12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté (Coreper I)/rådet Verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet rapport om viktiga sociala utmaningar och huvudbudskapen från kommittén för socialt skydd Godkännande För delegationerna bifogas rapporten Huvudbudskapen från kommittén för socialt skydd om den sociala situationen och prioriteringarna för de socialpolitiska reformerna på EU-nivå av den 19 september 2016 så att den ska kunna godkännas av rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 13 oktober Den fullständiga rapporten återfinns i dok / /16 rr/ee/ss 1

2 Kommittén för socialt skydd Huvudbudskapen från kommittén för socialt skydd om den sociala situationen och prioriteringarna för de socialpolitiska reformerna på EU-nivå 1. För att fullgöra den uppgift som avses i artikel 160 i EUF-fördraget har kommittén för socialt skydd för föreläggande inför rådet utarbetat en årsrapport om den sociala situationen i EU och utvecklingen av politiken för socialt skydd i medlemsstaterna på grundval av de mest aktuella uppgifterna och den mest aktuella information som finns att tillgå 1. Mot denna bakgrund lyfter kommittén för socialt skydd fram följande resultat och gemensamma prioriteringar avseende socialpolitiska reformer som bör vägleda det förberedande arbetet inför den årliga tillväxtöversikten för Den senaste uppdateringen av verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet visar på en fortsatt gynnsam utveckling på arbetsmarknaden, med fler indikatorer som signalerar en övergång till positiva förändringar. 3. EU är icke desto mindre fortfarande långt ifrån målet för social delaktighet i Europa strategin, med samlade siffror för EU som tyder på att risken för fattigdom eller social utestängning har stagnerat på en fortsatt hög nivå. 4. För EU har man identifierat följande sociala utvecklingstendenser som bör bevakas: En övergripande fortsatt försämrad situation när det gäller relativ fattigdom samt denna fattigdoms omfattning och varaktighet. 1 Detta har gjorts med hjälp av verktyget för bedömning av situationen för det sociala skyddet och medlemsstaternas rapportering om socialpolitiska reformer /16 rr/ee/ss 2

3 En ökning av den andel av befolkningen som bor i hushåll med mycket låg arbetsintensitet, tillsammans med ökad fattigdomsrisk för personer som är bosatta i sådana hushåll. 5. År 2014 riskerade 26,1 miljoner barn i EU-28 fattigdom eller social utestängning. Detta utgör cirka en femtedel av alla människor som lever i fattigdom och social utestängning. 6. De senaste uppgifterna visar att hushållens inkomster ökar igen i många medlemsstater, vilket leder till en minskad allvarlig materiell fattigdom och bostadskostnadsbörda i flera länder. 7. Långtidsarbetslöshet och de fortfarande relativt få sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar (15 24 år) förblir mycket viktiga utmaningar i EU, men en viss positiv utveckling har nyligen kunnat noteras i form av ett minskat antal unga som varken arbetar eller studerar och minskad ungdomsarbetslöshet. 8. Äldre arbetstagares arbetsmarknadsdeltagande liksom äldres inkomster och levnadsvillkor jämfört med resten av befolkningen fortsätter att förbättras. 9. Spridningen är fortsatt stor och inkomstskillnaderna växer mellan de olika medlemsstaterna. Sedan 2008 har inkomstskillnaderna ökat i nästan hälften av medlemsstaterna. För att åtgärda en alltför stor ojämlikhet skulle man också kunna rikta in politiken på att främja lika möjligheter. 10. I nästan hälften av medlemsstaterna finns potential för förbättring när det gäller effektiviteten av förmåner till personer i arbetsför ålder, men utmaningarna i andra medlemsstater gäller främst de sociala tjänsternas effektivitet eller hur inkluderande arbetsmarknaderna är. Vissa medlemsstater har genomfört omfattande politiska reformer när det gäller de sociala förmånernas omfattning och tillräcklighet samt hur de är kopplade till aktivering. Dessa reformer kan till exempel inbegripa höjt försörjningsstöd och vara inriktade på sociala transfereringar, på att främja tillgången till sociala tjänster av god kvalitet och på förbättrade övervakningsverktyg /16 rr/ee/ss 3

