Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld

Transkript

1 Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges deltagande i Isaf (International Security Assistance Force) i Afghanistan. Isaf tillkom i samband med att den USA-ledda koalitionen störtade talibanregeringen i Afghanistan. Isaf är en fredsbevarande operation och arbetar under ett mandat av FN:s säkerhetsråd (resolution 1386) samt enligt ett avtal mellan Isaf och den afghanska regeringen. Sverige har medverkat i Isaf sedan den 1 januari 2002 och totalt uppgår det svenska truppbidraget till omkring 330 personer. Det kontroversiella med Sveriges medverkan i Isaf är att även om operationen har sin grund i ett FN-mandat så leds den av Nato. Isaf:s uppdrag har utvidgats över tid och kritiker har varnat för att missionen är på väg att förändras från fredsbevarande till krigförande. Dessutom menar många att det i praktiken blivit allt svårare att skilja Isaf:s FN-grundade verksamhet från den USA-ledda koalitionen Enduring Freedom, som är det officiella namnet på de trupper som störtade talibanregeringen och som fortfarande verkar i landet. En sammanblandning mellan Isaf och Enduring Freedom ökar risken för att även svenska soldater kan bli måltavlor för talibanstyrkor eller al Qaida-grupper. I Sverige kräver bl a miljöpartiet och vänsterpartiet att Sverige skall lämna Isaf. De borgerliga partierna vill att Sverige skall stanna kvar. Socialdemokraterna är tveksamma, men har hittills förespråkat att Sverige finns kvar i Isaf. Den nytillträdda borgerliga regeringen är splittrad i frågan om svenskt Natomedlemskap. Moderaterna och folkpartiet vill att Sverige söker medlemskap nu, kristdemokraterna är tveksamma och centerpartiet negativt. Men före valet lovade moderaterna och folkpartiet att inte driva frågan om Nato-medlemskap i regeringsställning och det löftet har de hittills hållit. Hur har då den svenska Nato-opinionen utvecklats under årets debatt om det svenska deltagandet i Isaf? Resultaten från 2006 års SOM-undersökning visar på en fortsatt stabilitet. Nato-motståndet är precis lika stort som i 2005 års mätning, och fortfarande är därför andelen Nato-motståndare mer än dubbelt så många som andelen Nato-anhängare. I tabell 1 redovisas svenska folkets inställning till Natomedlemskap under åren

2 Ulf Bjereld Tabell 1 Svenska folkets inställning till NATO-medlemskap (procent) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Bra Varken Dåligt Summa Opinions- År förslag eller förslag procent balans Kommentar: Opinionsbalansen visar andelen som tycker att det är ett bra förslag minus andelen som tycker att det är ett dåligt förslag. Värdena kan därmed variera mellan +100 (alla tycker att det är ett bra förslag) och -100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag). Positiva värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett bra förslag, medan negativa värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett dåligt förslag. Personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen. Av de tillfrågade 2006 anser 22 procent att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato. Även år 2005 var andelen 22 procent och 2004 var den 20 procent. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår 2006 till 46 procent, vilket är precis lika mycket som i 2005 års undersökning mot 47 procent i 2004 års undersökning. Sammantaget visar resultaten en anmärkningsvärd stabilitet. De elva senaste mätningarna ( ) har andelen som anser att Sverige bör söka medlemskap i Nato varierat mellan 19 och 24 procent, medan andelen som anser att Sverige inte bör söka medlemskap i Nato varierat mellan 38 och 49 procent. Styrelsen för Psykologiskt Försvar (SPF) genomför också årliga mätningar om den svenska Nato-opinionen. Vanligen ligger SPF:s resultat mycket nära de som SOMundersökningarna redovisar. Men SPF envisas med att inte så sällan byta frågeformulering vilket innebär att deras resultat blir mycket svåra att tolka över tid. År 2004 och 2005 använde SPF formuleringen Tycker Du att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato eller skall vi hålla fast vid den militära alliansfriheten? I såväl 2004 som 2005 års SPF-mätning ansåg 17 procent att Sverige skulle söka fullt medlemskap i Nato, medan 67 procent ansåg att Sverige skulle hålla fast vid alli- 438

3 Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion ansfriheten och 16 procent hade ingen åsikt. Men i 2006 års mätning är frågan förändrad till: Tycker du att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato eller skall vi stå utanför Nato?. Av de tillfrågade anser 23 procent att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato, medan 46 procent anser att Sverige skall stå utanför Nato och 31 procent har ingen åsikt. Andelen som anser att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato har således i SPF-mätningen ökat från 17 till 23 procent, medan andelen som anser att Sverige inte skall söka medlemskap i Nato minskat från 67 till 46 procent och andelen som inte har någon åsikt har ökat från 16 till 31 procent. Förändringen i SPF:s resultat beror otvivelaktigt på den förändrade frågeformuleringen. I stället för att ställa bibehållen alliansfrihet mot Nato-medlemskap ställer nu frågan Nato-medlemskap mot att stå utanför Nato. Men att stå utanför Nato är betydligt vagare och mer mångtydigt än att hålla fast vid den militära alliansfriheten. Är t ex den samverkan som Sverige i dag bedriver med Nato förenligt med att stå utanför Nato? Dessutom är uttrycket stå utanför mer negativt laddat än uttrycket att hålla fast vid. Det är anmärkningsvärt att SPF:s rapport Opinion 2006 knappast alls problematiserar eller diskuterar konsekvenserna av den förändrade frågeformuleringen. Låt oss redovisa åsiktsskillnader i Nato-frågan inom olika befolkningsgrupper. Tabell 2 visar svenska folkets Nato-åsikter efter kön, ålder och partisympati. Tabell 2 Svenska folkets inställning till Nato-medlemskap, efter kön, ålder och partisympati (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Samtliga Kön Man Kvinna Ålder Partisympati v s mp c fp kd m Kommentar: Se tabell 1. Ju mer negativ opinionsbalans, desto svagare stöd för att Sverige bör söka medlemskap i Nato. 439

4 Ulf Bjereld Män är mer positivt inställda än kvinnor till ett svenskt Nato-medlemskap och så har det varit vid varje enskilt mättillfälle sedan Åsiktsskillnaderna mellan olika åldersgrupper skiftar över tid. Fram till slutet av 1990-talet är de äldsta minst negativa till ett svenskt Nato-medlemskap. Under några år i början av 2000-talet är motståndet mot Nato emellertid svagast i den yngsta gruppen, även om skillnaderna är små. Men i 2006 års mätning är det alltså åter den äldsta åldersgruppen som är minst negativ till Nato-medlemskap. Bland olika partisympatisörer är Nato-motståndet störst bland vänsterpartister och miljöpartister. Därefter följer socialdemokrater, centerpartister, kristdemokrater, folkpartister, moderater och sverigedemokrater. (Endast 36 stycken sverigedemokrater besvarade frågan och partiet finns därför inte med i tabellen. Opinionsbalansen var +8.) Vid 2005 års mätning var centerpartister mer negativt inställda än socialdemokrater till ett Nato-medlemskap, men 2006 följer Nato-opinionen på väljarnivå vänster-högerdimensionen väldigt väl. För fjärde året i rad är moderaterna det enda parti som uppvisar en övervikt för personer som förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap. Men samtidigt minskar stödet för Nato-medlemskap inom moderaterna för fjärde året i rad. Folkpartiet förmår fortfarande endast samla en minoritet av sina egna anhängare bakom partiets linje i Nato-frågan. Frågan är om det finns några tecken på att den svenska Nato-opinionen kommer att förändras under det kommande året? Ingenting talar för att moderaterna eller folkpartiet aktivt kommer att argumentera för ett svenskt Nato-medlemskap. Den opinionsmässiga tröskeln är för hög och partierna vill heller inte bidra till öppen splittring inom den borgerliga regeringen. Samtidigt är debatt i frågan sannolikt ett nödvändigt villkor för att opinionen skall förändras. Även händelseutvecklingen inom den internationella politiken och inte minst i Afghanistan där ju Sverige deltar med trupp inom Isaf kan påverka opinionen. Om USA fortsätter att föra en politik som av många uppfattas som negativ försvårar det argumentationen för dem som förespråkar Nato-medlemskap. Dels eftersom värdegemenskapen mellan USA och Sverige kan framstå som så svag att Sverige inte rimligen kan ingå i samma säkerhetsgemenskap som USA. Dels eftersom risken kan öka för att Sverige blir måltavla för terrordåd, om Sverige går med i samma försvarsallians som USA. Det som talar för en förskjutning i opinionen i riktning för ett Nato-medlemskap är att det nära samarbetet mellan Sverige och Nato långsamt nöter ned tröskeln till ett formellt medlemskap. Nato-fördragets artikel V som utgör kärnan i alliansens bindande försvarsgarantier medlemsstaterna emellan har också börjat holkas ur. Försvarsgarantierna uppfattas eller tolkas av många debattörer inte längre som lika bindande som tidigare. Om omtolkningen av artikel V fortsätter kommer Nato på sikt att framstå allt mindre som en formell försvarsallians och mera som en lösligare organisation för försvarspolitiskt samarbete. En sådan utveckling skulle kunna 440

5 Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion öppna dörren för en förändring av den svenska Nato-opinionen och i förlängningen för ett svenskt Nato-medlemskap. Referenser Opinion 2006 Styrelsen för Psykologiskt Försvar

6