Den finska välfärdsmodellen
|
|
- Kerstin Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den finska välfärdsmodellen Vappu Karjalainen, THL Esityksen nimi / Tekijä 1
2 Nordisk finsk välfärdsmodell Nordiska länder har liknande bakgrund för välfärden: Social historia demokratiutveckling med egna särdrag Statsekonomins verksamhetsprinciper markandsekonomin Politisk praxis jmf tidigare socialdemokratiska modellen med variationer Liknande (samnordiska) värderingar Naturförhållanden fyra årstider Esityksen nimi / Tekijä 2
3 Grundläggande principer för den finska välfärdsmodellen - ideal Likvärdigt bemötande av medborgarna Den offentliga förvaltningen har ansvar för servicen; relativt hög beskattning Universalprincip i socialpolitiken Jämställdhet mellan könen Full / hög sysselsättning som mål Små skillnader mellan inkomstnivåerna; generösa inkomstöverföringar Relativt litet antal av medborgarna under fattigdomsgränsen Esityksen nimi / Tekijä 3
4 Finska välfärdsmodellen i dag - Oroande utveckling Medborgarna alltmer ojämställda: 1) ökande skillnader på inkomstnivåerna 2) ökande hälso- och välfärdskillnader mellan de socioekonomiska grupperna 3) barnfattigdom ökar Strukturell arbetslöshet pågår; ungdomsarbetslösheten blir svårare Den ekonomiska lågkonjukturen hotar bli starkare Finland är på 2000-talet ett rikare, mer öppet, effektivt men mer ojämställt och obarmhärtigt samhälle än på 1980-talet. (Heiskala 2006) Esityksen nimi / Tekijä 4
5 Motåtgärder - prioriteringar i den nutida regeringspolitiken Statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram ( ) Toppstrategier: (1) Bekämpa fattigdom, ojämlikhet och utslagning (2) Stabilisera den offentliga ekonomin (3) Stärka en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft Esityksen nimi / Tekijä 5
6 Social och hälsovårdspolitiken: Mot ett socialt hållbart Finland tre strategiska val (1) En stark grund för välfärden Hälsa och välfärd ska ingå i allt beslutsfattande - förebyggande aspekter; skattepolitiken som hjälp Längre arbetsliv med god arbetshälsa - stöd för alla i arbetsförålder att delta i arbetslivet Balans mellan de olika delområdena av livet Hållbar finansiering av den sociala tryggheten - arbete måste alltid att löna sig - pensionssystemens hållbarhet Esityksen nimi / Tekijä 6
7 (2) Alla ska ha möjlighet till välstånd Skillnaderna i välfärd och hälsa minskas - tillräcklig grundtrygghet och rätt inriktaning av tjänster Fokus på kunden som utgångspunkt för servicen Nya servicestrukturer och verksamhetsformer - det kommunala servicesystemet av social- och hälsovården reformeras - kommunreformen Stark social samhörighet - kulturell mångfald och värdepluralism - integration av invandrare Esityksen nimi / Tekijä 7
8 (3) Livsmiljön ska stödja hälsan och tryggheten Miljöns livsduglighet förstärks - samarbete mellan sektorer och förvaltningsområden - utveckling av miljö- och hälsoskyddet i kommunerna Samhällets funktion i specialsituationer säkerställs - förbereda sig på epidemier och på riskerna med försäkringssystemet - informationsförsörgningen under undantagsförhållanden Esityksen nimi / Tekijä 8
9 Konkreta åtgärder för att minska social utestängning under regeringsperioden Tvärsektoriellt åtgärdsprogram för att minska utestängning, fattigdom och hälsoproblem > ramprogram för olika aktiviteter > betoning på att minska den generationsöverskridande utestängningen > ansvar på Social-och hälsovårdsministeriet Esityksen nimi / Tekijä 9
