Nordiskt statistikermöte 2004 ( augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden"

Ebba Axelsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Nordiskt statistikermöte 2004 ( augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel mellan välfärd och ekonomi Informationsbehov inom och från social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Arkitekturen av de nuvarande informationsproducenterna och deras uppgifter samt samordningen av deras verksamhet inom Social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde 1

augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och

2 Samspel mellan välfärd och ekonomi Regeringarnas viktigaste uppgift i Norden är att uppnå hög sysselsättning till exempel i Finland 75 procent och i Sverige 80 procent. Vid sidan om de kvantitativa målen betonas arbetets produktivitet och hela Nordens konkurrenskraft på världsmarknaderna. Vår arbetskraft är tvungen att vara i gott skick för att locka investeringar till Norden trots att Norden åldras. Förutsättningen för att målen uppnås är att både den ekonomiska och sociala politikens resursurval används på ett övergripande sätt Den sociala tryggheten stöder aktivt sysselsättning och ekonomisk tillväxt 2

Vår arbetskraft är tvungen att vara i gott skick för att locka investeringar till Norden trots att Norden åldras.

3 Befolkning i åldern efter verksamhet och ålder i finland år 2003, %, män (arbetskraftsundersökning) % ålderspensionärer arbetsoförmögna arbetslöshetspensionä rer i hushållsarbete ÅLDER studerande och värnpliktiga latent arbetssökande och andra arbetslösa sysselsatta MÅLSATT SYSSELSÄTTNING Befolkning i åldern efter verksamhet och older i finland år 2003, %, kvinnor (arbetskrafsundersökning) 100 % ålderspensionärer ÅLDER arbetsoförmögna arbetslöshetspensionäre r i hushållsarbete studerande och värnpliktiga latent arbetssökande och andra arbetslösa sysselsatta MÅLSATT SYSSELSÄTTNING 3

Befolkning i åldern 15-70 efter verksamhet och older i finland år 2003, %, kvinnor (arbetskrafsundersökning) 100 % ålderspensionärer 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 20 25 30 35 40 45

4 Produktivitet Den ekonomiska tillväxten är beroende av arbetskraft, kapital och teknologisk utveckling. Den sista faktorn förklaras 80 procent av tillväxten och volymmässiga ändringar i arbetskraft och kapital förklaras resten. Sådana kalkyler gjorde vi på sjuttiotalet med Cobb-Douglas produktionsfunktionen. Teknologisk utveckling var given utifrån. Tiden representerade teknologisk utveckling. Problemet var att vi inte kunde förklara 80 procent av tillväxten. Om kapitalet indelas materiellt, mänskligt och socialt kapital, hoppar vi inne i den endogena ekonomisk tillväxtteorin. Välfärdspolitiken social- och hälsopolitiken, utbildingspolitiken är inkluderad inom den endogena tillväxtteorien. Frågan lyder hur välfärdspolitiken påverkar mänskligt och socialt kapital. Hälsa och humankapital FÖRETAGE KAPITAL ARBETE ARBETSTAGAREN ARBETSTID FRITID FAMILJEN VARDAGSTID Lön och andra ersättningar Välfärd Hälsofrämjande aktiviteter Familjepolitik Företagshälsovård Hälsofrämjande Arbetsmiljö Intern företagsutbildning Hälsa Yrkesskicklighet Välbefinnande Produktivitet Inlärning/utbildning Sociala kontakter Familjemedlemmars ömsesidigt ansvar - Kärnuppgifter 4

Sådana kalkyler gjorde vi på sjuttiotalet med Cobb-Douglas produktionsfunktionen. Teknologisk utveckling var given utifrån. Tiden representerade teknologisk utveckling.

5 Centrala relationerna mellan välfärden och ekonomi Producerat kapital (fysiskt kapital och immateriell kunskap) Naturtillgångar Social sårbarhet Mänskliga och sociala kunskaper Människors välbefinnande BNP Humankapital (inlärning och hälsa) Socialt kapital Politiska, institutionala institutionella och rättsliga ramer ramar Ekonomiskt välbefinnande Slutsats Om vi inte vet olika offentliga utgiftsgruppens inverkan på den ekonomiska tillväxten (allokerings effekt), kan vi inte kalkylera trade-off mellan taxeringens negativa verkningar på marknaderna och välfärdspolitikens gynnsamma effekter på tillväxt och Nordens konkurrensförmåga. Hur påverkar välfärdspolitiken arbetstagarens välfärd, hälsa, yrkesskicklighet och välfinnande. Hur ser det ut som förbättringen av produktivitet. Arbetskraft av god kvalitet lockar investeringar och därmed främjar att uppnå hög sysselsättningen. 5

offentliga utgiftsgruppens inverkan på den ekonomiska tillväxten (allokerings effekt), kan vi inte kalkylera trade-off mellan taxeringens negativa verkningar på marknaderna och välfärdspolitikens

6 Verksamhetsmiljön för social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde Tillstånd Förhållanden Välfärd Befolkningen Övriga världen Utkomst Inkomstskydds förmåner Hälsa Social- och hälsovårds tjänster Behov Verksamheter System Resurser Politiker Experter Institutioner Kontext Respons & Utvärdering Centrala informationsproducenter inom förvaltningsområdet för social- och hälsovården Allmänna uppgifter om befolkningen och levnadsförhållanden <Statistikcentralen Finland> Välfärd <Stakes, Statistikcentralen Finland> Social- och hälsovårdstjänster <Stakes, FPA> Utkomstskyddsförmåner <FPA, Pensionsskyddscentralen, Stakes, Statskontoret, Försäkringsinspektionen, Statistikcentralen > Hälsa <Folkhälsoinstitutet, FPA, Institutet för arbetshygien, Stakes> Därtill produceras information av medborgarorganisationer, forskningsinstitut och universitet. 6

Allmänna uppgifter om befolkningen och levnadsförhållanden <Statistikcentralen Finland> Välfärd <Stakes, Statistikcentralen Finland> Social- och hälsovårdstjänster <Stakes, FPA> Utkomstskyddsförmåner

Relevanta dokument

Nordiskt statistikermöte 2004 ( augusti, ÅBO )

Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Ur Social- och hälsovårdsministeriets