2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

Transkript

1 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder dröjer om viljan får bestämma... 6 Färre som vill jobba efter att ha fyllt 65 år... 7 En eller fler sjukdagar minskar viljan att arbeta efter 65 år när man passerat Kommunanställda vill inte jobba efter Högre utbildning sporrar till ett längre yrkesliv Kvinnor inte så intresserade av förvärvsarbete efter Den som känt psykiskt obehag drar sig för att arbeta efter 65 år Att få chefa verkar intressant även efter 65 år

3 Sammanfattning Viljan att arbeta efter 65 år tenderar att minska. Det är dessutom stora skillnader i viljan att arbeta efter 65 års ålder beroende på om man varit sjuk eller inte, känt psykiskt obehag att gå till jobbet vilken sektor man arbetar i och så vidare. Trenden är negativ färre som kan tänka sig arbeta efter 65 års ålder. De som varit frånvarande på grund av sjukdom en eller flera dagar det senaste året är klart mindre villiga att arbeta efter 65 år. De kommunanställda är mindre villiga att tjäna kommunen efter de fyllt 65 år jämfört statligt och privat anställda. Högskole- och universitetsutbildade är betydligt mer intresserade av att arbeta efter 65 års ålder jämfört med de som bara har grundskola eller gymnasium som högsta utbildning. Kvinnor klart mindre intresserade av förvärvsarbete efter 65 års ålder jämfört med män. Chefer vill gärna fortsätta arbeta efter 65 års ålder. De som känt psykiskt obehag att gå till jobbet drar sig för att arbeta efter 65 års ålder. Det finns också tidigare rapporter från Jobbhälsobarometern för Dessa kan laddas ned från 3

4 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen, har fram till 2013 byggt på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher med mera samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Sveriges största årliga arbetsmiljöundersökning Jobbhälsobarometern för 2014 skiljer sig från tidigare år ( ) i två avseenden. Tidigare år har alla data insamlats genom telefonintervjuer. Det har varit till fördel för svarsfrekvensen men succesivt till ökande nackdel för representativitet. En förutsättning för att genomföra en telefonundersökning är att det finns ett telefonnummer kopplat till en individ. En ökande trend är att det är allt fler som inte äger ett eget telefonabonnemang. Sannolikt gäller det framför allt den yngre generationen som ofta nöjer sig med en mobil. I varierande utsträckning är detta mobila telefonabonnemang ägt av arbetsgivaren. Vår bedömning har varit att detta gäller för en tilltagande del av de yngre men långt ifrån alla yngre på arbetsmarknaden. Vi tror också att den äldre generationen, vars arbetsgivare står för mobilabonnemang har kvar sin fasta hemtelefon i allt väsentligt. Slutsatsen är alltså att vi genom enbart telefonintervjuer missar de som har arbetsgivare som betalar abonnemanget och som inte har ett eget privat abonnemang - fast eller mobilt. Vi kallar dem ETM (Endast TjänsteMobil). Det är inte osannolikt att denna grupp i många avseenden kan tänkas vara mer tillfreds med sitt arbete jämfört med övriga. Detta är huvudskälet till att vi för 2014 har valt att inhämta data postalt. I samband med det har vi också kraftigt utökat antalet respondenter från ca till drygt personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera (Den officiella AKU/AMU-undersökningen genomförs vartannat år.) Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern med tidigare år måste man dock ha denna metodförändring som vi infört 2014 i minnet. Totalt har personer besvarat enkäten efter ett utskick till totalt personer. I denna rapport redovisas huvudsakligen den äldsta åldersgruppens - 55 till 65 år - inställning till arbete efter 65 års ålder. Denna åldersgrupp utgjorde personer av de totalt respondenterna. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex när det gäller datainsamling till Jobbhälsobarometern. 4

5 Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Vi verkar för att säkerställa en god kvalitet hos landets företagshälsor. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor Tel: E-post: 5

6 Höjd pensionsålder dröjer om viljan får bestämma 60% 20% 0% Andelen anställda som inte kan tänka sig att arbeta alls efter uppnådd pensionsålder - 65 år 31% 38% 48% 46% - 30 år och äldre Diagram 1: Andelen anställda i olika åldergrupper som inte kan tänka sig arbeta efter 65 år uppdelat på olika ålderskategorier. I åldersgruppen 41 år upp till 65 år är det nästan hälften, procent som inte kan tänka sig jobba efter 65 år. Bland de yngre åldergrupperna de som har längst till pensionsåldern är tanken på att jobba även efter 65 inte lika negativ. Det dröjer alltså ett par decennier tills vi kan vänta oss en mer markant höjning av pensionsåldern - om nu dagens förväntningar står sig. Den exakta frågan som de respondenterna fick besvara var Kan du tänka dig att efter uppnått pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form? och med svarsalternativen Ja heltid, Ja deltid, Nej, Vet ej. 6

7 Färre som vill jobba efter att ha fyllt 65 år Andelen anställda som inte kan tänka sig att arbeta alls efter uppnådd pensionsålder - 65 år 45% 35% 43% 42% 46% Diagram 2: Andelen anställda som inte kan tänka sig arbeta efter 65 år uppdelat på år. Diagrammet redovisar andelen anställda i landet i åldergruppen år som inte kan tänka sig arbeta efter att ha fyllt 65 år. Här framgår att det är fler 2014 jämfört med både 2012 och 2013 som inte kan tänka sig arbeta efter att ha fyllt 65 år. Skillnaden på fyra procentenheter mellan 2013 och 2014 kan tyckas liten men är statistiskt säkerställd och motsvarar närmare personer. Observera att diagrammet här ovan liksom samtliga efterföljande diagram redovisar andel bland den äldsta åldergruppen från och med 55 år till 65 år. Av de respondenterna i hela Jobbhälsobarometern är det personer som uppnått den aktningsvärda åldern av 55 år. I diagrammet här ovan redovisar vi alltså andel bland åringarna som INTE kan tänka sig arbeta efter 65 års ålder. De fortsatta diagrammen i denna rapport redovisar det omvända andel som kan tänka sig arbeta efter 65 års ålder uppdelat på hel- eller deltid. 7

