ISRAEL OCH PLO 35 ÅR I SVENSK OPINION

Transkript

1 Israel och PLO 35 år i svensk opinion ISRAEL OCH PLO 35 ÅR I SVENSK OPINION ULF BJERELD P å fredagskvällen den 16 januari 2004 gick Israels ambassadör i Sverige, Zvi Mazel, till attack mot ett konstverk, installationen Snövit och sanningens vansinne, vid en vernissage på Historiska Museet i Stockholm. Konstverket bestod av en fontän och en bassäng med rött vatten. I bassängen flöt en segelbåt med en bild på den kvinnliga palestinska självmordsbomberskan Hanadi Jaradat, som i oktober 2003 sprängde sig själv och 19 andra personer till döds på en restaurang i Haifa i Israel. Den israeliske ambassadören uppfattade installationen som en hyllning till Hanadi Jaradat och knuffade ned en strålkastare i bassängen, vilket förorsakade kortslutning. Konstnärerna Dror Feiler och Gunilla Sköld Feiler blev mycket upprörda. De menade att deras konstverk alls inte var en hyllning till terrorismen, och hänvisade till den text som hörde till konstverket och som beskrev de oskyldiga personernas och deras familjers lidanden. Ambassadörens utbrott fick politiskt efterspel. Israels premiärminister Ariel Sharon och president Moshe Katsav hyllade ambassadörens agerande mot det avskyvärda konstverket. Den svenske ambassadören i Israel kallades upp till det israeliska utrikesministeriet för att förklara hur ett sådant konstverk kunde få visas på Historiska Museet, särskilt med tanke på att utställningen var ett led i den Förintelsekonferens som då pågick i Stockholm. Statsminister Göran Persson tog däremot bestämt avstånd från den israeliske ambassadörens agerande och kallade det oacceptabelt. Incidenten med ambassadör Zvi Mazels ingripande mot konstverket och det politiska efterspelet visar Palestinakonfliktens känslighet och ideologiska laddning. Få internationella frågor väcker så starka känslor som konflikterna i Mellanöstern och då främst Palestinafrågan. Antisemitismen, Förintelsen och det judiska folkets särskilda plats i kristen tro och tradition är några av de faktorer som bidrar till denna känslighet. I svensk opinion och politik var Israels ställning stark och oomtvistad under och början av 1960-talet. Konflikten definierades av den svenska regeringen som en mellanstatlig kamp mellan Israel och de arabiska staterna och där Israel var den svagare parten. Skuldbördan lades helt på arabstaterna. Palestinierna sågs som en flyktinggrupp, vars öde man på humanitära grunder kunde beklaga. Men de tillskrevs inte status av folk med nationella rättigheter och ansågs därför inte heller ha någon rätt till egen statsbildning. Samtliga politiska partiet utom kommunisterna delade denna inställning och Israel hade också ett starkt stöd i den svenska folkopinionen. 241

2 Ulf Bjereld I dag är situationen helt förändrad. Konflikten ses inte längre som en motsättning mellan staten Israel och de arabiska staterna, utan i stället som en konflikt mellan det israeliska och det palestinska folket. I denna konflikt är det Israel som ses som den starkare parten, dels eftersom det redan existerar en israelisk statsbildning, dels eftersom Israel sedan junikriget 1967 ockuperar de palestinska områdena Västbanken och Gazaremsan. Skuldbördan fördelas mera jämnt mellan konfliktens parter och Israel tappade under och 1980-talen sin starka ställning i den svenska folkopinionen. 1 Tidigare har vi haft tillgång till en tidsserie över folkopinionens utveckling , där samma frågeformulering om inställning till Israels och PLO:s agerande använts vid fem olika mättillfällen: Gillar eller ogillar du Israels/PLO:s uppträdande i Mellanösternkrisen? Sedan 1991 och fram till nu har denna frågeformulering inte använts i någon ny opinionsundersökning. Eftersom frågan ställdes på nytt i 2004 års SOM-undersökning kan vi därför i Tabell 1 för första gången redovisa den svenska opinionsutvecklingen i synen på Israel och PLO under 35 års tid, perioden Tabell 1 Svenska folkets uppfattning om Israels och PLO:s uppträdande åren (procent och balansmått) Israel PLO Ej Summa Ej Summa Gillar Ogillar svar procent Diff Gillar Ogillar svar procent Diff Kommentar. Frågeformuleringarna var Gillar eller ogillar du Israels uppträdande i Mellanösternkrisen? respektive Gillar eller ogillar du den palestinska organisationen PLO:s uppträdande i Mellanösternkrisen?. Svarsalternativen var gillar helt, gillar delvis, ogillar delvis och ogillar helt. I tabellen är gillar helt och gillar delvis hopslagna till gillar, medan ogillar delvis och ogillar helt är hopslagna till ogillar. Kolumnen Diff visar andelen som gillar minus andelen som ogillar respektive parts agerande. 2 Resultaten visar att under dessa 35 år har Israels ställning i den svenska folkopinionen aldrig varit så svag som nu. På frågan Gillar eller ogillar du Israels uppträdande i Mellanösternkrisen är det 2004 endast åtta procent som svarar gillar, medan 83 procent svarar ogillar. Uppfattningen om Israels agerande kan jämföras med opinionsläget i slutet av och början av 1970-talet, då 33 procent (1969) och 49 procent (1973) sade sig gilla Israels agerande och 35 procent (1969 och 242

3 Israel och PLO 35 år i svensk opinion 1973) sade sig ogilla Israels agerande. Israels ras i folkopinionen syns redan i slutet av 1980-talet, då den första palestinska Intifadan bröt ut. Bilder av tungt beväpnad israelisk militär som bekämpade stenkastande palestinska barn präglade mediebevakningen. Men inte ens då var andelen som ogillade Israels uppträdande så hög som nu. PLO har dock inte lyckats vinna det opinionsstöd som Israel förlorat. Resultaten visar att det 2004 är lika stor andel 83 procent som säger sig ogilla PLO:s agerande som säger sig ogilla Israels agerande. Andelen som gillar PLO:s agerande är t o m något lägre än andelen som gillar Israels agerande sju mot åtta procent. Det svaga stödet för PLO i svensk opinion kan sannolikt förklaras med att organisationen associeras till palestinskt våld och terror även om PLO i sak tagit avstånd från terrorhandlingar. Bilden av den palestinska myndigheten som maktfullkomlig och korrumperad spelar säkert också in. Israel svaga ställning kan förklaras av ockupationspolitiken, bosättningspolitiken, byggandet av muren samt våldet och dödsskjutningarna på de ockuperade områdena. Vi skall nu redovisa vilka åsiktsskillnader som finns i olika befolkningsgrupper. Tabell 2 visar svenska folkets uppfattning om Israels och PLO:s agerande 2004, efter kön, ålder och partisympati. Tabell 2 Svenska folkets uppfattning om Israels och PLO:s agerande 2004, efter kön, ålder och partisympati (procent och balansmått) Israel PLO Ej Summa Ej Summa Gillar Ogillar svar procent Diff Gillar Ogillar svar procent Diff Kön Kvinna Man Ålder Parti v s mp c fp kd m Kommentar: Se Tabell

4 Ulf Bjereld Resultaten visar att det inte existerar några könsskillnader mellan män och kvinnor i synen på Israel och på PLO. Män är visserligen något mer positivt inställda till både Israel och PLO:s agerande, vilket kan hänga samman med att kvinnor nästan alltid är mer negativt inställda till våld och våldsanvändning. Men kvinnor är också oftast överrepresenterade i vet ej-kategorin, vilket bidrar till att jämna ut balansmåttet. Resultaten visar också på små skillnader mellan åldersgrupperna. Äldre är något mer positivt inställda till Israel och något mer negativt inställda till PLO. De yngre är överrepresenterade i vet ej-kategorin. Bland olika partisympatisörer är moderater och kristdemokrater mest positivt inställda till Israel 15 respektive 18 procent av moderaterna och kristdemokraterna säger sig gilla Israels agerande. Folkpartiet uppfattas ofta, tillsammans med kristdemokraterna, som det mest Israel-vänliga partiet i riksdagen. Men folkpartisterna i undersökningen är i princip lika negativt inställda till Israels agerande som socialdemokraterna. Bland folkpartisterna är det endast sju procent som gillar Israels agerande, mot sex procent bland socialdemokraterna. Mest kritiska mot Israel är, inte oväntat, vänsterpartister och miljöpartister. I synen på PLO är åsiktsskillnaderna mellan partisympatisörerna mindre. Det är bara vänsterpartister som skiljer ut sig genom att vara mer positivt inställda till PLO:s agerande. Israel och PLO är således två ganska impopulära aktörer i den svenska opinionen. Låt oss komma ihåg att frågeformuleringen gällde synen på Israels och PLO:s uppträdande. Eftersom konflikten i så stor utsträckning präglas av våldshandlingar vore det förvånande om just agerandet vunnit uppskattning i opinionen. Svarsbilden hade kanske blivit annorlunda om frågan i stället gällt vem av parterna i konflikten som har mest rätt, eller vem av parterna man känner mest sympati för. Huvudintrycket blir ändå att det ständiga våldet, trögheten i förhandlingarna, ockupationspolitiken och de upprepade brotten mot folkrätten skapat en slags krigströtthet på avstånd i den svenska opinionen. Endast ett slut på våldet, respekt för folkrätten och reella framsteg i fredsförhandlingarna kans stärka Israels och PLO:s ställning i den svenska folkopinionen. Noter 1 Se Bjereld (1989) och (1992). 2 År 1969 och 1973 genomfördes undersökningen av Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, övriga år har den genomförts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. År 1969 användes telefonintervju, år 1973 besöksintervju, övriga år postenkät. År 1969 och 1973 användes beteckningen Al Fatah och liknande Palestinaorganisationer i stället för PLO. 244

5 Israel och PLO 35 år i svensk opinion Referenser Bjereld, U (1989) Svensk Mellanösternpolitik. En studie av Sveriges agerande och ställningstaganden gentemot konflikterna i Mellanöstern Doktorsavhandling. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Bjereld, U (1992) Israel - David eller Goliat? Palestinakonflikten och den kristna opinionen i Holmberg, S & Weibull, L (red) Trendbrott? SOM-rapport 8. Göteborgs universitet. 245

6