, 43 år (enl. nuvärde) Sammanlagt (i genomsnitt )

10 Sammandrag av olycksanalysen Sammanlagt 580 olyckor kom till polisens kännedom (116 per år) 10 olyckor hade dödlig utgång, 155 olyckor medförde personskador (27 % av alla olyckor) De flesta olyckorna var singelolyckor eller olyckor där älg- och hjortdjur var inblandade Lättrafikolyckorna var 7 % av alla statistikförda olyckor, andelen mopedolyckor var stor (många lättrafikolyckor blir utanför den statistik som grundar sig på uppgifterna från polisen) Ungdomar och unga vuxna är den största riskgruppen Många olyckskoncentrationer 10

11 Enkät till invånare och skolelever om trafiksäkerheten och trafikbeteendet Öppen enkät till kommuninvånarna i maj svar inlämnades (6 % av kommunens folkmängd), vilket kan anses som en utmärkt svarsprocent En separat enkät riktades till eleverna i årskurserna 1-6 Elevenkäten syftade till att kartlägga särdrag för hur barnen rör sig och beter sig i trafiken samt barnens erfarenheter av trafiken och trafikmiljön På elevenkäten inkom 287 svar 11

12 Sätt att färdas i Sibbo Bland dem som svarade: Egen bil det främsta färdmedlet Mycket få cyklar dagligen Kollektivtrafiken anlitas i ringa omfattning (med undantag för skolelever) 12 Källa: Invånarenkät

13 Trafiksäkerheten vid olika färdsätt i Sibbo Åsikter i svaren Sämst är trafiksäkerheten för dem som rör sig till fots, med cykel eller moped Trafiksäkerheten upplevs som god för personbilister 13 Källa: Invånarenkät

14 Trafiksäkerheten bland olika befolkningsgrupper i Sibbo Åsikter i svaren Mest otrygg är trafiken för barn under skolåldern och barn i de lägre årskurserna samt för rörelsehindrade Unga vuxna upplever att trafiksäkerheten är bra för dem 14 Källa: Invånarenkät

15 Hastighetsbegränsningar iakttas inte Hurdana trafikförseelser märker du dagligen i Sibbo? För korta säkerhetsavstånd Blinkljus används inte Farliga omkörningar eller filbyten Fotgängare på skyddsväg ignoreras Buskörning och tricks med moped Fotgängare korsar vägen på annat ställe än vid skyddsväg (även om skyddsväg finns) Folk känner inte till eller ignorerar väljningsplikterna för cyklister och bilister Cyklister kör på trottoar Mopeder kör på trottoar eller på cykelbana där mopedkörning är förbjuden Felparkering Otillåten parkering på invaplatser Mötande bil kör med helljus Rattfylleri 15 Källa: Invånarenkät

16 Källa: Invånarenkät 16

17 Orsaker till att trafiken upplevs som osäker enligt enkät och nulägesanalys Olika befolkningsgrupper i trafiken Barn under skolåldern Elever i åk 1 6 Elever i åk 7 9 föräldrarna föregår inte alltid med gott exempel brister i användningen av säkerhetsutrustning för barn säkerheten längs den egna skolvägen diskuteras inte tillräckligt under skolåret eleverna i de lägre årskurserna är små och syns inte så bra i trafiken i trafiken fäster barnen uppmärksamhet vid ovidkommande saker, barnens beteende är oförutsägbart, barnen har ingen utvecklad observationsförmåga användningen av säkerhetsutrustning minskar Unga vuxna (18 24-åringar) Vuxna fortkörning och hänsynslöshet i trafiken de egna körfärdigheterna överskattas, socialt tryck hänsynslöshet i trafiken för korta säkerhetsavstånd, bristande användning av blinkljus Rörelsebegränsade personer och äldre vuxna observations- och prestationsförmågan försämras med åldern brister som gäller hinderslösheten personer i den här gruppen rör sig långsammare. Olika färdsätt Till fots Cykel Moped Busstrafik otryggt att korsa vägen snön hindrar sikten det finns inte tillräckligt med cykelvägar mopeder kör på cykelvägarna bilister kör för fort trimmade mopeder, buskörning mopedisterna nonchalerar trafikregler och kör på ett riskfyllt sätt bristfälliga hållplatsarrangemang medför luckor i trafiksäkerheten Bil och motorcykel hänsynslöshet och fortkörning skicket på vägarna och dålig beläggning bristande övervakning 17

18 Farliga ställen och problem enligt invånar- och elevenkäterna Cyklister och fotgängare Cykel- och gångbana saknas längs Eriksnäsvägen (lv 11687) Cykel- och gångbana saknas mellan Nickby och Söderkulla (lv 11689) Cykel- och gångbana saknas mellan Korso och Nickby (lv 1521) Otrygg anslutning vid Talman koulu Kollektivtrafiken Bristfälligt utbud på turer och få interna förbindelser Bristfällig matartrafik till tågstationen i Kervo För få anslutningsparkeringsplatser (för cyklar och bilar) i Nickby och Söderkulla Höga biljettpriser och att kollektivtrafiken inte omfattas av HRT:s biljettområde (Sibbo anslöt sig ) Biltrafiken Otrygg korsning vid Oljevägen (lv 148)/Brobölevägen (lv 11689) Otrygg korsning vid Nya Borgåvägen (lv 170)/Amiralsvägen Otrygg korsning vid Nickbyvägen (lv 1521)/Mårtensbyvägen (lv 11697) Otrygg korsning vid Nya Borgåvägen (lv 170)/Söderkullavägen (lv 11689) 18

19 Målen för trafiksäkerhetsarbetet i Sibbo MINSKAT ANTAL TRAFIKOLYCKOR Inga dödsfall i trafiken Antalet olyckor med personskador minskar med hälften fram till år 2020 Olyckorna bland fotgängare och cyklister minskar och användningen av säkerhetsutrustning ökar Mopedolyckor bland ungdomar och bilolyckor bland unga vuxna minskar Riskfyllt och hänsynslöst beteende minskar Trafiksystemet och livsmiljön Trafikmiljölösningarna skapar förutsättningar för ett tryggt trafikbeteende och skyddar dem som iakttar reglerna Nätverket för cyklister och fotgängare byggs ut men samtidigt görs också satsningar på de befintliga ledernas kvalitet och underhåll, och på att de ska vara hinderslösa Utbudet av turer inom kollektivtrafiken, arrangemangen för hållplatser och anslutningsparkering samt resenärsinformationen utvecklas målmedvetet Markanvändningslösningarna stödjer trygga och hållbara färdsätt I all planering som gäller livsmiljön bedöms konsekvenserna för trygga och hållbara färdsätt Kunnande och resurser för trafiksäkerheten De olika sektorerna inom kommunen känner till sina möjligheter att påverka trafiksäkerheten och hur människorna väljer färdsätt De som arbetar med olika invånar- och befolkningsgrupper har aktuell information och kompetens Kommuninvånarna ges information om riskerna med olika färdsätt och om följderna av riskfyllt trafikbeteende De olika sektorerna har tillräckliga resurser att främja trygga och hållbara färdsätt. Arbetet med att främja trygga och hållbara färdsätt har integrerats i de sektorspecifika målen. Beslutsfattarna är medvetna om hur deras beslut påverkar trafiksäkerheten och förutsättningarna för hållbara färdsätt. FÖRANKRING AV TRAFIKSÄKERHETSARBETET I SIBBO Trafiksäkerhetssamarbetet i kommunen har koordinerats så att verksamheten når alla ålders- och befolkningsgrupper och därmed gör det möjligt att tillämpa ett brett utbud av påverkansmedel. Resurserna för trafiksäkerhetsarbetet säkerställs. 19

20 Åtgärder att förbättra trafiksäkerheten För att framhäva ett brett utbud av påverkansmedel, hållbara färdsätt och mångsidigheten hos trafiksäkerhetsarbetet har åtgärdsprogrammet uppdelats enligt följande: A) Fostran, upplysning och information B) Trafikövervakning C) Trafikmiljölösningar som stödjer trygga och hållbara färdsätt D) Markanvändningslösningar som stödjer trygga färdsätt 20

21 A) Fostran, upplysning och information/1 Trafiksäkerhetsarbetet i kommunen går över sektorgränserna 21

22 A) Fostran, upplysning och information/2 Att verksamheten täcker alla befolkningsgrupper som rör sig i trafiken är en viktig utgångspunkt för trafiksäkerhetsarbetet. Exempel på trafiksäkerhetsarbete i anknytning till barn: Kuntasektori Målet för verksamheten Verksamheten i kommunen Samarbetspartners Verksamhetsformer Rådgivningar, daghem, skolor med årskurserna 1-6, idrottsväsendet Trafikskyddet, Mannerheims Barnskyddsförbund, polisen, föräldraföreningar, företag, idrottsföreningar, företagare som har hand om skolskjutsarna Att barn ska kunna ta sig fram på ett tryggt sätt. Enhetlig trafiksäkerhetsfostran, bättre trafiksäkerhetskunskaper bland lärare och föräldrar, vuxna ska medvetet föregå med gott exempel i trafiken. Trafiksäkerheten inkluderas i planer för småbarnsfostran och läroplaner samt i enheternas årliga verksamhetsplaner, trafiksäkerhetsutbildning för personalen Trafik- och säkerhetsfrågor behandlas på olika årskurser och i olika läroämnen Enhetligt material för trafiksäkerhetsfostran, färdigt material utnyttjas Temadagar om trafiksäkerhetsfrågor Trafiksäkerheten förbättras kring daghemmen, skolgårdarna och deras näromgivningar, regler för skjutstrafiken Ansvaret för trygga skoltransporter: gemensamma regler, utbildning för chaufförerna, medvetenhet om fostringsansvaret, beaktande av barn med särskilda behov 22

