2016:1. Jobbhälsobarometern

Transkript

1 2016:1 Jobbhälsobarometern Var femte anställd, personer, i Sverige känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet några gånger i månaden eller flera gånger varje vecka. Delrapport 2016:1 Sveriges Företagshälsor

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 All time LOW aldrig har vi haft så få helårsfriska i den yngre svenska arbetskraften... 6 Unga män och kvinnor sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män... 7 Oftare sjukt i offentlig sektor jämfört med privat... 8 Psykiskt obehag i jobbet allt vanligare särskilt bland de yngre... 9 Leder obehagskänslor inför att gå till arbetet till psykisk ohälsa? Närmare känner psykiskt obehag inför jobbet Psykiskt obehag på jobbet dubbelt upp för yngre kvinnor jämfört med äldre män Att känna psykiskt obehag inför jobbet är vanligt bland de sjuka men ovanligt bland friska Sömnlöst bland de som känt psykiska obehag inför jobbet Psykiskt obehag på grund av jobbet vanligast inom offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Anställda som känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet möter också mobbning och trakasserier i större utsträckning Att känna psykiskt obehag inför jobbet går hand i hand med bristande möjligheter att påverka arbetsuppgifterna Arbetet påverkar hälsan negativt för de som känner psykiskt obehag att gå till jobbet Att kunna påverka brister i arbetsmiljön verkar positivt för den psykiska hälsan hos anställda Att trivas med arbetskamraterna ger större chans till psykisk hälsa Att känna psykiskt obehag inför jobbet ger ingen bra balans mellan jobb och privatliv Dålig goodwill för arbetsgivare med anställda som känner psykiskt obehag inför jobbet

3 Sammanfattning Denna rapport fokuserar på olika frågeställningar och bakgrundsvariabler kring psykisk ohälsa i arbetslivet I årets jobbhälsobarometer ser vi en fortsatt minskning av andelen helårsfriska. I den yngsta åldersgruppen, de i åldern 20 till 31 år, har vi aldrig tidigare uppmätt lägre andel helårsfriska var 36 procent helårsfriska i åldersgruppen 20 till 31 år. Tio år senare, 2016, hade andelen helårsfriska i denna åldersgrupp minskat till 21 procent. Undersökningen visar också att i likhet med tidigare år så är det de yngre som oftare sjukanmäler sig jämfört med sina äldre kollegor. Unga män såväl som kvinnor, de i åldern 20 till 31 år, sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män, de över 55 år. Vi ser också att nästan 20 procent uppger att de minst några gånger i månaden känner psykiska obehag inför att gå till jobbet, det motsvarar ca personer på hela arbetsmarknaden. Av rapporten framgår vidare att de som har varit frånvarande mycket på grund av egen sjukdom också känt psykiskt obehag av att gå till jobbet i betydligt större utsträckning än de som inte varit frånvarande. Det är exempelvis bara fyra procent av de som varit helårsfriska som känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka. Motsvarande andel för de som varit frånvarande mer än 90 dagar är hela 34 procent, dvs det är mer än 8 gånger vanligare för långtidssjuka att ha känt psykiskt obehag av att gå till jobbet. Kvinnor är oftare frånvarande på grund av sjukdom jämfört med männen i alla sektorer, sjukast är det dock i landstingen som uppvisar den lägsta andelen helårsfriska såväl män som kvinnor jämfört med övriga sektorer. Störst risk för att känna psykiskt obehag av att gå till jobbet är det inom offentlig förvaltning, skola, vård och omsorg. Vi ser att de, som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet, också i betydligt större utsträckning inte har möjlighet att påverka arbetsuppgifternas utformning eller brister i arbetsmiljön. De trivs också i mindre utsträckning med sina arbetskamrater och kollegor och har ingen bra balans mellan arbete och fritid. Psykiska obehag bland anställda ger dessutom dålig goodwill till arbetsgivare. Av undersökningen framgår att de som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet heller inte rekommenderar andra att söka jobb sin organisation. 3