10 Kommunförsök för att minska långtidsarbetslösheten ( ) Arbets- och näringsministeriet ansvarigt för försöket; 63 kommuner deltar; extra resursser 20 milj. euro per år Huvudansvaret för aktivering och sysselsättning av svårsysselsatta överförs till kommunen; jmf Danmark Kommunen tar ansvar för organiseringen och koordineringen av servicen för långtidsarbetslösa Arbets- och näringsbyrån finansierar aktiveringsåtgärder och den lagstadgade sysselsättningservicen Servicecenter för arbetskraft har en viktig roll i kommunerna under försöket Esityksen nimi / Tekijä 10
11 Samhällsgaranti för unga (17-30 år) Träder i kraft ; Ansvariga Arbets- och näringsministerit samt Undervisnings- och kulturministeriet Public-Private-People-Partnership approach (a) Utbildningsgaranti för unga som slutfört grundstadiet och som inte har någon utbildningsplats eller examen (b) Sysselsättningsgaranti för de ungdomar som är arbetslösa arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån (c) Samhällsgaranti för de ungdomar som tydligen inte deltar i någon aktiv verksamhet eller som behöver annat stöd Esityksen nimi / Tekijä 11
12 Nationell utvecklingsprogrammet för socialoch hälsovård (Kaste II) ( ) Syfte: minskning av skillnaderna i inkomster, välfärd och hälsotillstånd samt främja jämlikheten Riskgruppernas möjlighet till delaktighet, välfärd och hälsa förbättras Servicen för barn, unga och barnfamiljer reformeras Struktur och innehåll av servicen för äldre reorganiseras Servicestrukturen och primärservicen förstärks Informationssystem omformas Social- och hälsovårdsministeriet finansierar regionala projekt; extra resursser för (sam)kommuner Esityksen nimi / Tekijä 12
13 Lagstiftningsreformer Ny lag om organisering, finansiering, utvecklande och övervakning av social- och hälsovården (under beredning) Totalreformen av socialvårdslagstifningen (på remiss) Lagen on äldreomsorg (på remiss) Totalreform av kommunallagen Kommunstrukturlagen (på remiss) Reformering av statsandelssystemet (2015) Lagen om servicecenter för arbetskraft (2014) Esityksen nimi / Tekijä 13
14 Reflektion Gradvis paradigmskifte i den finska socialpolitiken; betoning av produktivitet och konkurrenskratft i stället för tidigare solidaritet och holistisk välfärd; EU, global ekonomi Majoriteten av befolkningen understöder välfärdsstaten och accepterar den rådande beskattningen och den offentliga serviceproduktionen Bedömningen av den finska välfärdsmodellen bygger mest på objektiva indikatorer; utvecklingen av subjektiva indikatorer (dimension av erfarenheter) allt viktigare för att få mer empirisk kunskap om medborgarnas utsikter på deras vardag Esityksen nimi / Tekijä 14
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
INTEGRERAD SERVICE FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSA. Servicecenter för arbetskraft (LAFOS) Vappu Karjalainen & Peppi Saikku
INTEGRERAD SERVICE FÖR LÅNGTIDSARBETSLÖSA Servicecenter för arbetskraft (LAFOS) Vappu Karjalainen & Peppi Saikku 15.11.2012 Karjalainen & Saikku Historia Försök med samservice 2002 2003 Prova en modell
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS strategi 2030 BILDNING med kunskap, färdighet och känsla Undervisnings- och kulturministeriets strategi som sträcker sig till år 2030 har färdigställts. Bildning betyder
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Extremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Social hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården
HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla KASTE-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade
Akava rf. Allmän presentation
Akava rf Allmän presentation Tillsammans för framgång och trygghet Akava är en facklig centralorganisation för högutbildade. Akava har 35 medlemsorganisationer med närmare 600 000 medlemmar. Medlemskap
Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare
Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
2 (6) Måste det vara så?
