SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET

Transkript

1 Svenskarna, Nato och Irak-kriget SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET ULF BJERELD Ä nda sedan det kalla krigets slut har den svenska folkopinionen präglats av stabilitet i frågor kring alliansfrihet och Nato-medlemskap. Andelen svarspersoner i SOM-undersökningarna som menat att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato har i mätning efter mätning varit ungefär dubbelt så stor som andelen som menat att det är ett bra förslag. Av de politiska partierna var det länge endast folkpartiet som drev kravet att Sverige borde söka medlemskap i Nato med omedelbar verkan. Men i samband med sin partistämma hösten 2003 beslöt även moderaterna att partiet aktivt skulle verka för att Sverige blir medlem av Nato, utan att först invänta en samordning med Finland. Kravet drevs dock igenom mot den moderata partistyrelsens vilja och i praktiken har moderaterna under året inte drivit frågan. Trots partistämmans beslut väljer den moderata partiledningen att i stället hålla fast vid partiöverenskommelsen med socialdemokraterna, kristdemokraterna och centerpartiet om Sveriges säkerhetspolitiska doktrin, där den militära alliansfriheten utgör ett grundfundament. Debattklimatet inför 2003 års SOM-undersökning präglades bl a av Nej-sidans entydiga seger i folkomröstningen om svenskt EMU-medlemskap samt den upptrappade våldsspiralen i Irak, efter kriget och Saddam-regimens fall. Givet dessa omständigheter vore det förvånande om den svenska folkopinionen vid just detta mättillfälle skulle ha blivit mer positivt inställt till ett svenskt Nato-medlemskap. Så blev inte heller fallet. Förändringen i Nato-opinionen är liten, och motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap har snarast ökat något. I tabell 1 redovisas svenska folkets inställning till Nato-medlemskap under åren Av de tillfrågade 2003 anser 22 procent att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato. År 2002 var andelen 23 procent och 2001 var den 22 procent. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato ökar hösten 2003 något till 44 procent, mot 41 procent i 2002 års undersökning. 165

2 Ulf Bjereld Tabell 1 Svenska folkets inställning till NATO-medlemskap (procent) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Bra Varken Dåligt Summa Opinions- År förslag eller förslag procent balans Kommentar: Opinionsbalansen visar andelen som tycker att det är ett bra förslag minus andelen som tycker att det är ett dåligt förslag. Värdena kan därmed variera mellan +100 (alla tycker att det är ett bra förslag) och -100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag). Positiva värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett bra förslag, medan negativa värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett dåligt förslag. Personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen. En jämförelse med andra undersökningar ger stöd för tolkningen att det svenska Nato-motståndet är stabilt. Styrelsen för Psykologiskt Försvar (SPF) genomför årliga mätningar utifrån frågeformuleringen Om du fick bestämma tycker du att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato eller skall vi hålla fast vid alliansfriheten? I 2003 års SPF-studie anser 22 procent att Sverige skall söka medlemskap i Nato, medan 59 procent anser att Sverige skall hålla fast vid alliansfriheten (Opinion 2003). I en Sifo-mätning från januari 2004 med frågan Tycker du att Sverige ska ansluta sig till försvarsalliansen Nato svarar 24 procent ja och 59 procent nej (Svenska Dagbladet 17/1 2004). I såväl SPF:s som Sifos mätningar har Nato-motståndet ökat något de senaste åren. Vi skall nu redovisa vilka åsiktsskillnader som återfinns i olika befolkningsgrupper. Tabell 2 visar svenska folkets åsikt i Nato-frågan efter kön, ålder och partisympati. Män har vid varje mättillfälle haft en mer positiv inställning än kvinnor till ett svenskt Nato-medlemskap och så är det även Åldersskillnaderna har varierat över tid. Vid de flesta mättillfällena har de äldsta varit minst negativa till ett svenskt Nato-medlemskap. I 2003 års mätning är motståndet emellertid minst i den yngsta gruppen, även om skillnaderna är små. Bland olika partisympatisörer är 166

3 Svenskarna, Nato och Irak-kriget Nato-motståndet störst bland vänsterpartister, centerpartister, miljöpartister och socialdemokrater. Moderaterna är det enda parti som uppvisar en övervikt för dem som förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap. Såväl bland kristdemokrater som bland folkpartister är Nato-motståndarna fler än Nato-anhängarna. Det innebär att folkpartiets linje att Sverige skall söka medlemskap i Nato fortfarande möter motstånd bland partiets egna anhängare. Tabell 2 Svenska folkets inställning till Nato-medlemskap, efter kön, ålder och partisympati (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Samtliga Kön Man Kvinna Ålder Partisympati vänsterpartiet socialdemokraterna centerpartiet folkpartiet moderaterna kristdemokraterna miljöpartiet Kommentar: Se tabell 1. Ju mer negativ opinionsbalans, desto svagare stöd för att Sverige bör söka medlemskap i Nato. I vilken utsträckning motsvaras motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap av ett stöd för den svenska alliansfriheten och neutraliteten? Tabell 3 visar svenska folkets inställning till alliansfrihet och neutralitet

4 Ulf Bjereld Tabell 3 Svenska folkets inställning till neutraliteten (procent) Förslag: Sverige bör i fredstid föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig Bra Varken Dåligt Summa Opinions- År förslag eller förslag procent balans Kommentar: Ju högre positiv opinionsbalans, desto starkare stöd för alliansfriheten och neutraliteten. Stödet för att Sverige i fredstid bör föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig är stabilt. I 2003 års undersökning svarade 68 procent av de tillfrågade att det var ett bra förslag, mot 70 procent i föregående års mätning. Andelen som svarade att det var ett dåligt förslag uppgick 2003 till 10 procent, mot 7 procent föregående år. Sett över de senaste tio åren framstår också den svenska neutralitetsopinionen som mycket stabil. Tabell 4 redovisar inställningen till alliansfrihet och neutralitet efter kön, ålder och partisympati. Olika befolkningsgrupper uppvisar i stort sett samma åsiktsmönster i synen på neutraliteten som i synen på svenskt Nato-medlemskap. Kvinnor är mer positivt inställda till neutraliteten än män. Den yngsta gruppen är minst positivt inställda till alliansfriheten och neutraliteten. Stödet för neutraliteten är starkast bland vänsterpartister, centerpartister, socialdemokrater och miljöpartister, medan det är svagast bland folkpartister och moderater. Inom alla befolkningsgrupper finns det dock en klar övervikt för de som anser att det är ett bra förslag att Sverige i fredstid för en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig. Av 2003 års SOM-undersökning framgår också att det i svensk opinion finns en skepsis mot den amerikanska ockupationen av Irak, medan stödet är större för att FN skall ta över styret av landet. Av de tillfrågade anser 44 procent att det är ett bra förslag att Sverige bör verka för att USA:s och dess allierades ockupation av Irak snarast upphör, medan 36 procent anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag och endast 20 procent anser att det är ett dåligt förslag. Förslaget Sverige bör verka för att FN tills vidare tar över styret av Irak får stöd av 67 procent av de 168

5 Svenskarna, Nato och Irak-kriget tillfrågade, medan 25 procent anser att det är ett varken bra eller dåligt förslag och endast 8 procent anser att det är ett dåligt förslag. Tabell 4 Svenska folkets inställning till neutraliteten, efter kön, ålder och partisympati, (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör i fredstid föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig Samtliga Kön Man Kvinna Ålder Partisympati vänsterpartiet socialdemokraterna centerpartiet folkpartiet moderaterna kristdemokraterna miljöpartiet Kommentar: Ju högre positiv opinionsbalans, desto starkare stöd för alliansfriheten och neutraliteten. Åsikterna om läget i Irak följer till stor del partilinjerna. Vänsterpartister och miljöpartister är t ex mest negativt inställda till den amerikanska ockupationen. Noterbart är dock att folkpartiets sympatisörer är betydligt mer negativt inställda till en fortsatt amerikansk ockupation än moderaternas sympatisörer. Bland fp-sympatisörer anser 42 procent att Sverige bör verka för att den amerikanska ockupationen snarast upphör, medan motsvarande andel för moderaterna endast är 27 procent. Folkpartister är också tillsammans med vänsterpartister och kristdemokrater den grupp som ser mest positivt på att Sverige bör verka för att FN snarast tar över styret i Irak. Det tycks således som att de folkpartistiska sympatisörerna inte delar den folkpartistiska ledningens åsikter i flera centrala utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Folkpartiet är ju det parti som var minst kritiskt till USA:s och dess allierades beslut 169

6 Ulf Bjereld att utan FN-stöd gå i krig med Irak. Folkpartiet är också det enda parti som i debatten aktivt driver kravet att Sverige skall avsäga sig alliansfriheten och nu söka medlemskap i Nato. I rådande opinionsläge finns det inte mycket som talar för att moderaterna eller folkpartiet kommer att gå på offensiven i Nato-frågan. Det som däremot kan komma att påverka den svenska debatten är en omfattande finsk utredning om Finlands säkerhetspolitiska läge och framtida säkerhetspolitiska vägval som kommer att publiceras inom den närmaste tiden. Oavsett vad utredningen kommer fram till, kommer frågan om Finland bör söka medlemskap i Nato att hamna högt upp på den finländska agendan. Om Finland bestämmer sig för att inte söka medlemskap i Nato, blir tröskeln än högre för dem som önskar att Sverige skall överge sin militära alliansfrihet. Men om Finland skulle bestämma sig för att söka medlemskap i Nato, öppnas dörren åtminstone på glänt för dem som önskar se även Sverige som Nato-medlem. Frågan blir då om moderaterna och folkpartiet trots opinionens starka motstånd verkligen vågar sticka fram foten. 170