Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011
|
|
- Jan Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology Umeå, Sweden Telephone:
2 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Bakgrund Mot bakgrund av de utmaningar som aktualiseras av en åldrande befolkning vidtog den svenska regeringen i slutet av 199 talet åtgärder för att stärka svensk forskning på äldreområdet. Via forskningsrådet FAS utlystes medel för att genomföra en bred kartläggning av levnadsvillkor bland äldre människor i Sverige och den sociologiska institutionen vid Umeå universitet erhöll uppdraget. Under åren 2 och 3 genomfördes i samarbete med Statistiska centralbyrån en datainsamling baserad på en utvecklad variant av Statistiska Centralbyråns årliga levnadsnivåundersökningar (ULF) och själva undersökningen kallades Panel Survey of Ageing and the Elderly (PSAE). Dessa två år kompletterades ULF undersökningen med extra urval av personer 55 år och äldre, utan övre åldersgräns. Samtliga i extraurvalet har tidigare deltagit i ULFundersökningar varför PSAE materialet innehåller en kraftfull longitudinell komponent. Även registerdata är kopplat till PSAE databasen. PSAE rymmer också utöver de ordinarie ULF frågorna ett antal tilläggsfrågor riktade till åldersgruppen 55 år och äldre. Dessa fokuserar på fyra olika områden äldre och hälsa, äldre och arbete, äldres ekonomi samt äldre och sociala relationer (se SCB:s Levnadsförhållanden Rapport 112 6, för en övergripande rapportering av undersökningen). Redan vid undersökningens start var målet att också en uppföljning skulle genomföras och under åren och 11 gjordes en replica på 2/3 undersökningen i vilken merparten av de frågor som ställdes 2/3 upprepades. Mellan de båda undersökningsåren förändrades dock datainsamlingsmetoden då SCB övergick från besöks till telefonintervjuer. Detta har påverkat på det sätt frågorna och framför allt hur svarsalternativen har utformats. Merparten av de tilläggsfrågor som ställdes till äldre respondenter 2/2 har dock kunnat behållas vid datainsamlingen /11. Urvalsstorleken har också förändrats så att den senare PSAE undersökningen rymmer färre respondenter än den tidigare. Detta får konsekvenser i första hand när det gäller att bryta ned resultatredovisningar i flera undergrupper. Båda undersökningarna har ett visst bortfall. För ULF undersökningen 2/3 var svarsfrekvensen 74,9 procent och för undersökningen /11, 6,2 procent. Dock var svarsfrekvensen något högre bland de personer som ingick i de specifika PSAE urvalen. SCB har för att erhålla befolkningsrepresentativitet beräknat vikter specifikt för respektive undersökningsomgång. Samtliga resultat i föreliggande rapport är framtagna med viktade data. Syfte och metod Syftet med föreliggande rapport är att rapportera en särskild del av PSAEundersökningarna, nämligen hur den äldre arbetskraften ser på sin pensionstidpunkt. Detta är av särskilt intresse eftersom en långtgående pensionsreform har implementerats mellan tidpunkterna för undersökningarna. En viktig målsättning med reformen är att stimulera till ett förlängt arbetsliv bland äldre arbetstagare. I PSAEundersökningen studerades detta genom frågan; 1
3 Idag har man ju vissa möjligheter att själv välja när man vill bli pensionerad. Det kan vara både före och efter 65 års ålder. Om du tar hänsyn till din hälsa, din ekonomi, ditt arbete och nuvarande pensionsregler, vid vilken ålder vill du då gå i pension. Beroende på hur respondenten svarar på frågan ges följdfrågor som handlar om skälen till varför man valt den angivna önskade pensionsåldern. I föreliggande rapport redovisas utfallet av frågorna i relativa frekvenser och fördelat på ett mindre antal bakgrundsfaktorer. Notera att framställningen inte innehåller några kvalificerade flervariata sambandsanalyser. Sådana studier pågår och kommer att publiceras fortlöpande i vetenskapliga tidskrifter. Pensionspreferenser 2/3 och 11/11 I figur 1 och två jämförs hur respondenterna svarat på frågan om vid vilken ålder de vill gå i pension och sluta arbeta helt och hållet. Här framkommer att det skett förändringar mellan de två tidpunkterna. Inte så mycket när det gäller hur stor andel av de svarande som anger 65 som önskad pensionsålder men däremot när det gäller att sluta före och framför allt efter 65 års ålder. En minskande andel anger vid den senare tidpunkten en ålder före 65. Här skiljer sig tidpunkterna åt med cirka procentenheter för män och något mindre för kvinnor. Men den kanske mest intressant förändringen avser andelen som vill arbete längre än till 65 år. Denna grupp har blivit dubbelt så stor bland män och nästan tre gånger så stor för kvinnor. Knappt 17 procent rapporterar 11 en önskad pensionsålder som är högre än 65 och nästan tio procent bland kvinnor. Både för män och för kvinnor är förändringen signifikant 1. När det gäller enskilda åldrar framkommer att den allra största ökningen avser en önskad pensionsålder vid 67 år som mer än fördubblats för både män och kvinnor. Detta kan möjligen kopplas till det faktum att den nya pensionsreformen, som möjliggör arbete till 67 års ålder, etablerats under den studerade tidsperioden. Också andelen som anger 7 år som önskad pensionsålder har ökat men det gäller endast män och från mycket blygsamma nivåer, från 2,9 till 4,9 procent. 1 Signifikanstesten utgörs samtliga jämförelser av en prövning av förändring av medelvärden mellan de båda tidpunkterna, T test. 2
4 49, ,9,8, ,9 15 9,2 5 <65 65 >65 Figur 1. Önskad pensionsålder bland män i åldern vid två olika tidpunkter 2 3 respektive. 6 52,3 51,5 5 42,8 39,1 4,9 9,5 <65 65 >65 Figur 2. Önskad pensionsålder bland kvinnor i åldern vid två olika tidpunkter 2 3 respektive. Skäl till angiven pensionspreferens En central aspekt när det gäller pensionspreferenser är vilka motiv som de svarande anger för en given önskad pensionstidpunkt. I PSAE undersökningen hanterades detta 3
5 på så sätt att de individer som angett en önskad pensionstidpunkt före och efter 65 fick välja ur en lista med olika motiv. I figur 3 och 4 redovisas andelen respondenter som valt olika motiv för att sluta arbeta före 65 års ålder. Figurerna visar att relativt små förändringar har skett mellan de två mättidpunkterna och att samma skäl till en förtida pensionering dominerar vid de två tidpunkterna. Båda åren är det överlägset vanligast angivna motivet till en tidig pensionspreferens att man önskar mer fritid och det är något som gäller för båda könen. Det därnäst vanligaste skälet är att hälsan kräver det. Här kan dock vissa förändringar mellan åren ses. Andelen bland männen som anger det skälet har minskat med mer än procentenheter mellan 2/3 och /11. Denna förändring syns inte bland kvinnorna där förändringen kan beskrivas som mer marginell. Skälet arbetet har blivit för krävande anges av cirka en fjärdedel av männen och nära en tredjedel bland kvinnorna. För de sistnämnda ses också en minskning som motsvarar ungefär sju procentenheter. Bland kvinnor är också skälet vill pensioneras samtidigt som make förhållandevis vanligt och det har blivit något vanligare att kvinnor anger det skälet. Övriga skäl anges förhållandevis sällan förutom skälet att en tidig pension är normal i yrket. Detta skäl har också blivit vanligare förekommande den senare mättidpunkten Figur 3. Andel män i åldern som anger olika skäl att gå i pension före 65 års ålder vid två olika tidpunkter respektive. 4
6 Figur 4. Andel kvinnor i åldern som anger olika skäl att gå i pension före 65 års ålder vid två olika tidpunkter respektive. Figurerna fem och sex redovisar andel respondenter som uppgivit olika skäl till en sen pensionspreferens efter 65 års ålder. Liksom i figurerna fyra och fem är rangordningen mellan de olika skälen inte förändrad mellan åren. En positiv inställning till sitt arbete förefaller vara det skäl som anges oftast att man tycker om sitt arbete, att arbetskamraterna är viktiga och att arbetet ger livet innehåll och mening. Samma mönster finns också för kvinnor och för män. Däremot förefaller det finnas en del skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förändring över tid. Här bör dock noteras att n talen för respektive skäl är relativt låga, i synnerhet för kvinnor (cirka ). Det innebär en ökad osäkerhet när det gäller tolkning av resultaten på detaljnivå varför detta inte görs här. Istället kan konstateras att det generella intrycket, trots att en viss förskjutning av pensionspreferensen har inträffat mellan de två mättidpunkterna, är att skälen till vald preferens inte påverkats på något dramatiskt sätt. I stort sett är det ett liknande mönster av skäl båda bland dem som önskar en tidig respektive en sen pensionstidpunkt. 5
7 Figur 5. Andel män i åldern som anger olika skäl att gå i pension efter 65 års ålder vid två olika tidpunkter respektive Figur 6. Andel kvinnor i åldern som anger olika skäl att gå i pension efter 65 års ålder vid två olika tidpunkter respektive. Ytterligare en faktor som tidigare visat sig vara av betydelse för pensionspreferensen är social klass (SCB 6). I figur sju framgår hur stor andel i olika SEI kategorier som rapporterar en önskad pensionsålder under 65 år. Här framkommer att högst andel som rapporterar en tidig preferens finns bland facklärda arbetare vilket gäller för båda åren. 6
8 Endast små skillnader finns mellan lägre och mellantjänstemän medan ej facklärda arbeta noteras för en någon lägre andel med tidig preferens. Lägst andel med tidig pensionspreferens återfinns bland högre tjänstemän och bland lantbrukare bland lantbrukare. När man betraktar förändring över tid framkommer att i de flesta kategorier finns en minskande andel. Undantagen är lägre tjänstemän företagare och lantbrukare. Särskilt stor är minskningen bland högre tjänstemän. Bland dessa har andelen med tidig preferens minskat med cirka 15 procentenheter Figur 7. Andel i åldern som anger en ålder lägre än 65 år som egen önskad pensionsålder fördelat på olika sociala klasser vid två olika tidpunkter respektive. I figur 8 redovisas andelen som rapporterar 65 år som önskad pensionsålder. Även här kan vissa förändringar iakttas. Vi ser en ökande andel bland högre tjänstemän, medan andelen faller bland arbetare, mellantjänstemän, egna företagare och lantbrukare. I figur nio redovisas andelen med en preferens högre än 65 år och här ses ett mycket tydligt mönster. I samtliga kategorier har det skett en ökning som relativt sett är störst i arbetargrupperna och bland mellantjänstemän. Bland de senare rapporterar en knapp femtedel att man vill pensionera sig senare än 65 och nästa 15 procent bland ej facklärda arbetare. För samtliga grupper utom egna företagare och lantbrukare är förändringarna av pensionspreferenserna statistiskt signifikanta. 7
9 7 6 5 Figur 8. Andel i åldern som anger 65 år som egen önskad pensionsålder fördelat på olika sociala klasser vid två olika tidpunkter respektive Figur 9. Andel i åldern som anger en ålder högre än 65 år som egen önskad pensionsålder fördelat på olika sociala klasser vid två olika tidpunkter respektive. Ytterligare en sedan tidigare känd faktor som är viktig för pensionspreferenser är hälsa. Detta mäts i ULF undersökningarna bland annat genom en fråga om subjektiv hälsa där respondenterna ombeds att skatta sin allmänna hälsa på en femgradig skala. I figur 8
10 presenteras hur pensionspreferenserna fördelas efter subjektiv hälsa där den femgradiga skalan har kodats om till en tregradig. Liksom när det gäller social klass kan vi se att andelen som önskar avsluta sitt arbetsliv före 65 års ålder minskar över tid. Den relativt sett allra största minskningen finns i gruppen som rapporterar dålig hälsa från 69 procent till 52. Detta korresponderar väl med det faktum att en ökande andel föredrar 65 år som egen pensionsålder. Förändringarna i båda dessa grupper är statistiskt säkerställd. Det är den dock inte när det gäller förändringar som avser gruppen med dåligt hälsotillstånd och en sen preferens Gott hälsotillstånd Någorlunda hälsotillstånd Dåligt hälsotillstånd <65 65 >65 Figur. Andel i åldern fördelat efter pensionspreferens och subjektiv hälsa vid två olika tidpunkter respektive. Avslutning Syftet med denna rapport har varit att översiktligt och övergripande rapportera hur den äldre i arbetskraften (55 64 år) ser på sin egen pensionsålder och hur detta har förändrats mellan två olika tidpunkter, 2/3 och /11. Generellt sett kan sägas att förändringar har skett mellan de två tidpunkterna. Även om det fortfarande rör sig om en minoritet så har andelen som anger en önskad pensionsålder högre än 65 år ökat. Och det förefaller vara en förändring som har skett på en bred front och omfattar olika grupper i samhället. Detta är en utveckling som ligger i linje med de uttalade ambitioner om ett förlängt arbetsliv som ett svar på de utmaningar som aktualiseras av en åldrande befolkning. En viktig fråga att studera vidare är vad denna förändring kan tänkas bero på och här finns det en lång rad förklaringsalternativ. Den kanske mest näraliggande förklaringen hänger samman med den pensionsreform som under den studerade perioden succesivt införts och etablerats. Denna möjliggör arbete upp till 67 års ålder vilket kan jämföras med den tidigare pensionsåldern om 65 år. Det är inte osannolikt att tänka sig att den tidigare ordningen fungerade som en slags institutionell diskriminering och att individer som kunde tänka sig att arbeta längre faktiskt inte erhöll den möjligheten. När detta nu via det nya pensionssystemet möjliggörs kan det avläsas som 9
11 en ökning av andelen individer som vill jobba längre än 65 år. Den relativt stora uppmärksamhet som getts frågor om pensionsålder mellan våra mättidpunkter, från såväl den politiska arenan som från media, kan också har påverkat allmänhetens syn på vad som är en acceptabel pensionsålder för egen del. Människor kan alltså ha justerat sina preferenser i enlighet med en ny samhällelig diskurs. Men preferenser påverkas också i hög utsträckning av andra strukturella och individuella faktorer. Det kan till exempel också vara så, att det vi ser utgörs av en så kallad kohorteffekt där förändringen är betingad av att den grupp som tillfrågas vid det senare tillfället äger andra egenskaper än de som tillfrågats tidigare. Men för att närmare granska sådana frågor krävs fortsatta och fördjupade analyser av vad som orsakat den förändring i pensionspreferens som vi sett här.
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Läs merRapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009
SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen
Läs merOm bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008
Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merFakta om. anställningsformer och arbetstider i handeln 2018
Fakta om anställningsformer och arbetstider i handeln 2018 Cecilia Berggren Utredningsgruppen September 2018 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Anställningsformer... 4 2.1. Tidsbegränsade anställningar... 4
Läs merSemestervanor Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor 2009 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 2009 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 3 = Semestervanor år
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merBeslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 19 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 18 Författare: Mats Larsson, Enheten för avtalsfrågor
Läs merArbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017
FAKTAUNDERLAG Örebro län Karlstad, 10 maj 2017 Maria Håkansson Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik april 2017 Till arbete I april månad fick 1 448 inskrivna personer (575 kvinnor och 873 män) vid
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merJobbhälsobarometern Skola
8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3
Läs merAvbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)
1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter
Läs merGör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.
Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen
Läs merInternet, klass, kön och ålder
1, klass, kön och ålder LO / Löne- och välfärdsenheten juli 2005 Sven Nelander 2 Inledning LO har i ett antal rapporter studerat de anställdas datoranvändning. Nu kan vi följa upp resultaten och visa vad
Läs merSemestervanor för arbetare och tjänstemän
FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande och tillgång till fritidshus efter klass och kön år 1984 2011 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...
Läs merNågra frågor och svar om attityder till cannabis
Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll
Läs merKvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008
Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merBilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad
Bilaga Unga med attityd 2019 Arbete och arbetsmarknad Det här är bilagan till den andra delrapport som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget
Läs mer2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare
2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor 2015-12-17 Innehåll
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs mer2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN
26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet
Läs merBrevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information
en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från
Läs merUtrikes föddas arbetsmarknadssituation
AM 110 SM 1402 Utrikes föddas arbetsmarknadssituation 2005-2013 The labour market among foreign born 2005-2013 I korta drag Antalet utrikes födda ökade Den demografiska strukturen bland både inrikes och
Läs merDnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2015 Fått arbete Under oktober påbörjade 1 343 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merAnalyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan
Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande
Läs merSociala relationer och upplevelse av ensamhet
Äldres levnadsförhållanden Sociala relationer och upplevelse av ensamhet Kapitel 20 Sociala relationer och upplevelse av ensamhet av Mikael Nordenmark 20.1 Inledning Detta kapitel analyserar vad olika
Läs merTCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21
TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs mer2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan
2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor
Läs merNATIONELLA MINORITETER 2015
Sverige NATIONELLA MINORITETER 15 allmänhetens kunskap om och attityd till de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken VAD VET SVERIGES BEFOLKNING OM DEM? Innehåll Om undersökningen...
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län oktober månad 2016 1 300 personer fick arbete Under oktober påbörjade 1 315 av alla som var
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län mars månad 2016 Fått arbete Under mars påbörjade 1 396 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN
ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merGöteborgs stad. Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH
Göteborgs stad Brukarenkät Myndighetsutövning FO-FH December 2015 Information om undersökningen Göteborgs Stad har under mer än tio års tid genomfört en undersökning riktad till klienter inom Individ-
Läs merDeskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension
2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten
Läs merArbetsmiljön i staten år 2005
Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har
Läs merHEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA
HEL- OCH DELTIDSARVODERADE FÖRTROENDEVALDA STATISTISKA CENTRALBYRÅN Rapport 2(13) 1. Inledning Svenska Kommunförbundet har sedan år 1971 genomfört undersökningar syftande till att beskriva de kommunalt
Läs mer2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18
2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder
Läs merSemester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän
VÄLFÄRD 14 Semester- och fritidsvanor för arbetare och tjänstemän Semesterresande, tillgång till fritidshus och fritidsvanor efter klass och kön år 1984 13 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll
Läs merSlutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012
Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport
Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare
Läs merFöretagarens vardag 2014
En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013
2013-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av september 2013 1 785 av de inskrivna fick jobb Under september påbörjade 1 785 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merBilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning
14--1 1 (14) Bilaga B till Uppföljning av försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning Arbete efter gymnasial yrkesutbildning Denna rapport, som handlar om etablering på arbetsmarknaden för lärlingsutbildade
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län april månad 2015 Arbetslöshet minskar inte längre Arbetslösheten har minskat sedan början av 2014.
Läs merrisk för utrikes födda
Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i
Läs mer60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika
60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika Enligt SCBs Arbetskraftsundersökningar (Aku) var den genomsnittliga faktiskt arbetade tiden bland anställda 30,4 timmar per vecka
Läs merTill soliga, regniga och äldre dagar
RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen
Läs merDiagram 1 Förväntad livslängd vid 65 års ålder vid två prognostillfällen, och 2015 samt utfallet årligen till och med 2016
I denna PM beskrivs det Pensionsmyndigheten benämner Alternativ Pensionsålder. Alternativ pensionsålder ger en fingervisning om hur länge det är nödvändigt att arbeta för att kompensera för livslängdsökningens
Läs merNöjdkundundersökning
Sammanfattande resultat från Nöjdkundundersökning Privatkunder & Arbetsgivare 2016 Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org
Läs merDe äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län i september månad 2015 Arbetslöshet fortsätter öka i mellersta Halland Kungsbacka har fortfarande
Läs mer23 Allmänhetens attityder till KFM
23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer
Läs mermaj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona
maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna
Läs merTranås kommun Medarbetarundersökning 2015
Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning
Läs merHur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv
1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell
Läs merMER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Fått arbete Under december påbörjade 550 1 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av arbete, det vill
Läs mer2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09
2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till
Läs merAttitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun
Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915
Läs merUndersökning om Stureplanerna
Undersökning om Stureplanerna 18 september 2017 Johan Orbe Om undersökningen Undersökningen genomfördes under perioden 8-15 september 2017 i Sifos webbpanel. Totalt tillfrågades 1003 personer boende i
Läs merAnställda i staten synen på pension och information
Anställda i staten synen på pension och information FÖRORD Pensioner är på flera sätt ett aktuellt ämne. Många funderar på när man skulle vilja pensionera sig och vad olika val kan betyda för privatekonomin.
Läs merAttityder till skattesystemet och skattemyndigheten
207 11 Attityder till skattesystemet och skattemyndigheten 11.1 Inledning Riksskatteverket, RSV, har sedan mitten av 1980-talet genomfört stora enkätundersökningar riktade till allmänheten om deras inställning
Läs merSvenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift
Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna
Läs merCOACHING - SAMMANFATTNING
. COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling
Läs merArbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2016 Fått arbete I december fick 842 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.
Läs merKultur Skåne Bibliotek, bildning och media
Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merMålgruppsutvärdering
Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of
Läs merAndra AP-fondens Kvinnoindex 2014 - Sammanfattning
Andra AP-fondens index över andel kvinnor i börsbolagen: styrelser, ledningar och anställda En studie genomförd av Nordic Investor Services i maj 14 Andra AP-fondens Kvinnoindex 14 - Sammanfattning Andelen
Läs merVad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?
Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik
Läs merMer tillåtande attityd till alkohol
IQ RAPPORT 2017:1 IQs ALKOHOLINDEX 2016 Mer tillåtande attityd till alkohol men unga går mot strömmen Innehåll 1. Förord 2. Sammanfattning 3. Alkoholindex mer tillåtande attityd till alkohol 6. Ungas attityd
Läs mer4 Fritidsaktiviteter i översikt
Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med
Läs mers SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN
Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende
Läs merArbetsmiljöundersökning
Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat
Läs merArbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid
Läs mer2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03
2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor
Läs mer2015:3. Jobbhälsobarometern. Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016.
2015:3 Jobbhälsobarometern Det är stor risk att det inte kommer bli någon förbättring i hälsoläget på svensk arbetsmarknad 2016. Delrapport 2015:3 Sveriges Företagshälsor 2016-02-03 2 Innehåll Innehåll...
Läs mer8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet
8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe
Läs merUngas attityder till företagande
Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merKapitel 3 - Pensionspreferenser och arbets- villkor bland den äldre arbetskraften i Sverige
Äldres levnadsförhållanden Pensionspreferenser Kapitel 3 - Pensionspreferenser och arbets- villkor bland den äldre arbetskraften i Sverige Av Mikael Stattin En majoritet av den äldre svenska arbetskraften
Läs mer3 Gäldenärernas attityder till KFM
3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen
Läs merRegler som tillväxthinder i små och medelstora företag
Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar
Läs merKunskapsmätning 2012. Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet. Arbetsrapport 2013-1. Marcela Cohen Birman
Kunskapsmätning 2012 Kartläggning av pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet Marcela Cohen Birman Arbetsrapport 2013-1 2(7) 3(7) Innehåll 1 Kunskaper om det allmänna pensionssystemet...
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (17) Delredovisning. Opinioner 2011 MSB-51.1
MSB-. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap () Delredovisning Opinioner samhällsskydd och beredskap () Inledning Opinioner är en undersökning med lång historik. Frågeställningarna har rört allmänhetens
Läs merHushållet ska ha en digitalbox utan kort eller inbyggd i sin TV, de ska inte ha utgifter för några kommersiella kanaler.
Bakgrund och syfte Post- och telestyrelsen (PTS) har gett Sweco Strategy i uppdrag att genomföra en undersökning för att kartlägga hur stor andel av de svenska hushållen som enbart har så kallad fri-tv,
Läs merSannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen
Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen 1984-2003 - En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens
Läs merKrogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013
Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika
Läs mer2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna
2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna
Läs merVarannan svensk är nära sitt drömjobb
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra
Läs merSkyttarna ser positivt på damklassen
Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle
Läs mer