4 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen, bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser av hur arbetsmiljö, hälsa och medarbetartrivsel utvecklas bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher med mera, samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Jobbhälsobarometern har för åren byggt på telefonintervjuer. Det har varit till fördel för svarsfrekvensen men succesivt till ökande nackdel för representativitet. En förutsättning för att genomföra en telefonundersökning är att det finns ett telefonnummer kopplat till en individ. Allt fler väljer att enbart ha mobilabonnemang. I de fall det är kontantabonnemang eller att arbetsgivaren äger mobilabonnemanget så saknas oftast en koppling mellan individ och telefonnummer. Slutsatsen är alltså att vi genom enbart telefonintervjuer missar de som har arbetsgivare som betalar abonnemanget och/eller har kontantabonnemang och som inte har ett eget privat abonnemang - fast eller mobilt. Jobbhälsobarometern är landets största nationella årliga undersökning Detta är huvudskälet till att vi från 2014 har valt att också inhämta data via postala och elektroniska utskick. I samband med det har vi även kraftigt utökat antalet respondenter från ca till ca personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera (Den officiella AKU/AMU-undersökningen genomförs vartannat år.) Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna metodförändring som vi infört 2014 i minnet. Man kan inte bortse från att svaren kan påverkas av om datainsamlingen sker genom telefonintervju eller framför en dataskärm eller smartphone. Något om redovisningsprinciper Jobbhälsobarometern består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (10-skals frågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett tydligare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = Instämmer helt och 1= instämmer inte alls 4

5 kategoriserar vi som Instämmer medan värden 1-4 kategoriseras som Instämmer inte. Motsvarande sker vad gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Tiotusen anställda ger svar på tal För 2016 har totalt respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett totalt representativt urval på ca personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen år samt med en årsinkomst över kr (minst halvtid). Ungefär 60 procent har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande ca 40 procent genom telefonintervjuer. Genom att Jobbhälsobarometern nu omfattar ca personer kan vi också göra fler nedbrytningar på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner, inkomst, utbildning, sjukdagar etc. Denna rapport fokuserar på olika frågeställningar och bakgrundsvariabler kring psykisk ohälsa i arbetslivet Av totalt respondenter har 99 procent eller besvarat frågan om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet upplevt psykiskt obehag att också gå till jobbet. Här har 713 respondenter (7,3 procent) uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till arbetet flera gånger varje vecka. Detta är statistiskt signifikant ner till +/- 0,5 procentenheter. När vi sedan i olika diagram redovisar hur dessa 7,3 procent också upplever andra frågeställningar i relation till arbetet minskar naturligtvis den statistiska säkerheten. En tumregel kan vara att skillnader bör ligga på mellan 2,5-4 procentenheter för att vara statistiskt säkerställda (på en 95-% signifikansnivå). Det hindrar dock inte att även mindre skillnader kan vara väl så intressanta. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex och LMH Partner när det gäller datainsamling till och bearbetning av Jobbhälsobarometern. Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Vi verkar för att säkerställa en god kvalitet hos landets företagshälsor. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor Telefon direkt: E-post: peter.munck@foretagshalsor.se 5

6 All time LOW aldrig har vi haft så få helårsfriska i den yngre svenska arbetskraften Utveckling av andel helårsfriska senaste 12 månaderna åren 2007 till 2016 i olika åldersgrupper < Diagram1. Utveckling av andelen personer i olika åldersgrupper respektive år som uppgett att de inte haft en enda sjukdag (helårsfrisk) senaste 12-månadersperioden. -30 Med helårsfrisk menas de som inte haft en enda sjukdag senaste 12 månaderna. En av de viktigaste effekterna av att mäta hur många friska det är i en grupp, ett företag eller inom en sektor är att uppmärksamheten flyttas från sjukdom och sjukfrånvaro till hälsa och närvaro. Vår erfarenhet inom företagshälsovården är att även hälsa är smittsam inte bara sjukdomar. När arbetskamraten mår bra, mår man själv bättre. Av diagrammet framgår att den övergripande trenden sedan Jobbhälsobarometern infördes 2007 har varit negativ, dvs allt färre helårsfriska. Det framgår också tydligt att den äldre arbetskraften i mindre utsträckning är sjukfrånvarande jämfört med de unga uppger endast 21 procent av arbetskraften 20 till 30 år att de inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste 12 månaderna. Det är den lägsta andelen sedan Jobbhälsobarometern infördes. 6

7 Unga män och kvinnor sjukanmäler sig dubbelt så ofta som äldre män Andel helårsfriska de senaste 12 månaderna uppdelat på kön och åldersgrupp. 5 45% 4 27% 38% 31% 36% Män 21% 21% 22% Kvinnor max 30 år år år 55 och äldre Diagram 2: Andel kvinnor respektive män i olika åldersgrupper som varit helårsfriska. Med helårsfrisk menas de som inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste 12-månadersperioden. Av diagrammet framgår att endast 21 procent av de som är 30 år eller yngre har varit helårsfriska senaste året. Vi ser också att det inte är någon skillnad mellan könen i den yngsta åldersgruppen. Bland de äldre männen, de som fyllt 55 år, är det hela 45 procent som varit helårsfriska mer än dubbelt så vanligt som bland de yngre. Vi ser också att skillnaderna mellan könen, vad avser hur stor andel som är helårsfrisk, ökar med stigande ålder. 7

8 Oftare sjukt i offentlig sektor jämfört med privat Andel helårsfriska män och kvinnor de senaste 12 månaderna uppdelat på sektor. 4 37% 33% 35% 28% 31% 33% 29% 24% Män Kvinnor Privat sektor Statlig sektor Landsting Kommun Diagram 3. Andelen män och kvinnor som varit helårsfriska den senaste 12-månadersperioden uppdelat på sektor. Med helårsfrisk menas de som inte haft en enda sjukfrånvarodag senaste 12- månadersperioden. Diagrammet redovisar andelen helårsfriska män och kvinnor uppdelat på olika sektorer. I privat sektor har 37 procent av männen och 33 procent av kvinnorna varit helårsfriska senaste 12-månadersperioden. Av redovisningen framgår att anställda i privat sektor i större utsträckning är helårsfriska jämfört med de offentliganställda. Lägst andel helårsfriska återfinns inom landstingen Av diagrammet framgår också att kvinnor i mindre utsträckning är helårsfriska än sina manliga kollegor och att detta gäller oavsett sektor. 8

9 Psykiskt obehag i jobbet allt vanligare särskilt bland de yngre Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet åren 2010 till år och äldre Diagram 4: Andel anställda i olika åldersgrupper som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Obs! Ökningen 2015 jämfört med 2014 förklaras åtminstone delvis av ändrade svarsalternativ. Av diagrammet framgår att andelen anställda som på grund av arbetet upplevt psykiskt obehag av att gå till jobbet ökade kraftigt under Denna ökning var särskilt markant för den yngre delen av arbetskraften. Vi ser också att denna höga andel låg kvar 2014 eller till och med ökade ytterligare. Det är huvudorsaken till att vi från och med 2015 har förändrat svarsalternativen. Fram till och med 2014 fanns tre svarsalternativ: ja, nej samt vet ej. Från och med 2015 har ja-alternativet delats upp i tre olika intervall; (a) ja flera ggr varje vecka, (b) ja några ggr per månad och (c) ja några ggr per år. Denna förändring av svarsalternativen gör att den ökning vi ser i diagrammet för 2015 sannolik i huvudsak beror på just ändrade svarsalternativ. Inga andra data i Jobbhälsobarometern pekar på några större förändringar av den psykiska ohälsan mellan åren 2014 och Den kraftiga ökningen av upplevda psykiska obehag inför jobbet som skedde 2013 framförallt för den yngre åldersgruppen kvarstår och har till och med ökat

10 Leder obehagskänslor inför att gå till arbetet till psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa kan orsakas av faktorer både i och utanför arbetet. Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för ett samband mellan faktorer i arbetsmiljön och psykisk ohälsa. Det är dock ofta svårt eller till och med omöjligt att särskilja olika faktorers inverkan. Olika faktorer kan ge upphov till samma typ av besvär till exempel depression. Samma faktor kan också ge upphov till olika slags besvär såsom ångest hos vissa och depression eller stressreaktion hos andra. Dessutom påverkar problem i arbetet funktionen i privatlivet och vice versa. En av frågorna i Jobbhälsobarometern handlar om huruvida jag på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet och i så fall hur ofta jag känt sådant obehag. I denna rapport visar vi på sambandet mellan sådana obehagskänslor inför arbetet och ohälsa i olika avseenden. Vi visar också på samband mellan arbetsmiljö, organisation, påverkansmöjligheter, organisationens varumärke som arbetsgivare etc å ena sidan och upplevelse av psykiskt obehag å andra sidan. Vi kan visa på samband men inte vad som orsakar det ena eller andra. Begreppet arbetsrelaterad innefattar såväl att arbetet både kan orsaka och påverka psykisk ohälsa samt att psykisk ohälsa kan påverka både arbetsförmåga och arbetsförhållandena. 10

11 Närmare känner psykiskt obehag inför jobbet Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Ja, flera gånger varje vecka; 7,3% Nej; 53,4% Ja, några gånger i månaden; 13,2% Ja, några enstaka gånger per år; 26,1% Diagram 5. Redovisning av hur stor andel av landets anställda som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet och om så är fallet i vilken utsträckning man känt sådant obehag. Fyra svarsalternativ (jämte vet ej); - Ja flera gånger varje vecka - Ja några gånger i månaden - Ja några enstaka gånger per år - Nej Av diagrammet framgå att drygt 7,3 procent känt psykiskt obehag på grund av arbetet att gå till jobbet flera gånger varje vecka. Ytterligare 13,2 procent upplever samma obehag några gånger i månaden. Det är sammanlagd drygt 20 procent var femte anställd. Det motsvarar på hela den svenska arbetsmarknaden närmare personer som alltså känt psykiskt obehag att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. De 7,3 procent som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka motsvarar på hela arbetsmarknaden drygt personer. 11

12 Psykiskt obehag på jobbet dubbelt upp för yngre kvinnor jämfört med äldre män Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet några gånger i månaden eller oftare. 27% 25% 23% 23% 23% 21% 19% 21% 15% 14% Kvinnor Män 5% max 30 år år år 55 och äldre Diagram 6. Redovisning av hur stor andel av landets anställda som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden uppdelat på ålder och kön. Av diagrammet framgår att ca 27 procent av kvinnor yngre än 31 år angett att de har känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller i varje fall några gånger per månad. Det är mer än dubbelt så vanligt jämfört med män 55 år eller äldre. Bland dessa är det knappt 14 procent som känt psykiskt obehag inför jobbet några gånger i månaden eller oftare. 12

13 Att känna psykiskt obehag inför jobbet är vanligt bland de sjuka men ovanligt bland friska Andel som känt psykiskt obehag att gå till jobbet uppdelat på antal sjukfrånvarodagar senaste 12 månaderna % 25% 17% 34% 11% 8% 14% 4% 5% 7% 0 dagar 1-3 dagar 4-14 dagar dagar dagar 91 eller mer Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Diagram 7. Andel anställda som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger i månaden uppdelat på hur många sjukfrånvarodagar den anställde haft. Diagrammet visar hur stor andel och hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet uppdelat på antal sjukdagar som den anställde haft de senaste 12 månaderna. Bland de helårsfriska (0 sjukdagar) är det bara 4 procent som på grund av arbetet har känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka (blå del av stapeln). Motsvarande andel bland de som varit sjukfrånvarande 91 dagar eller mer är hela 34 procent. Mönstret är detsamma om vi slår samman de som upplevt psykiskt obehag flera gånger varje vecka (blå del av stapeln) med de som upplevt samma obehag några gånger i månaden (ljus del av stapeln). Bland de helårsfriska (0 sjukdagar) är det 12 procent som upplevt psykiskt obehag några gånger varje månad eller oftare. Motsvarande andel bland de med minst 91 dagars sjukfrånvaro är hela 56 procent. 13