23 B) Trafikövervakning Åtgärder i Sibbo inom de närmaste åren Åtgärd Ansvarig instans En mobil hastighetstavla tas i bruk i Sibbo Kommunen Årliga temadagar om mopedåkning i skolor och ungdomsgårdar Trafikövervakning (specialteman, objekt) behandlas som en del av verksamheten i kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp Kommunen, polisen, Trafikskyddet Trafiksäkerhetsarbetsgruppen, polisen Kameraövervakningsbilen besöker Sibbo Polisen 23

24 C) Trafikmiljölösningar som stöder trygga och hållbara färdsätt Åtgärdsprogrammet innehåller sammanlagt 61 åtgärder som har fördelats i tre klasser De totala kostnaderna för åtgärderna uppskattas till ca 12,3 miljoner euro Den första klassen innehåller mindre projekt som kan genomföras enkelt och kostnadseffektivt. Åtgärder i Sibbo under de närmaste åren. Bild 23. Korsningen mellan landsväg 148 (Oljevägen) och landsväg (Brobölevägen) är mätt i antalet trafikolyckor den mest otrygga plankorsningen i Sibbo (åtgärder i det första skedet är att bygga en refuge på Brobölevägen och förbättra sikten). 24

25 D) Markanvändningslösningar som stöder trygga färdsätt Åtgärder i Sibbo under de närmaste åren Åtgärd Ansvarig instans Markanvändnings- och planläggningsprogrammen ses över med hänsyn till trafiksäkerheten och hållbara färdsätt (med hjälp av checklistor) Ett avsnitt om trafiksäkerheten läggs till i kommunens planläggningsöversikter samt i planbeskrivningarna för nya bostads- och arbetsplatsområden (Kort) behandling och diskussion i kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp om de mest betydande planprojekten Kommunen Kommunen Kommunen 25

26 Utvecklingsmål för trafiksäkerhetsarbetet Trafiksäkerhetsarbetsgruppens verksamhet blir bestående Kommunen informerar om arbetsgruppen och handlingsplanen Trafiksäkerhetsaspekten säkerställs vid planeringen och beslutsfattandet De första stegen i trafiksäkerhetsarbetet i Sibbo Trafiksäkerhetsarbetsgruppens verksamhet etableras Trafiksäkerhetsplanen och arbetsgruppens verksamhet presenteras för kommunens anställda, förtroendeorgan och invånare Informationen om trafiksäkerhetsfrågor förbättras bl.a. på kommunens webbplats Deltagande med säkerhetstema på företagsmässan i Sibbo Genomförande och uppföljning av åtgärderna i planen för att förbättra trafikmiljön 26

27 Fortsatta åtgärder och uppföljning Trafiksäkerhetsarbetet är ett långsiktigt arbete och resultatet av det kan påvisas med hjälp av uppföljning Kommunens trafiksäkerhetsarbetsgrupp ansvarar för uppföljningen Uppföljningen består av: Uppföljning av genomförandet av åtgärderna (trafiksäkerhetsarbetsgruppens årliga uppföljning och första uppföljningsmötet med ELY-centralen år 2014) Uppföljning av vilka effekter åtgärderna har haft (t.ex. hur antalet olyckor har utvecklats) Uppföljning av hur samarbetet fungerar (kvaliteten och kvantiteten på trafiksäkerhetsarbetsgruppens verksamhet tillsammans med intressegrupperna) 27

28 Bilaga 5. Sibbo trafiksäkerhetsplan Åtgärdskarta (Nickby) Februari 2012 Klass 1 Klass 2 Klass 3 28

29 Bilaga 5. Sibbo trafiksäkerhetsplan Åtgärdskarta (Söderkulla) Februari 2012 Angelägenhetsklass Klass 1 1 Angelägenhetsklass Klass 2 2 Angelägenhetsklass Klass

30 Bilaga 5. Sibbo trafiksäkerhetsplan Åtgärdskarta (glesbygdsområdet) Februari 2012 Angelägenhetsklass Klass 1 1 Angelägenhetsklass Klass 2 2 Angelägenhetsklass Klass

31 Mer information om planen Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, (ELY-centralen), Marko Kelkka Sibbo kommun, Matti Stolp Linea Konsultit Oy, Mikko Lautala Planen kan läsas på adresserna: -> Palvelut -> Liikenne -> Service -> Trafik 31