2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och
Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden
FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden 2017 2021 DET STORA HJULET: Drivkrafterna för förändring i kommunerna och regionerna Förändrade levnadssätt Intelligent
VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET
- DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland
Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att
Värderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården
ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården Alla skall ha rätt till ett hälsosamt och tryggt liv Utgångspunkten för kommun- och servicestrukturreformen
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN
BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN Direktör Terhi Päivärinta, Finlands Kommunförbund Stockholm 25.4.2017 Terhi Päivärinta Bildningsdirektörer 2017 Födda barn 2016 2 kommuner utan födda barn 28 kommuner
Europeiska socialfonden 2014-2020
Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt
Ett socialt hållbart Finland 2020. Strategi för social- och hälsovårdspolitiken
Ett socialt hållbart Finland 2020 Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Innehållsförteckning 2 Till läsaren............................................................ 3 Mot social hållbarhet...................................................
Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Esbo stad Protokoll 140. Fullmäktige Sida 1 / 1
Fullmäktige 21.10.2013 Sida 1 / 1 2220/01.01.01/2013 Stadsstyrelsen 254 16.9.2013 140 Fråga om etnisk diskriminering vid rekrytering Beredning och upplysningar: Kimmo Sarekoski, tfn 09 816 22525 E-post
Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe
Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet
Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster
I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster Lämpligt stöd vid rätt tidpunkt Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) är ett av de 26 spetsprojekt som ingår i regeringsprogrammet
EXPERT. på hälsa och välfärd
EXPERT på hälsa och välfärd Kunskap ger HÄLSA OCH VÄLFÄRD Institutet för hälsa och välfärd (THL) är ett nationellt expertinstitut som erbjuder tillförlitlig information för beslutsfattandet och verksamheten
Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan
Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga
Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet
Vision 2040 Ett Stockholm för alla. The Capital of Scandinavia
Vision 2040 Ett Stockholm för alla The Capital of Scandinavia Vision 2040 Ett Stockholm för alla Stockholm är en attraktiv stad. Det är en av Europas snabbast växande städer och kommer att vara en miljonstad
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta
En bildningskommun för alla Rektorsdagar i Åbo 25 26.10.2018 Direktör Terhi Päivärinta Twitter: @TerhiPaivarinta terhi.paivarinta@kuntaliitto.fi Vad ska kommunen göra i framtiden? Främjar kompetens och
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå
Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå Karin Junehag Källman, Folkhälsomyndigheten Ingrid Ström, Socialstyrelsen Innehåll i vår föredragning Förutsättningar
Politisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör
Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.
Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015
Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Länsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Miljömål i fokus för Helsingborg
Miljömål i fokus för Helsingborg MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖSTRATEGISKA AVDELNINGEN 2011-10-19 Sidan 1 Pernilla Fahlstedt Vad är viktigast i ditt liv? Diener & Scollon 2003 10 9,5 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5
1. Arbetsgruppen för folkhälsa diskuterade och enades om utkastet till rådets slutsatser enligt bilagan.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 maj 2011 (25.5) (OR. en) 10384/11 SAN 99 NOT från: till: Ärende: Rådets sekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet MÖTET I RÅDET (SYSSELSÄTTNING,
Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi. Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt
Hållbar utveckling i Sveriges nya geografi Region Kronoberg, 19 januari Linnéa Hassis, processledare, Arena för Tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Exkluderande eller inkluderande mångfald? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR
Samråd om Europa 2020-strategin
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges
En inblick i socialoch
En inblick i socialoch hälsovårdsreformens innehåll Familje och omsorgsminister Besök i landskapen, hösten 2017 1 31.10.2017 Kommunen är allas hem. 2 31.10.2017 En engagerande livskraftskommun 3 31.10.2017
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007
Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2007 Barn och unga Den åldrande befolkningen Kostnaderna för familjeledigheter och jämställdheten Arbetshälsa och bättre ork i arbetet Social- och hälsovårdsministeriets
Det handlar om jämlik hälsa
Det handlar om jämlik hälsa Konferensen Folkhälsa för tillväxt och utveckling i Norrbotten, Luleå 31 augusti 2016 Petra Mårselius Utredningssekreterare Kommissionen tillsattes av regeringen sommaren 2015
Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden
Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel
1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven
Översikt Socialfondsprogrammet 2014-2020 samt indikativ fördelning av ESF-stöd exklusive resultatreserven ESF10feb/ E Ramel Tematiska mål Mål 10 Investera i yrkesutbildning och livslångt lärande 1626 Mål
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg
Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska
Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?
Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess? 28.1.2014 Riikka Aaltonen 1 Finlands mineralstrategi 2010 Implementering Utmaningar från omvärlden Handlingsprogram 2013 2 Finsk mineralstrategi
Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar.
Lathund 23 resultatmål Alla målen samlade med korta beskrivningar av dess inriktningar. POLITISKT PRIORITERAT OMRÅDE ETT ÖPPET OCH LEVANDE MOTALA I ett öppet och levande Motala har alla lika värde och
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,
För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen 2004 2007. Broschyrer 2004:9
Förebyggande av våld i närrelationer och inom familjen 2004 2007 Broschyrer 2004:9 Trygghet är en grundläggande rättighet Trygghet är en grundläggande rättighet för envar och en förutsättning för välbefinnande.
Folkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!
JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops
Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009
Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget
14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A
Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14182/16 LÄGESRAPPORT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Delegationerna ECOFIN 1017 BUDGET 37 SAN 379 SOC 678 Den gemensamma rapporten
HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för.
HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för. Kristdemokraternas valprogram svenskt sammandrag Ekonomi och skattepolitik En bättre ekonomi med mindre skuldbörda värt att kämpa för. Företagsamma ska ha möjlighet
MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET.
VI ÄLSKAR VÄLFÄRD MER ÄN BARA GRUNDTRYGGHET. Välfärden ska erbjuda mer än bara grundtrygghet. Den ska omfatta alla oavsett inkomst och finansieras solidariskt. Välfärden ska hålla en hög kvalitet och styras
Beskrivning av utlysningens olika inriktningar
Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till
Aktuellt inom bildningen
Aktuellt inom bildningen Konferensen för sekreterare och assistenter Minna Lindberg sakkunnig minna.lindberg@kommunforbundet.fi BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN [5.5.2017] Minna Lindberg FÖRÄNDRINGARNAS
Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden
2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,
Nationell, regional och lokal ungdomspolitik. Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012
Nationell, regional och lokal ungdomspolitik Cilla Ilhammar Samordnare ungdomsfrågor Cilla Ilhammar Regionförbundet i Kalmar län 2012 Vem är ung idag? Hur är det att vara ung idag? 15% av Sveriges unga
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv
Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
NATIONELLA UTVECKLINGSSTÖD FÖR EN MOTIONSINRIKTAD LIVSSTIL 2016
ANSÖKNINGSANVISNING 24.9.2015 NATIONELLA UTVECKLINGSSTÖD FÖR EN MOTIONSINRIKTAD LIVSSTIL 2016 Ansökningstiden går ut 30.11.2015 Ytterligare information Under perioden: fram till 30.9.2015 och från och
Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande
Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en
Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg
Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog med invånare 5 Lokal
Bryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP. Valprogram
FÖR ETT RIKARE FINLAND SFP Valprogram Riksdagsvalet 2011 SFP för ett rikare Finland Välfärd är rikedom. Vi vill ha ett kulturellt rikare Finland som bygger på mångfald och respekt och garanterar välfärd
Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer
Bilaga 1 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer 2 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer Inledning Den romska befolkningen har som finska medborgare
Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1
Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang 45 Reformen av socialoch hälsovårdstjänster i Finland 1 Av Pentti Arajärvi Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 2/2014, 91. årgang Pentti Arajärvi
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN
Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse
STRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA
PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre
för psykisk hälsa och
Europeiskt fördrag för psykisk hälsa och välbefinnande Europeiska unionens högnivåkonferens «tillsammans för psykisk hälsa och välbefinnande Bryssel, 12-13 juni 2008 Slovensko predsedstvo EU 2008 Slovenian