14 Sömnlöst bland de som känt psykiska obehag inför jobbet Andel anställda som på grund av arbetet haft problem att sova % Ja, flera gånger varje vecka 32% 9% Ja, några gånger i månaden 12% 5% Ja, några enstaka gånger per år 2% 1% Nej Ja, någon gång per vecka Ja, dagligen Har du, och i så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 8. Andel av landets anställda som uppger att man dagligen (blå stapeldel) eller någon gång per vecka (ljusstapeldel) har problem att sova uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag inför jobbet. Av diagrammet framgår att nästan hela 70 procent ( procent) av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka också har problem att sova någon gång varje vecka. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är bara ca 6 procent (5 + 1 procent). 14

15 Psykiskt obehag på grund av jobbet vanligast inom offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg Har på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Offentlig förvaltning, försvar, socialförsäkring, socialtjän Utbildning 8% 16% 14% Vård o Omsorg 9% 15% Bygg- och anläggningsverksamhet 6% 16% Annan tjänste- och serviceverksamhet 12% Hela arbetsmarknaden 7% 13% Handel (inkl partihandl) och bilverkstäder Transport (person, post och gods) magasinering och service t Kultur, nöje, sport och fritid, turism 8% 7% 9% 13% 13% 12% Fordon/Teknik 7% 11% Annan tillverkning Informationsteknologi, Telekom, datakonsulter ovh liknande s Verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, FoU Verksamhet inom finans, (bank och försäkring) samt servicefö 5% 4% 3% 4% 13% 12% 12% 5% 15% 25% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Diagram 9. Andel av de anställda inom olika näringsgrenar som på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka (blå) eller några gånger i månaden (ljus). Av diagrammet framgår det är betydligt vanligare att på grund av arbetet känna psykiskt obehag av att gå till jobbet inom offentlig förvaltning, skola, vård och omsorg jämfört med verksamheter inom ekonomi, finans, försäkring, juridik etc. Närmare 24 procent av de anställda inom offentlig förvaltning, utbildning, vård och omsorg har på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet flera gånger varje vecka eller några gånger varje månad. Motsvarande andel bland bank- och försäkringsanställda är ca 14 procent. 15

16 Anställda som känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet möter också mobbning och trakasserier i större utsträckning Andel som instämmer i att det förekommer trakasserier eller mobbning på arbetet uppdelat på förekomst av psykiskt obehag av att gå till jobbet. 4 35% 25% 15% 5% 34% 24% 14% 9% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 10. Andel av landets anställda som uppgett att man själv eller någon kollega blivit utsatt för trakasserier eller mobbning på arbetet senaste året uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Av diagrammet framgår att ju oftare man på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet desto vanligare är det att man också instämmer i att man själv eller någon kollega blivit utsatt för trakasserier eller mobbning. Bland de som uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka är det hela 34 procent som också anger att de själva eller någon kollega blivit utsatt för trakasserier eller mobbning. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är endast 9 procent. 16

17 Att känna psykiskt obehag inför jobbet går hand i hand med bristande möjligheter att påverka arbetsuppgifterna Andel anställda som är missnöjda med möjligheterna att ta eget ansvar för arbetet uppdelat på förekomst av psykiskt obehag. 45% 4 35% 25% 42% 15% 23% 5% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år 4% Nej Har du, och i så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 11. Andelen anställda som inte är nöjda med möjligheterna att ta ansvar för sina arbetsuppgifters utformning uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag inför att gå till jobbet. Av diagrammet framgår att 42 procent av de som uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka också uppgett att de inte är nöjda med möjligheterna att ta ansvar för arbetsuppgifternas utformning. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är endast 4 procent. 17

