Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen

Transkript

1 Sannolikheten att anställas inom universitets- och högskolevärlden efter avlagd doktorsexamen En studie av likheter och skillnader med avseende på kön Rapport från samhällsvetenskapliga fakultetens jämställdhetsgrupp Stockholms universitet 2008

2 Förord Studien har initierats av samhällsvetenskapliga fakultetens jämställdhetsgrupp. Initiativet har fått stöd av dekanus för att genomföras. Docent Magnus Nermo har sammanställt och analyserat datamaterialet. Studien har diskuterats och kommenterats av jämställdhetsgruppen vid flera tillfällen. Rapporten överlämnas härmed till fakultetsnämnden. Professor Anna Hollander Ordförande för samhällsvetenskapliga fakultetens jämställdhetsgrupp 2

3 Inledning Kvinnor har varit i majoritet bland registrerade studenter vid Stockholms universitet sedan slutet av 1970-talet (SCB 2006) 1. Trots det domineras de högre positionerna vid Stockholms universitet fortfarande av män. År 2006 var till exempel endast 25 procent av professorerna inom Humanistisk och Samhällsvetenskaplig fakultet vid Stockholms universitet kvinnor (SCB 2006). En historisk förklaring till detta är att relativt fler män än kvinnor går vidare till forskarutbildningen. Genomsnittet för universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala visar dock att andelen kvinnor som avlagt doktorsexamen har ökat från 26 procent till 48 procent under perioden Motsvarande andelar för Stockholms universitet är 38 till 54 procent. Andelen kvinnor bland disputerade inom samfak vid Stockholms universitet ligger således över genomsnittet för de fem studerade universiteten. Implikationen av detta är att en könsutjämning på högre positioner kommer att ta tid även om kvinnor och män har relativt sett lika möjligheter att erhålla tjänster. En ytterligare och än mer problematisk förklaring till att utjämningen på högre positioner går långsamt kan vara att kvinnor efter avlagd doktorsexamen har svårare än män att erhålla tjänster vid universitet och högskolor. Det är vidare intressant att veta om och hur detta har förändrats över tid. Speciellt med tanke på att kvinnors underrepresentation inom forskarvärlden under de senaste decennierna har varit föremål för diskussioner och olika åtgärder. Syftet här är därför att studera könsskillnader i sannolikheten att anställas som forskarassistent eller lektor inom två respektive sex år efter avlagd doktorsexamen bland de som disputerade mellan Datamaterialet som används här är hämtat från Universitets- och högskoleregistret , samt Registret över högskolans personal Samtliga siffror som avser den senaste kohorten doktorer dvs bör således tolkas försiktigt eftersom alla ännu inte har varit doktorer i sex år. Utifrån detta material kan vi naturligtvis inte uttala oss om orsakerna till en eventuell könsskillnad. Dessutom framgår det ej vid vilken högskola eller vilket universitet de anställts. De tillgängliga data ger trots dessa begränsningar en bra bild av förändringen över tid vad gäller nydisputerades sannolikhet att erhålla en anställning inom universitets- och högskolevärlden. Resultaten baseras på odds men redovisas som sannolikheten för en kvinna relativt en man att erhålla en forskarassistenttjänst eller ett lektorat inom två respektive sex år efter avlagd doktorsexamen. 2 Som exempel kan nämnas att en sannolikhet på 50% motsvarar en oddskvot på 1, vilket betyder att givet antalet disputerade kvinnor och män föreligger ingen 1 År 2006 utgjorde kvinnor ungefär 70 procent av de registrerade studenterna vid Samhällsvetenskaplig fakultet vid Stockholms universitet (SCB 2006). 2 Oddsen har omvandlats till sannolikheter enligt formeln: Sannolikhet=Odds/(1+Odds). Främsta skälet till denna omvandling är att göra resultaten mer lättolkade. 3

4 könsskillnad vad gäller sannolikheten att anställas som forskarassistent eller lektor. En sannolikhet på 60 procent kan således tolkas som att sex av tio som anställs är kvinnor, och en sannolikhet på 40 procent att fyra av tio som anställs är kvinnor. Studien inleds med en jämförelse mellan personer som avlagt doktorsexamen vid Stockholm universitet och de som avlagt doktorsexamen vid universiteten i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala. Därefter fokuseras de som avlagt doktorsexamen vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholm universitet. En jämförelse av fem universitet En jämförelse mellan Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala visar inte någon generell trend vad gäller sannolikheten för kvinnor relativt män att erhålla vare sig en forskarassistenttjänst (FA-tjänst) eller ett lektorat inom sex år efter avlagd doktorsexamen. Generellt pendlar denna sannolikhet för kvinnor under perioden mellan 40% och 60% (se Figur 1). Det kan dock noteras att sannolikheten att få en forskarassistenttjänst inom sex år var något lägre för kvinnor relativt män bland de som disputerade i slutet av 1980 talet vid Uppsala, Stockholm och Göteborg. Bland de som examinerades var det däremot något mer sannolikt att en kvinna än en man erhöll en FA-tjänst inom sex år efter examen. Figur 1 Sannolikheten för kvinnor relativt män att anställas som forskarassistent eller lektor inom 6 år efter doktorsexamen (SAMTLIGA FAKULTETER) Relativ sannolikhet (%) Forskarassistent Lektor Examensår STHLM UPPSALA LUND GBG UMEÅ Det är naturligtvis svårt att jämföra dessa universitet i sin helhet eftersom de har olika inriktning, dvs antalet fakulteter samt representerade ämnen skiljer sig mellan dem. För att göra dem något mer jämförbara redovisas nedan motsvarande siffror enbart för de som avlagt 4

5 doktorsexamen vid samhällsvetenskaplig fakultet vid respektive universitet. Intressant nog ökar detta skillnaden mellan universiteten (figur 2). Kvinnors sannolikhet att anställas inom universitets- och högskolevärlden varierar vidare mellan olika doktorskohorter. Figur 2 visar till exempel att av de som avlagt doktorsexamen var kvinnor relativt underrepresenterade bland de som erhöll en FA-tjänst inom sex år efter examen. Däremot gällde det omvända bland de som examinerades under 1990-talet. Generellt tycks kvinnor återigen vara relativt underrepresenterade bland de som examinerades mellan Störst könsskillnad inom den senaste kohorten finner vi vid Göteborgs universitet. Alla i denna kohort har, vilket nämndes inledningsvis, ännu inte varit doktorer i sex år. Om denna kohort därför följer samma mönster som de senaste kohorterna samt (se Figur 4), så förefaller det sannolikt att könsskillnad kan minska något när samtliga i denna kohort varit doktorer i sex år. Figur 2 Sannolikheten för kvinnor relativt män att anställas som forskarassistent eller lektor inom 6 år efter doktorsexamen (SAMFAK) Relativ sannolikhet (%) Forskarassistent Lektor Examensår STHLM UPPSALA LUND GBG UMEÅ När det gäller den relativa sannolikheten att erhålla ett lektorat inom sex år efter examen vid en samhällsvetenskaplig fakultet är könsskillnaderna med få undantag små. De enda i Figur 2 som i hög grad avviker från mönstret tycks vara de som avlade doktorsexamen vid Uppsala universitet Dessa kvinnor var relativt underrepresenterade bland de som erhöll ett lektorat inom sex år efter doktorsexamen. 3 Här saknas data för Uppsala eftersom SCB av integritetsskäl inte lämnar ut uppgifter som baseras på kategorier med färre än tre kvinnor eller män. 5

6 Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet Inledningsvis nämndes att kvinnor under lång tid varit i majoritet på grundnivå vid den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Detta till trots domineras fortfarande de högre positionerna av män. I det följande fokuseras därför utvecklingen över tid vad gäller sannolikheten att anställas som forskarassistent eller lektor efter avlagd doktorsexamen inom samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Som jämförelse används ett genomsnittsvärde baserat på de ovan nämnda fem universiteten. Det är viktigt att påminna om att de presenterade siffrorna inte tar hänsyn till det faktum att det föreligger stora skillnader, vad gäller till exempel anställningsmöjligheter och alternativa karriärmöjligheter för nydisputerade, mellan de institutioner som ingår i samhällsvetenskaplig fakulteten. Inledningsvis nämndes att kvinnor utgör en allt högre andel av disputerade vid Stockholms universitet, och samma tendens finns vad gäller andelen kvinnor bland de som anställts som forskarassistent eller lektor vid högskola eller universitet. Det är även värt att notera att andelen som anställts som forskarassistent inom 6 år efter examen har minskat kraftigt under perioden. Detta beror naturligtvis främst på att andelen disputerade har ökat markant under perioden, men också på att antalet som anställts som forskarassistent har halverats under perioden, från 119 till 59 personer (se tabell 4 i appendix). Av dessa data framgår dock inte i vilken mån denna minskning kompenseras av införandet av postdoctjänster finansierade av institutioner och forskningsråd. Av figur 3 nedan framgår att Stockholms universitet inte tycks avvika i negativ bemärkelse från genomsnittet (samtliga). Tvärtom är könsskillnaderna vad gäller sannolikheten att anställas som lektor eller forskarassistent generellt mindre för de som examinerats inom samfak vid Stockholms universitet. Som redan nämnts föreligger viss variation mellan olika doktorskohorter vad gäller sannolikheten att anställas som forskarassistent. Samtidigt är det extremt små könsskillnader vad gäller den relativa sannolikheten att erhålla ett lektorat, dvs givet antalet kvinnor och män som avlagt doktorsexamen finns ingen könskillnad. 6

7 Figur 3 Sannolikheten för kvinnor relativt män att anställas som forskarassistent eller lektor inom sex år efter doktorsexamen Relativ sannolikhet (%) Forskarassistent inom sex år Lektor inom sex år Examensår STHLM SAMTLIGA Ovan nämnda skillnad mellan kvinnor och män vad gäller de äldre doktorskohorternas möjlighet att erhålla en FA-tjänst blir än tydligare vid en jämförelse mellan två respektive sex år efter examen. Av Figur 4 nedan framgår att kvinnors underrepresentation i FA tjänster minskar över tid, dvs mellan två och sex år, bland de som tog examen Kohorten uppvisar det omvända mönstret över tid, dvs. kvinnors överrepresentation avtar mellan två och sex år efter examen. Det betyder också att de män som disputerade både var relativt överrepresenterade bland de som erhöll FA-tjänst samt att de erhöll dessa tjänster kortare tid efter avlagd examen. 7

8 Figur 4. Sannolikheten för kvinnor relativt män att anställas som forskarassistent inom två respektive sex år efter doktorsexamen. Avser samhällsvetenskaplig fakultet Relativ sannolikhet (%) inom två år inom sex år examensår STHLM SAMTLIGA En jämförelse mellan att erhålla ett lektorat efter två respektive sex år uppvisar ett omvänt mönster. Av Figur 5 framgår att kvinnors något större sannolikhet att erhålla ett lektorat efter två år försvinner nästan helt efter sex år. Sammanfattningsvis kan sägas att det åtminstone bland tidigare kohorter fanns en tendens till att det var relativt mer sannolikt att forskarassistenttjänster inom två år efter examen gick till män. Samtidigt som det var mer sannolikt att kvinnor fick lektorat inom två år. Det säger sig självt att en FA-tjänst jämfört med ett lektorat underlättar en snabbare meritering efter doktorsexamen. Männen i dessa kohorter var som redan nämnts dessutom betydligt fler till antalet. Även om vi inte vet var dessa män anställdes som forskarassistenter är det troligt att dessa faktorer sammantaget är viktiga för att förstå mansdominansen vi i dag ser på höga positioner inom samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. 8

9 Figur 5 Sannolikheten för kvinnor relativt män att anställas som lektor inom två respektive sex år efter doktorsexamen. Avser samhällsvetenskaplig fakultet Relativ sannolikhet (%) inom två år inom sex år examensår STHLM SAMTLIGA Sammanfattning och diskussion Denna studie visar att de relativa könsskillnaderna är små vad gäller sannolikheten att erhålla ett lektorat eller en forskarassistenttjänst inom sex år efter avlagd doktorsexamen vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet. Begränsningar som redan är att vi inte vet var de nya doktorerna anställts, samt att vi inte kan uttala oss om eventuella skillnader mellan institutionerna inom samhällsvetenskapliga fakulteten. Ytterligare en begränsning är att vi här ser anställning inom universitetsvärlden som ett mål. Det är inte orimligt att anta att många önskar lämna universitetsvärlden efter avlagd doktorsexamen, andra kan känna sig tvingade att göra det eftersom de inte anser att de har någon chans till fortsatt anställning som forskarassistent eller lektor. Oavsett orsaker finns det dock inget i denna studie som tyder på någon avgörande könsskillnad i detta avseende. Studien bekräftar däremot att den viktigaste förklaringen till att män fortfarande dominerar stort bland professorerna inom samhällsvetenskaplig fakultet är att de var i majoritet bland de som avlade doktorsexamen under både 1980-talet och 1990-talet. Mycket tyder således på att de stora skillnader vi ser inom akademin i första hand är en effekt av rekryteringsbasen, dvs att relativt färre kvinnor än män genomgick forskarutbildningen. Bland de som disputerade var kvinnorna i knapp majoritet, 54 procent. Givet könsfördelningen på grundnivån är de dock fortfarande relativt underrepresenterade. Att förstå orsakerna bakom detta fenomen är av stor vikt för att få tillstånd en jämnare könsfördelning på mer seniora positioner inom samhällsvetenskapliga fakulteten. Denna studie bekräftar därför vikten av att ställa frågor som t.ex: 9

10 Hur kan forskarutbildningen förändras/ anpassas för att attrahera fler kvinnor? Finns det en könsskillnad i att söka post-doc/ projektbidrag snarare än lektorat? Finns det en könsskillnad i att anställas som lektor vid ett större universitet respektive mindre universitet och högskolor? Hur går internrekryteringen till? Finns det en könsskillnad i att anställas som vikarierande lektor, och har det i så fall betydelse för att få tillsvidare anställning som lektor? Kan halvtidslektorat ge trygghet samtidigt som det stimulerar till fortsatt aktiv forskning (minska könsskillnaderna och samtidigt få bra forskningsanknuten undervisning vid våra institutioner)? Är fler postdoc-tjänster en möjlig väg? En möjlig väg för en vidare förståelse av denna problematik är att omformulera frågor av ovanstående typ till både kvalitativa och kvantitativa c-uppsatsämnen. För att få en så nyanserad bild som möjligt vore det naturligtvis önskvärt om liknande frågeställningar och problem kunde studerades ur lite olika perspektiv vid flera institutioner. Man kan även tänka sig en större datainsamling som ett tvärvetenskapligt projekt inom fakulteten. 10

11 Appendix Tabell 1 Andelen kvinnor och män som anställts som lektor inom 2 år efter doktorsexamen (Andelen anges i procent och inom parentes antalet kvinnor respektive män med doktorsexamen). Stockholm Uppsala Lund Göteborg Umeå kvinnor män kvinnor män kvinnor Män kvinnor män kvinnor män (135) (280) (175) (531) (148) (567) (114) (368) (73) (181) (157) (316) (218) (569) (222) (667) (184) (406) (91) (188) (207) (324) (301) (626) (281) (734) (249) (451) (120) (229) (284) (412) (425) (751) (480) (903) (370) (592) (155) (297) (496) (525) (707) (844) (743) (1020) (588) (565) (266) (359) * * (36) (60) (16) (59) (18) (86) (16) (58) (15) (30) (54) (87) (22) (66) (36) (75) (33) (56) (15) (30) (65) (99) (38) (90) (58) (83) (49) (86) (25) (41) (94) (129) (73) (108) (75) (121) (78) (161) (31) (57) (188) (161) (100) (125) (108) (144) (144) (136) (46) (72) 11

12 Tabell 2 Andelen kvinnor och män som anställts som lektor inom 6 år efter doktorsexamen (Andelen anges i procent och inom parentes antalet kvinnor respektive män med doktorsexamen). Stockholm Uppsala Lund Göteborg Umeå kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män (135) (280) (175) (531) (148) (567) (114) (368) (73) (181) (157) (316) (218) (569) (222) (667) (184) (406) (91) (188) (207) (324) (301) (626) (281) (734) (249) (451) (120) (229) (284) (412) (425) (751) (480) (903) (370) (592) (155) (297) (496) (525) (707) (844) (743) (1020) (588) (565) (266) (359) (36) (60) (16) (59) (18) (86) (16) (58) (15) (30) (54) (87) (22) (66) (36) (75) (33) (56) (15) (30) (65) (99) (38) (90) (58) (83) (49) (86) (25) (41) (94) (129) (73) (108) (75) (121) (78) (161) (31) (57) (188) (161) (100) (125) (108) (144) (144) (136) (46) (72) 12

13 Tabell 3 Andelen kvinnor och män som anställts som forskarassistent inom 6 år efter doktorsexamen (Andelen anges i procent och inom parentes antalet kvinnor respektive män med doktorsexamen). Stockholm Uppsala Lund Göteborg Umeå kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor Män kvinnor män (135) (280) (175) (531) (148) (567) (114) (368) (73) (181) (157) (316) (218) (569) (222) (667) (184) (406) (91) (188) (207) (324) (301) (626) (281) (734) (249) (451) (120) (229) (284) (412) (425) (751) (480) (903) (370) (592) (155) (297) (496) (525) (707) (844) (743) (1020) (588) (565) (266) (359) (36) (60) (16) (59) (18) (86) (16) (58) (15) (30) (54) (87) (22) (66) (36) (75) (33) (56) (15) (30) (65) (99) (38) (90) (58) (83) (49) (86) (25) (41) (94) (129) (73) (108) (75) (121) (78) (161) (31) (57) (188) (161) (100) (125) (108) (144) (144) (136) (46) (72) 13

14 Tabell 4 Antalet respektive andelen disputerade vid samhällsvetenskaplig fakultet som anställts som lektor eller forskarassistent inom 6 år. * Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala Anställd som lektor inom sex år tot kv män Kv Anställd som forskarassistent inom sex år Antal examinerade Exame Tot Kv Män Kv Tot Kv Män Kv n % % % Samtliga* Sthlm