4 11. Det behövs fortfarande politiska reformer som grundar sig på aktiv inkludering och kombinerar stöd till en tillräcklig inkomst, sociala tjänster av hög kvalitet och aktiveringsstöd för främjande av (åter)inträde på arbetsmarknaden. Man bör säkerställa och förbättra täckningen och utnyttjandet av förmånssystemen genom att förenkla tillgången till förmåner, undvika en mycket strikt inriktning på låginkomsttagare och noggrant överväga huruvida förmånerna är tillräckliga. För att undvika fragmentering av tillhandahållandet av tjänster bör medlemsstaterna anstränga sig ytterligare för att introducera och tillhandahålla integrerade tjänster som skräddarsytts för att passa individuella behov. Incitamenten att arbeta bör stärkas. 12. I en stor majoritet av medlemsstaterna har man problem med fattigdom eller social utestängning av utsatta personer, vilket gör det tydligt att inkluderande och rättvisa sociala trygghetssystem är en central utmaning i hela EU. Att minska barnfattigdomen och bryta fattigdomscykeln över generationer kräver integrerade strategier som kombinerar förebyggande verksamhet och stöd. Dessa strategier bör syfta till att stödja föräldrars tillträde till arbetsmarknaden och förbättra de förebyggande åtgärderna genom tidiga insatser och ökat stöd till familjer. 13. Betydande skillnader kvarstår när det gäller tillgången till hälso- och sjukvård av god kvalitet för personer med olika inkomstnivå. Med erkännande av medlemsstaternas nationella behörighet när det gäller att tillhandahålla och organisera hälso- och sjukvården är det nödvändigt att göra ytterligare politiska insatser på nationell nivå för att säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster av hög kvalitet och för att samtidigt se till att dessa får tillräcklig och hållbar finansiering och att man drar nytta av innovationer och den tekniska utvecklingen /16 rr/ee/ss 4

5 14. Tillgången till lämplig, överkomlig och högkvalitativ långtidssjukvård, med ett växande fokus på att förebygga behovet av långtidssjukvård, utgör även fortsatt en prioritering. Detta kan innebära ett skifte från en i första hand reaktiv till en i högre utsträckning proaktiv politisk strategi, till exempel när det gäller socialvård samt hälso- och sjukvård, som är inriktad både på att förebygga förlusten av självständighet, och på så sätt minska behovet av långtidsvårdtjänster, och på att främja en effektiv långtidsvård av god kvalitet, där inslag av hälso- och sjukvård samt socialvård integreras i långtidsvården. 15. Som ett försök att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning och få människor att arbeta längre har det genomförts omfattande pensionsreformer under de senaste åren, till exempel har man jämnat ut skillnaderna mellan mäns och kvinnors pensionsålder och justerat pensionsåldern efter den förväntade livslängden. Sådana ansträngningar bör fortsätta, men i många medlemsstater måste mer göras för att säkerställa tillräckliga pensioner i framtiden. Pensionssystemen kan upprätthålla sin legitimitet och attraktionskraft genom att bygga på en kombination av åtgärder som förstärker både tillräckligheten och hållbarheten. En minskad arbetslöshet och ett främjande av ett längre arbetsliv i dag, inbegripet genom att öka kvinnors arbetsmarknadsdeltagande, kommer att vara av avgörande betydelse för de framtida pensionernas hållbarhet och tillräcklighet. Minskade pensionsskillnader mellan könen bör också vara ett viktigt inslag i de politiska insatserna. Utöver detta utgör strategier som främjar ett kostnadseffektivt och säkert extra pensionssparande en viktig del av de olika åtgärder som krävs för att säkerställa att framtidens pensioner kommer att vara tillräckliga i många medlemsstater. Reformer av pensionssystemen kräver ett brett politiskt stöd och ett brett stöd från allmänheten, och arbetsmarknadens parter har en central roll i detta hänseende. 16. Sociala investeringar, förebyggande strategier och integration av jämställdhetsperspektivet vid utformningen av politiken behövs för att stärka alla människors kapacitet att aktivt medverka i samhället och ekonomin. Sociala konsekvensanalyser bör göras vid utarbetandet av politiken och hänsyn ska tas till de fördelningsmässiga effekterna av de politiska alternativen /16 rr/ee/ss 5

6 17. I allmänhet kommer en förbättring av de sociala trygghetssystemens funktion med avseende på att förebygga och minska fattigdom inbegripet genom en effektiv socialförsäkring och ett effektivt socialt stöd, liksom sociala investeringar att vara avgörande för framstegen när det gäller att nå Europa 2020-strategins mål avseende fattigdom och social utestängning och bidra till en kontinuerlig förbättring av sysselsättningsgraden och det sociala resultatet 1 i EU. Medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar och se till att de sociala trygghetssystemen ger ett bättre socialt utfall och maximal positiv effekt på sysselsättningen och tillväxten. 1 Rådets slutsatser från 2015 om social styrning i ett inkluderande Europa (dokument 14129/15) 12606/16 rr/ee/ss 6