18 Arbetet påverkar hälsan negativt för de som känner psykiskt obehag att gå till jobbet Andel som anser att nuvarande arbete påverkar hälsan negativt under de närmaste två åren % Ja, flera gånger varje vecka 27% Ja, några gånger i månaden 11% Ja, några enstaka gånger per år 4% Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 12. Andel anställda som anser att nuvarande arbete påverkar hälsan negativt uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet. Diagrammet visar hur stor andel av landets anställda som uppgett att arbetet påverkar hälsan negativt uppdelat på om och i så fall hur mycket man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbat. Av diagrammet framgår att hela 57 procent över hälften - av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka också anger att arbetet kommer att påverka hälsan negativt de kommande åren. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är endast 4 procent. 18

19 Att kunna påverka brister i arbetsmiljön verkar positivt för den psykiska hälsan hos anställda Andel som anser att man på ett bra sätt kan påverka brister i arbetsmiljön i relation till att känna psykiskt obehag inför jobbet % 14% 28% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 13. Andel av landets anställda som tycker man på ett bra sätt kan påverka fysiska och psykiska brister i arbetsmiljön uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Av diagrammet framgår att ju oftare man känt psykiskt obehag av att gå till jobbet desto sämre upplever man möjligheterna att påverka brister i arbetsmiljön. Vi ser att endast 10 procent av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka tycker att de på ett bra sätt kan påverka brister i arbetsmiljön. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är hela 53 procent. 19

20 Att trivas med arbetskamraterna ger större chans till psykisk hälsa Andel som trivs med sina arbetskamrater och kollegor i relation till psykiska obehag inför att gå till jobbet % 6 37% 43% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 14. Andel av landets anställda som uppgett att man trivs med sina arbetskamrater uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet känt psykiskt obehag inför att gå till jobbet. Diagrammet visar att de som på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet i mindre utsträckning trivs med sina arbetskamrater och kollegor. Av diagrammet framgår att bara 37 procent av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka trivs med sina arbetskamrater och kollegor. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är mer än dubbelt så hög, 78 procent. 20

21 Att känna psykiskt obehag inför jobbet ger ingen bra balans mellan jobb och privatliv Andel som tycker balansen arbete - fritid är bra i relation till hur ofta man känt psykiskt obehag inför jobbet % 7% Ja, flera gånger varje vecka 15% Ja, några gånger i månaden 28% Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 15. Andel av landets anställda som tycker att det är bra balans mellan arbetet och privatlivet uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Anställda som inte känt psykiskt obehag inför jobbet instämmer i större utsträckning i att det är bra balans mellan arbete och fritid jämfört med de som känt psykiskt obehag. Av diagrammet framgår att endast 7 procent av de som uppgett att de på grund av arbetet känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka tycker att det är bra balans mellan arbetet och privatlivet. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är hela 58 procent. 21

22 Dålig goodwill för arbetsgivare med anställda som känner psykiskt obehag inför jobbet Andel som rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation i relation till hur ofta man känt psykiskt obehag inför jobbet % 42% 15% 21% Ja, flera gånger varje vecka Ja, några gånger i månaden Ja, några enstaka gånger per år Nej Har du, och I så fall hur ofta, på grund av arbetet känt psykiskt obehag att gå till jobbet? Diagram 16. Andel av landets anställda som uppger att de rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation uppdelat på om och i så fall hur ofta man på grund av arbetet har känt psykiskt obehag inför jobbet. Diagrammet visar att ju oftare man upplevt psykiskt obehag inför jobbet desto mindre benägen är man att rekommendera andra att söka jobb i sin organisation. Av diagrammet framgår exempelvis att bara 15 procent av de som uppgett att de känt psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger varje vecka rekommenderar andra söka jobb i sin organisation. Motsvarande andel för de som aldrig upplevt psykiskt obehag inför att gå till jobbet är hela 64 procent. 22

23 23

24 24 Jobbhälsobarometern Delrapport 2016:1 Sveriges Företagshälsor