8 En eller fler sjukdagar minskar viljan att arbeta efter 65 år när man passerat 55 60% Kan du tänka dig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form? 35% deltid 20% 33% 33% 22% 29% 19% heltid 0% 22% 11% 9% 12% 0 dagar 1-3 dagar 4-14 dagar dagar 4% dagar 8% 91 < Diagram 3: Andel anställda 55 år och äldre - uppdelade efter antal sjukdagar senaste året - som kan tänka sig att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder, 65 år. Diagrammet visar hur stor andel som kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 år uppdelat på hur många sjukdagar man uppgav att man haft det senaste året. Urvalet även här är åldersgruppen år. Bland de helårsfriska de som inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste året - är det hela 57 procent som kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 år. Denna andel minskar påtagligt ju mer sjukdagar man haft. Bland de som haft minst 3 månaders sjukfrånvaro senaste året (och är i åldern 55 till 65 år) är det bara 27 % som kan tänkas arbete efter 65 år ålder. 8

9 Kommunanställda vill inte jobba efter 65 60% Kan du tänka dig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form? 20% 36% 32% 34% 27% deltid heltid 0% 15% 18% 11% 14% Privat sektor Statlig sektor Landsting Kommun Diagram 4: Andel anställda 55 år och äldre - uppdelade efter sektorer - som kan tänka sig att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder, 65 år. Viljan att arbeta efter 65 år lägst i kommunerna. Diagrammet visar hur stor andel i åldergruppen år som kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 år uppdelat på olika sektorer. Bland anställda inom statlig och privat sektor är det hälften som kan tänka sig arbeta efter 65 år. Som framgår är intresset att gå till jobbet efter 65 år minst bland de kommunanställda. Här är det bara ca 40 procent som kan tänka sig ett liv efter 65 år i kommunens tjänst. 9

10 Högre utbildning sporrar till ett längre yrkesliv Kan du tänka dig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form? 60% deltid 20% 29% 28% 33% 37% heltid 0% 11% 11% 14% Grundskola Gymnasie utbildning Eftergymnasial utb (yrkesutb) 19% Universitets-/ högskoleutb Diagram 5: Andel anställda 55 år och äldre - uppdelade efter utbildning- som kan tänka sig att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder, 65 år. Diagrammet visar hur stor andel i åldergruppen år som kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 år uppdelat på vilken utbildning man har. Anställda med en akademisk utbildning är betydligt piggare på att arbeta efter 65 år jämfört med de med kortare utbildning. Hela 56 procent av de universitets- eller högskoleutbildade kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 års ålder. Motsvarande andel för de med grundskola eller gymnasieutbildning som högsta utbildning är bara ca 40 procent. 10

11 Kvinnor inte så intresserade av förvärvsarbete efter 65 70% 60% 20% 0% Kan du tänka dig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form? 31% Kvinnor 34% 19% Diagrammet visar hur stor andel av männen respektive kvinnorna i åldergruppen år som kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 års ålder. Med arbete i detta sammanhang menas förvärvsarbete. Män deltid heltid Diagram 6: Andel anställda 55 år och äldre - uppdelade efter kön- som kan tänka sig att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder, 65 år. Av diagrammet framgår att drygt 40 procent av kvinnorna kan tänka sig arbeta efter 65 års ålder. Motsvarande andel för männen är 53 procent. Männen är dessutom betydligt mer intresserade av att arbeta heltid jämfört med kvinnorna. 11

12 Den som känt psykiskt obehag drar sig för att arbeta efter 65 år 60% 20% Kan du tänka dig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form? 28% 35% deltid heltid 0% 8% Ja Har känt psykiskt obehag att gå till jobbet 17% Diagram 6: Andel anställda 55 år och äldre - uppdelat på om man känt psykiskt obehag att gå till jobbet eller inte - som kan tänka sig att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder, 65 år. Nej Diagrammet visar hur stor andel i åldergruppen år som kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 år uppdelat på om man känt psykiskt obehag att gå till jobbet eller inte. Bland anställda som känt psykiskt obehag att gå till jobbet är det bara 36 procent som kan tänkas sig arbeta efter 65 år. Motsvarande andel för de som inte upplevt psykiskt obehag i relation till jobbet är 52 procent. Observera att det bara är åldersgruppen 55 år till 65 år som redovisas. Vi vet av andra delar från Jobbhälsobarometern att det är en klart större andel av de yngre åldergrupperna som känt psykiskt obehag att gå till jobbet jämfört med den äldsta åldergruppen. 12

13 Att få chefa verkar intressant även efter 65 år Kan du tänka dig att efter uppnådd pensionsålder - 65 år - fortsätta att arbeta i någon form? 70% 60% 20% 0% 36% 25% Chefer 32% 13% Anställda utan chefsansvar deltid heltid Diagram 7: Andel anställda 55 år och äldre - uppdelat på om man har chefsansvar eller inte - som kan tänka sig att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder, 65 år. Diagrammet visar hur stor andel i åldergruppen år som kan tänka sig arbeta hel- eller deltid efter 65 år uppdelat på om man har chefsansvar eller inte. Av diagrammet framgår att över 60 procent av de med chefsansvar kan tänka sig arbeta efter 65 år. Motsvarande andel bland de utan ledningsansvar är bara 45 procent. Att få bestämma verkar kul 13

14 14 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor