Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade

Transkript

1 Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat TRENDBROTT I FLYKTINGFRÅGAN OCH POLARISERINGEN HAR ÖKAT MARIE DEMKER Fler vill nu minska flyktinginvandringringen. Sedan 1992, då 65 procent förespråkade en betydligt mer restriktiv flyktinginvandring, har motståndet mot flyktinginvandring sjunkit successivt till som lägst 43 procent. Men redan förra året bröts den sjunkande trenden och år 2002 anser nu 50 procent att flyktinginvandringen bör minska. Figur 1 procent Bra förslag Dåligt förslag Kommentar: Förslaget som svarspersonerna fi ck ta ställning till löd: Ta emot färre fl yktingar i Sverige och svarsalternativen var mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt samt mycket dåligt förslag. Den redovisade siffran är andelen som svarat mycket eller ganska bra respektive mycket eller ganska dåligt om förslaget. Endast personer som besvarat frågan är medtagna i procentbasen. 85

2 Marie Demker Resultaten visar att motståndet mot att ta emot flyktingar i Sverige ökat sedan förra mätningen och nu är på samma nivå som Skillnaderna mellan olika grupper har ökat sedan Kvinnor är mindre negativa till flyktingmottagning än män, och skillnaden gentemot männen är större 2002 än Pensionärer har tillsammans med yngre medelålders blivit mer negativa till flyktingmottagning, medan generationen under 30 år inte alls påverkats av opinionsklimatets förändring. De yngre har närmast blivit mer positiva till att ta emot flyktingar, de anser 2002 i högre utsträckning att det är ett dåligt förslag att minska antalet flyktingar än de gjorde år Tabell 1 Svenska folkets inställning till flyktingmottagning efter kön och ålder (procent) Förslag: Ta emot färre fl yktingar i Sverige Bra förslag Dåligt förslag Diff Diff Samtliga Kön Män Kvinnor Ålder år år år år Kommentar: Se fi gur 1. Flyktingpolitiken har länge varit en starkt partiskiljande fråga. I tidigare undersökningar har moderata väljare varit de som varit mest negativa till flyktingmottagning medan folkpartiets väljare oftast varit mest flyktingvänliga. Det är ett mönster som helt förändrats i år. Folkpartiet intar visserligen den mest flyktingpositiva positionen bland de borgerliga partierna, men den särställning som partiet haft är borta. Resultaten visar att miljöpartiets väljare är minst intresserade av att minska flyktinginvandringen, medan moderaternas väljare tillsammans med väljare som tycker bäst om partier utanför riksdagen är mest intresserade av att minska flyktinginvandringen. Det parti vars väljargrupp uppenbarligen förändrats mest är folkpartiets. De folkpartistiska väljarna hade fram till och med 2001 en klart mar- 86

3 Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat kerad flyktingvänlig profil, men har nu en profil som är mer nära genomsnittet bland befolkningen. Vänsterpartiets och miljöpartiet väljare är de enda där det finns en övervikt mot förslaget att ta emot färre fl yktingar (51 respektive 47 procent anser det vara ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar). Miljöpartiets väljare bibehåller därmed sin starka flyktingpositiva profil, liksom moderaternas väljare sin flyktingnegativa profil. När motståndet ökar i hela befolkningen, ökar naturligtvis också nivån på motståndet inom partierna. Men vi ser också att polariseringen ökar mellan de väljargrupper som är positiva och de som är negativa till minskad flyktingmottagning. Tabell 2 Svenska folkets inställning till flyktingmottagning efter partisympati (procent) Förslag: Ta emot färre fl yktingar i Sverige Bra förslag Förändring Samtliga Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Övriga partier Kommentar: Se fi gur 1. Även när vi tittar på den traditionella vänster-högerskalan återfinner vi år 2002 samma mönster som tidigare; Ju mer till vänster en person anser sig vara desto större sannolikhet för en positiv attityd till flyktingmottagning. I gruppen klart till vänster är det t ex 48 procent som anser att det är ett dåligt förslag att minska flyktingmottagningen medan färre, 34 procent, anser det vara ett bra förslag. I gruppen klart till höger är förhållandet det omvända, 70 procent anser det vara bra att minska antalet flyktingar och bara 14 procent anser det vara ett dåligt förslag. Vi vet genom arbetet med SOM-undersökningarna sedan slutet av 1980-talet att utbildning har en tydlig effekt på attityden till flyktingmottagning, ju högre utbildning desto mer positiv attityd. Det sambandet består även i 2002 års SOM-undersökning. Av dem med hög utbildning (examen från universitet) anser 33 procent 87

4 Marie Demker att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar, medan bland dem med lägre utbildning (högst två-årigt gymnasium eller folkhögskola) anser 55 procent att det vore bra att minska antalet flyktingar. Men även inriktningen på utbildningen kan tänkas ha betydelse för attityden till flyktingmottagning. I en kategorisering av utbildningar i elva underkategorier visar det sig att bland de grupper som har en utbildning inom det pedagogiska och humanistiska området är inställning till flyktingmottagning betydligt mer positiv än bland de personer som utbildats inom jordbruk, teknik, ekonomi eller hotell och restaurangområdet. Sambandet gäller även om vi betänker att vissa områden har högre frekvens av universitetsutbildningar än andra. Personer med universitetsutbildning inom tekniska områden är t ex betydligt mer villiga (46%) till att minska antalet flyktingar än de med universitetsutbildning inom sociala yrken (20%) eller naturvetenskap (30%). Tabell 3 Svenska folkets inställning till flyktingmottagning efter utbildningsområde (procent). Förslag: Ta emot färre fl yktingar i Sverige Skillnad mellan Bra förslag Män Kvinnor kvinnor och män Samtliga Naturvetenskap Pedagogik Ekonomi/Handel Estetik Hotell/Restaurang Samhällsvetenskap Sociala området Hälsovård Humaniora Jord/Skogsbruk Teknik Kommentar: Se fi gur 1. Tabellen visar att könsskillnaden påverkas av yrkesområde, d v s att trots att män generellt är mer negativa till flyktingmottagning än kvinnor är det större sannolikhet att en manlig humanist är positiv till flyktingmottagning än en kvinnlig ekonomutbildad. Men vi ser också att det är inom vissa yrkesområden som könsskillnaderna är starka men inte inom andra. Kvinnor är mer positiva till att ta emot flyktingar inom alla yrkesområden utom samhällsvetenskap och humaniora. Inom 88

5 Trendbrott i fl yktingfrågan och polariseringen har ökat flera områden är könsskillnaderna mycket större än könsskillnaden i befolkningen. Vid en kontroll för andelen män och kvinnor inom utbildningsområdena återfinns skeva fördelningar inom flera, dock finns det inget samband mellan dessa skeva fördelningar och stora eller små skillnader mellan könen. Det är alltså inte endast inom de utbildningsområden med stark övervikt av ena könet som könsskillnaderna är stora. Vid en kontroll för utbildningsnivå återfinns också skeva fördelningar, men inte heller där finns det något samband mellan de områden som har stark överrepresentation av högutbildade och de stora skillnaderna mellan könen. Det är alltså inte endast inom områden som t.ex. har många högutbildade män som könsskillnaderna går på fel håll jämfört med befolkningen. En tentativ slutsats är att valet av yrkesområde har samband med politiska attityder, men att dessa samband är olika för män och kvinnor. Av många förknippas synen på mottagning av flyktingar med politiskt missnöje. Och politiskt missnöje anses ofta handla om att man upplever sig trängd och marginaliserad på olika sätt i samhället. Om vi undersöker sambandet mellan synen på den egna ekonomins utveckling under de senaste tolv månaderna och attityden till att minska antalet flyktingar så är sambanden mycket svaga, likaså om vi undersöker sambanden meld förväntningarna under de närmaste tolv månaderna. Visserligen anger en något större andel av dem som anser sig fått det sämre eller tror att de kommer att få det sämre att de vill minska antalet flyktingar, men sambandet är inte signifikant. Däremot finns det ett samband när vi tittar på bedömningen av den egna livssituationen på lång sikt. Av dem som tror att de närmaste fem-tio åren kommer att förbättra den egna livssituationen anser endast 41 procent att Sverige bör ta emot färre flyktingar, men av dem som anser att framtiden innebär en försämring av den egna livssituationen på längre sikt anser hela 64 procent att vi bör minska antalet flyktingar. Det missnöje som har samband med synen på antalet flyktingar som Sverige bör ta emot är således inte ett kortsiktigt ekonomiskt missnöje, utan snarare ett missnöje som tar sig uttryck en brist på långsiktig framtidstro för den egna livssituationen. Bland dem som anser att flyktingfrågor, invandrare eller rasism vara ett av de tre viktigaste samhällsproblemen är andelen som vill ta emot färre flyktingar lite större än bland befolkningen som helhet, 60 procent. Samtidigt anser 27 procent att det är ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar, alltså fler än i befolkningen som helhet. Endast tolv procent av dem som uppgivit något invandrarrelaterat problem som ett av de viktigaste samhällsproblemen tar inte ställning till förslaget om minskad flyktingmottagning, jämfört med 25 procent i befolkningen som helhet. Slutsatsen är således att de personer som har uppfattningen att invandring eller flyktingfrågor är ett stort samhällsproblem också har en mer bestämd uppfattning om flyktingmottagning än befolkningen som helhet. Uppfattningen att i stort sett alla dem som anger invandring eller flyktingfrågor som ett stort samhällsproblem också är negativa till flyktingmottagning är däremot felaktig. Sannolikheten för att 89

6 Marie Demker en person som anger flyktingfrågor eller invandrare som ett viktigt samhällsproblem också vill minska flyktingmottagningen är visserligen större än i befolkningen som helhet, men sannolikheten för att denne person inte vill minska antalet flyktingar är också större. Slutsatsen är därför att frågan om flyktingmottagning, bland dem som anger den som ett samhällsproblem, är starkt polariserad mellan anhängare och motståndare till minskad flyktingmottagning. Sammanfattningsvis visar årets undersökning av attityder till mottagande av flyktingar att frågan har polariserats när motståndet mot flyktingar ökar. Folkpartiets profil är den som förändrats mest när väljarunderlaget ökat, och folkpartiet har idag en flyktingprofil som ligger nära genomsnittet i befolkningen. Samtidigt har både vänsterpartiets och miljöpartiets väljare blivit mer flyktingvänliga. Att hög utbildning är en viktig förklaring till en positiv attityd till flyktingar vet vi sedan länge men att även inriktningen på utbildningen har stor betydelse är tydligt. Personer med utbildning inom ekonomi, teknik, jordbruk och hotell/ restaurang är mer negativa till att ta emot flyktingar än personer med utbildningar inom det pedagogiska, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska områdena. Till någon del kan detta förklaras med att de förstnämnda områdena domineras av korta eller gymnasiala utbildningar, men de flesta skillnaderna mellan grupperna kvarstår om man tittar t ex enbart på universitetsutbildade inom de olika sektorerna. Man kan försiktigtvis fråga sig om den starka kopplingen mellan utbildning och åsikt om flyktingar bättre kan förklaras genom att se både val av utbildningsinriktning och åsikt om flyktingar som två av varandra oberoende faktorer vilka kan bättre förklaras av grundläggande värden i livet. En indikation på att så är fallet är att det endast finns svaga samband mellan kortsiktiga ekonomiska bedömningar och synen på flyktingar men däremot betydligt starkare samband mellan långsiktiga bedömningar av den egna livssituationen och synen på flyktingar. Personer med en grundläggande pessimistisk hållning till den egna framtiden tenderar att vilja minska antalet flyktingar. Kanske är uppfattningen om hur många flyktingar Sverige bör ta emot snarast en fråga om människors grundläggande hållning till livet och sig själva. Vi kanske inte har de attityder vi har för att vi genomgått en viss utbildning, arbetat i föreningar eller tillhör ett politiskt parti utan det är precis tvärtom. Vi valde kanske att göra alla de där sakerna för att vi är de vi är och har de attityder vi har. 90