Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt"

Lucas Sundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet

2 Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft arbetskraftsdeltagande och pensionering Svenskarnas inställning till pensionstidpunkt Konsekvenser av förtida pension

3 Bakgrund Låg fertilitet Åldrande samhälle Behov att öka arbetskraftsdeltagande bland äldre Ökad livslängd

4 Andel över 65 och över 80 år ,1 2,7 17,3 5,0 21,4 5,7 25,1 8,6

5 I absoluta tal antalet från 1,5-1,9 miljoner Antalet personer över 80 Idag Försörjningskvoten Sedan 1950-talet mellan 0,65 och 0, cirka 0,85

Idag 450 000 2030 750 000 Försörjningskvoten

6 Pensionsålder och medellivslängd i Sverige Pensionsålde r Medellivslängd Kvinnor Män Flexibel 82 78

7 Genomsnittlig tid i pension i Sverige och inom OECD Män Kvinnor Sverige 11,9 17,8 14,9 22,9 OECD 11,0 18,0 14,0 22,5

8 Early Exit-trend Startade i tider av höga arbetslöshetsnivåer under 1970-talet Flora av olika försörjningsalternativ (ftp, avtalspensioner) Intermediära system (pathways)= växer fram En externaliseringspraktik Fördjupning av välfärden Man har förtjänat en rätt att sluta tidigt Yngre får jobb Utbredd konsensus runt detta Svårt att hitta universella lösningar

fram En externaliseringspraktik Fördjupning av välfärden Man har förtjänat en rätt att

9 Ålder för utträde ur arbetsmarknaden. Källa: LU Uttädesålder Män Kvinnor

10 Konsekvenser Stora påfrestningar på välfärdsstaten Ekonomiska konsekvenser av åldrande i sig, vård, omsorg, pensioner, efterfrågan på välfärdstjänster ökar Generationskontraktet utmanas färre i arbete ska försörja ökande antal som står utanför Arbetskraftsbrist, minskande arbetskraft fallande produktivitet, krympande skatteintäkter sjunkande ekonomisk tillväxt Ökad fertilitet, produktivitet, invandring räcker inte Stort behov att öka antalet sysselsatta, och sysselsättningsgraden bland äldre. Nya pensionssystem

Arbetskraftsbrist, minskande arbetskraft fallande produktivitet, krympande skatteintäkter sjunkande ekonomisk tillväxt Ökad

11 Konsekvenser Utan tillskott i form av arbetskraftsinvandring måste den faktiska pensionsåldern i EU-området ligga på drygt 75 år i mitten av 2000-talet om nuvarande balans mellan förvärvsarbetande och icke förvärvsarbetande ska kunna upprätthållas (SOU 2002:29:109)

mitten av 2000-talet om nuvarande balans mellan förvärvsarbetande

12 Teoretiska perspektiv på vad som påverkar arbetslivets längd Protection/Pull - pensions- och socialförsäkringssystemens utformning Production/Push - strukturella egenskaper på arbetsmarknad och i arbetsliv. Diskriminering Jump Värderingsmönster. Har önskan om fritid blivit viktigare än plikten att arbeta? Early Exit kultur Stay positiva egenskaper arbetet

arbetsmarknad och i arbetsliv. Diskriminering Jump Värderingsmönster.

13 PSAE Panel Study of Ageing and the Elderly Ingen övre åldersgräns, samtliga 55+ utgör panel 2002/2003, 2010/ tilläggsfrågor om äldre Urvalsförstärkning av äldre (55+). Ingen övre åldersgräns, samtliga 55+ utgör panel Olika delprojekt Äldre och arbete Äldre och hälsa Äldre och ekonomiska resurser Äldre och sociala relationer

14 Fråga om önskad pensionsålder till förvärvsaktiva 55+ i ULF 2002/03 och 2010/11 Idag har man vissa möjligheter att själv välja när man vill bli pensionerad. Det kan vara både före och efter 65 år. Om du tar hänsyn till hälsa, din ekonomi, ditt arbete och nuvarande pensionsregler, vid vilken ålder vill du då gå i pension(helt och hållet)?

15 Önskad egen pensionsålder bland förvärvsaktiva år / / Vet ej

16 Andel som anger olika skäl att lämna arbetsmarknaden före 65 års ålder Män Kvinnor

17 Andel som anger olika skäl att lämna arbetsmarknaden efter 65 års ålder Män Kvinnor

18 Vad påverkar synen på pensionstidpunkten? Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Ålder *** 0.264*** Subjektiv hälsa *** *** *** *** Antal diagnoser ** *** *** ** Utbildning 0.673*** *** 0.302*** Psykosocialt välbefinnande *** *** Social klass *** * *** ***

264*** Subjektiv hälsa -0.626 *** -0.377 *** -0.628 *** -0.341 *** Antal diagnoser -0.193 ** -0.

19 Arbetsmiljö och syn på pensionstidpunkten Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Fysisk arbetsbelastning *** *** ** *** Kvantitativa krav Kvalitativa krav Monotont arbete *** *** *** Inflytande arbetet *** ***

110 ** -0.154 *** Kvantitativa krav -0.01 0.03 Kvalitativa krav -0.05 0.

20 Arbetsmiljö och syn på pensionstidpunkten Ojusterade effekter Justerat för ålder och hälsa Män Kvinnor Män Kvinnor Emotionellt socialt stöd (kollegor) *** Instrumentellt socialt stöd (chef) *** * Emotionellt socialt stöd (chef) ** *** * Kommer överens med chef ** *** *** Fysisk arbetsförmåga *** ***

258 Instrumentellt socialt stöd (chef) 0.06 0.338 *** 0.269 * Emotionellt socialt stöd (chef) 0.

21 Slutsatser Jump Fritid viktigt skäl till en tidig önskad pensionsålder=tecken på Early Exit kultur Push Krävande arbetsmiljö sänker önskad pensionsålder Stay Positiva egenskaper i arbetet viktiga för en önskan att jobba länge

22 Är det farligt att förtidspensioneras? Studier pekat på negativa hälsoeffekter av förtidspension ökad dödlighet Förtidspension (disability pension/benefit) Mål=skapa rimliga levnadsförhållanden för människor med reducerad arbetsförmåga En välfärdsframgång Dock vissa problem Varför??? Post retirement health - Omfattande forskningsfält oklara resultat

23 Teoretiska perspektiv vad som påverkar Post Retirement Health Roll teori (diskontinuitet) -Roll expansion - Många roller (förälder, anställd, partner) en buffert -Roll stress - olika roller överbelastning. Förlust av en roll minskar bördan Kontinuitet - människor tar med sig livsstil, självbild, preferenser efter pensioneringen Life course Olikheter i Post Retirement Health en konsekvens av kvardröjande olikheter under hela livscykeln

24 Vår studie Timing of retirement and mortality - A cohort study of Swedish construction workers. Social Science and Medicine. 70 (2010) Panel med > deltagare Möjlighet att kontrollera för viktiga bakgrundsfaktorer -kön, födelsekohort, -yrkesgrupp, yrkesposition -pensionsålder -ohälsa före pensionen, diagnoser, konsumtion av slutenvård

25 Dödlighet olika diagnoser

26 Ojusterad överlevnad under studieperioden

27 Risk att dö mellan 65 and 72. (ref.grp: ålderspensionärer) FTP 1,25*** Hazard ratio Ojusterad Hel och del Ålder, generation Ålder, generation, slutenvård. FTP hel 1,28*** 1,13** 1,11 FTP partiell 0,93 0, FTP-ålder 0,72*** 1,02 Generation 0,84*** 0.85***

28 4 slutsatser Inga tecken på skillnader i dödlighet kopplat till förtidspension i sig. Det (dåvarande) förtidspensionssystemet förefaller fungera som i linje med dess syften då programmen fångar upp dem som är mest sjuka Att utvärdera effekterna av socialförsäkringssystem som förtidspension kräver robust kontroll för hälsoselektion I linje med social gerontologisk forskning om post retirement health, fler studier som granskar specifika yrkesgrupper är viktiga

Relevanta dokument

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning