Nato-medlemskap och svensk militär

Transkript

1 Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik och debatt. Sveriges militära alliansfrihet ligger fast, samtidigt som samarbetet med Nato utvecklas. Bland de politiska partierna förespråkar moderaterna och folkpartiet att Sverige söker medlemskap i Nato nu, medan kristdemokraterna är tveksamma och centern vill behålla alliansfriheten. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet säger klart nej till svenskt Nato-medlemskap. Den borgerliga alliansregeringen har garanterat att man inte kommer att driva frågan om Nato-medlemskap under mandatperioden, samt att ett svenskt Nato-medlemskap inte är möjligt utan att socialdemokraterna först sluter upp bakom den linjen. Samtidigt ifrågasätts Sveriges deltagande i den FN-stödda, men Nato-ledda, Isafstyrkan (International Security Assistance Force) i Afghanistan från flera håll. Miljöpartiet och vänsterpartiet är tveksamma till Sveriges deltagande, medan övriga partier förespråkar att Sverige blir kvar. Isaf-styrkan är politiskt kontroversiell eftersom dess uppdrag utökats över tid och verksamheten alltmer påminner om krigförande i stället för fredsbevarande. Det finns en risk att Isaf blandas samman med den USA-ledda koalitionen Enduring Freedom, som störtade talibanregeringen 2001 och som fortfarande finns kvar i landet. Framträdande socialdemokrater som Pierre Schori hävdar att Sverige bör lämna Isaf eftersom de svenska soldaterna skulle göra bättre nytta på annat håll, t ex i Afrika. I detta kapitel redovisas hur den svenska Nato-opinionen utvecklats under året. Dessutom ställs för första gången i SOM-undersökningarna en fråga om inställningen till Sveriges deltagande i Isaf. Är stödet för Sveriges deltagande i FN:s militära insats i Afghanistan lika lågt som stödet för svenskt Nato-medlemskap? Finns det ett samband mellan åsikterna i dessa frågor, t ex genom att Nato-motståndare också tenderar att vara kritiska till Sveriges närvaro i Afghanistan? Låt oss först redovisa hur svenska folkets inställning till Nato-medlemskap utvecklats. Resultaten från 2007 års SOM-undersökning visar på fortsatt stabilitet i den svenska Nato-opinionen. Andelen Nato-motståndare är fortfarande mer än dubbelt så många som andelen Nato-anhängare. Tabell 1 visar svenska folkets inställning till Nato-medlemskap under åren

2 Ulf Bjereld Tabell 1 Svenska folkets inställning till NATO-medlemskap (procent) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Bra Varken Dåligt Summa Opinionsförslag eller förslag procent balans Kommentar: Opinionsbalansen visar andelen som tycker att det är ett bra förslag minus andelen som tycker att det är ett dåligt förslag. Värdena kan därmed variera mellan +100 (alla tycker att det är ett bra förslag) och -100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag). Positiva värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett bra förslag, medan negativa värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett dåligt förslag. Personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen. Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato har 2007 minskat till 19 procent, mot 22 procent 2005 och Andelen som anser att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår 2007 till 44 procent, mot 46 procent 2005 och Andelen som anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag har ökat till 37 procent, mot 32 procent 2005 och Resultaten kan jämföras med två andra nyligen genomförda undersökningar av den svenska Nato-opinionen. I Styrelsen för Psykologiskt Försvars undersökning från 2007 ställdes frågan Försvarsalliansen Nato har på senaste tiden anslutit nya europeiska medlemmar. Tycker du att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato? Av det tillfrågade ansåg 28 procent att Sverige skulle söka fullt medlemskap, medan 43 procent var emot och 28 procent inte hade någon uppfattning. I en Sifo-mätning från mars 2008 (redovisad i Svenska Dagbladet 2/4-08) ställdes frågan: Tycker du att Sverige skall ansluta sig till försvarsalliansen Nato? Av de tillfrågade var 29 procent för och 53 procent emot ett svenskt Nato-medlemskap, medan 19 procent var tveksamma eller svarade vet ej. Även i dessa båda 486

3 Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Tabell 2 Svenska folkets inställning till Nato-medlemskap, efter kön, ålder och partisympati (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Samtliga Kön Man Kvinna Ålder mätningar finns det således ett tydligt flertal som är motståndare till ett svenskt Nato-medlemskap. Vilka åsiktsskillnader i Nato-frågan återfinns då inom olika befolkningsgrupper? Tabell 2 visar svenska folkets Nato-åsikter efter kön, ålder och partisympati. Partisympati v s mp c fp kd m Kommentar: Se tabell 1. Ju mer negativ opinionsbalans, desto svagare stöd för att Sverige bör söka medlemskap i Nato. Kvinnor är mer negativt inställda än män till ett svenskt Nato-medlemskap, även om åsiktsskillnaderna har minskat något. Åsiktsskillnaderna mellan olika åldersgrupper varierar över tid. I 2007 års mätning är det den yngsta åldersgruppen som är minst negativ till Nato-medlemskap. Bland partisympatisörerna är Nato-motståndet störst bland vänsterpartister och miljöpartister, följt av socialdemokrater, centerpartister, kristdemokrater, folkpartister och moderater. Nato-opinionen på väljarnivå följer således vänster-högerdimensionen. Inget parti uppvisar ett flertal som förespråkar svenskt Nato-medlemskap. Stödet för Nato-medlemskap inom moderaterna har minskat för femte året i rad, och nu är andelen moderata Nato-anhängare lika stor som andelen moderata Nato-motståndare. 487

4 Ulf Bjereld Hur starkt är då stödet i den svenska folkopinionen för Sveriges deltagande i FN:s militära insats i Afghanistan? Finns det något samband mellan åsikt i frågan om svensk militär närvaro i Afghanistan och åsikt i frågan om svenskt Nato-medlemskap? I tabell 3 redovisas först svenska folkets åsikt om Sveriges deltagande i FN:s militära insats i Afghanistan. Tabell 3 Åsikt om Sveriges deltagande i FN:s militära insats i Afghanistan, efter kön, ålder och partisympati 2007 (procent) Förslag: Avbryta Sveriges deltagande i FN:s militära insats i Afghanistan Bra Varken Dåligt Summa Opinions- Ingen förslag eller förslag procent balans uppfattning Samtliga Kön Man Kvinna Ålder Partisympati v s mp c fp kd m Kommentar: Svarsalternativen var mycket positiv, ganska positiv, varken positiv eller negativ, ganska negativ, mycket negativ och ingen uppfattning. I tabellen är mycket positiv och ganska positiv hopslagna till positiv, medan ganska negativ och mycket negativ är hopslagna till negativ. Andelen som svarade ingen uppfattning ingår ej i procentberäkningarna utan redovisas separat i tabellen. Opinionsbalansen visar andelen som är positiv minus andelen som är negativ till respektive parts uppträdande. Den svenska opinionen är kluven i förhållande till Sveriges deltagande i FN:s militära insats i Afghanistan. Av de tillfrågade som uttryckt en uppfattning anser 32 procent att det är ett bra förslag att deltagandet skall avbrytas, 35 procent anser att det är ett dåligt förslag och 32 procent anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag. Kvinnor är mer negativt inställda till Sveriges deltagande än män. Äldre är mer negativt inställda till Sveriges deltagande än yngre. 488

5 Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Det är intressant att notera att resultaten inte helt följer vänster-högerskalan. Bland partiernas sympatisörer återfinns det starkaste stödet till Sveriges deltagande i Afghanistan bland moderater, folkpartister, kristdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister. Det starkaste motståndet återfinns bland centerpartister, följt av socialdemokrater. Finns det då något samband mellan åsikt i frågan om svenskt medlemskap i Nato och åsikt i frågan om Sveriges deltagande i Afghanistan? Bland dem som anser att Sverige bör söka medlemskap i Nato är det 50 procent som vill att Sverige fortsätter sitt deltagande i Afghanistan, medan 25 procent anser att deltagandet bör avbrytas. Bland dem som anser att Sverige inte bör söka medlemskap i Nato är det 35 procent som vill att Sverige fortsätter sitt deltagande i Afghanistan, medan 39 procent anser att deltagandet bör avbrytas. Det innebär att varannan Nato-anhängare vill fortsätta den svenska närvaron i Afghanistan, medan bara var tredje Nato-motståndare vill fortsätta deltagandet. Varför är då opinionen mer positivt inställd till Sveriges militära deltagande i Afghanistan än till Nato-medlemskap? Jag menar att två, delvis sammanhängande, faktorer här är av betydelse. För det första genomförs Isaf:s aktion i Afghanistan på FN-mandat, medan Nato är en försvarsallians som politiskt och militärt domineras av USA. För det andra genomförs Isaf:s aktion i Afghanistan på frivillighetens grund, medan Nato-fördragets artikel V innebär bindande säkerhetsgarantier medlemsstaterna emellan. Även om det nu pågår en diskussion om hur artikel V skall tolkas och hur bindande säkerhetsgarantierna egentligen är. Ibland påstås det att det svenska Nato-motståndet har sin grund i isolationism och en ovilja till solidaritetshandlingar gentemot omvärlden. Men så är det faktiskt inte. Faktum är att Nato-motståndare är avsevärt mer positivt inställda till biståndspolitik och flyktingmottagning än vad Nato-anhängare är. I SOM-undersökningen 2007 vill 62 procent av Nato-anhängarna att Sverige tar emot färre flyktingar, mot 42 procent av Natomotståndarna. Av Nato-anhängarna vill 31 procent minska biståndet, mot bara 15 procent av Nato-motståndarna. Dessa åsiktsskillnader mellan Nato-anhängare och Nato-motståndare om bistånd och flyktingmottagning återfinns inom samtliga partier. En Nato-anhängare inom moderaterna är mer negativt inställd till bistånd och flyktingmottagning än en Nato-motståndare inom samma parti. Motsvarande resonemang gäller för folkpartiet, socialdemokraterna och de övriga partierna. Mönstret är inte nytt, utan återfinns även i tidigare mätningar (Bjereld 2001). Nato-motståndet har snarare sin grund i en strävan efter att bevara Sveriges oberoende och handlingsfrihet. Här finns klara paralleller till den svenska EU-skepsisen. Sverige och svenskarna är gärna med och tar ansvar men deltagandet skall i så stor utsträckning som möjligt ske på frivillighetens väg. 489

6 Ulf Bjereld Referenser Bjereld, Ulf (2001) Varför är den svenska Nato-opinionen så negativ? i Holmberg, Sören & Lennart Weibull (red) Land, Du välsignade? SOM-rapport 26. SOMinstitutet. Göteborgs universitet. Opinion 2007 Styrelsen för Psykologiskt Försvar