2015:2. Jobbhälsobarometern. Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare

Transkript

1 2015:2 Jobbhälsobarometern Vill du ha ett långsiktigt hållbart arbetsliv där du får prestera och må bra ska du bli jurist, ekonom eller forskare Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor

2 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 6 Frisk jurist och sjuk servitris?... 7 Dubbelt så många inom hotell, restaurang, nöje turism och kultur, jämfört med genomsnittet, tror inte de kan jobba kvar på grund av hälsoskäl Det gör ont i kroppen att arbeta inom hotell, restaurang, turism eller kultur En fjärde del av alla anställda kan inte påverka sin arbetsmiljö Hård styrning av arbetet inom transport och resetjänster I skolan hinner man inte göra läxan Kompetensen används inte på banken Störst upplevelse av meningslöshet inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur och mest meningsfullhet inom vård och omsorg Minst stöd i skolan och på banken Sämst arbetsgivarvarumärke inom bank, försäkring och finansverksamhet Tidig pension är räddningen för bankanställda

3 Sammanfattning I denna undersökning har vi valt att titta på upplevelsen av hälsa, arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö för hela den svenska arbetsmarknaden men också mellan olika näringsgrenar. Undersökningen visar att det är stora skillnader på svensk arbetsmarknad både i upplevelsen av den egna hälsan men också i viktiga arbetsmiljöfaktorer som vi vet påverkar hälsan. På hela den svenska arbetsmarknaden är det endast 32 procent som uppger att de inte har varit frånvarande från jobbet på grund av egen sjukdom under föregående år (=helårsfriska). 16 procent tror att deras arbete kommer att påverka deras hälsa negativt under de närmsta åren, och 8 procent tror att deras hälsa kommer att vara ett hinder för dom att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete i framtiden. Störst andel helårsfriska och bäst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen juridik, ekonomi, forskning och vetenskap. o 43 procent anger att de har varit helårsfriska o 7 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt o 2 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar. Minst andel helårsfriska och sämst framtida prognostiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen Hotell, restaurang, nöje, turism, kultur o 25 procent har angett att de varit helårsfriska o 25 procent tror att arbetet kommer att påverka hälsan negativt o 16 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete. Undersökningen visar också att 42 procent av arbetskraften har upplevt fysisk smärta några gånger per varje månad eller oftare på grund av arbetet och att 21 procent av arbetskraften kar känt psykiska obehagskänslor inför att gå till arbetet några gånger per månad eller oftare. Även här sticker ovan nämnda näringsgrenar ut. Undersökningen visar vidare att man är minst nöjd inom näringsgrenarna samt bank, försäkring och finansverksamhet med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska utföras. Inom näringsgrenarna utbildning samt bank, försäkring och finansverksamhet hinner minst andel med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid. Samtidigt som störst andel menar att det inte finns stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning. Vidare ser vi att 29 procent av de anställda inom näringsgrenen bank, försäkring och finansverksamhet och 28 procent inom transport och resetjänster inte känner att den egna kompetensen tas tillvara. Högst andel som inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation finns inom näringsgrenarna bank, försäkring och finansverksamhet samt hotell, restaurang, nöje, turism, kultur. Högst andel som planerar att pensionera sig innan 65 års ålder finns inom näringsgrenen bank, försäkring och finansverksamhet. 3

4 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern år som arbetar minst halvtid. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda och på arbetsplatser. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. Syftet med Jobbhälsobarometern är att visa på trender när det gäller hälsa och synen på arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher med mera samt att visa på samband mellan hälsa, sjukdagar och arbete. Jobbhälsobarometern har för åren byggt på telefonintervjuer. Det har varit till fördel för svarsfrekvensen men succesivt till ökande nackdel för representativitet. En förutsättning för att genomföra en telefonundersökning är att det finns ett telefonnummer kopplat till en individ. Allt fler väljer att enbart ha mobilabonnemang. I de fall det är kontantabonnemang eller att arbetsgivaren äger mobilabonnemanget så saknas oftast en koppling mellan individ och telefonnummer. Sannolikt gäller det framför allt den yngre generationen som ofta nöjer sig med en mobil. I varierande utsträckning är detta mobila telefonabonnemang ägt av arbetsgivaren. Slutsatsen är alltså att vi genom enbart telefonintervjuer missar de som har arbetsgivare som betalar abonnemanget och som inte har ett eget privat abonnemang - fast eller mobilt. Vi kallar dem ETM (Endast TjänsteMobil). Det är inte osannolikt att denna grupp i olika avseenden kan tänkas uppleva sina arbetsförhållanden mm annorlunda jämfört med dem vilka inte har tjänstetelefon. Detta är huvudskälet till att vi från 2014 har valt att också inhämta data via postala utskick. I samband med det har vi också kraftigt utökat antalet respondenter från ca till nu i år drygt personer. Detta gör Jobbhälsobarometern till landets största nationella representativa årliga undersökning om arbetsmiljö, hälsa, ohälsa, arbetsförhållanden med mera (Den officiella AKU/AMU-undersökningen genomförs vartannat år.) Vid jämförelser av data från Jobbhälsobarometern mellan olika år måste man dock ha denna metodförändring som vi infört 2014 i minnet. Man kan inte bortse från att svaren kan påverkas av om datainsamlingen sker genom telefonintervju eller framför en dataskärm eller smartphone. Något om redovisningsprinciper Jobbhälsobarometern består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, jobbhälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc. samt därutöver ett antal andra variabler. Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. 4

5 När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (10-skalsfrågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett klarare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = Instämmer helt och 1=instämmer inte alls kategoriserar vi som Instämmer medan värden 1-4 kategoriseras som Instämmer inte. Motsvarande sker vad gäller nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Över tiotusen anställda För 2015 har totalt respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsobarometern av ett totalt representativt urval på ca personer. Urvalet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgruppen år samt med en årsinkomst över kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, resterande hälft genom telefonintervjuer. Genom att Jobbhälsobarometern nu omfattar över personer kan vi också göra fler nedbrytningar på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner, inkomst, utbildning, sjukdagar etc. I denna rapport redovisar vi arbetshälsan i olika avseenden för hela arbetsmarknaden men uppdelad på olika näringsgrenar. Vi har dock valt att inte särredovisa de minsta näringsgrenarna. Av totala respondenter, har besvarat frågan om näringsgren på ett korrekt sätt. Närmare 800 av dessa tillhör näringsgrenar vilka är för små för att i detta sammanhang särredovisas. I redovisningen av Hela arbetsmarknaden ingår dock samtliga respondenter. Näringsgrenarna är mycket olika storleksmässigt vilket gör att skillnader bör ligga på mellan 2,5-7 procentenheter för att vara statistiskt säkerställda (på en 95-% signifikansnivå). Det hindrar dock inte att även mindre skillnader kan vara väl så intressanta. Sveriges Företagshälsor samarbetar med SKI, Svenskt Kvalitetsindex och LMH Partner när det gäller datainsamling till och bearbetning av Jobbhälsobarometern. 5

6 Om Sveriges Företagshälsor Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Vi verkar för att säkerställa en god kvalitet hos landets företagshälsor. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av närmare 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Kontakt för mer information Peter Munck af Rosenschöld, vd Sveriges Företagshälsor Telefon direkt: E-post: 6

7 Frisk jurist och sjuk servitris? Andel helårsfriska per näringsgren 37% 37% 35% 34% 34% 33% 32% 32% 32% 29% 27% Diagram1. Diagrammet visar andelen som inte varit frånvarande en enda dag på grund av egen sjukdom den senaste 12-månadersperioden bland de anställda inom olika sektorer. Totalt tillfrågades personer. Av diagrammet framgår att 43 procent av de anställda inom näringsgrenen juridik, ekonomi, forskning och vetenskap uppger att de inte har haft någon sjukdag den senaste 12-månadersperioden (=helårsfrisk). Motsvarande andel för anställda inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur är 25 procent. På hela arbetsmarknaden är det 32 procent som anger att de inte har haft en enda sjukdag under den senaste 12- månadersperioden. Det är nästan dubbelt så vanligt att träffa på en helårsfrisk person inom juridik, ekonomi, forskning och vetenskap som inom hotell, restaurang turism och kultur. 43% 7

8 Två av 10 känner obehag att gå till jobbet Känt psykiskt obehag att gå till jobbet 28% 27% 23% 23% 22% 21% 18% 17% 15% 12% 11% Diagram 2: Andel som på grund av arbetet känt psykiskt obehag inför jobbet några gånger per månad eller oftare. Av diagrammet framgår att 21 procent av befolkningen upplever ett psykiskt obehag av att gå till jobbet flera gånger i månaden. Inom juridik, ekonomi, forskning och vetenskap upplever bara 11 procent ett obehag några gånger per månad eller mer, medan hela 28 procent av de anställda inom näringsgrenen utbildning (från förskola till universitet) upplever samma sak. Det är alltså mer än dubbelt så vanligt att träffa på en anställd som upplevt psykiskt obehag att gå till arbetet inom skolan jämfört med juridik, ekonomi, forskning. 8

9 Många hotell- och restauranganställda riskerar hälsan i jobbet Arbetet kommer att påverka hälsan negativt Diagram 3. Diagrammet redovisar andelen anställda som anser att det nuvarande arbetet kommer att påverka hälsan negativt under de närmaste två åren. Av diagrammet framgår det att 25 procent av de anställda inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur uppger att de anser att det nuvarande arbetet kommer att påverka hälsan negativt. Motsvarande andel för anställda inom juridik, ekonomi, forskning och vetenskap är 7 procent. 16 procent av hela den arbetande befolkningen tror att arbetet kommer att påverka deras hälsa negativt de närmsta två åren. Bland de hotell och restauranganställda tror mer än dubbelt så många som genomsnittet på arbetsmarknaden att hälsan kommer att påverkas negativt av jobbet. 7% 23% 20% 18% 18% 18% 17% 16% 14% 14% 12% 12% 9

10 Dubbelt så många inom hotell, restaurang, nöje turism och kultur, jämfört med genomsnittet, tror inte de kan jobba kvar på grund av hälsoskäl Hälsan ett hinder för att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete 16% 12% 11% 11% 10% 9% 9% 8% 7% 6% 5% 3% 2% Diagram 4. Diagrammet visar andel i olika sektorer som tror att hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om två år. Av diagrammet framgår att 16 procent av de anställda inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur anger att de tror att hälsan kommer att vara ett hinder för att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete. Motsvarande andel för anställda inom juridik, ekonomi, forskning och vetenskap är 2 procent. 8 procent av alla som arbetar tror att hälsan kommer att vara ett hinder för kunna arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om två år. Jämfört med genomsnittet är det dubbelt så många inom hotell- och restaurangbranschen som tror att hälsan kommer att vara ett hinder att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete om två år. 10

11 Det gör ont i kroppen att arbeta inom hotell, restaurang, turism eller kultur Känt fysisk smärta på grund av jobbet 28% 24% 50% 49% 48% 47% 46% 44% 42% 40% 36% 36% Diagram 5. Diagrammet redovisar andelen anställda som på grund av jobbet känt fysisk smärta några gånger varje månad eller oftare. Av diagrammet framgår det att 57 procent av de anställda inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur känt fysisk smärta några gånger varje månad eller oftare. Motsvarande andel för anställda inom IT/Telekom inkl. stödtjänster är 24 procent. Ser vi på hela populationen så anger 42 procent av de svarande att de känt fysisk smärta några gånger varje månad eller oftare på grund av jobbet. 57% 60% 11

12 En fjärde del av alla anställda kan inte påverka sin arbetsmiljö Kan inte påverka fysiska eller psykiska brister i arbetsmiljön 28% 27% 24% 23% 23% 22% 22% 21% 19% 19% Diagram 6. Diagrammet visar andelen anställda som inte tycker att man på ett bra sätt kan påverka fysiska eller psykiska brister i arbetsmiljön. Av hela arbetsmarknaden anger 24 procent av respondenterna att de inte kan påverka fysiska och psykiska brister i arbetsmiljön på ett bra sätt. Av diagrammet framgår att 34 procent av de anställda inom näringsgrenen transport och resetjänster anger att de inte tycker att man på ett bra sätt kan påverka fysiska eller psykiska brister i arbetet. Motsvarande andel för anställda inom juridik, ekonomi, forskning och vetenskap är 19 procent. 34% 12

13 Hård styrning av arbetet inom transport och resetjänster Inte nöjd med möjligheten att påverka arbetsuppgifterna 24% 21% 18% 17% 17% 16% 16% 15% 14% 13% 13% 13% 11% Diagram 7. Diagrammet redovisar andelen anställda som inte är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras. Av diagrammet framgår att 24 procent av de anställda inom näringsgrenen transport och resetjänster uppger att de inte är nöjda med möjligheterna att påverka hur arbetsuppgifterna ska genomföras. Genomsnittet på hela arbetsmarknaden är 16 procent. Motsvarande andel för anställda inom juridik, ekonomi, forskning och vetenskap är 11 procent. 13

14 I skolan hinner man inte göra läxan Hinner inte med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid 37% 33% 32% 31% 31% 31% 29% 29% 28% 27% 27% Diagram 8. Diagrammet visar andelen som inte känner att man hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid. Av diagrammet framgår att 37 procent av de anställda inom näringsgrenen utbildning (från förskola till universitet) anger att de inte känner att man hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid. Motsvarande andel för anställda inom byggoch anläggningsverksamhet är 25 procent. Av hela den svarande populationen anger 29 procent att de inte hinner med sina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid. 14

15 Kompetensen används inte på banken Den egna kompetensen tas inte tillvara Diagram 9. Diagrammet redovisar andelen anställda som inte tycker att den egna kompetensen tas tillvara på arbetsplatsen. Av diagrammet framgår att 21 procent av alla svarande anger att den egna kompetensen inte tas tillvara på arbetsplatsen. 29 procent av de anställda inom näringsgrenen bank, försäkring och finansverksamhet uppger att de inte känner att den egna kompetensen tas tillvara på sin arbetsplats. Motsvarande andel för anställda inom juridik, ekonomi, forskning och vetenskap är 11 procent. Det innebär alltså att det är nästan tre gånger vanligare att träffa på en anställd inom bank och försäkring som inte anser att deras kompetens används jämfört med juridik, ekonomi och forskning. 11% 29% 28% 26% 23% 21% 21% 21% 21% 19% 19% 17% 16% 15

16 Störst upplevelse av meningslöshet inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur och mest meningsfullhet inom vård och omsorg Ser inte betydelsen av det man gör 17% 13% 12% 11% 9% 9% 8% 8% 7% 7% 6% 6% 5% Diagram 10. Diagrammet visar andelen anställda som inte ser betydelsen av det man själv gör. Av diagrammet framgår att 17 procent av de anställda inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur uppger att de inte ser betydelsen av det man själv gör i sitt arbete. Motsvarande andel för anställda inom vård och omsorg är 5 procent. 16

17 Minst stöd i skolan och på banken Ingen möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning 45% 44% 43% 40% 39% 39% 39% 38% 38% 37% 37% 35% 34% Diagram 11. Diagrammet redovisar andelen anställda som inte tycker att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning. Av diagrammet framgår att 45 procent av de anställda inom näringsgrenenen utbildning (från förskola till universitet) uppger att de inte tycker att det finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning. Inom näringsgrenen bank, försäkring och finansverksamhet är motsvarande andel 44 procent. Inom bygg- och anläggningsverksamhet menar 34 procent att det inte finns möjlighet att få stöd och hjälp vid hög arbetsbelastning. 17

18 Sämst arbetsgivarvarumärke inom bank, försäkring och finansverksamhet Rekommenderar inte andra att söka jobb i sin organisation 33% 31% 30% 28% 24% 23% 23% 21% 20% Diagram 12. Diagrammet redovisar andelen anställda som inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation. Av diagrammet framgår att 33 procent av de anställda inom näringsgrenen bank, försäkring och finansverksamhet uppger att de inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation. Andel inom offentlig förvaltning, inkl. försvar är 20 procent. På hela arbetsmarknaden är det 25 procent som inte rekommenderar andra att söka jobb i sin organisation. 18

19 Tidig pension är räddningen för bankanställda Planerar att pensionera sig före 65 års ålder 20% 42% 41% 40% 39% 39% 34% 33% 33% 31% 28% 28% 59% 60% Diagram 13. Diagrammet redovisar andelen anställda som planerar pensionera sig före 65 års ålder* Av diagrammet framgår att 59 procent av de anställda inom näringsgrenen bank, försäkring och finansverksamhet planerar att pensionera sig för 65 års ålder. Motsvarande andel för anställda inom hotell, restaurang, nöje, turism och kultur är 20 procent. I snitt planerar 33 procent av alla på arbetsmarknaden att pensionera sig innan 65 års ålder. * Denna fråga har endast ställts till respondenter som är 50 år eller äldre, vilka utgör knappt av de respondenterna i hela Jobbhälsobarometern. 19

20 20 Jobbhälsobarometern Delrapport 2015:2 Sveriges Företagshälsor